BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Transkript

1 BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

2 Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson September 2012

3 Titel Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sweden Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson Kvalitetsgranskning Prof. Rutger Rosenberg Datum September 2012 Beställare Svenska Kraftnät ISBN: MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

4 Innehållsförteckning Bakgrund...5 Områdesbeskrivning...5 Utförande...5 Resultat...6 Biotoper...8 Stor grund vik och sund...8 Mjukbotten...8 Sjögräsängar...8 Små öar och skär...10 Musselbankar...10 Klippbottnar...10 Sandbottnar...13 Lek- och uppväxtområden för fisk...13 Sammanfattning...13 Referenser...14 Appendix

5 4

6 Bakgrund Svenska Kraftnät planerar en stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet. Den planerade stamnätskabeln innebär ett fysiskt ingrepp vilket kan innebära en störning i den marina miljön. Marine Monitoring AB gavs i uppdrag att utföra en vegetationskartering och naturvärdesbedömning av området vid de föreslagna landtagningspunkterna från de grunda områdena ner till vegetationens djuputbredningsgräns (ca 15 meter). Områdesbeskrivning Landtagningspunkterna är belägna vid Simpevarp ca 25 km norr om Oskarshamn och vid Ygne ca 10 km söder om Visby. Utredningsområdet vid Simpevarp, som är grundare än 15 meter, är drygt 6 km långt varav den första kilometern främst består av grundområden (0-6 meter) följt av ca 1 km med grunda områden blandat med djupare (6-15 meter), därefter är det 6-15 meter och djupare. Vid Ygne är utredningsområdet ca 1000 meter brett och 500 m långt, från land och till ett djup större än 15 meter. De aktuella områdena framgår av Figur 1. Utförande Fältundersökning Undersökningens syfte var att dokumentera och beskriva de aktuella områdenas känsliga eller skyddsvärda biotoper (livsmiljöer) såsom blåstång, marina kärlväxter (exempelvis ålgräs) och blåmusselbankar inom djupintervallet 0-15 meter. Kartläggningen av de olika biotoperna utfördes genom s.k. transektinventering. Detta innebar visuell inspektion av havsbotten utmed transekter (sträckor) med hjälp av vattenkikare och videokamera för undervattensbruk. Längs transekterna noterades bottensubstrat och eventuell vegetation och/eller förekomst av blåmusslor. Vid förändringar i bottenmiljön noterades även bottendjup och position med ekolod samt GPS-mottagare. Vid Simpevarp placerades transekterna vinkelrätt mot stamnätskabelns planerade sträckning. Då en större biologisk mångfald är att förvänta inom det grundaste området närmast fastlandet (0,5-6 meter djupt) placerades transekterna (31 stycken) med ca 50 meters mellanrum från land och ut till Skvalhällen. I de djupare områdena (6-15 meter) placerades transekterna (54 stycken) med 100 meters mellanrum. Några av Teckenförklaring Utredningsområde Stamnätsledning Regionnätsledning 0-6 meters djup 6-15 meters djup YGNE YGNE Gräns för skjutområde SIMPEVARP SIMPEVARP Figur 1. Karta över utredningsområdet. 5

7 de yttre transekterna placerades inte vinkelrätt mot stamnätskabeln utan placerades istället så att de följde grundområdena. I de fall där områdena mellan 6 och 15 meters djup var väldigt små gjordes endast punktobservationer med kameran. Vid Ygne placerades transekterna med 50 meters mellanrum vinkelrätt mot strandlinjen ut till ca 15 meters djup (21 transekter). Ett område med många grynnor i anslutning till Gröttlan (Simpevarp) samt grund- och badområdet närmast land vid Ygne karterades inte. Undersökningen utfördes under perioden 30 juli - 3 augusti Avgränsning och tolkning av miljöer Insamlad fältdata sammanställdes i Excel och fördes sedan in i ArcGIS 9.3 där jämförelser gjordes mellan samtliga fältnoteringar. De undersökta områdena delades in i mindre ytor, utifrån fältnoteringarna, baserat på bottentyp, vegetation och förekomst av blåmusslor. Varje separat yta representerar en specifik biotop (se faktaruta). Beskriven metodik följer Naturvårdsverkets metod Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Klassificering av olika livsmiljöer (biotoper) följer de biotopkriterier som anges av Nordiska ministerrådet (Nordiska ministerrådet, 2001) samt i enlighet med de definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Resultat Sammanlagt gjordes mer än 1900 noteringar med avseende på bottensubstrat och djup samt vegetation och blåmusselförekomst. Utredningsområdet vid Simpevarp utgjordes av sju olika biotoper (livsmiljöer) där de grundare områdena bestod av en stor grund vik och sund. Utanför den fanns vegetationsfri mjukbotten, sjögräsängar och små öar och skär. Ytterligare lite längre ut tog klippbottnar, musselbankar och enstaka sandbottnar över (Figur 2). De biotoper som dominerade till yta var musselbankar och klippbottnar. Förstoringar av det undersökta området med klassificerade livsmiljöer återfinns i appendix 1-4. Vid Ygne utgjordes utredningsområdet av tre olika biotoper (livsmiljöer), musselbankar, klippbottnar och sandbotten (Figur 3). Faktaruta Premisser för tolkning och klassning av livsmiljöer (biotoper och naturtyper) Klassningen av biotoper och naturtyper har följt de av Nordiska ministerrådet uppsatta kriterier och klassificeringar i enlighet med Natura Då denna typ av undersökning syftar till att ge en uppfattning om ett områdes ingående biotoper/naturtyper ser det i kartmaterialet ut som att gränserna mellan olika miljöer är mycket tydliga. Dock måste resultaten tolkas med kännedom om att det i verkligheten sällan förekommer skarpa gränser mellan olika biotoper utan snarare är gradvisa övergångar mellan angränsande miljöer. Dessutom ingår ofta en mix av substrat vilket påverkar den associerade floran och faunan. Detta kan innebära svårigheter när områden skall indelas i specifika biotoper eftersom klassningarna ofta beskriver enhetliga och tydliga miljöer. Tolkningar av insamlad data är därför gjorda utifrån de bottensubstrat/förekomst av musslor och den eventuella vegetation som var dominerande vid en viss position, och då angränsande positioner uppvisar likartade förhållanden klassas den yta som omger positionerna som en enhetlig biotop. Det kan dock förekomma att vissa delar av de utpekade biotoperna i verkligheten också innehåller mindre områden med en annan typ av miljö. Klassningarna av biotoper skall därför ses som en generell men också en något förenklad version av verkligheten. För vissa av naturtyperna inom Natura 2000 är definitionerna (Naturvårdsverket, 2008) skrivna så att osäkerhet och tolkningsutrymme finns. En av de livsmiljöer där definitionerna är vaga är områden med marina kärlväxter, exempelvis ålgräsängar. Inom Natura 2000 kan ålgräsängar hänvisas till två olika naturtyper; Stora grunda vikar och sund (naturtyp 1160) alternativt Sublittoral sandbank med undergrupp Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter (naturtyp 1111). Problemen med otydligt definierade naturtyper medför en risk att olika aktörer tolkar likvärdiga miljöer på olika vis. Diskussion kring detta problem har förts mellan flera Länsstyrelser och Naturvårdsverket. I denna rapport används den tolkning som gemensamt togs fram av Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland samt Skåne (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2011). 6

8 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Mjukbotten Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Sjögräs / Natura 2000 naturtyp: 1111 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Stor grund vik och sund / Natura 2000 naturtyp: 1160 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 ± Planerad kabelsträckning : Meter Figur 2. Biotoper och naturtyper (livsmiljöer) som klassificerats utanför Simpevarp. Förstoringar av området återfinns i appendix 1-4. Bad/grundområde - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning 1: Meter Figur 3. Biotoper och naturtyper (livsmiljöer) som klassificerats utanför Ygne. 7

9 Biotoper Stor grund vik och sund Området närmast landtagningspunkten vid Simpevarp och ut till ungefär i höjd med öarna Bylingen och Ekö fanns ett grundområde. Detta område klassas som en stor grund vik och sund vilket är en biotop (livsmiljö) som innehåller flera olika bottentyper och många olika arter. De är tämligen skyddade från kraftiga vågor och där finns ofta gott om fågel (exempelvis knölsvan, simänder och snäppor) och jämförs i det avseendet med insjöar (Nordiska ministerrådet, 2001). Substratet i den inre delen av området bestod av mjukbotten och var till största delen täckt av kransalger (Chara spp.) och natar (exempelvis borstnate (Potamogeton pectinatus) och ålnate (Potamogeton perfoliatus)) (Figur 4). Kransalger tillhör en särskild grupp av grönalger som anses vara nära släkt med kärlväxter och troligen de som gett upphov till landväxter (Naturvårdsverket, 2009a). Natar är fleråriga vattenlevande örter som förekommer både i sött och bräckt vatten och hör till gruppen kärlväxter. Vegetationen, både makroalger och kärlväxter, var i området innanför det smala sundet öster om Förön kraftigt påväxt av fintrådiga alger medan vegetationen utanför sundet var mer eller mindre fri från påväxt. Fintrådiga alger växer till under sommaren när det är överskott på näring i vattnet (övergödning) De är ettåriga och snabbväxande och kan på detta sätt skugga den mer långsamväxande, fleråriga vegetationen, och detta syns framförallt i grunda vikar. Områden med Figur 4. Kransalger (Chara sp.) och nate (Potamogeton sp.). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. kransalger och marina kärlväxter är ofta artrika. Grunda vikar klassas som viktiga uppväxtområden och områden med gott om föda för bland annat fisk. Exempelvis observerades abborre i viken under karteringen. Hårdbotten återfanns längs med land, framför allt stora stenar och block, beväxt med blåstång (Fucus vesiculosus) och övrig vegetation, exempelvis snärjtång (Chorda filum). Där fanns också en liten vik med mjukbotten som var beväxt med havssäv (Bolboschoenus maritimus) i den inre delen (Figur 5). Detta område klassas som vidsträckta, grunda vikar enligt Nordiska ministerrådet (2001) och som Stora grunda vikar och sund - naturtyp 1160 enligt Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Mjukbotten Förutom den vegetationsklädda mjukbotten, som återfanns i den grunda viken, fanns det även mjukbotten längre ut i undersökningsområdet, mellan Ekö och Bylingen och vid Gröttlan. Inom dessa områden fanns både vegetationsfri mjukbotten och mjukbotten med vegetation som bestod av framförallt ålgräs (Zostera marina) och nating (Ruppia sp.) (se nedan). Dessa olika mjukbottenmiljöer låg i regel i anslutning till varandra. Eftersom makroalger, till skillnad från kärlväxter som exempelvis ålgräs, behöver en hård yta att fästa sig vid, påträffades mycket få makroalger på mjukbottnarna. Då de anträffades satt de på en sekundär hårdbotten som exempelvis en sten. Den vegetationsfria mjukbotten klassas som mjukbotten enligt Nordiska ministerrådet (2001). Sjögräsängar Inom utredningsområdet utanför Simpevarp återfanns nio större ansamlingar av sjögräs (Figur 6). De bestod av flera olika arter (Zostera marina och Ruppia sp.) som växte tätt tillsammans och bildade s.k. sjögräsängar. Det fanns också tre mindre ansamlingar inom området (märkta med * i Figur 6). Fyra av ängarna låg omkring ön Gröttlan, norr om den planerade kabelsträckningen. Två av ängarna låg i närheten av ön Bylingen på båda sidor om den planerade sträckningen, med ett område av vegetationsfri mjukbotten emellan. Ängen som låg närmast Bylingen hade inslag av 8

10 Blåstång Blåstång/Kransalger Kransalger och natar Sjögräs (ålgräs/nating) Sjögräs med inslag av blåstång Övrig vegetation Havssäv Planerad kabelsträckning ± 1: Meter Figur 5. Vegetation vid landtagningspunkten och i grundområdet utanför Simpevarp. Figur 6. Sjögräsängar (mindre ansamlingar av sjögräs markerade med *), blåstång och övrig vegetation mellan Ekö och Gröttlan utanför Simpevarp. 9

11 blåstång vilket innebär att där inte bara är mjukbotten utan även finns inslag av klippbotten. Övriga tre sjögräsängar var något mindre och låg i området mellan Ekö och Gröttlan. Generellt var ängarna relativt fina med lite påväxt av fintrådiga alger (mindre än 25%) (Figur 7). Unga individer av blåmusslor förekom också ganska ofta på sjögräsplantorna. Sjögräsängar är ofta mycket artrika och produktiva biotoper. I östersjön återfinns både marina och limniska (sötvattenslevande) fiskarter i och i anslutning till sjögräsängar, exempelvis abborre (Perca fluviatilis), storspigg (Gasterosteus aculeatus), skrubbskädda (Platichtys flesus) och torsk (Gadus morhua) (André, et al., 2012). Sjögräsängar klassas som Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter - naturtyp 1111 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Se även faktaruta sidan 6 om definitioner av livsmiljöer. nedan). Uppskattningsvis utgjorde musselbankar ca 40 % av området som klassificeras som Små öar och skär - akvatisk del, men då naturtypen öar och skär har företräde (Naturvårdsverket, 2008) syns musselbankarna inte i figuren. Musselbankar I stora delar av utredningsområdet, både vid Simpevarp och Ygne, påträffades ansamlingar av blåmusslor där täckningsgraden var mer än 10 % s.k. musselbankar (Figur 2 och 3). Tillsammans med blåmusslorna växte det vanligen olika arter av fingreniga rödalger exempelvis olika arter av slick (Polysiphonia spp.) (Figur 8). Figur 8. Blåmusslor (Mytilus edulis) och fingreniga rödalger (Polysiphonia sp.). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Figur 7. Ålgräs (Zostera marina). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Små öar och skär Gröttlan och två andra små öar utanför Simpevarp och området runt dem klassas som Små öar och skär (Figur 2). Detta område är viktigt för fågellivet som häckningsplats och kan även vara viktig uppehållsplats för sälar (Naturvårdsverket, 2008, Nordiska ministerrådet, 2001). Öarna klassificeras som Skär och små öar - terrester del - naturtyp 1621 och området runt öarna som Skär och små öar - akvatisk del - naturtyp 1622 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Den akvatiska delen avgränsades 200 meter från öarna enligt Naturvårdsverket (2009b). Inom detta område påträffades även täta bestånd av blåmusslor vilka bildade s.k musselbankar (se Det är troligt att det finns musselbankar djupare än de 15 meter som karterats vid denna undersökning då stora mängder musslor observerades på de djupast belägna lokalerna och blåmusslor i Östersjön är vanliga ner till 30 meters djup (Kautsky & Norling, 2012). I Östersjön har blåmusslan få konkurrenter vilket innebär att de kan finnas över stora områden. Blåmusslor har tack vare sin reproduktionsstrategi, med frisimmande larver som kan driva långa sträckor, en bra förmåga att återkolonisera områden. Musselbankar klassas som Biogent rev - naturtyp 1171 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Klippbottnar Utanför den grunda viken och sundet i Simpevarp bestod bottensubstratet framförallt av stora block, stenar och klipphällar (Figur 2). Alla 10

12 * Grundområde - ej karterat Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Blåstång Sjögräs (ålgräs/nating) Övrig vegetation ± Övrig vegetation med inslag av blåstång Planerad kabelsträckning :5 000 Meter * * Figur 9. Vegetation i området kring Gröttlan utanför Simpevarp. Figur 10. Vegetation i djupområdet utanför Simpevarp. 11

13 dessa bottentyper klassas som klippbottnar enligt Nordiska ministerrådet (2001). Vegetationen här dominerades av fingreniga rödalger exempelvis slick (Polysiphonia spp.) men det förekom också brunalger exempelvis snärjtång (Chorda filum) och blåstång (Fucus vesiculosus) och partier med grönalger (Ulva sp.) som växte i vattenlinjen runt öarna (Figur 9, 10 och 11). Figur 11. Blåstång (Fucus vesiculosus). Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Figur 12. Blåstång och blommande borstnate i Skuteveken, Ekö. Bad-/grundområde - ej karterat Blåstång Övrig vegetation Övrig vegetation med inslag av blåstång Planerad kabelsträckning 1: Meter Figur 13. Vegetation utanför Ygne. 12

14 Strax utanför utredningområdet, i viken Skuteveken vid ön Ekö, fanns det rikligt med blåstång (Fucus vesiculosus) och även borstnate (Potamogeton pectinatus) (Figur 12). Utanför Ygne bestod botten närmast land av stora kalkhällar blandat med block och stenar. Vegetationen där var mosaikartad med både grön-, brun- och rödalger (exempelvis slick (Cladophora sp.), blåstång (Fucus vesiculosus), snärjtång (Chorda filum) och sleke (Ceramium sp.)), men även några sammanhängande blåstångsbälten förekom. När djupet ökade försvann grön- och brunalgerna och vegetationen dominerades av fingreniga rödalger (slick - Polysiphonia spp.) (Figur 13) och klippbottnen bestod framförallt av hällar och stora block. Klippbottnar klassas som Geogent rev - naturtyp 1174 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Figur 14. Sandbotten. Bilden är tagen från en videosekvens från den utförda karteringen. Sandbottnar Klippbottnarna och musselbankarna hade ibland inslag av bottnar som framförallt bestod av sand. Dessa områden var till största delen vegetationsfria (Figur 14). Utanför Ygne var det ett större område i anslutning till den planerade kabelsträckningen som bestod av sand (Figur 3). Utanför sandbottnen blev det djupare och när sandbotten tog slut in mot land blev det relativt snabbt betydligt grundare. Här observerades ganska många skrubbskäddor (Platichtys flesus) under karteringen. Sandbottnar som är grundare än 3 meter är viktiga lek- och uppväxtplatser för fisk, exempelvis skrubbskädda. Sandbottnen utanför Ygne fanns från ca 10 meters djup. Vid Simpevarp var det tre områden som hade sandbotten (Figur 2), dessa sandbottnar låg i regel något djupare än omgivande bottensubstrat. Dessa bottnar klassas som Sublittorala sandbankar - naturtyp 1110 inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Lek- och uppväxtområden för fisk Generellt anses grunda mjukbottnar, med och utan vegetation, vara viktiga områden för ett flertal fiskarter. De använder dessa områden för födosök, lek och uppväxt (Lindegarth & Pihl, 2012, Rosenberg, et al., 1984). I utredningsområdet vid Simpevarp återfanns den här typen av miljö i den grunda viken och sundet. Även de sjögräsängar som fanns i området anses vara vikitiga lek- och uppväxt såväl som födosöksområden för många fiskarter (André, et al., 2012). Norr om utredningsområdet vid Simpevarp finns ett område av riksintresse för yrkesfisket (områdesnummer 28: Kvädö, Västervik och Misterhults skärgårdar) vilket anses vara fångstområde för ål och sötvattensarter (Thörnqvist, 2006). Dessutom kan utredningsområdet vid Simpevarp enligt Thörnqvist (2006) utgöra lekplats för kommersiellt viktiga fiskarter som exempelvis strömming, skrubbskädda, piggvar och gös men kunskapsunderlaget är bristfälligt. Sammanfattning Inom utredningsområdet utanför Simpevarp och Ygne återfanns sju olika livsmiljöer. De till ytan dominerande livsmiljöerna var musselbankar, klippbottnar och små öar och skär. Utöver det fanns även en stor grund vik (beväxt med bl.a. kransalger och marina kärlväxter), sjögräsängar, blåstångsbälten, mjukbottnar och sandbottnar. Grunda mjukbottnar (viken och sjögräsängarna) anses generellt vara mycket produktiva och viktiga födo- och uppväxtområden för en mängd arter bl.a. fisk. Små öar och skär, musselbankar, grunda mjukbottnar, sjögräsängar och tångbälten är de livsmiljöer inom området som Naturvårdsverket anser vara speciellt skyddsvärda (Naturvårdsverket, 2007). 13

15 Referenser André, C., Baden, S. & Moksnes, P. Sjögräsängar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MAR- BIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) Uppdaterad 7 februari Thörnqvist, S Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1. Kautsky, N. & Norling, P. Musselbottnar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MARBIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) marbipp.se. Uppdaterad 7 februari Lindegarth, M. & Pihl, L. Grunda mjukbottnar. Naturvårdsverkets forskningsprogram - MARBIPP (Marine biodiversity, patterns and processes) Uppdaterad 7 februari Naturvårdsverket. 2009a. Åtgärdsprogram för hotade kransalger: arter i brackvatten och hav Rapport Naturvårdsverket. 2009b. Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden Rapport Naturvårdsverket Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Naturvårdsverket Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. Rapport Nordiska ministerrådet Kustbiotoper i Norden - Hotade och representativa biotoper. TenaNord 2001:536. PM Ställningstagande för tolkning av marina habitaten - framförallt sublittorala sandbankar (1110) samt rev (1170). Länsstyrelsen i Västra Götaland. Rosenberg, R., Möller, P., Pihl, L., Olafsson, E., Persson, L.-E., Hansson, S., Thorman, S., Wiederholm, A.-M., & Müller, K. Biologisk värdering av grunda svenska havsområden Fisk och bottendjur. Naturvårdsverket rapport. SNV PM

16 1:5 000 Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Mjukbotten Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sjögräs / Natura 2000 naturtyp: 1111 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Stor grund vik och sund / Natura 2000 naturtyp: 1160 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 Planerad kabelsträckning Meter ± Appendix 1. Bottenmiljöer i den inre delen av undersökningsområdet utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

17 1:5 000 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt - ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Små öar och skär - terrester del / Natura 2000 naturtyp: 1621 Små öar och skär - akvatisk del / Natura 2000 naturtyp: 1622 Planerad kabelsträckning Meter ± Appendix 2. Bottenmiljöer öster om ön Gröttlan utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

18 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt- ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning ± 1: Meter Appendix 3. Bottenmiljöer öster om Måsskärshäll utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

19 Bottendjup >15 m eller ej djupmätt- ej karterat Klippbottnar / Natura 2000 naturtyp: 1174 Musselbank / Natura 2000 naturtyp: 1171 Sandbotten / Natura 2000 naturtyp: 1110 Planerad kabelsträckning 1: Meter ± Appendix 4. Bottenmiljöer längst norrut i utredningsområdet utanför Simpevarp. Klassificerade efter Nordiska ministerrådets kriterier för bottenmiljöer samt i enlighet med definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura

20 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

21 Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Vegetationskartering och naturvärdesbedömning inför planerad tskael mellan Gotland och fastlandet ISBN: MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post