Mätningar på solcellspanel
|
|
- Bengt Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektlaboration Mätningar på solcellspanel Mätteknik Av Henrik Bergman Laboranter: Henrik Bergman Mauritz Edlund Uppsala
2 Inledning Solceller omvandlar energi i form av ljus till en elektrisk ström. Hur mycket energi en solcellspanel (dvs seriekopplade solceller) kan generera beror på ett antal faktorer som t.ex. illuminans, ljusets infallsvinkel, area mm. I denna rapport behandlas några elektriska egenskaper hos en solpanel för att kunna förstå dess samband liksom inverkan. Huvudsakligt syftet är att: Undersöka hur tomgångsspänning och kortslutningsström för solcellspanelen beror på den infallande illuminansen. Undersöka hur den uttagna effekten P från panelen varierar genom att belasta den med olika fasta motstånd under en konstant ljus intensitet. Jämföra solcellen elektriskt med en Thévenin ekvivalent (se kompendiet). Visa hur spänningen från solcellspanelen beror av den uttagna strömmen. Variera ljusets infallsvinkel ( ϕ ) mellan 0 och 90 och undersöka hur uttagen effekt P varierar med infallsvinkeln. Teori En solcell är en typ av fotodiod, där det första skiktet är n dopat och det andra p dopat, ofta av halvledande material. Då fotoner träffar n skiktet kommer elektroner vandra över till det p dopade skiktet varpå en stark potential kommer bildas över skikten. Därefter kan en krets anslutas för att utnyttja denna energi. Med enlighet av Thevenins teorem kan vi jämföra solpanelen med en spänningskälla kopplad till en resistor där resistansen hos resistorn kan beräknas genom följande: U R inre = Tom Ikort (a) Där R inre är den inre resistorns resistans, U Tom är tomgångsspänningen och I kort är kortslutnings strömmen. Vilket är en omskrivning av ohms lag: I = R U Där I är strömmen,, U är spänningen och R är resistansen (b) Något annat som är användbart är att effekten definieras som: P = I * U (c)
3 Där P är effekten, U är spänningen, och I är strömmen Metod Materiel Solpanel, DMM (fluke 45 & fluke 79), ljuskälla (lampa) med variabel resistor, ljustät låda, diverse resistorer (motstånd), vinkelmätare, luxmeter, breadboard, diverse kablar, måttband. Utförande En solpanel riggas på ett givet avstånd från en ljuskälla (glödlampa klassad 60W) som kan varieras i ljusintensitet mha en variabelresistor. Därav kan man mha en fotometer mäta illuminansen och få önskat värde. Själva panelen och ljuskällan är inneslutet i en låda som är relativt ljustät. Solpanelen är kopplad till en DMM Fluke 45 som mäter strömmen och spänningen. Även resistorer kopplas in i kretsen var på spänningen över dessa mäts för att kunna fastställa effektutvecklingen. Försök att hålla lampan avstängd så mycket som det går då den genererar värme vilket kan störa mätningarna. fig 1. Visar en schematisk bild över experimentutförandet. För att undersöka hur tomgångsspänning och kortslutningsström för solpanelen beror på den infallande ljusintensitet (Illuminans), varieras illuminansen och kortslutningsström liksom spänning som mäts med DMM Fluke 45.
4 För att se hur effekten från panelen varierar vid olika resistans behålls ljus intensiteten konstant och olika resistorer kopplas in i kretsen (efter att det har kontrollerats att det är rätt resistans med DMM Fluke 79). Därefter mätts spänningen över resistorn. Mha ohms lag, ekv. (b) i avsnitt Teori som kan omskrivas och sättas in i ekv. (c) så erhålls följande uttryck och därav kan vi beräkna effekten: P = R U 2 Där P är effektutvecklingen i resistorn, U är spänningen över resistorn, och r är resistorns resistans För att jämföra solcellen rent elektriskt vid olika illuminans med en Thévenin ekvivalens mätts kortslutningströmmen liksom tomgångsspänningen vid olika illuminans därefter kan den inre resistansen beräknas med ekv. (a). Att visa hur spänningen från solcellspanelen beror av den uttagna strömmen är relativt enkelt. Värderna som erhålls då den kopplade resistansen varieras (spänning och resistans) räknas om med ekv. (b) för att få strömmen. Därefter plottas spänningen mot strömmen i ett diagram. Resultat Samtliga erhållna värden liksom beräknade framgår i tabellerna nedan: Tabell 1. Visar kortslutningsström och tomgångsspänning mot varierande illuminans. notera att värdet i rött är opålitligt mer om detta i under rubriken Diskussion.
5 Tabell 2. Varierade effekt, resistans och spänning då olika resistorer har kopplats till solcellen Tabell 3. Visar effekten över en resistor då infallsvinkeln på ljuskällan har varierats
6 Diagram 1. Visar tomgångsspänning och kortslutningsström mot illuminens. Data från tabell 1. Diagram 2. Visar effekteten över inkopplad resistor mot resistansen. Illuminansen är konstant liksom infallsvinkeln. notera att resistansen (x axeln) är plotad i en logaritmisk skala. Data från tabell 2.
7 Diagram 3. Visar spänning över ström för samtliga resistorer. Den röda punkten är mätvärderna som gav den maximala effekten (se diagram 2). Data från tabell 2. Diagram 4. Beskriver den inre resistansen hos solpanelen mot illuminansen. Notera att y axeln är plottad i logaritmiskskala. Data från tabell 1.
8 Diagram 5. Visar effektens varierande mot både vinkel och belysningsarea. Notera att den linjära linjen endast är med för jämförande syfte. Data från tabell 3. Diskussion Under själva laborationen visade det sig att värdena som avlästes på fluke 45 fluktuerade väldigt mycket. Därför valde vi att avrunda till två värdesiffror för spänningen och strömmen. Även alla resistorer testades med fluke 79 för att kontrollera att det var rätt resistans. Däremot kunde vi inte ta reda på mätosäkerheten för illuminansen då det inte stod avgivet vad det var för varumärke eller modell på luxmetern. Vi märke även att illuminansen varierade en del beroende på vart vi placerade den på solpanelen. Vi valde därför att ständigt placera den i solpanelens nedre vänstra hörn. Pga att vi inte kände till samtliga mätosäkerheter har jag valt att inte ta med några mätosäkerheter. Mätosäkerheterna bör ändå vara relativt låga. Som det står tidigare i tabell beskrivningen i tabell 1 är att första värdet är relativt opålitligt då det relativa felet i mätningen av både ström och spänning är stor eftersom det är låga värden. Därför har jag valt att bortse från detta värde då diagram 4 skapades. 1. Undersöka hur tomgångsspänning och kortslutningsström för solcellspanelen beror på den infallande ljusintensitet (Illuminans)
9 Ur diagram 1. under Resultat. Kan vi tydligt se att kortslutningsströmmen är proportionell mot ökad illuminans, medans tomgångsspänningen ökar omvänt logaritmiskt. Detta verkar logiskt då solcellen kan maximalt kan uppnå en vis potential eftersom vi har begränsar med atomer i våra skikt som kan bli joner. Desto fler joner som bildats desto större är motkraften mot att fler ska bildas. T.ex. elektron underskottet hos det n dopade skiktet kommer gör det svårare och svårare att excitera nya elektroner då det redan är ett underskott av elektroner. Att kortslutningsströmmen ökar linjärt verkar också logiskt. Då illuminans ökar, stiger antalet elektroner som kan exciteras och eftersom kretsen är kortsluten finns ingen potential och därmed finns praktiskt taget inget motstånd (bortsätt från den inre resistansen). Undersök hur den uttagna effekten P från panelen varierar genom att belasta den med olika fasta motstånd under en konstant illuminans. Ur diagram 2 kan vi se att vi får ett maxvärde för vilket motstånd vi kopplar in som ger en maximal effekt. Enligt tabellen är det någonstans kring 3400 ohm för denna solpanel. En hypotes till varför beskrivs nedan under punkt Visa också hur spänningen från solcellspanelen beror av den uttagna strömmen. Om vi betraktar diagram 3 kan vi se spänningen plottad mot ström då vi varierade resistansen. Detta är alltså samma rådata som i diagram visuellt framställt på ett annat sätt än i diagram 2. Effekt kan beräknas genom: P = U * I (1) Där P är effekten, U är spänningen och I är strömmen Och ohms lag: I = R U (2) U = R * I (3) Om vi utgår ifrån ekv. (2)&(3) har vi två intressanta fall då resistansen går mot oändligheten och även mot noll: lim R RU = I I = 0 (4)
10 Då resistansen går mot oändligheten kommer effekten vara noll vilket är ganska självklart eftersom ingen ström går igenom kretsen enligt (1), motsvarande en krets som inte är sluten. lim R 0 R * I = U U = 0 (5) Då resistansen går mot noll kommer effekten vara noll vilket är ganska självklart eftersom ingen spänning finns över kretsen enligt (1). Då spänning och ström är nollskild kommer vi har ett värde för effekten; alltså måste det finnas ett maximum för effekt med en specifik resistor. Om vi betraktar diagram 3 och mha ekv. (1) vi se att effekten kommer motsvara arean under grafen, vilket ser ut att stämma överens med diagram 2. Vi kan alltså dra slutsatsen att för att utnyttja solpanelen maximalt under samma förutsättningar bör man belasta den med ett motstånd på ca 3400 ohm. Sen kommer verkningsgraden minska vid högre temperatur. Frågan är då om det uppstår ett maxvärde för varje en skild temperatur? Troligen då den inre resistansen kommer öka. Detta kan testas relativt enkelt genom att värma panelen till olika temperaturer och upprepa försöken. Sen kan man fråga sig: om illuminansen ändras, kommer ett nytt värde på resistansen maximera effekten hos panelen? Gissningsvis då flera elektroner exciteras med ökad illuminans, vilket minskar den inre resistansen (om hypotes under punkt 4. stämmer). Därmed kommer mer ström ut i kretsen. Det verkar alltså osannolikt att samma värde på resistansen skulle ge ett effektmaximum oavsett vilka illuminans som belyser solpanelen. För att fastställa detta bör en omfattande parameterstudie genomföras. 3. Jämför solcellen elektriskt med en Thévenin ekvivalent Av att utläsa i diagram 4 ser vi att den inre resistansen hos solpanelen minskar då illuminansen ökar. Det kan beror på följande; en solpanel är i grund och botten en stor pn övergång av halvledar material. Halvledarena har relativt hög resistans, vilket gör att elektronerna måste ta sig igenom halvledarmaterialet. Däremot kommer spänningen öka med ökad illuminans (vilket vi visade i diagram 1). Då spänningen ökat har fler elektroner vandrat över till den p dopade sidan vilket antagligen ger högre ledningsförmågan. Därav minskar resistansen när illuminansen ökar. 4. Variera ljusets infallsvinkel ϕ mellan 0 och 90 och undersök hur uttagen effekt P varierar med infallsvinkeln Betrakta diagram 5. Något som förvånade mig vid första anblick var hur effekten skiljer sig. Jag förväntade mig att effekten skulle vara proportionell mot belysningsarean. Att den är lägre är dock
11 förståligt efter lite resonemang då en del ljus antagligen reflekteras bort mot det över halvledar lagret eller glaset som skyddar panelen. Det kan även vara så att det blir någon form av gittereffekt hos atomerna även om det antagligen inte märks på så här grova vinklar. Oavsett visar försöken att det självklart är mest effektivt att låta panelen vara ortogonal mot ljusetsinfallsvinkel. Även att en liten vinkeldifferans ger en mindre effektförlust vid ~90 än motsvarade vinkeldiffernas vid ~0. Slutsats Med ökad illuminans ökar kortslutningsströmmen som är proportionellt mot ökad illuminans, medans tomgångsspänningen ökar omvänt logaritmiskt. En specifik resistor kommer maximera effekten hos solpanelen. För denna panel ~3400 ohm med våra testade parametrar. Om detta gäller för samtliga värden på illuminansen är oklart. Med ökad ström i en sluten krets minskar spänningen för panelen. Om vi jämför solpanelen med en Thévenin ekvivales vid olika illuminanser kan vi dra slutsatsen att med ökad illuminans minskar den inre resistansen som är kopplad till idéal spänningskällan. Då ljusets infallsvinkel ϕ var 90 var effekten hos panelen som störst. En lite vinkeldifferans ger en mindre effektförlust vid ~90 än motsvarade vinkeldiffernas vid ~0. Felkällor Fluktuens hos fluke 45 (större än mätosäkerheten) Mätosäkerheter hos: DMM fluke 79 Luxmeter Resistanser Vinkelmätaren Måttband Resistans i kablar Lådan reflekterade antagligen lite ljus Värme bildades i panelen vilket förändrar verkningsgraden
Laborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merÖ 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.
Ö : Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar B L Spänningskällan ger spänningen V Brytaren är öppen som i figuren a) Beräkna strömmen
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merI princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.
Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merLab. E3 Mätteknisk rapport
Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merEMK och inre resistans - tvåpolen
elab009a EMK och inre resistans - tvåpolen Namn Datum Handledarens sign. Laboration I den här laborationen skall du undersöka vad en tvåpol är och hur den fungerar. Viktiga begrepp att förstå är emk och
Läs merLaboration: Optokomponenter
LTH: FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK Komponentfysik för E Laboration: Optokomponenter Utförd datum Inlämnad datum Grupp:... Laboranter:...... Godkänd datum Handledare: Retur Datum: Återinlämnad Datum: Kommentarer
Läs merPolarisation laboration Vågor och optik
Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen
Läs merBANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning
1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive
Läs merRoterande elmaskiner
ISY/Fordonssystem LABORATION 3 Roterande elmaskiner Likströmsmaskinen med tyristorlikriktare och trefas asynkronmaskinen (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign)
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs merLaboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005
Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara
Läs merMansoor Ashrati 9B 2010-05-20
Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning
Läs merPEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merVågor och Optik 5hp. Polarisationslaboration
Vågor och Optik 5hp Polarisationslaboration av Henrik Bergman Utförs av: Henrik Bergman Georgos Davakos Uppsala 2015-12-04 Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Teori 3. Metod och materiel 3.1 Utrustning
Läs merGPS- och Elmöte 27 maj 2008
GPS- och Elmöte 27 maj 2008 Teoretiska grunder och definitioner Storhet Beteckning Enhet Beteckning Ström I ampere A Spänning U volt V Resistans R motstånd Ω Effekt P kraft W, kw Energi E utfört arbete
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merPLANCKS KONSTANT. www.zenitlaromedel.se
PLANCKS KONSTANT Uppgift: Materiel: Att undersöka hur fotoelektronernas maximala kinetiska energi beror av frekvensen hos det ljus som träffar fotocellen. Att bestämma ett värde på Plancks konstant genom
Läs merMät spänning med en multimeter
elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk
Läs merFöreläsning 2 Mer om skyddsjord.
Föreläsning 2 Mer om skyddsjord. Tänk dig en tvättmaskin som står på gummifötter. Ytterhöljet är en typisk utsatt del. Om fasen pga ett isolationfel kommer i beröring med ytterhöljet får hela tvättmaskinen
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merMätningar på transistorkopplingar
Ellab015A Mätningar på transistorkopplingar Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Transistorn är en av de allra viktigaste komponenterna inom elektroniken. I den här laborationen
Läs merPROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN
Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBFyA 05-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-7 Del III: Långsvarsfrågor.
Läs merSolfångarstyrning SWP140
Solfångarstyrning SWP140 Innehåll. Solfångarstyrningen består av ett antal komponenter. 1 st Styrning kapslad i ljusblå/vit låda 1 st Givarkabel för solpanel, längd ca 12 meter. Gul anslutningskontakt.
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 5 ver 1.3. Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 5 ver 1.3 Laborationens namn Mätinstrument för elinstallationer Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 I den här laborationen
Läs mersolenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå
solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merDiffraktion och interferens
Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att
Läs merMaxPower INSTALLATIONS OCH BRUKSANVISNING
MaxPower INSTALLATIONS OCH BRUKSANVISNING INNEHÅLL HUVUDEGENSKAPER... s.3 Teknik för effektmaximering... s.3 Tre olika laddningsmetoder... s.3 MPPT effektmaximering... s.3 Utjämningsladdning... s.3 Underhållsladdning...
Läs merTENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR
ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merSystem för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok
System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!
Läs merLab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist
ab Några slides att repetera inför ab Tvåpolssatsen Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller. Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar
Läs merElektriska kretsar - Likström och trefas växelström
Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din
Läs mer2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Läs merMats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.
Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merFörberedelseuppgifter... 2
Syftet med denna laboration är att låta studenten bekanta sig med systemet Elvis II+ samt ge känsla för de komponenter och fenomen som förekommer i likströmskretsar. I laborationen ingår övningar på att
Läs merLektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1
Lektion 1: Automation 5MT001: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet 5MT001: Lektion 1 p. 2 Lektion 1: Dagens innehåll Electricitet Ohms lag Ström Spänning Motstånd 5MT001: Lektion 1 p.
Läs mer4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Läs merElektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merÖvningsuppgifter i Elektronik
1 Svara på följande frågor om halvledarkomponenter. Övningsuppgifter i Elektronik a) Vad är utmärkande för ett halvledarmaterial? b) Vad innebär egenledning och hur kan den förhindras? c) edogör för dopning
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION. Mätning på dioder och transistorer
Lars-Erik Cederlöf LABORATIONSINSTRUKTION LABORATION Mätning på dioder och transistorer KURS Elektronik grundkurs LAB NR 4 INNEHÅLL Data om dioden 1N4148 Kontroll av diod Diodens karaktäristik Data om
Läs merTentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14
Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar
Läs merEtt undersökande arbetssätt
Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare
Läs mer12 Elektromagnetisk strålning
LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i
Läs merLABORATION 4 DISPERSION
LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va
Läs merElektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1
2012-01-25 1 ET035G Föreläsning 1 Elektroniken krymper Elektronik byggs in nästan överallt Massor av funktionalitet på ett chip Priset är lågt (stora serier) Programmerbar logik, uppdatera i stället för
Läs merTentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merPartiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merFoto och Bild - Lab B
Biomedicinsk fysik & röntgenfysik Kjell Carlsson Foto och Bild - Lab B Svartvitt kopieringsarbete, tonreproduktion Kurs: 2D1574, Medieteknik grundkurs, moment: Foto och bild Kjell Carlsson & Hans Järling
Läs merSolcellspaneler för leksaksdrift
***** Mera om Solcellspaneler för leksaksdrift Att finna lämpliga solceller eller solcellspaneler för leksaksdrift är inte lätt. Det är en rad egenskaper man måste beakta, t.ex. solcellens typ, spänning,
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merTal Räknelagar Prioriteringsregler
Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merTentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Läs merINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATION AV QS MAJESTIC UNICLIC X-GOLVET 1) Allmänt Uniclic X-systemet: Klicksystemet som innebär att du kan ersätta en skadad bräda i mitten av rummet snabbt,kvickt och lätt, utan
Läs merVar försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.
Laborationsregler Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till varje laboration finns ett antal förberedelseuppgifter.
Läs merPRODUCERA DIN EGEN EL
KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION PRODUCERA DIN EGEN EL Höganäs Energi KOM IGÅNG MED MIKROPRODUKTION Allt fler privatpersoner blir mikroproducenter och börjar producera sin egen el från sol, vind eller vatten.
Läs merMODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK EKL och PSA, 2002, rev BC 2009, 2013 MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM DATORSTÖDD RÄKNEÖVNING OCH INLUPP 2 1. Överföringsfunktioner 2. Tillståndsmetodik Förberedelseuppgifter:
Läs merLaborationsrapport. Lab nr 8. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Laborationens namn Skåpbyggnad. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 8 Laborationens namn Namn Skåpbyggnad Kommentarer Version 1.8 Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall du lära
Läs merUppvärmning, avsvalning och fasövergångar
Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit
Läs merFYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra
FYSA15 Laboration 3: Belysning, färger och spektra Laborationshandledare: Villhelm Berg Malmborg (ville.berg@design.lth.se) Laborationshandledning senast reviderad av Göran Frank (2015) Laborationen äger
Läs merEllära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)
Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs mer3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merInstruktioner för montering av varmluftsolfångare
Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Modell: OS10, OS20, OS30, OS14, OS24, OS34 Copyright c : Solar Lab Sweden 2015 Solar Lab Sweden Garvaregatan 33 60222 Norrköping www.solarlab.se 1 Läs
Läs merBFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen för fsik, kemi och biologi (IM) Marcus Ekholm BL102/TEN1: sik 2 för basår (8 hp) Tentamen sik 2 10 april 2015 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Läs merFöreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di
1 Föreläsningsunderlag TSIU05 Mätteknik EL/Di Föreläsning 1 2 Michael Josefsson September 2015 Innehåll 1 Likström DC (Direct Current) 5 1.1 Ström...................................... 5.................................
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merElektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2
01-01-5 1 Föreläsning esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A = π r d = π 4 ρ Copyright 003 by Pearson Education, Inc. pper Saddle iver, New Jersey
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs merÖgonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION
Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund
Läs merTekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen
Tekniskt basår Projektkurs i fysik MVE285 VT2016 Information om kursen Kontakt: Caroline Beck Adiels Inst. för fysik caroline.adiels@physics.gu.se Kursen består av två delar, båda är obligatoriska. Båda
Läs merElolyckor. Vad är en elolycka? 1(6)
1(6) Elolyckor Vad är en elolycka? Skador som inträffar till följd av el kan vara personskador eller egendomsskador. När en person skadas vid strömgenomgång eller får brännskador till följd av direkt eller
Läs mer