FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017

Transkript

1 FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2017 Högt upp i ett av Testeboåns källflöden finns denna gamla ålkista fortfarande kvar. Dock inte längre i brukbart skick. Olika typer av fångstanordningar för ål har funnits på många platser längs Testeboån. Tack vare den dokumentation av fångsterna som finns kan vi förstå att tusentals ålar fångades varje år i Testeboån i början av förra seklet. Antalet lekvandrande laxar och öringar i Testeboån 2017 var snarlikt lekvandringen laxar och 171 öringar registrerades i fiskräknaren vid Strömsbro. Under 2017 har arbetet med att bygga upp en samverkansorganisation för fiskevården i hela Testeboåns vattensystem påbörjats. Precis som i den nya vattenförvaltningen är tanken att vi även inom fiskevården ska samverka över såväl gränserna i geografin som gränserna mellan olika intressen. Ockelbo kommun har sökt och fått ekonomiskt stöd från Leader Gästrikebygden för att bilda den nya organisationen. Även årsberättelsen ska bortse från gränserna. Mitt mål är att från och med nu beskriva den fiskevård som skett inom hela Testeboåns vattensystem, och inte som tidigare år endast inom den nedersta tiondelen av vattensystemet som utgörs av Testeboåns fvo. Bernt Moberg 1

2 Innehåll Bakgrund... 3 Vattenföringen Utvandring av lax- och öringsmolt i Testeboån Fjällprover... 7 Lekvandrande lax och öring Elprovfisken Sik Biotoprestaurering i Åmot Strömsbro kraftverk Avledaren vid Strömsbro kraftverk Miss i regleringen av vattenföringen från Lundbosjön En blick in i

3 m 3 /s m 3 /s Bakgrund Fiskevården som bedrivs inom Testeboåns fvo, (Oslättfors havet), har sedan 1999 skett inom ramen för en samverkan mellan Gävle kommun, SLU Institutionen för akvatiska resurser, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västernorrland FUG, Testeboåns fvof och Sportfiskarna. Denna sammalutning går under namnet Laxförvaltningsgruppen. Arbetet startades upp i och med att Testeboån blev utvald av Fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) att ingå i Salmon Action Plan Uppdraget har i första hand varit att återetablera ett livskraftigt bestånd av lax, och stärka åns bestånd av havsvandrande öring. Åtgärderna har framförallt handlat om biotoprestaurering, utsättning av yngel och uppföljning. Från och med 2018 kommer Laxförvaltningsgruppen enbart ägna sig åt uppföljning av lax- och öringbestånden inom Testeboåns fvo. Perioden bedrevs fiskevården inom Testeboåns fvo av sportfiskeföreningen Flugfiskarna. Från att ha saknat lax helt under några decennier är Testeboån sedan 2013 klassad som vildlaxvatten av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det har nu gått tio år sedan utsättningarna av lax- och öringyngel inom Testeboåns fvo upphörde. Vattenföringen 2017 Utmärkande för vattenföringen i Testeboån 2017 är framför allt den mycket blygsamma vårfloden Vattenföring i Testeboån 2017 Enl. SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen Vattenföring i Testeboån 2016 Enl. SMHI s mätstation i Konstdalsströmmen. 3

4 Utvandring av lax- och öringsmolt i Testeboån 2017 PM Johan Dannewitz Mängden utvandrande smolt i Testeboån under 2017 skattades, likt tidigare år, med hjälp av fångst/återfångst-metodik. Smolten fångades i en smoltfälla av typen Wolf-fälla i Strömsbro. Smolten märktes, flyttades uppströms och återutsattes i området ovan Forsby. På sin nedströmsvandring mot havet passerade den märkta smolten åter fällan i Strömsbro. Baserat på hur stor andel av den märkta smolten som då återfångades i fällan kunde fällans fångsteffektivitet beräknas. Fällans effektivitet, i kombination med det totala antalet räknade smolt i Strömsbro, användes i nästa steg för att skatta storleken på den totala utvandringen av smolt i Testeboån. Vattenflödet i Testeboån var relativt lågt under större delen av utvandringsperioden varför nedanstående beräkningar bedöms vara av god kvalitet. Vittjning av Wolf-fällan i Strömsbro. Totalt fångades 914 laxsmolt i fällan i Strömsbro under 2017, och av dessa märktes 617 individer med PIT, (Passive Integrated Transponder). Av de 617 märkta laxsmolten som återutsattes uppströms återfångades 202 i smoltfällan, vilket ger en uppskattad fångsteffektivitet hos fällan på knappt 33 %. För öring var motsvarande siffror 361 fångade smolt i Strömsbro, där alla märktes och återutsattes uppströms Forsby. Av de märkta öringarna återfångades 174 i smoltfällan vilket ger en fångsteffektivitet på ca 48 %. Den totala produktionen av smolt skattades med två olika statistiska metoder, vilka gav något olika resultat. Med Petersen-metoden skattades utvandringen till knappt 2800 laxsmolt och ca 750 öringsmolt. Med en mer sofistikerad metod baserad på bayesiansk statistik skattades utvandringen till drygt 3200 laxsmolt och knappt 850 öringsmolt (tabell 1). Den senare metoden tar hänsyn till variation i parametrar som kan påverka smoltutvandringen och smoltfällans effektivitet (vattenflöde och temperatur) och bedöms därför ge de bästa skattningarna. 4

5 Flöde, temperatur och fångsteffektivitet Vandringsintensitet Tabell 1. Data från märkningsförsöket under 2017 vid smoltfällan i Strömsbro, samt skattningar av den totala smoltproduktionen uppströms fällan. Lax Öring Antal fångade Antal märkta Återfångster Fällans effektivitet 32.7% 48.2% Skattningar av smoltproduktion Petersen-skattning % konfidensintervall Bayes-skattning* % konfidensintervall *Mäntyniemi & Romakkaniemi Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59: I figur 1 nedan framgår hur vandringsintensiteten för smolt och fällans effektivitet varierade under försökets gång i relation till vattenföring och vattentemperatur. Dock observerades inga tydliga mönster. Möjligen kan man ana att vandringsintensiteten till viss del påverkades av variation i vattentemperatur. Fällans fångseffektivitet varierade påtagligt under försökets gång. Lax 70.0 Vandringsintensitet (andel) Flöde (m3/s) Temperatur ( C) Fångsteffektivitet (%)

6 Smoltproduktion (95% CI) Flöde, temperatur och fångsteffektivitet Vandringsintensitet Öring Vandringsintensitet (andel) Flöde (m3/s) Temperatur ( C) Fångsteffektivitet (%) Figur 1. Skattningar av vandringsintensiteten hos lax- och öringsmolt samt smoltfällans fångsteffektivitet under I figurerna är även vattenflöde och vattentemperatur inlagda. I figur 2 presenteras produktionsskattningar för de senaste 4 åren ( ) baserade på data från fällorna i Forsby (tidigare år) och Strömsbro. Smoltproduktionen har varierat något mellan åren men samtidigt är osäkerheten i skattningarna ofta stor vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser om eventuella skillnader/förändringar. Ett tydligt resultat är dock att skattningarna för 2016 och 2017 baserade på data från Strömsbro är mer precisa (snävare konfidensintervall) jämfört med 2014 och Detta beror på att antalet fångade och märkta smolt var betydligt större under 2016 och 2017, vilket minskar osäkerheten i skattningarna. Vidare tycks utvandringen av laxsmolt ha varit något större under 2017 jämfört med året innan. Utvandringen av öringsmolt under 2017 var dock lägre än 2016 och i paritet med de nivåer som observerades innan Lax Forsby "Bayes" 2014 Forsby 2015 Forsby "Bayes" 2015 Forsby 2015 Strömsbro 2016 Forsby "punktskattning" 2016 Strömsbro "Bayes" 2016 Strömsbro 2017 Strömsbro "Bayes" 2017 Strömsbro 6

7 Smoltproduktion (95% CI) Öring Forsby 2015 Forsby 2015 Strömsbro 2016 Forsby 2016 Strömsbro "punktskattning" "Bayes" 2016 Strömsbro 2017 Strömsbro "Bayes" 2017 Strömsbro Figur 2. Smoltskattningar (median/medel ± 95% konfidensintervall) för åren baserade på data insamlade vid smoltfällorna i Forsby och Strömsbro. Även val av beräkningsmetod (Petersen, Bayesiansk samt enkel punktskattning utan osäkerhetsintervall) framgår i figurerna. Slut PM Fjällprover I samband med smoltvandringskontrollen 2017 har sammanlagt 270 fjällprover tagits på laxsmolt och öringsmolt för åldersanalys. Lekvandrande lax och öring 2017 Sedan hösten 2015 dokumenteras lekvandrande lax och öring i Testeboån med hjälp av en fiskräknare vid dammen som tillhör kraftverket i Strömsbro. Fiskräknaren är av märket Vaki, och består av en skannerenhet, fototunnel och en PIT-antenn. Skannerenheten består av två plattor som är fästa i en kassett. Mellan plattorna skapas två täta rader av infraröda ljusstrålar. När ett föremål passerar skannerplattorna bryts ljusstrålarna och föremålets riktning, storlek, form och hastighet registreras i räknarens kontrollenhet tillsammans med datum och tidpunkt för passagen. Förutom att registrera passerande föremål mäter räknaren även vattnets temperatur kontinuerligt var tredje timme. På uppdrag av Gävle kommun har leverantören av fiskräknaren, Fiskevårdsteknik AB, under 2017 övervakat driften samt samlat in, bearbetat och sammanställt resultatet från fiskräknaren. Resultat Nettouppvandringen av lax 2017 blev 67 stycken med en medellängd av 92 cm. Årets största lax kan du se på bilden här nedanför. En hanfisk som mättes till hela 135 cm. Foto: Fiskevårdsteknik AB 7

8 Nettouppvandringen av öring blev 171 stycken med en medellängd av 67 cm. Största uppvandrande öringen var en honfisk på 95 cm passerade 73 laxar och 156 öringar upp genom fiskräknaren. Första lekvandrande laxen kom den 24 juni. Det är 16 dagar senare jämfört med när den första laxen kom Den första lekvandrande öringen kom också den 24 juni. Bara en och en halv timme efter första laxen. Vid höga flöden, över ca 20 m 3 /s vid full drift av Strömsbro kraftverk, är det möjligt för lax och öring att passera dammen vid sidan av fiskräknaren. (Om kraftverket inte är i drift är det möjligt för fisk att passera vid sidan av fiskräknaren redan vid flöden över ca 10 m 3 /s.) Under 2017 kunde möjligen fisk passera vid sidan av fiskräknaren under ett av de förelagda stoppdygnen i kraftverken i mitten av augusti. Registreringarna i fiskräknaren kan med andra ord stämma väl överens med den faktiska uppvandringen Observerade arter i fiskräknaren vid Strömsbro 2017 med registrerad upp- och nedströmsvandring samt resulterande nettouppvandring. Att skilja på huruvida laxarna och öringarna som passerar fiskräknaren är av vilt eller odlat ursprung, d.v.s. fettfeneklippt eller inte fettfeneklippt, ingår inte i den granskning som görs av Fiskevårdsteknik AB. Egna iakttagelser av fisk som passerat fiskräknaren och utlekt fisk som fångas i utvandringskontrollen visar att det är mycket sällsynt med felvandrande lax och havsöring i Testeboån. Ungefär 1 % av lax och öring som vandrar upp i Testeboån har varit fettfeneklippt. (Det sätts inte ut någon fisk i Testeboån. Fettfeneklippta laxar och öringar som observeras Testeboån har alltså satts ut i något annat vatten.) 2017 har endast enstaka laxar och öringar med svampangrepp observerats i Testeboån. En förklaring till de få observationerna kan i och för sig vara det höga flödet under hösten, vilket gjorde det svårare att se fisk i ån. Av samma anledning har antalet observationer lek varit få detta år. 8

9 Lite från fiskräknarens PIT-antenn Främsta anledningen till att utvandrande smolt i Testeboån märks med PIT, (Passive Integrated Transponder), är att med hjälp av återfångsterna i smoltfällan kunna beräkna det totala antalet utvandrande smolt. Men samma märkta fiskar kommer att kunna ge oss kunskap om bestånden under hela sin livstid. Exempel: Hur många gånger kommer varje lax och öring komma tillbaka till Testeboån. När vandrar fisken? Hur mycket växer laxen mellan besöken i Testeboån? Varje PIT har en unik kod som registreras när fisken passerar fiskräknaren märkte vi utöver all smolt även de utlekta laxarna och öringarna, (kelt), som fångades i smoltfällan på väg ut mot havet. Nu vet vi att: 1 av 84 laxar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka hösten av 48 öringar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka hösten av 84 laxar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka av 48 öringar som märktes som kelt 2016 kom tillbaka Elprovfisken 2017 Varje år elprovfiskas elva provytor inom Testeboåns fvo. Medeltäthet av lax 0+ på provytorna tog 2017 ett rejält skutt bakåt jämfört med de senaste åren. Vi ska ha klart för oss att hög vattenföring sannolikt bidragit till det sämre resultatet just detta år ,5 lax 0+/100 m ,8 lax 0+/100 m ,1 lax 0+/100 m 2 Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Nr 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 8,0 11,7 19,7 12,0 13,2 25,2 2,5 km Forsby Kvarn 2 14,3 16,1 30,4 7,7 4,9 12,6 5,7 km Sågbacken 3 3,4 2,4 5,8 12,9 17,1 30,0 8,7 km Översten 4 15,0 8,5 23,5 5,4 1,6 7,0 8,9 km Möljen 5 8,2 17,4 25,6 2,7 1,0 3,7 9,2 km Tegelbruket 6 10,9 7,2 18,1 5,4 1,8 7,2 11,0 km Bomnacken 7 12,2 5,9 18,1 4,6 1,4 6 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 0 4,1 4,1 12,6 1,3 13,9 14,9 km Brännsågen ,6 0, ,3 km G:a Brännsågen ,0 1,0 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 6,5/100 m 2. Lokaler markerade med blått är fiskade under svåra förhållanden p.g.a. högt flöde. Tre stycken lax 0+. 9

10 Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Lokal Nr 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 58,6 7,4 66 8,3 22,4 30,7 2,5 km Forsby Kvarn 2 39,3 12,9 52,2 9 0,6 9,6 5,7 km Sågbacken 3 53,6 8, ,9 7,1 31 8,7 km Översten 4 39,2 9 48,2 3,4 0,4 3,8 8,9 km Möljen 5 33,5 7,7 41,2 8,9 1,2 10,1 9,2 km Tegelbruket 6 29,1 8,8 37,9 5,6 1 6,6 11,0 km Bomnacken 7 27,1 6,7 33,8 2 0,6 2,6 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 25,6 5,1 30,7 6,5 1,7 8,2 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,8 2,9 11,7 16,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 27,8/100 m 2. Lax Lax Lax Öring Öring Öring Avstånd Lokal Nr 0+ >0+ totalt 0+ >0+ totalt från havet Strömsbro 1 39,5 0,6 40,1 40,9 13,4 54,3 2,5 km Forsby Kvarn 2 16,6 4,9 21,5 3,9 6,8 10,7 5,7 km Sågbacken 3 6,7 0 6,7 14 6,4 20,4 8,7 km Översten 4 7,8 2 9,8 1,4 2,7 4,1 8,9 km Möljen 5 20,5 0,9 21,4 4,4 0,4 4,8 9,2 km Tegelbruket ,7 0,5 5,2 11,0 km Bomnacken ,3 1,3 4,6 11,8 km Erkkis Bro ,3 km Fågelautomaten 9 5,5 0 5,5 0,4 0,8 1,2 14,9 km Brännsågen ,3 km G:a Brännsågen ,3 km Antal lax- och öring/100 m 2 i Testeboån Medeltäthet av lax 0+ = 11,1/100 m 2. Sik Vandringssik från kusten vandrar i slutet av oktober upp i Testeboån för att leka. Forsen i Strömsbro, knappt två kilometer från havet, utgör ett naturligt definitivt vandringshinder för sik. Inventering av sikyngel Sedan 2012 har mängden sikyngel kontrollerats på en provyta i Testeboåns nedersta del. Antalet sikyngel har varit ganska konstant dessa år. Alla som följt Testeboån under många decennier är överens om att mängden leksik är mindre nu jämfört med exempelvis talet. Slutsatsen baseras i första hand på de fångster av sik som det då omfattande tjuvfisket efter sik i Testeboån gav. Kunskap om hur mycket sikyngel som fanns på den tiden saknas helt. 10

11 2017 Datum Vattenförekomst Plats Metod Sikyngel per håvdrag Storlek på sikyngel Protokoll från inventeringen av sikyngel i Testeboån Vatten temperatur 23-mar Testeboån Avan Håv 0 2,1 27-mar Testeboån Avan Håv 0 3,2 30-mar Testeboån Avan Håv apr Testeboån Avan Håv 0 5,2 06-apr Testeboån Avan Håv 0,1 Mycket kvar av gulesäcken 4,2 10-apr Testeboån Avan Håv 0,25 Mycket kvar av gulesäcken 4,2 14-apr Testeboån Avan Håv 0, apr Testeboån Avan Håv 0, apr Testeboån Avan Håv 2,15 Gulesäcken i det närmast slut. 4,5 26-apr Testeboån Avan Håv 0,65 Gulesäcken slut 4,6 30-apr Testeboån Avan Håv 3,1 6,7 04-maj Testeboån Avan Håv 0,8 9,1 08-maj Testeboån Avan Håv 0 8,3 Leksik Leksik har under några år fångats med not i Testeboån och märkts med numrerade Floy tags genomfördes inget fiske efter leksik p.g.a. att vattenföringen var för hög för att fiska med not. Återfångster av märkt sik sker både på kusten och i fisket med not i Testeboån. På märkena finns uppgifter om var återfångster ska rapporteras. Tyvärr har de som fiskar sik på kusten praktiskt taget helt upphört med att rapportera in återfångad märkt fisk, även sik. Bristen på kunskap om sik påtalas ideligen i förvaltningssammanhang. Vi ser yngelinventeringar, statistik från notfisket och märkning av leksik med efterföljande återfångster som en tillgång i kunskapsuppbyggnaden runt vandringssiken. Notfisket ger även kunskap om omfattningen av skador på sik orsakade av skarv och säl. Märkt sik från Testeboån ger kunskap om sikens rörelser till havs och om dess homingbeteende. Biotoprestaurering i Åmot I Åmot möts Kölsjöån och Bresiljeån och bildar Testeboån. De nedersta 2,5 kilometrarna av Kölsjöån utgörs av Byströmmen. Sammanlagt 850 meter av denna sträcka har biotoprestaurerats under

12 Byströmmen har restaurerats för att återskapa en bättre miljö för fisken efter den flottledsrensning som gjorts en gång i tiden. Ståndplatser har skapats och lekbottnar har anlagts. Under 2017 har dessutom en förstudie inklusive elprovfisken och bottenfaunaundersökning gjorts inför biotoprestaurering inom Påhlströmmen och Långforsen strax nedströms Åmot. Åtgärden som berör sammanlagt en kilometer åsträcka planeras att genomföras Både den nämnda biotoprestaureringen som genomförts och den som planeras ligger inom Åmots fvo. Strömsbro kraftverk Det har varit allmänt känt att Strömsbro kraftverk saknar de tillstånd som krävs för kraftverksdrift. Kraftverket ligger två kilometer från Testeboåns mynnin i Bottenhavet. I början av 2016 begärde organisationen Älvräddarna att Länsstyrelsen Gävleborg skulle göra tillsyn av Strömsbro kraftverk. Tillsynen resulterade i ett förläggande till Nilsson Kraft AB att lämna in en ansökan om tillstånd enligt 11 kapitlet 9 miljöbalken för drift av kraftverk och bedrivande av vattenverksamhet vid Strömsbro kraftverk. Ansökan ska även omfatta lagligförklaring av Strömsbro kraftverk med tillhörande anläggningsdelar i dess nuvarande utformning. Föreläggandet överklagades. Överklagan avslogs. Nu gäller: En ansökan ska vara inlämnad till Mark- och miljödomstolen senast 3 mars Ägaren till kraftverket avser dock inte lämna in någon sådan ansökan. Kraftverket kommer enligt ägaren istället att stängas när tidsfristen för att lämna in en ansökan går ut. Strömsbro kraftverk får därefter inte startas igen med mindre än att ett tillstånd finns. 1 juli 2017 inträdde ett krav på att Strömsbro kraftverk ska var stoppat ett dygn varje vecka under perioden 1 juli till 15 oktober. Syftet är att fisk som lockas upp mot utloppet från kraftverket ska få en möjlighet att lättare hitta upp förbi kraftverket. Data från fiskräknaren visar att stoppen har god effekt. De flesta laxarna och öringarna passerar under stoppdygnet eller med en viss fördröjning under de första timmarna efter att kraftverket startats igen. Kravet på att stoppa kraftverket ett dygn ingår i det ovan nämnda föreläggande om lagligförklaring, och gäller tills det finns ett riktigt tillstånd för kraftverket med ändamålsenliga villkor. 12

13 Vad kommer att hända med Strömsbro kraftverk? Ingen vet. Det vi vet idag är att kraftverket kommer att stoppas senast den 3 mars Det innebär att tills vidare kommer inte ett enda smolt att dödas i kraftverkets turbiner, och ingen lekvandrande lax eller öring kommer att hindras på sin vandring förbi Strömsbro kraftverk. Det har vid det här laget i flera år pågått diskussioner om att finna lösningar för hur elproduktionen i Strömsbro kraftverk ska kunna avslutas för gott till förmån för den biologiska mångfalden i Testeboån. Avledaren vid Strömsbro kraftverk Tre år har gått sedan avledaren som ska hindra utvandrande fisk att hamna i turbinerna i Strömsbro kraftverk kom på plats. Någon egentlig utvärdering av avledarens fiskavledande funktion har inte gjorts, och det finns inte heller några planer på att göra en sådan. Som framgår av föregående kapitel om Strömsbro kraftverk så kan 2017 ha varit det sista året som avledaren i Strömsbro fyllde någon funktion. Därför har jag själv tagit initiativ till att åtminstone sammanställa den data och de erfarenheter vi har samlat på oss från avledaren för att försöka ge en bild av dess funktion. Förhoppningsvis kan kunskapen från Strömsbro komma till nytta i arbetet med avledare vid andra kraftverk. Och vid en eventuell fortsatt drift av kraftverket i Strömsbro har samma kunskap definitivt ett värde vid den lagligförklaring av kraftverket och fastställande av villkor som i så fall kommer att ske. Avledaren i Strömsbro består av ett 25 meter långt så kallat β-galler som leder fisken till en 60 centimeter bred flyktöppning genom dammen. Gallret har en spaltbredd på 18 millimeter. I anslutning till flyktöppningen finns den Wolf-fälla som används för att kontrollera smoltutvandringen. Gallret sträcker sig från dammen vid sidan av intagskanalen till stranden på motsatta sidan av inloppskanalen, och från botten till över vattenytan. Se nedanstående bilder. 13

14 Andelen smolt som först fångats i smoltfällan, märkts med PIT, återutsatts uppströms smoltfällan och återfångats i smoltfällan har varit överraskande liten. Framförallt gäller detta lax. I genomsnitt under de tre åren har endast 30 procent av laxsmolten och 43 procent av öringsmolten återfångats. Att andelen öringsmolt som fångats i smoltfällan är större än andelen laxsmolt är i sig också förvånande. Oftast är det tvärtom, vilket antas bero på att öring generellt är mer svårlurad när det gäller att gå i fällor. Frågan är var den smolt som inte återfångas i smoltfällan tar vägen. Följande tre vägar har de tre aktuella åren funnits för smolt att passera dammen i Strömsbro utan att hamna i smoltfällan: 1. Via spillet över dammluckorna. 2. Genom fiskvägen för uppströmsvandring. 3. Genom avledaren. Under de år smoltvandringen kontrollerats i Testeboån har de flesta smolten lämnat ån under perioden 5 25 maj. Samtliga tre år som avledare funnits på plats i Strömsbro har vattenföringen varit låg för att vara under denna period, 7 14 m 3 /s. Kraftverket tillsammans med flyktvägen från avledaren och fiskvägen för uppströmsvandring slukar upp till ungefär 12 m 3 /s. Spillet som fördelas över den 25 meter långa dammen har med andra ord varit inget till litet. PIT-märkt smolt som passerar ner genom fiskräknaren registreras av en antenn för PIT som är placerad i fiskvägen för uppströmsvandring. Fiskvägen är placerad direkt intill flyktvägen från avledaren. Registreringarna visar att 8 av 617 märkta laxsmolt, (1,3 %), och 32 av 361 märkta öringsmolt, (8,9 %), tog den vägen Motsvarande siffror för 2016 är 7 av 443 märkta laxsmolt, (1,6 %), och 25 av 556 märkta öringsmolt, (4,4 %) var fiskvägen för uppströmsvandring stängd under tiden för smoltutvandring. Det som återstår för smolten är att passera genom avledaren. För att få bekräftat om så är fallet genomförde jag ett försök 2017 med en för ändamålet specialtillverkad ryssjestrut. Under fem nätter när utvandringen var som intensivast hängdes ryssjestruten ut i inloppskanalen till kraftverket, ca 10 meter nedströms dammluckorna. Ryssjestruten hölls på plats genom att vara fastknuten i räcket på dammbron. Ryssjestruten sattes ut kl 22 och togs upp kl 6 följande morgon. Varje natt fångades smolt i ryssjestruten. 1 3 stycken, och enbart laxsmolt. Ryssjestruten har en ring på 60 centimeter. På grund av den höga vattenhastigheten stack inte hela ringen ner i vattnet. Ungefär två tredjedelar av ringen fiskade, vilket är lika med ca 0,2 m 2. Ryssjestruten i inloppskanalen nedströms avledaren och dammen. 14

15 Inloppskanalen är vid den aktuella platsen ca 7 meter bred och mellan 1 1,5 meter djup. Vattnet är mycket turbulent efter att just passerat dammluckorna, som med bottentappning reglerar flödet i inloppskanalen. Smolten kan därför antas vara relativt jämt fördelade i vattenmassan när den passerar ryssjestrutens ingång. En uppräkning från fångsten i ryssjestruten till hur mycket smolt som passerat i hela inloppskanalen kan därför på god grund göras genom att multipliceras med något värde mellan 30 och 50. En jämförelse med vad som fångades under samma tid i smoltfällan visar att minst lika många av åtminstone laxsmolten passerat genom avledaren. Medellängden på smolt som fångades i smoltfällan i Testeboån 2017 var 14,5 cm för lax och 18,1 cm för öring. Den egentliga medellängden på smolten i Testeboån kan antas ha varit mindre eftersom en större andel av de minsta smolten sannolikt sorterats bort genom avledaren. Enligt den information som finns tillgänglig om hur ett β-galler ska vara utformat för att få den rätta avledande funktionen behöver vinkeln mellan vattenströmmen och gallret vara 30 grader eller mindre. Detta för att svephastigheten på vattnet längs med gallret ska vara högre än vattenhastigheten mot gallret. Vid de vattenföringar som förekommit under utvandringsperioderna i Testeboån har vattnet runnit vinkelrätt mot avledarens galler, med undantag av de första ungefär fem metrarna uppströms ifrån sett där vinkeln mellan vattenströmmen är ungefär 45 grader. En avlång ö bara ett par meter uppströms avledaren hindrar först vattnet, som följd att vattnet sedan vinkelrätt lämnar ön i riktning mot avledaren. Om vattenföringen skulle vara betydligt högre med därtill öppnade dammluckor för att avbörda vatten rakt fram till huvudfåran hade strömriktningen varit annorlunda, och smolt hade kunnat följa med den vägen. Smolt som lämnade Testeboån hade dessvärre inte den möjligheten. Även smoltens beteende vid mötet med avledaren i Strömsbro har kunnat observerats vid några tillfällen. Eftersom vattenströmmen går rakt in mot avledare så kolliderar smolten med gallret. De smolt som kunde observeras efter kollisionen med gallret vände sig ögonblickligen för att inta en position rakt mot strömriktningen som bilden nedan visar. Smolten kunde sedan stå kvar i den positionen en kortare eller längre stund. Ibland i flera timmar. Smolt som förflyttades i riktning mot flyktöppningen gjorde det i den intagna position, d.v.s. ståendes mot strömriktningen. Andra smolt sågs bara kollidera med avledarens galler och sedan försvinna. Sannolikt genom avledaren. Smolt som parkerat framför avledaren i Testeboån. Utan avledare hade praktiskt taget all smolt och ål som lämnat Testeboån hamnat i någon av de två Francis-turbinerna i Strömsbro kraftverk med hög dödlighet som följd. Precis som de har gjort varje år vid lika låga vårflöden i över hundra år i detta kraftverk. 15

16 På en β-avledare som täcker hela inloppskanalen till ett kraftverk i ett så litet vattendrag som Testeboån är förväntningarna höga. Hur stor effektivitet ska vi kunna förvänta oss? Även om denna studie i Strömsbro inte kan ange någon exakt effektivitet på avledaren i Strömsbro så kan vi åtminstone se att effektiviteteten är betydligt mindre än de 90 procent som numera ofta nämns som ett mål för smoltavledning. För laxsmolt tyder allt på att avledningseffektiviteten i Strömsbro dessa tre år faktiskt varit mindre än 50 procent. Förklaringarna finns logiskt i avledarens utformning, det vill säga avledarens vinkel i förhållande till strömriktningen och spaltbredden i förhållande till smoltstorleken. Även ål följer avledaren i Strömsbro och räddas från att styckas i kraftverkets turbiner. Miss i regleringen av vattenföringen från Lundbosjön Enligt gällande dom ska vid Oslättfors kraftverk året runt från Lundbosjön genom dammen och fisktrappan i Oslättfors och Nyhammarsdammen släppas minst 2,5 m 3 /s eller, om den naturliga tillrinningen är lägre, naturlig tillrinning. I slutet av juli 2017 understegs föreskriven tappning. De negativa konsekvenserna av missödet är svåra att överblicka. Strandzoner och grunda sidogrenar torrläggs. Just dessa områden är de mest värdefulla för årsungar av lax och öring. Några tiondels m 3 /s har stor betydelse för den biologiska mångfalden i Testeboån vid låga flöden. Det måste bli slut på tokiga regleringar, såväl från Lundbosjön som vid övriga dammar inom Testeboåns avrinningsområde får denna fråga extra uppmärksamhet. En blick in i 2018 Samverkan Under första kvartalet 2018 planeras den nya samverkansorganisationen för Testeboån formellt bildas. Arbetsnamnet på organisationen är Testeboåns vänner. Ockelbo kommun har sökt och fått stöd från Leader Gästriksbygden till att bilda denna organisation. Under 2017 har både Ockelbo kommun och Gävle kommun träffat flera av fiskevårdsområdesföreningarna längs Testeboån och andra intressenter för att presentera idén om en samverkan. Bemötandet har varit mycket positivt. Organisationsformen blir en ideell förening. Det innebär att vi blir en juridisk person som kan söka stöd, söka tillstånd och utföra åtgärder. Alla som är intresserade av att på något sätt medverka i eller stödja arbetet med Testeboån är välkommen att bli medlem. Respektive fiskeförvaltare kommer alltjämt vara den som i första hand utför fiskevården 16

17 inom sin del av Testeboån. Men samverkansorganisationen kan i samverkan med en fvof eller annan fiskeförvaltare gå in som utförare av exempelvis manuell biotoprestaurering och provfisken. Den nya organisationen kommer även kunna ingå avtal med parter som vill stödja arbetet med Testeboån. Organisationen kommer även från och med nästa bli avsändare för denna årsberättelse. Vandringshinder och vattenreglering Nilsson Kraft AB äger fyra kraftverk och två ytterligare dammar inom Testeboåns vattensystem. Två av kraftverken är delvis miljöanpassade. De två andra kraftverken och de ytterligare dammarna utgör definitiva vandringshinder. Därtill regleras vattenföringen vid såväl kraftverk som dammar på ett sätt som är negativt för den biologiska mångfalden i Testeboån. Mycket att göra med andra ord för att uppnå miljökvalitetsnormer och miljömål. Ägaren till Nilsson Kraft AB avser att dra sig tillbaka. Att sälja denna typ av kraftverk har inte blivit lättare precis med de miljökrav som nu finns. Därmed står vi nu inför ett naturligt lämpligt tillfälle att ta ett helhetsgrepp och se över hela Testeboåns vattensystem beträffande både vandringshinder och vattenreglering. Laxförvaltningsgruppen 2018 kommer Laxförvaltningsgruppen kontrollera smoltutvandringen, genomföra elva elprovfisken inom Testeboåns fvo och följa lekvandringen av lax och öring med hjälp av fiskräknaren. För att fiskräknaren ska fungera vid nuvarande placering förutsätts att dammen i Strömsbro är uppdämd trots att kraftverket inte kommer att vara i drift. Testeboån på nätet Föregående års årsberättelser för fiskevården i Testeboån finner du här. Jag försöker även löpande lägga in en del information om sådant som är relevant för fiskevården i Testeboån på Facebook. Sidan på Facebook heter just Fiskevård i Testeboån. På finns information om fisket och fiskevården i Testeboån inom Åmots fvof. Hälsningar Bernt Moberg E-post: bernt.moberg@gavlenet.se Tel: