3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

Transkript

1 LLU Öresund/Skåne NV 3. Strategins framtagning. (600/1000 tecken) För fiskets del vilar strategin på en SWOT-analys (bilaga 1) framtagen av fiskeridirektör Johan Wagnström vid Länsstyrelsen Skåne i samråd med skånska yrkesfiskare och Lunds universitet. Insatsområdena och de konkreta mål som är kopplade till dessa är identifierade av en arbetsgrupp med representanter för Öresunds yrkes-, sport-, husbehovs- och turbåtsfiskare inom ramen för organisationen Öresundsfiskarna (bilaga 2) och dess möten De är sedan formulerade i enlighet med utvecklingsområdets strategi av Öresundsfiskarnas ordförande Filippa Säwe samt Johan Hultman vid Lunds universitet. 4.1 Områdesbeskrivning. (1683/5000) Idag fiskar 51 licensierade svenska yrkesfiskare i sundet och samtliga är lokala kustfiskare. Enstaka besök från andra kustavsnitt förekommer. Fisket utgörs av småskaligt, kustnära fiske. Garn är den vanligaste fiskemetoden, men ryssjor och bottengarn för ålfångst förekommer också framför allt i norra delen. Fångstvärdet per km 2 är bland de högsta i Sverige. Konventionen från 1932 mellan Danmark och Sverige innebär ett i stora delar gemensamt fiske i sundet som omfattas av trål- och vadfiskeförbud. Således utgör Öresund ett juridiskt och biologiskt avgränsat område. Stora befolkningskoncentrationer i närområdet på båda sidor om sundet skapar förutsättningar för etablering av förädling och direktförsäljning av lokalfångad fisk. Fiskrika vattendrag som ansluter till Öresund gynnar sportfiske och ett omfattade turbåtsfiske utgör ett viktigt utbud för turistfiske med upptagningsområde från norra Europa. Ett flertal samarbeten över Öresund är sedan länge etablerade. Öresundfiskarna (bilaga 2) är ett samarbetsforum som omfattar alla fiskekategorier på båda sidorna om sundet. Samtidigt befinner sig fisket i Skåne idag i en akut och svår lönsamhetskris som riskerar slå ut stora delar av länets fiskeflotta. Antalet fiskeföretag i hamnarna har minskat till den kritiska gräns där nödvändig infrastruktur inte längre kan upprätthållas. Med en hög medelålder inom fiskarekåren och en svag rekrytering riskerar fiskerinäringen slås ut om en vändning inte sker inom de närmaste åren. Den kommande stödperioden kommer därför att vara avgörande för fiskerinäringen i Skåne och det krävs kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen inom näringen. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter. (2445/5000) I Skåne finns idag ett fiskeområde, Sydkustens fiskeområde, och ett stort engagemang finns för etablering av ett i Öresund. En ökad samverkan med leaderområdena inom administration och projekt kommer att förbättra förutsättningarna för verksamheten. En samverkan mellan fisket i olika LLU-områden ger ytterligare dimensioner i arbetet med att utveckla fiskerinäringen i Skåne. Det finns särskild god potential till synergieffekter gentemot lantbruks- och besöksnäringarna genom ett stort utbud av lokala råvaror och en närhet mellan producent och konsument.

2 Sammantaget finns det förutsättningar för lokal förvaltning av fiskbeståndet och tack vare starkare fiskbestånd och fler fiskbara arter finns fortfarande småhamnar med ännu aktiva fiskare. Här finns en stor utvecklingspotential för direktförsäljning av lokalfångad fisk. Det råder ett stort glapp mellan fiskarens pris och konsumentpriset på torsk. Detta kan komma fisket tillgodo genom direktförsäljning, miljömärkning, lokala marknader, ökad kvalitet, anpassade leveranser och ökad förädling. Satsningar på ökad egenförädling och direktförsäljning har mycket goda möjligheter att lyckas i Öresund. På den danska sidan har detta innovationsarbete kommit långt, medan det på den svenska är i det närmaste helt outvecklat. Eftersom Öresund utgör ett av Sveriges viktigaste fångstområden finns det behov av att fortsätta utvecklingen av verkningsfulla förvaltningsplaner för säl- och skarvbestånden och tillsammans med utvecklingen av sälsäkra redskap möjliggöra fortsatt fiske med passiva redskap. Det pågående byggandet av fiskvägar i kustvattendrag med bra lek och uppväxtområden är viktigt eftersom arbetet genererar starkare fiskbestånd i havet. Ett samarbete Lunds universitet har sedan en tid etablerats genom dess forskning om sambanden mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Denna forskning är även kopplad till en nationellt ledande miljö för forskning om turism och besöksnäring. Möjligheter som ges inom ESF men även ERUF på utbildning och kompetensförsörjning kan bidra till att stödja den löpande kompetensförsörjningen inom fiskerinäringen samt underlätta ett generationsskifte inom fisket. Även goda möjligheter för projekt som främjar integration och jämställdhet har identifierats. Ett fiskeområde för Öresund kan innebära en plattform för en samverkan med Danmark om det gemensamma fisket i sundet. Detta kommer att utgöra en god internationell förebild. 5. På vilket sätt är strategin innovativ? (454/2000) Öresund är i avgörande avseenden ett avgränsat område av rimlig storlek med god kommunikation mellan olika kategorier av fiskare. Samarbetet mellan fiskare, länsstyrelse och forskning är i likhet med Norra Bohuslän och Sydkusten mycket starkt och välfungerande. Öresund är därmed ett av de områden i Sverige som sannolikt har de allra främsta förutsättningarna för många typer av pilotstudier och utvecklingsprojekt. Detta är strategins innovativa kärna. 6. Vision. (154/400 tecken) Att vara en nationell föregångare i att visa hur socio-ekonomiska och ekologiska aspekter av hållbart, lokalt förankrat fiske kan kombineras och samverka. 7.1 Övergripande mål för området. Mål 1. Stärkt lokal marknad 2. Attraktivt boende 3. Kompetensförsörjning 4. Livskraftig miljö 5. Lärande Indikatorer

3 (326/5000 tecken) Utifrån Öresunds särart och förutsättningar finns goda möjligheter att kombinera kunskapsuppbyggnad och ökad kommunikation mellan fiskeförvaltningens nivåer och aktörer (mål 1 och 3), stärka den territoriella och sociala sammanhållningen (mål 1, 2 och 5), miljöskydd (mål 1 och 4) samt värdeökning av fisken (mål 1, 2 och 4). 7.2 Insatsområden och delmål. (Endast fisket) Insatsområde Målens rangordning Konkreta mål Indikator Kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte Besöksnäring och marknadsföring Främja kunskapsöverföring mellan fiskare, myndigheter, forskning och besöksnäring (matchning, livslångt lärande, säkerställa institutionellt kompetensbyggande, omvärldsanalys, Verka för en förvaltning som ger utrymme för det lokalt förankrade fisket att utvecklas (säkerställa institutionellt kompetensbyggande, värna landskapsbilden, generationer, mentorskap, Arbeta för att skapa synergieffekter mellan miljövårdande och skyddande åtgärder respektive ett ökat värde på den fångade fisken (vatten, biologisk mångfald, värna landskapsbilden, Utveckla lokalt förankrade marknader för att stärka (1) Verka för att anpassa systemen för överförbarhet av fiskekvoter så att de inte förhindrar en positiv utveckling av kustfisket. (2) Agera mot verksamhet som skadar miljön i Öresund, bl a sandsugning. (1) Verka för att harmonisera svenska och danska förutsättningar för fisket i Öresund. (2) Verka för att anpassa systemen för överförbarhet av fiskekvoter så att de inte förhindrar en positiv utveckling av kustfisket. (1) Utföra miljövårdande åtgärder i Natura 2000 områden och naturreservat i nära samverkan med fisket. (2) Utveckla sportfiskeanläggningar baserade på regnbåge som komplement till fisket på kusten, i vattendragen och på havet. Verka för levande fiskelägen längs

4 Innovation social inkludering och skapa nya kontaktytor mellan fiske och besöksnäring (ökad sysselsättningsgrad, infrastruktur, mötesplatser, generationer, omvärldsanalys, Utveckla innovativa marknadsföringsprocesser som ökar värdet på fångsten och därmed konkurrenskraften för fiskeföretagen (ökad självförsörjningsgrad, mötesplatser, generationer). Utveckla innovativa fångstmetoder som ökar värdet på fångsten och därmed konkurrenskraften för fiskeföretagen (ökad självförsörjningsgrad, livslångt lärande, biologisk mångfald, överföra kunskap, Öresund. Förbättra prisbilden på fisk och minska köpmotståndet genom ökad lokal förädling, direktförsäljning och kvalitetssäkring av Öresundsfisk ur ett brett perspektiv. Utveckla selektiva fiskemetoder som är sälsäkra och som ger hög kvalitet på fångsten. (560/5000 tecken) Insatsområdena är valda utifrån Öresunds status som (fiske)socialt, juridiskt och biologiskt avgränsat område. Insatsområdena är härledda ur en kombination av EU 2020 och målet smart och inkluderande tillväxt, Jordbruksverkets främjandeuppdrag för det lokalt förankrade fisket och arbete i fiskeområden under föregående programperiod. De är formulerade för att kunna omfatta projekt med relevans för såväl yrkesfisket som sport- och husbehovsfisket. Insatsområdena är också formulerade för att generera synergieffekter mellan attraktivt boende och besöksnäring. 7.3 Handlingsplan (1279/5000) Geografiskt fokus för Havs- och fiskerifonden omfattar hela Öresund och skiljer sig därmed från Jordbruks-, Regional och Socialfonderna. Anledningen är yrkesfiskarnas bestämda uppfattning att Öresund från Kullens fyr till Falsterbo ur fiskehänseende är en helhet som inte bör styckas upp. Befintliga fiskeorganisationer (Malmöhus Läns havsfiskeförening, sportfiskarna och även i viss mån husbehovsfiskarna) arbetar sundsövergripande. Samrådsgruppen Öresundsfiskarna strävar efter att representera inte bara Öresund ur ett svenskt perspektiv, utan även nationsövergripande mot den danska sidan. Det finns ett upparbetat och mycket väl fungerande samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, (f.d.) Sydkustens fiskeområde, Samförvaltning Norra Bohuslän och

5 Fiskekommunerna och forskning vid Lunds respektive Göteborgs universitet. I denna ansökan om LLU genom leadermetoden har inblandade aktörer kommit överens om att fortsätta och fördjupa detta samarbete. Det handlar i första hand om kunskapsutbyte och forskningssamarbete. Här kommer de olika erfarenheterna och konstellationerna för hållbarhet som etablerats i Norra Bohuslän, Sydkusten respektive Öresund att komplettera varandra för ett fördjupat, ömsesidigt och kontinuerligt lärande som omsätts i praktiskt innovationsarbete. 7.4 Urvalsprocess (245/3000) Organisationen Öresundsfiskarna (bilaga 2) kommer att fungera som ett arbetsutskott som bereder projektansökningar som berör fisket. Detta garanterar ett underifrånperspektiv där yrkes-, husbehovs-, sport- och turbåtsfiskare får komma till tals. 12. Uppföljning och revidering (295/x) Lunds universitet medverkar kontinuerligt i utvecklingsområdets arbete. Filippa Säwe och Johan Hultman har erfarenhet av utvärderingsarbete av fiskeområde (se bilaga 3). Förutom att studera formerandet av utvecklingsområdet som en lärande process kan LU vid behov göra målinriktade utvärderingar.