Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar

Transkript

1 Mottagare Miljöbyrån / Ålands Landskapsregering Till kännedom: Vicelantråd Camilla Gunell Avsändare Ålands Natur & Miljö r.f. Simonsgränd Mariehamn Tel: info@natur.ax Inskickat: Begäran om utlåtande gällande effekterna av ny farledsdragning över värdefulla ålgräsängar Planeringarna av kortrutten på västra Föglö framskrider. Landskapsregeringen fastställde i maj 2018 vägplanen för västra Föglö, etapp 1. 1 Trots flera ändringssökandes besvär väljer landskapsregeringen att inte invänta på Högsta Förvaltningsdomstolens avgörande, utan fortsätter detaljplaneringarna av vägdragningen från brofästet på Degerö till Mellanholm via Gripö och farledsdragningen från Mellanholm till Svinö. Den 21 november offentliggjordes upphandlingen för färjetrafik mellan Svinö och Mellanholm för åren Vid granskning av upphandlingsdokumenten kan ur bilaga 3 utläsas den farled som landskapsregeringen avser att den nya färjan som upphandlas ska trafikera. Vi noterar att den på upphandling baserade farleden nu ska dras söder om ön Skötskär. Landskapsregeringens ursprungliga avsikt var dock annorlunda enligt den fastställda miljökonsekvensbedömningen (MKB) Det beskrivs också tydligt i MKB:n, att oavsett vilket alternativ man väljer av alla förslag till dragningar av vägar, broar och färjelägen så blir sträckningen öster om Skötskär 4. 1 Nr 6:9, ÅLR 2017/4791 av ÅLR 2018/ _slutlig_0.pdf 4 S. 17

2 Figur 1 - Bild på farledsdragningen från upphandlingsdokumentets bilaga 3. Figur 2. Bild från den föreslagna farleden i MKB:n för Västra Föglö.

3 Figur 3. Bilaga till MKB:n för västra Föglö, som indikerar områdena för de värdefulla habitaten. Anledningen till den ursprungliga dragningen var troligtvis undvikandet av det rödlistade ålgräshabitatet. 5 Ålgräshabitatet påträffades i speciellt täta bestånd utanför Skötskär (vattendjup 2,4-5,4 m) [ ], skrivs i MKB:n. 6 Ålgräsängarna Ålgräsängar som marint habitat beskrivs så här av MKB:n: Ålgräs, eller bandtång som den också kallas, är en flerårig marin fröväxt som koloniserar salt och bräckt kustvatten på mjuka bottnar av sand eller lera på 1-10 m djup. Ålgräset bildar s.k. ålgräsängar som främjar ansamling av partiklar och plankton, vilket skapar en god livsmiljö för olika arter av ryggradslösa djur och fiskar, liksom för 5 HELCOM, 2013, HELCOM Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct. Balt. Sea Environ. Proc. No S. 62

4 vissa marina däggdjur. [ ] Det är således en reproduktion- och uppfödningsmiljö för flera arter av marina organismer (strömming, krabba, etc.), men också en viktig födokälla för sjöfåglar. 7 Vikten av ålgräsängar har på senare tid uppmärksammats stort. Forskning pekar på att ålgräsängarna är bland de viktigaste marina ekosystemen i Norden 8, men också funktionell för att binda koldioxid, vilket motverkar klimatförändringen. 9 NANNUT-projektets rapport Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen pekar på att ålgräsängarna är starkt hotade, vilket är den andra nivågraden av rödlistning enligt HELCOM. 10 Biotopen listas också i Oslo-Pariskonventionens förteckning över hotade eller minskande habitat. 11 Ålgräsängarna vid Skötskär MKB:n beskriver beståndet vid Skötskär så här: Vid Skötskär observerades ålgräsbeståndet på ett djup mellan 2,4 och 5,4 m och även här låg den maximala täckningsgraden av 40 % på runt 2,5 m djup. Dock skulle den verkliga täckningsgraden vid Skötskär vara högre än detta, eftersom den vid flera av provpunkterna främst verkade begränsad av förekomst av hårdbotten: mjukbottendelarna vid provpunkten belägen på ett vattendjup av 2,4 m var bestående av heltäckande mattor av ålgräs (Figur 12). I detta område uppskattas ålgräsbeståndet till åtminstone 100 m brett ut från strand och åtminstone 200 parallellt med Skötskär, kanske betydligt mer MKB:s naturvärdesinventering vattenmiljö, 2015, s Boström, C., Baden, S., Bockelmann, A-C., Dromph, K., Fredriksen, S., Gustafsson, C., KrauseJensen, D., Möller, T., Laurentius Nielsen, S., Olesen, B., Olsen, J., Pihl, L., Rinde, E. (2014). Distribution, structure and function of Nordic eelgrass (Zostera marina) ecosystems: implications for coastal management and conservation. Aquatic conservation: marine and freshwater ecosystems, 24(3), Kiviluoto, S Kartering och klassificering av undervattensmiljöer samt tillämpning av informationen på den regionala planeringen. NANNUT-projektet på Åland Forskningsrapporter från Husö biologiska station. No 135 (2013): ISSN ISBN MKB:s naturvärdesinventering vattenmiljö, 2015, s. 27.

5 Man beskriver ytterligare att bottenhabitatet finns på ett väldigt grunt område, vilket skulle kunna göra området värdefullt som fiskrekryteringslokal. 13 Figur 4. Undervattensbild av ålgräsäng vid Skötskär på djupet 2,4 m, från MKB:n. Miljöbyrån är en viktig instans i bedömningen av MKB:er och naturvärden. Utlåtandet som avgavs under hösten 2017 inom ramen för vägplaneprocessen kritiserar MKB:n för oklar metodologi kring kartering av undervattenshabitaten. Man skriver följande: Dock kan en del av bedömningarna, särskilt vad gäller undervattenshabitat, bedömas något dåligt underbyggda, exempelvis är det oklart hur täckningsgraden av exempelvis blåmusselsamhällen och ålgräsbestånden (Zostera marina) har bedömts. [ ] Ålgräsängar är ett mycket viktigt och hotat habitat som ökar biodiversitet och produktion av fiskar och kräftdjur samt förser människan med flera viktiga ekosystemtjänster Ibid, s ÅLR 2017/4791, Nr. 147 S4, Miljöbyråns utlåtande, s. 1

6 Utlåtandet kritiserar också MKB:s slutsatser; att konsekvenserna för vattenmiljön endast blir lokala och kortvariga känns överlag ganska förenklade. 15 Lagstiftning Alla vatten ska enligt EU uppnå god ekologisk status. 16 Således ska viktiga livsmiljöer skyddas och projekt som kan orsaka en försämring av vattenkvaliteten inte tillåtas. Det så kallade ickeförsämringskravet väger tungt, vilket Weserdomen vittnar om. På grund av svag åländsk lagstiftning har emellertid inte ålgräsängarna något särskilt skydd, rödlistningen till trots. Däremot ingår dem som en del av en indikator för uppföljningen av Ålands Marina Strategi och dess målsättning om livskraftiga bottnar. 17 Ett skydd av ålgräsängarna skulle dock indirekt bidra till att Åland uppfyller åtaganden enligt habitatdirektivet, vattenramdirektivet, men också Konventionen om biologisk mångfald och Europeiska Landskapskonventionen. Konsekvenserna av landskapsregeringens ruttförändring Mot bakgrund av forskning om ålgräsängarnas betydelse samt miljöbyråns synpunkter i vägplaneprocessen är det ifrågavarande habitatet vid Skötskär av stor vikt att föra en diskussion kring. Vi kan med en farledsförändring som landskapsregeringen nu går in för, tvärs över eller i omedelbar närhet av de biologiskt värdefulla ålgräsängarna, förvänta oss en grumling till följd av turbulens av propellrar, vilket försämrar ljusförhållandena samt erosion av bottensubstrat, vilket försämrar bottenmiljön. Vi kan också förvänta oss att områdets potential till fiskrekryteringsplats försämras märkbart. Även om området redan är påverkat av fartygstrafik, kommer den nya dragningen högst troligen att minska dess livskraft ytterligare. Därför framställer Ålands Natur & Miljö följande frågor till miljöbyrån: 1. Anser miljöbyrån att risken är överhängande att den farledsjustering som nu gjorts kommer att påverka Skötskärs ålgräsängar negativt? 15 Ibid, s Vattendirektivet (2000/60/EU) och det marina direktivet (2008/56/EU) 17 s. 69.

7 2. Om så är fallet, ämnar miljöbyrån verka för att den föreslagna farleden åter placeras öster och norr om Skötskär? 3. Kommer miljöbyrån att tillse att ålgräsängarna får ett starkare skydd i åländsk författning? Vi hoppas högaktningsfullt på ett skyndsamt svar mot bakgrund av att upphandlingstiden är begränsad.