Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
|
|
- Vilhelm Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet
2 Var kommer de ifrån? Matostron? Inte från Frankrike eller Holland (Rohfritsch et al. 2013) Strömmar? Ostron från danska Vadehavet och LimPorden gene:skt lika våra ostron (Meurling, 2013) Projekt pågår
3 Hur kom de hit? 2007
4 Utbredning i skandinavien
5 Utbredning i Sverige 2013 Minskad geografisk utbredning Fokus: norra bohuslän Ökade tätheter (4 à >1 000 ind/m 2 )
6 Livsmiljö? Inventeringar 2007, 2009, 2010, 2011, 2013 à 0-1,5 m (9m) Alla typer av substrat Låg vågpåverkan men god cirkula:on
7 Hur mycket ostron finns det? 1. Tillgänglig livsmiljö? SAKU (Lantmäteriet m.fl.) Djup 0-3m Exponering (Ultraskyddat- Moderat exponerat) Inventering geografisk utbredning 2013à Norra bohuslän (Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil) 84 km 2 (fördelat på olika exponeringskategorier) Södra Bohuslän: 178 km 2
8 Hur mycket ostron finns det? 3. Hur stor del av arean har ostron? Detaljinventering 2009 Exponeringskategori Moderat exponerat Skyddat Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddat Norra: 41 km 2 Södra: 91 km 2 Antal lokaler med ostron (%)
9 Hur mycket ostron finns det? 4. Täthet av ostron? Norra 2 inventeringar 2013 à 43 lokaler med ostron Medeltäthet: individer/m 2 Exponeringskategori Individer/m 2 Antal lokaler Moderat exponerat Skyddad Mycket skyddat Extremt skyddat Ultraskyddad Södra 7 lokaler med ostron à inga exponeringskategorier Medeltäthet: 0,18 individer/m 2
10 Hur mycket ostron finns det? 5. Antal ostron i Bohuslän? Täthet (antal ind/m 2 ) x arean med ostron Norra Summa av antal individer per exponeringskategori st Södra 0.18 ind/m 2 x 91 km st
11 Hur mycket ostron finns det? 6. Biomassa? Hur stora är ostronen i Bohuslän? Längd:ålder Återbesöksvikar ( ) Längd vid olika ålder 0+: 20 mm (vår) 65 mm (höst) 1+: mm 2+: 135 mm >2+: mm
12 Hur mycket ostron finns det? 7. Fördelning av ostron av olika storlekar i Bohuslän? Längd:ålder +inventeringar 2013 (längdfrekvensdata) : 12.8% 1+: 80.5% >2: 6.7%
13 Hur mycket ostron finns det? 8. Antal ostron/storlekskategori Fördelning av ostron/storlekskategori x antal ostron Norra (950 miljoner) 0+: : >2: Södra (17 miljoner) 0+: : >2:
14 Hur mycket ostron finns det? 9. Vad väger ostronen? Längd/vikt förhållande 600 ostron Sverige, Norge, Danmark V = 0.05 L L - 38 R² = à à 1+ =75 mm à 67 g 1+ à 2+ = 135 mm à 270 g >2: = 180 mm à 493 g Vikt (g) Längd (mm)
15 Hur mycket ostron finns det? 10. Biomassa 2014? Antalet/storlekskategori x vikt/individ Norra 1+: ton 2+: ton >2+: ton Totalt: ton Södra 1+: 140 ton 2+: ton >2+: 560 ton Totalt: ton
16 Hur mycket ostron finns det? 11. Försik:ghetsprincipen! Konfidensintervall (norra Bohuslän)? Medelantal 29.6 Bootstrapanalys av medelvärdena 80% Min 16.0 Max 45.3 Min biomassa: ton Max biomassa: ton 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,
17 Hur mycket ostron finns det? 12. Känslighetsanalys (Norra Bohuslän) Minskar arean med ostron med 50% Min biomassa: ton Max biomassa: ton
18 Hur mycket ostron finns det? Sammanfapning: Norra Bohuslän miljoner ostron, ton Medel: 945 miljoner ostron, ton Södra Bohuslän Ca 17 miljoner ostron, drygt ton
19 Förändringar? Ekosystemingenjör Biogena rev Ökad strukturell komplexitet (levande och död) Påverkar strömmar och sedimenta:on Sedimentstabilitet och ökning av organisk halt i sediment
20 Implika:oner? För både infauna, epifauna och fisk: fler arter, fler individer och mer biomassa i bivalvbäddar än på bar bopen Större effekter på mjukbopnar och sandbopnar än på hårdbopnar
21 Implika:oner? Epifauna: ökande strukturell komplexitetà Ökad yta för fastsipande arter Ökad yta med mikrofilm av alger = bra för betande arter Skydd mot preda:on Bra jaktmarker Lekområden Uppväxtområden för juveniler av flera arter Mollusker, havsbortsmaskar, krätdjur och fisk
22 Implika:oner? Infauna: ökande organisk deposi:on i sedimentet och strukturer på bopen à Predatorer och detri:vorer ökar filtrerare minskar Olika artsammansäpning i bivalvbäddar och barbopen Skal: oligochaeter och nemer:ner (slemmaskar) Barbopen: polychaeter (havsborstmaskar) och sedimentlevande gammarider
23 Implika:oner? Skillnad mellan blåmusslor och ostron? Ja! Men komplext Generellt: fler arter gynnas av O än av M O: fler sessila arter + fler större fiskarter + större djur
24 Blåmusslor Samma habitat Olika filtreringsgränser Bopenfällning Preda:onsskydd Tillväxt Samexistens? JA!? Konkurrens
25 Ostrea edulis C. g m (djuputbredning ökar?) O. e. 1-3 m (primärt) Bopenfällning: C. g. gynnas av O. e. Tillväxt Konkurrens? Konkurrens?
26 Preda:on - - Krabbor och sjöstjärnor äter ostron Gråtrut och strandskata
27 Ekosystemkonsekvenser? Ben:sk- pellagisk koppling Ändring från pelagiskt system (växtplankton och mikrober) :ll ben:skt system (mikrophytobenthos) Fångar näringsämnen innan mikrobiella loopen à ökar energiflödet från ben:sk primärproduk:on uppåt i systemet :ll topppredatorer
28 Fauling Nega:va effekter? Rev (sedimenta:on) Rörligt frilutsliv Förändrade ekosystem...
29 Ekosystemtjänster Filtrering: minskar övergödning à mindre turbiditet à mer makroalger och sjögräs (vik:ga biotoper) + gödning för sjögräs Mindre toxiska algblomningar Motverkar antropogen N :llförsel genom biodeposi:on à ökad denitrifika:on (bakterier) i sedimenten Ökad biodiversitet- mindre känsliga ekosystem Lek- och yngelområde fisk + mer födo- organismerà ökning kommersiella fiskarter
30 Ekosystemtjänster Stabilisering sediment- minskad erosion (naturlig vågbrytare)à minskad effekt av båprafik (svall) Fixerar CO 2 vid skalbildning à växthuseffekt Diversifiering av landskap: habitatkorridorer Turism/rekrea:on (klarare vapen, mindre algblomning, ökat fiske à bad, båpurism osv.) Kommersiell art!
31 Möjligheter We conserva+vely es+mate that the economic value of oyster reef services, excluding oyster harves+ng, is between $5 500 and $ per hectare per year Jonathan H. Grabowski, Robert D. Brumbaugh, Robert F. Conrad, Andrew G. Keeler, James J. Opaluch, Charles H. Peterson, Michael F. Piehler, Sean P. Powers, and Ashley R. Smyth (2012). Economic Valua:on of Ecosystem Services Provided by Oyster Reefs. BioScience. 62:
32
33 Tack :ll Havsmiljöanslaget Wåhlströms s:telse Byggmästare Engkvist s:telse Susanne Lindegarth Mats Lindegarth Per Bergström Carlo Nyberg Ylva Fredriksson Jakob Looström Pia Norling m.fl.
34 Odling av C. gigas? Odling? Ok i recirkulerande system Ingen smitning Ingen spridning Havet? à spridning ep möjligt problem
35 Temperatur och salinintet Temperatur ( C) Salinitet ( ) Max Min Max Min Överlevnad adulter 32 (40) Optimal för tillväxt 25* Gametproduktion Lek >16 (18) Överlevnad larver Optimal tillväxt larver *=om god födotillgång, annars ca 20
36 Sepling År Maxtemperatur ( C) Datum Mest settling jul Mitten av augusti jul Mitten-slutet av augusti jul Slutet av augusti jul Mitten-slutet av augusti
37 Hindra smitning? Hindra lek? Alterna:v? Triploider måpligt framgångsrikt Områden med låg temperatur? Områden med låg salthalt?
38 Abio:ska förhållanden i Sverige Alsbäck: Koster: , Maj- september (data>30 m?), Juni- oktober
39 Abio:ska förhållanden i Sverige
40 Abio:ska förhållanden i Sverige
41 Alterna:v? Alterna:va odlingstekniker Nedsänkning odling i brackvapen/estuarier? Uppföljning: könsmognad/lek, :llväxt, överlevnad, phytoplanktonförekomst, strömmar, fouling, närområden
42 Är det möjligt? 8 och 32 m New Zealand
43
44
45 Odlingsområde? Lämpliga områden? Spridning om lek? Oceanografisk modell Odlingsvillkor- skötselkrav närliggande områden?
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet
Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merPlanering för va-enbruk
Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna
Läs merNaturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Läs merVALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Läs merJapanska ostron i svenska vatten
Japanska ostron i svenska vatten Främmande art som är här för att stanna Åsa Strand och Susanne Lindegarth Rapport från Vattenbrukscentrum Väst Japanska ostron i svenska vatten - Främmande art som är här
Läs merNyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
Läs merDen goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Läs merTjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet
Tjärnölaboratoriet Göteborgs universitet Tjärnölaboratoriet grundat 1963 Kristinebergsstationen grundad 1877? Lars Afzelius 1974-1999 Kerstin Johannesson 1999-2008 2018-2021 Kosterhavets nationalpark 247
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merINNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret
Läs merKunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv
Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv Kris%na Snu+an Sundell, professor zoofysiologi GU Na#onella Va*enbrukskonferensen 2018 Södra Berget Sundsvall Pågående projekt
Läs merRestaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet
Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Läs merFisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16
Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken
Läs merLandbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO
Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien
Läs merÖstersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet
Östersjötorskens nuvarande status och utveckling Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet Västerhavet Kattegatt Lekområdens kartering under 2000-
Läs merUtveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel Ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Thomas Dunér Holthuis, Linnea Thorngren Matsson, Mats Lindegarth och Susanne Lindegarth Rapport
Läs merEkosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans
eeeseagisekosystemtjänster Ekosystemtjänster 2.0EE i Hållbar utveckling av havsmiljön iarkenområdete marin miljö Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans 12-13-
Läs merGiftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet
Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet a Mistra funded research programme DEN MARINA MILJÖN
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merPreliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015
Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merOstronfisketurism i Bohuslän. Ostron-nätverksmöte, Strömstad
Ostronfisketurism i Bohuslän Ostron-nätverksmöte, Strömstad 2019 09 10 Ostronfisketurism i Bohuslän Carl Dahlberg, Leader Bohuskust o Gränsbygd Carl.dahlberg@lysekil.se 0768082260 Två fina arter i Bohuslän
Läs merHur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil
Lysekil invånare i Lysekil för respektive Fallskadorna i Lysekil kostar varje år: Regionens kostnad 4,9 milj. kr Kommunens kostnad 5,0 milj. kr Individens kostnad 0,2 milj. kr Total kostnad 10,1 milj.
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Läs merKompensation vid förlust av ålgräsängar
Kompensation vid förlust av ålgräsängar Per-Olav Moksnes Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration)
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter () om kontroll
Läs merUtveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän
Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän Samförvaltningen i Norra Bohuslän, Strömstads Kommun 1. Projektidé, syfte och mål Projektet skall
Läs merAnalys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser
Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merTekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet
Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merANSÖKAN OM OSTRONAKADEMIENS STIPENDIUM
bakgrund akgrund Vi ansöker om Ostronakademiens stipendium 2012 med bakgrund av vårt examensarbete OSTRON- NKEN som vi presenterade på rkitektskolan i Lund i februari 2012. Vårt intresse för ostron startade
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merFÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM
FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merBjörn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet
Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk
Läs merTestbädd för vattenbruk
Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMångfalden av liv i Östersjön
Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merVindkraft och naturvärden
Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra
Läs merI Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene
I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merEn droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merEn trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merDavid Lidholm. bioscience explained Vol 7 No 2. Mangroveskogarna hotas av människan
David Lidholm Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, Box 463, 405 30 Göteborg, Sverige Mangroveskogarna hotas av människan Effekter av vattenbruk och återställningen av ett
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merVandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta
Läs merNordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
Läs merSmåskalig marin fiskodling
Småskalig marin fiskodling E1 projekt inom Samförvaltningen Norra Bohuslän Ane1e Ungfors, Maria Kvarnbäck och Susanne Lindegarth! Vad är Vattenbrukscentrum Väst? Samordna forskning & utbildning Erbjuda
Läs merNaturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:
Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,
Läs merDjuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Läs merCHANGE Att hålla båtbotten ren utan biocider, eller att minska användandet
CHANGE Att hålla båtbotten ren utan biocider, eller att minska användandet Fredrik Lindgren, PhD. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stenungsund 160205 Outline Change Alternativa metoder Borsttvätt
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merVattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua
Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua Vattenbaserade (akvatiska) ekosystem nödvändiga för mänskligt liv T.ex: - Syrgas - Dricksvatten - Livsmedel
Läs merTestbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas
Testbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas Vattenbruk Fiske Beredning Värdehöjande processer Energi/biogas Bakgrundsbeskrivning: Inom Mari*ma
Läs merBlå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling
Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling Fiske och vattenbruk en viktig del av kommunernas översiktsplaner och näringslivsstrategier Nationell Leaderträff Borgholm
Läs merSkydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Läs merOdling av makroalger längs västkusten
Odling av makroalger längs västkusten göran nylund varför odla makroalger i sverige? Makroalgsodling är globalt den snabbast växande sektorn inom akvakultur, men helt outnyttjat i Sverige Miljövänlig odling:
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen
Läs merÖvergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun
Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merVärldsfiske och vattenbruk
Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merFINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken
Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken Dr. Torleif Malm Institutionen för biologi och miljövetenskap Kalmar högskola 061203 1. Inledning. Södra Midsjöbanken är
Läs merhavsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merGästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merTiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi
Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merBeslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Lögdeälvens mynning, Nordmalings kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Lögdeälvens
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merTBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se
TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar
Läs mer