Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011
|
|
- Malin Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel erik@fiskochvattenvard.se
2 Fisk o Vattenvård (9) 1 Sammanfattning Under 2011 genomfördes kontrollprogrammets tredje år efter Hennans kraftverks idrifttagande. Programmet har fullföljts enligt plan och kompletterande överenskommelser med tillsynsmyndigheten, bl.a. nätfiske vid kanalutloppet. I fiskspärren i Väljeån fångades endast en öringhona och vid nätfiskena i kraftverkets utlopps kanal fångades ingen fisk över huvud taget. Sjöarnas vattentemperaturer, syrgasförhållanden och vattenkemiska sammansättning har under detta tredje år inte avvikit från referensårens provtagningar. Elfisken har visat motsvarande förekomster och tätheter som tidigare år. Sedimentprovtagningen visar fortfarande på mycket små sedimentmängder. 2 Kontrollprogrammet I vattendomen (VA 48/97) för Hennans kraftverk i Ljusdals kommun beskrivs att "Kontrollprogrammet ska löpa under minst två år före arbetenas början och avslutas fyra år efter det att kraftverket tagits i drift." Vattendomstolen uttrycker kontrollprogrammets syfte som " undersökning av vilken effekt den ändrade vattenföringen till Bäckesjön/Storsjön har på vattenkemin i Storsjön/Bäckesjön och på öringens vandring i Väljeån,". Det gäller alltså inte några tillförda ämnen eller föreningar, utan endast vilka effekter som kan förorsakas av de ändrade vattenrytmikerna. Programmet har därför utformas för att studera: 1. effekterna av de ändrade flödena till Storsjön och Bäckesjön, där Hennasjön och Alsjön ska fungera som referenser 2. fiskvandring och reproduktion av öring i Väljeån, där Alsjöåns vänstra fåra fungerar som referens för fiskvandring. Figur 1. Placering av vattenprovpunkter (VP), elfiskelokaler, fiskfällor och sedimentprovtagningspunkter. De extra lokalerna vid vinterprovtagningen 2008 är de två vattenprovtagningslokalerna i Bäckesjön märkt med röda pilar och bokstäver N (=närmast) och NN (=näst närmast).
3 Fisk o Vattenvård (9) Kontrollprogrammet startades 1999, men avslutades 2001 efter de två referensåren eftersom inget beslut om att påbörja bygget hade tagits togs beslut om byggstart under 2007 och genomförande av bygget som driftsattes Kontrollprogrammet genomfördes under 2007 och 08 för att skapa ett ytterligare referensår av provtagningar. Kontrollprogrammets utformning och utveckling har genomförts av samrådsgruppen för Hennans kraftverk och Länsstyrelsen Gävleborg öppnades tunneln och provdriften startade, vilket innebär att vinterprovtagningen 2009 blev första provtagningsomgången att jämföra med referensprovtagningarna. Vattenkemiska provtagningar har genomförts i Alsjön och Hennasjön som referenser och Bäckesjön och två lokaler i Storsjön som effektpunkter. Vattenföringen ändrades genom att kraftverket började köras fr.o.m. november, varför 2009 i sin helhet utgör det första effektåret. Under 2011 genomfördes fyra provtagningsomgångar: vinter, vår, sommar och höst. 2.1 Syrgasförhållanden Profiler för syrgas och temperatur genomfördes vid samtliga vattenprovtagningstillfällen under 2011: vinter 8/3, vår 7/6, sommar 19/7 och höst 19/9. Detta är motsvarande tidpunkter som under referensprovtagningarna och hittillsvarande effektprovtagning. Samma lokaler som för vattenkemiprovtagning användes (Fig 1). Sommarprovtagningen visade på skiktade förhållanden och vinterprovtagningen visade på liknande temperaturförhållanden som tidigare år (Fig 2). Figur 2. Vattentemperaturerna 2011 vid vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). X axeln i meter och y axeln i C, men inte samma skala. Vattentemperaturerna förhåller sig lika före och efter idrifttagandet av Hennans kraftverk. Det gäller inte bara under vinter och sommarprovtagningarna utan även vid vår och höstprovtagningarna. Provtagningar av syrgas visar generellt goda förhållanden, men där djupgropar kan hittas förekommer mycket låga syrgashalter vid botten (Fig 3). Storsjöns bägge lokaler visar generellt bäst syrgasförhållanden 2011.
4 Fisk o Vattenvård (9) Figur 3. Syrgashalter i % för de fem olika lokalerna under vinterprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). X axeln i meter och y axeln i syrgasmättnad i %, men inte samma skala Obs att det är olika skalor på y axeln. Totalt finns det nu 14 omgångar med syrgas och temperaturprofiler före kraftverkets idrifttagande, vilket innebär att materialet väl innefattar vattendomens två referensår. Dessutom finns nu tre fulla provtagningsår efter kraftverkets idrifttagande. 2.2 Vattenkemi - medelvärden Under 2011 genomfördes 4 omgångar med det omfattande programmet: vinter, vår, sommar och höst. Man kan konstatera att de flesta parametrarna hade mycket små variationer. I Figur 4 7 har samtliga provtillfällen och djup lagts ihop för respektive lokal. Det är analyser före 2009 och analyser därefter. Variationen mellan lokaler, dess olika djup och årstider är liten. Figur 4. Till vänster ph med den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna. Till höger visas alkaliniteten (mekv/l) med faktisk variation för de olika lokalerna. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Både ph och alkalinitet har relativt små variationer och ingen egentlig skillnad mellan de olika perioderna, i synnerhet inte i förhållande till referenspunkterna (Fig 4).
5 Fisk o Vattenvård (9) Figur 5. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med konduktiviteten (ms/m) till vänster och Totalt organiskt kol (mg/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Vare sig konduktivitet eller totalt organiskt kol (TOC) visar nämnvärt stora variationer eller skillnader mellan perioderna när det gäller effektpunkterna (Fig 5). Den enda provpunkt som verkar visa skillnader före och efter kraftverkets idrifttagande är Alsjön, men denna påverkas inte av kraftverket utan är en referenspunkt. Figur 6. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med turbiditet (FNU) till vänster och färgtal (mg Pt/l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. För turbiditet och vattnets färgtal är skillnaderna före jämfört med efter idrifttagandet av Hennans kraftverk små, förutom möjligtvis för referensen Alsjön (Fig 6). Den svaga trenden för effektpunkterna, Storsjön 1 och Bäckesjön, är att turbiditeten sjunker, vilket inte kan förväntas för i vart fall Bäckesjön. Färgtalet är däremot helt lika förändring för all provpunkter (förutom Alsjön). Figur 7. Den faktiska variationen för samtliga provtagningar i de olika lokalerna med totalfosfor (mg/l) till vänster och totalkväve (mg(l) till höger. För bägge figurerna gäller gröna staplar före 2009 och blå för analyser därefter. Både fosfor och kväve, mätt som totala koncentrationer, visar ökande trend för alla provpunkter när före och efter Hennans kraftverk jämförs (Fig /). Några skillnader mellan referens och provpunkter kan inte sägas föreligga.
6 Fisk o Vattenvård (9) 2.3 Vattenkemi - stabila perioder För att kunna göra absoluta jämförelser har värden från 5 m djup jämförts för stabila vinterrespektive sommarperiod för de olika åren. Samtliga prov för ett år är tagna vid samma tidpunkt och behandlade och analyserade på samma vis. Figur 8. Totalkväve i mg/l för vinterprovtagningar till vänster och sommarprovtagning till höger. Vare sig vinter eller sommarprover år 2011 av totalkväve visar några skillnader mellan referensoch effektpunkterna (Fig 8). Figur 9. Vattnets färgtal (mg Pt/l) under stabila vinterförhållanden till vänster och stabila sommarförhållanden till höger. För Bäckesjön visar vinterprovtagningen ett ganska högt värde på turbiditet 2010, även om det inte är några extrema nivåer och inte heller återspeglas vid vinterprovtagningen 2011 eller sommarprovtagningen 2010 och 11, eller i färgtal vid dessa provtagningar. Bäckesjöns turbiditet vintern 2010 i förhållande till övriga provpunkter avviker inte vid jämförelse med vinterprovtagningen 2001 (Fig 10 vänster). Färgtal är ett mått på vattnets innehåll av multnande växtdelar och/eller av järnförekomst. Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet, vilket kan bero på både organisk och oorganisk material. Figur 10. Turbiditet i FNU för vinterprovtagning till vänster och sommarprovtagning till höger.
7 Fisk o Vattenvård (9) 3 Fiskvandring I enlighet med överenskommelse användes fiskspärr under 2011 endast i Väljeån. Sedan tidigare överenskommelse sker spärrfisket bara under hösten vid öringens förväntade lekvandring. Vid 2011 års spärrfiske var fällan i Väljeån i drift under hela perioden 1 september 1 november med vattentemperatur i Väljeån från 16 till 6 C (Fig 11). Jämfört med tidigare år, då främst 2007 och 09, var fångsten i Väljeåns fiskspärr mycket begränsad (Tab 1). Tabell 1. Resultat av fiskspärrsfisketunder höstar i Väljeån. Redan 1998 genomfördes ett första försök, men detta avbröts p.g.a. höga flöden. År Antal hanar Vikt (kg) hanar Antal honor Vikt (kg) honor Period ,0 5 16,3 2/9 18/ ,0 0 0,0 3/9 1/ ,5 3 11,2 5/9 30/ ,0 7 26,3 1/9 2/ ,4 2 7,0 1/9 8/ ,8 0 0,0 1/9 1/ ,0 1 4,7 1/9 1/11 Att i allmänhet en betydande andel av det mycket lilla lekbeståndet är omlekare visar ännu tydligare hur viktig reglering av fisket på vuxen öring i Storsjön Bäckesjön är. Även honan som fångades 2011 var fångad i spärren vid tidigare tillfälle. Figur 11. Vattentemperatur och fångst av lekvandrande öring i Väljeån Inte heller vid årets spärrfiske togs någon rom eller mjölke från de fångade öringarna. Det var endast vid spärrfisket 2008 som Ljusdals FVOF tog rom och mjölke från de fångade öringarna i Väljeåns fiskspärr. 3.1 Kontroll i utloppskanalen I samråd med Länsstyrelsen i Gävleborg utvecklades en metodik för att kunna kontrollera eventuell förekomst av leköring i hennans kraftverks utlopp Bäckesjön. Två stycken 6 m djupa och 30 m långa nät med 50 respektive 60 mm maska per tillfälle användes, vid 4 omgångar hösten Näten låg i en natt per tillfälle och lades 19/9, 27/9, 5/10 och 16/10. Näten lades parallellt med strömriktningen på vattendjup 4,5 5,5 m. Vid samtliga 4 fiskeomgångar var Hennans kraftverk i drift, vilket innebar 4 m 3 /s flöde i kanalen. Vattentemperaturen var 8 11 C. Ingen fisk fångades eller observerades.
8 Fisk o Vattenvård (9) 4 Elfisken De kvantitativa elfiskena utfördes , vid jämförbar vattenföring som tidigare år. Identiska lokaler som 2002, 07, 08, 09 och 10 fiskades, men vid övriga år låg lokalerna så nära som möjligt. Under vintern , vilket var det första året med inmätt vattenföring på 1,0 m 3 /s, befarades att t.ex. Tvättstugekanalen skulle bottenfrysa. Även vid årets elfiske kunde en del stensimpa 0+ (23 26 mm) fångas, vilket indikerar att åtminstone ingen total bottenfrysning förelegat. Figur 12. Täthetsberäkningar av 0+ öring (årsungar) i antal/100 m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån De inte angivna åren genomfördes inga elfisken. Lokalen Bron är den näst nedersta lokalen. Förutom 12 st öring 0+, 8 st öring >0+ och 36 st stensimpor fångades ett bäcknejonöga, 3 gäddor och en lake i Tvättstugekanalen. Ingen harr fångades I den Näst nedersta lokalen fångade endast 3 st öring 0+, 15 st öring >0+, 7 st stensimpor och 2 smågäddor. Klart färre öring 0+ och stensimpor, men fler öring >0+ och gäddor i den Näst nedersta lokalen ( Bron ). I lokalen Bergmansdammen fångade bara 23 st öring 0+, 3 st öring >0+och 21 st stensimpor. Detta var fler öring 0+ än I den Övre lokalen fångade 114 st öring 0+, 9 st öring >0+, 49 st stensimpor, 2 lakar och en abborre. Det är flest öring 0+ per 100 m 2 som fångats i Väljeån under hela kontrollprogrammet. Figur13. Tätheter av öring >0+ i antal/100 m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån De inte angivna åren genomfördes inga elfisken.
9 Fisk o Vattenvård (9) Figur 14. Längdfördelningen för fångade öring X axeln visar längdintervall i 5 mm och y axeln antal. Man kan konstatera att fortfarande finns ett stort underskott av öringungar i Väljeån, vilket inte är konstigt med tanke på den begränsade mängden presumtiva föräldrarfiskar som fångas i fiskfällan i Väljeån. (Kommer leköringen från Hennasjön?) Den mycket magra förekomsten av årsungar öring i lokalen Bron 2011 visar att det finns stort utrymme för fler lekpar av öring i ån, men att hösten 2010 inga öringar lekte på det anlagda lekområdet uppströms bron. Av figurerna 13 och 14 framgår att det förekommer generellt få öring >0+ i Väljeån. De flesta fångade öring >0+ utgörs av tvåsomriga ungar, vilka har mycket god tillväxt. Man kan även konstatera att det förekommer relativt stora mellanårsvariationer mellan de olika lokalernas tätheter av öringungar, både 0+ och äldre, i Väljeån. 4.1 Glochidielarver Vid elfisket 2011 kontrollerades samtliga gälar på fångad öring >0+ efter de typiska ärr på gälfilamenten som angrepp av flodpärlmusslans glochidielarver skapar. Motivet till att inte 0+ kontrollerades är att flodpärlmusslan släpper sina larver på senhösten och glochidielarverna i sin tur släpper gälarna från lax och öring på våren, varför ensomrig fisk inte kan ha varit utsatt för parasiten. Ingen öringgäle visade spår på dessa ärr.
10 Fisk o Vattenvård (9) 5 Sedimentprovtagning I gällande vattendom för Hennans kraftverk (VA 48/97) anges att En vårflodsliknande genomspolning av lekbottnarna i Väljeån ska utföras i minst tre dygn under våren (april) och under hösten (september). Detta får anses vara en lapsus i domen då vattenhushållningen i Hennasjön inte hanteras av Ljusdal Energi AB eller finns med i målet om Hennans kraftverk. Det kan dessutom vara negativt för kontrollprogrammet med vattenföringshöjningar eftersom det förekommer bäver i området och vid några tillfällen har fiskspärren blivit rammad och ramponerad av stockar som förts med ån. Eftersom Hennasjön är så stor och klar så kan man misstänka att sedimentationen i första hand sker i Hennasjön och inte i Väljeån. För att studera eventuella effekter av sedimentation i Väljeån placeras fyra stycken sedimentationsbehållare av typ Rubin ut på två områden i Väljeån. Varje behållare är fylld med i medeltal 520 g tvättat lekgrus. Dessa byts ut och analyseras två gånger per år. Figur 15. Diagrammet visar medelmängden sediment i de fyra behållarna överst respektive nederst i Väljeån, och de hade legat i ån halvårsvis. Av figur 15 kan man i diagrammet se att det är mycket små mängder sediment i behållarna. Ökade mängder sediment i de övre behållarna vintern (ljusblå staplar) berodde på att det utfördes smärre grävningsarbeten för installation av pegel strax uppströms provtagningslokalen. Påverkan var mycket lokal, vilket kan ses på de nedre behållarna under samma period. För sommarhalvåret 2009 (gröna staplar) blev sedimentmängderna för höga p.g.a. att flödet var nästan 10 m 3 /s i Väljeån vid utplaceringen, vilket medförde att behållarna placerades något för grunt i områden som under sommarhalvårets lägre flöden närmast blev lugnvatten. Trots dessa händelser är mängderna sediment fortfarande mycket små. För provtagningen visar vinterproverna (gula staplar i Fig 15) och sommarproverna 2011 (gula staplar i Fig 15) på mycket låga sedimentationsförekomster.
Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2010
2011 01 03 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2010 Fotografi vid fiskspärren med ett par trasiga bockar 2010 10 04 när flödena minskat efter extremflödesepisoden. Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i
Läs merKontrollprogram för Hennans kraftverk 2007
27--15 27-9-, hane 5 cm 1,3 kg (återfångad gånger) Kontrollprogram för Hennans kraftverk 27 27--29, hona 75 cm 5, kilo Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 551-723 Köpenhamnvägen
Läs merDOM 2014-05-15 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2014-05-15 Stockholm Mål nr M 10529-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2013-10-24 i mål nr M 108-99, se bilaga A KLAGANDE Ljusdal
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merElfiskeundersökning Piteälven
Elfiskeundersökning 2004-07 Piteälven Erik Sjölander 2007-11-25 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel &
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merElfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merElfiskeundersökning Vindelälven
Elfiskeundersökning 2004-07 Vindelälven Erik Sjölander 2007-11-25 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Läs merFISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005
FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merInventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet
28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merMerlobäckens biologiska förhållanden
2017-11-27 Merlobäckens biologiska förhållanden Överst en öring fångad i Merlobäcken 2017-10-24, därunder ett vuxet flodnejonöga i samband med lek och underst larver av flodnejonöga Erik Sjölander Fisk
Läs merBantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån
Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken
Läs merProvpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
Läs merResultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: -- Rönne å - vattenkontroll Resultat - fisk Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merVebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs merFiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merResultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014
Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet
Läs merSedimentbehandling i Växjösjön
Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merDammen uppströms intaget till Ungsjöboverket
På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2015 AVSEENDE ÅR 2015 Förslag april 2015 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008 Miljöförvaltningen i Trelleborgs kommun Rapport nr 2/2009 Vattenundersökning av Trelleborgs åar 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Resultat
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merRAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merPM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merFiskundersökningar i Råån 2011
Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merÅbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs mer