Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Transkript

1 Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

2 Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling Pågår

3

4 ekologisk hållbarhet är en förutsättning för långsiktig ekonomisk och social hållbarhet MEN SAMTIDIGT: Bristande fokus i målen om miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet

5 1. Ekonomi & ekologi är lätt att mäta (kronor, kilo, styck, etc) 2. Det som är lätt att mäta är lätt att prata om 3. Det som är lätt att prata om är lätt att göra politik av 4. Social hållbarhet går inte att att mäta

6 1. Hållbar utveckling styrs av en ekonomisk logik 2. I fiskeripolitik framställs hållbarhet som ett resultat av nya marknader (för fiskerättigheter genom individuella säljbara fiskekvoter, ITQ) 3. Det behövs en diskussion om värden som ekonomisk teori inte kan hantera

7 Fråga: Hur kan man fånga innebörden av social hållbarhet? Svar: Genom ett underifrånperspektiv. Vad vill de som berörs av förändringsprocesser bevara respektive utveckla?

8

9

10 1. Rättigheter att fiska i form av individuella kvoter som kan säljas och köpas 2. Betoning på entreprenörskap 3. Värnande om det lokala och det småskaliga

11 Reglering och styrning av ett resursutnyttjande Varje båt får en kvot som kan leasas, köpas och säljas (ITQ) I teorin: skapa ekologisk hållbarhet genom att ta bort överkapaciteten i flottan Ny marknad för fiskerättigheter

12 Politisk lösning, politisk konstruktion Entreprenörer skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt

13 Where is the bottom in a bottom-up perspective?

14 Hur formuleras problem och hur formuleras lösningar? Undersöka komplexitet (vilket krävs för att diskutera social hållbarhet).

15 Lösningen på överkapacitet och dålig lönsamhet. Men vem har problem med överkapacitet? När finns det överkapacitet? Dålig lönsamhet för vem? Varför? Aktualiserar skillnaden storskaligt/småskaligt och centraliserat/regionaliserat.

16 Danmark Problem: dålig lönsamhet, svaga bestånd Lösning: ITQ 2005 Resultat: färre, större och effektivare båtar som är dyrare att finansiera

17 Danmark Andra resultat: har 35 hamnar förlorat sin kommersiella fiskeverksamhet och ytterligare 35 hamnar har bara hälften så många fartyg kvar.

18 Island ITQ 1990 Resultat: kvoter fick ett pris, pris omvandlades till kapital, kapital började användas som finansiell säkerhet i en spekulationsekonomi. En naturresurs privatiserades och kapital became alive

19 Island Andra resultat: 2007 ägdes 52% av kvoterna av 10 ägare, 428 fiskeriföretagare lades ner mellan , 60% av arbetstillfällena i det isländska fisket försvann ITQ en Maskin som äter upp det småskaliga fisket.

20 Danmark Nytt problem: Fiskerättigheter tillfaller inte fiskare utan båtägare, även uppkomsten av Kvotbaroner i en spekulationsekonomi frånkopplad fisket Resultat: Sociala värden som levande hamnar och kustsamhällen har försvunnit Lösning: speciell förordning för det kustnära fisket

21 Danmark Gäller fiske med små fartyg och passiva redskap Kustfiskets tilldelning ökas och placeras i statligt ägda kvotfonder Alla fiskare i lokala fiskelag har samma tillgång till kvotfonden Kvoter som inte fiskas upp går tillbaka till kvotfonden Lokalfiskad fisk marknadsförs genom hållbarhets- och kvalitetsargument Det finns en flexibilitet genom att kvoterna inte fixeras vid specifika arter ALLTSÅ Lokal förvaltning i fiskelag Inga incitament för rovfiske Gynnar skonsamt fiske Stärker sociala och kulturella band

22 Vill Sverige ha kvar ett småskaligt, kustnära fiske? Kan vi slippa upprepa Danmarks misstag? Detta är frågor som kräver politisk vilja och politiska beslut det kommer inte att hända av sig självt.

23

24 Förvaltningen av fisket på unionsnivå är toppstyrt, saknar flexibilitet och har problem med att anpassa sig till de lokala och regionala förhållandena. Man ska därför regionalisera tillämpningen av bestämmelserna

25 Havs- och Vattenmyndigheten ska redovisa insatser som bidrar till att utveckla och stärka fiskerinäringen, särskilt det småskaliga kustnära fisket

26 Inom det småskaliga kustfisket är lönsamheten ofta dålig. Detta leder till låg framtidstro och stagnerande fiskesamhällen, fiskesamhällen som är viktiga för bevarande av kulturmiljö och en levande kust och skärgård.

27 Sverige det nya matlandet börjar hos primärproducenten. En stark och konkurrenskraftig primärproduktion är en förutsättning för att visionen ska bli verklighet. Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara primärproducent av livsmedel i Sverige

28

29 Rädslan över mer pappersarbete. Ökad rapporteringsskyldighet, hårdare regler som i längden stänger ute småskaligt fiske. Att någon inte inser att alla fiskezoner är högst olika med olika förutsättningar. Det skulle vara hemskt om reglerna skulle vara lika för alla områdena. Det skulle få förödande konsekvenser. Likaså om det skulle bli en enhetspolicy som gjorde att lokala fisketraditioner skulle försvinna.

30 En kombination av mesta möjliga nytta för konsumenten, direkt från havet till bordet. Omtanke om fiskeresurserna och en möjlighet att livnära sig på fisket, utan att fiska stora mängder på ett skadligt sätt. Att fisken ska säljas lokalt och bort med regleringar som orsakar rovfiske.

31 Skulle inte rekommendera i nuvarande läge. Att bli måltavla för media och politiker och utsättas för riskerna att få böter, är inget man vill utsätta sina barn för och det beslutet vill inte jag ha på mitt samvete. Det beslutet får de själva ta.

32 Då fisket är en livsstil, ett kall, förr än ett jobb är det viktigt att man känner sig trygg och stolt över sitt val. Idag upplever jag inte att jag kan vara det med mitt yrkesval, tyvärr. / / yrket fiskare är redan fördärvat av byråkrater och politiker.

33 Det kunde ju vara ett bra jobb för en byråkrat att ta reda på när torsken verkligen leker!! Fråga oss!! Vi rensar fisken var dag så vi vet!!

34 Marknaden kan aldrig ha fel och skapar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kapital måste cirkulera för att generera lönsamhet

35 Var landar pengarna? Var skapas jobben? Var betalas skatten? I vilken grad gynnas lokala och globala ekonomier?

36 Ekonomisk hållbarhet maximerar lönsamhet genom effektivisering av resursutnyttjande och minimerar möten mellan människor (i hamnen, mellan fiskare och konsument, lokalbefolkning, besökare, turist). Social hållbarhet maximerar möten som genererar olika typer av värden, inklusive ekonomiskt värde. Vem är entreprenören i de olika prioriteringarna?

37

38 Benediktsson, K. & Karlsdottir, A. (2011). Iceland: crisis and regional development Thanks for all the fish? European Urban and Regional Studies, 18(2): Cyrk Production (2012). The t in fish. Film tillgänglig på Youtube. Danmarks Fiskeriförening m fl (2013). Rapport fra arbejdsgruppe om kystfiskeri 22. maj Europeiska Kommissionen (2011). Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken, Com(2011) 425 Final. Havs- och Vattenmyndigheten, Regleringsbrev Jordbruksverket, Tekniskt underlag, Havs- och fiskeriprogrammet Landsbygdsdepartementet, Sverige det nya matlandet. Rapport, september Säwe, F. & Hultman, J. (2012). Fråga oss!! Vi vet!! Skånsk yrkesfiskare om det kustnära fisket. Rapport, tillgänglig på hallbartfiske.blogg.lu.se. Säwe, F. & Hultman. J (2013). From moral to markets: The rhetoric of responsibility and resource management in EU fisheries policy. Society & Natural Resources, kommande.

39