Bilaga 1. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Transkript

1 Bilaga 1 Redovisning av vattenståndet vid färjeläget vid Lilla Varholmen vid ett förhöjt vattenstånd på meter. Det blåscrafferade området kommer att ligga under vatten vid ett sådant scenario. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 35

2 Redovisning av vattenståndet vid färjeläget på Björkö vid ett förhöjt vattenstånd på meter. Det blåscrafferade området kommer att ligga under vatten vid ett sådant scenario. 36 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

3 Redovisning av vattenståndet vid färjeläget på Hönö vid ett förhöjt vattenstånd på meter. Det blåscrafferade området kommer att ligga under vatten vid ett sådant scenario. Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 37

4 38 Västsvenska paketet MKB i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

5 Bilaga 2 Kartering av marina miljöer kring färjeläget vid Lilla Varholmen David Börjesson Andreas Wikström Juli 2012 Västsvenska paketet MKB MKB i arbetsplan i vägplan Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen 39 33

6 Titel Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sverige David Börjesson Andreas Wikström Kvalitetsgranskning Prof. Rutger Rosenberg Datum Juli 2012 Beställare WSP ISBN MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, Lysekil Tel Mobil E-post 2

7 Innehållsförteckning Bakgrund Områdesbeskrivning Utförande Resultat Mjukbotten Ålgräsängar Musselbankar Klippbottnar Sammanfattning Referenser

8 Bakgrund För att ge förutsättningar till en utökad kollektivtrafik utmed väg 155 planerar Trafikverket en ombyggnad av sträckan Lilla Varholmen Gossbydal. Ombyggnationen omfattar såväl breddning av nuvarande väg som uppförande av en ny bussterminal på Lilla Varholmen. Bussterminalen är föreslagen att placeras inom ett område som i nuläget utgörs av en pir och ett vattenområde genom utfyllnad. Inför den kommande tillståndsansökan efterfrågades en inventering av den marina miljön inom det vattenområde som omfattar aktuellt område för utfyllnad, samt angränsade bottenområde vilket riskerar bli påverkat av den planerade verksamheten. Marine Monitoring AB gavs i uppdrag att utforma och utföra en undersökning av förekommande bottenmiljöer (s.k. biotopkartering) inom det aktuella området. Områdesbeskrivning Lilla Varholmen är belägen vid Hisingens sydvästra del inom Göteborgs kommun. Havsområdet kring Lilla Varholmen utgörs av vattenförekomsterna Björköfjärden och Dana fjord. För det aktuella områdets terrestra delar är strandskyddet upphävt men gäller i vattnet, och kuststräckan är av riksintresse enligt miljöbalken (4 kap 4 ) gällande högexploaterad kust. Utmed båda sidor av den aktuella piren är färjeterminaler för Trafikverkets bilfärjor belägna. Färjorna trafikerar sträckan Lilla Varholmen Björkö respektive Lilla Varholmen Hönö. Färjetrafik har pågått i området sedan 1960-talet och pågår i dagsläget med hög intensitet. Avgångar sker dygnet runt med upp till 6 avgångar i timmen. Området som planeras att fyllas ut återfinns mellan nuvarande pir och dykdalberna för Björköfärjan (Figur 1). Den bottenarea som beräknas bli direkt påverkad av utfyllnaden uppskattas till ca 1000 m². Vattendjupet inom området mellan piren och dykdalberna är enligt sjökort grundare än 10 meter. Väster om piren ökar djupet relativt snabbt ned till nära 30 meters djup. Undersökningsområdet utgjordes av en yta inom meters radie från den yttre delen av aktuell pir (Figur 2). Utförande Fältundersökning Undersökningens syfte var att dokumentera och beskriva det aktuella områdets marinbiologiska naturvärden, och eventuell förekomst av särskilt skyddsvärda livsmiljöer (biotoper) såsom exempelvis ålgräsängar och musselbankar. Kartläggningen av olika biotoper på havsbotten utfördes genom en s.k. transektinventering. Detta innebar en visuell inspektion, med hjälp av vattenkikare och videokamera för undervattensbruk, längs med sträckor (s.k. transekter) av havsbotten. Transekter placerades parallellt och med jämna avstånd inom undersökningsområdet vilket omfattade dels aktuellt område för utfyllnad (ca 1000 m²) samt ett närområde på mellan meters radie kring utfyllnadsområdet, se figur 2. För att erhålla en representativ bild av det aktuella områdets bottenmiljö placerades transekterna med ca 25 meters mellanrum inom undersökningsområdet. Utmed transekterna noterades bottensubstrat samt eventuell vegetation och/eller förekomst av musslor. För varje notering registrerades även position och bottendjup med hjälp av GPS-mottagare samt ekolod. Vid bottenytor med variationsrik bottenmiljö gjordes förtätade noteringar för att öka undersökningens precision, och vid förekomst av ålgräsängar eller musselbankar följdes dessa separat i sid- och djupled för att detaljrikt dokumentera dess utbredning. För bottenytor i direkt anslutning till färjeterminalerna var möjligheten att i fält utföra noteringar begränsad på grund av den täta färjetrafiken och starka strömvirvlar som trafiken medförde. Istället filmades botten för dessa ytor och analyserades i efterhand. Varje film innehåller positionsinformation vilket kan kopplas till i fält registrerade djup. Undersökningen utfördes den juni Avgränsning och tolkning av miljöer Insamlad och analyserad fältdata sammanställdes i Excel och fördes sedan in i ArcGis 9.3 där jämförelser gjordes mellan samtliga noteringar. Det undersökta området indelades utifrån noteringarna i flera mindre ytor baserat på bottensubstrat, djupförhållande samt eventuell förekomst av vegetation och/eller musslor. Varje separat yta representerar en specifik biotop (se faktaruta s. 6). 4

9 Figur 1. Foto över det aktuella området för utfyllnad som i nuläget utgörs av vattenområdet mellan nuvarande pir och dykdalberna för Björköfärjan. Beskriven metodik följer Naturvårdsverkets metod Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och Klassificering av olika miljöer (biotoper) följer de biotopkriterier som anges av Nordiska ministerrådet (Nordiska ministerrådet, 2001) samt i enlighet med de definitioner av olika naturtyper som anges inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). Resultat Sammanlagt gjordes 390 noteringar med avseende på bottensubstrat, djup samt vegetation inom en yta av drygt m² (se Figur 2). Bottenmiljön i det undersökta området utgjordes av fem huvudsakliga biotoper (livsmiljöer), men karakteriserades framförallt av en i huvudsak vegetationsfri mjukbotten samt en hårdbotten till stor del bevuxen av makroalger (Figur 3). Övriga biotoper inom det undersökta området var musselbankar, ålgräsängar samt en mindre yta som utgjordes av sandbotten. Figur 2. Karta över området kring färjeläget vid Lilla Varholmen. Aktuellt undersökningsområde är markerat med färgad cirkel. 5

10 Faktaruta Premisser för tolkning och klassning av livsmiljöer (biotoper och naturtyper) Klassningen av biotoper och naturtyper har följt de av Nordiska Ministerrådet uppsatta kriterier och klassificeringar i enlighet med Natura Då denna typ av undersökning syftar till att ge en uppfattning om ett områdes ingående biotoper/naturtyper ser det i kartmaterialet ut som att gränserna mellan olika miljöer är mycket tydliga. Dock måste resultaten tolkas med kännedom om att det i verkligheten sällan förekommer skarpa gränser mellan olika biotoper utan snarare är gradvisa övergångar mellan angränsande miljöer. Dessutom ingår ofta en mix av substrat vilket påverkar den associerade floran och faunan. Detta kan innebära vissa svårigheter då områden skall indelas i specifika biotoper eftersom klassningarna ofta beskriver enhetliga och tydliga miljöer. Tolkningar av insamlad data är därför gjorda utifrån de bottensubstrat/ förekomst av musslor och den eventuella vegetation som var dominerande vid en viss position, och då angränsande positioner uppvisar likartade förhållanden klassas den yta som omger positionerna som en enhetlig biotop. Det kan dock förekomma att vissa delar av de utpekade biotoperna i verkligheten också innehåller mindre områden med en annan typ av miljö. Klassningarna av biotoper skall därför ses som en generell men också en något förenklad version av verkligheten. För vissa av naturtyperna inom Natura 2000 är definitionerna (Naturvårdsverket, 2008) skrivna så att osäkerhet och tolkningsutrymme finns. En av de livsmiljöer där definitionerna är vaga är exempelvis ålgräsängar. Inom Natura 2000 kan ålgräsängar hänvisas till två olika naturtyper; Stora grunda vikar och sund (Naturtyp 1160) alternativt Sublittoral sandbank med undergrupp Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter (naturtyp: 1111). Problemen med otydligt definierade naturtyper medför en risk att olika aktörer tolkar likvärdiga miljöer på olika vis. Diskussion kring detta problem har förts mellan flera Länsstyrelser och Naturvårdsverket. I denna rapport används den tolkning som gemensamt togs fram av Länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland samt Skåne (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2011). Detta innebär att förekommande ålgräsängar klassificeras som Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter (naturtyp: 1111). Figur 3. Klassificerade biotoper och naturtyper (livsmiljöer) vid det undersökta området kring Lilla Varholmen. 6

11 Mjukbotten De mjukbottenmiljöer som påträffades delas in i fyra undergrupper baserat på bottendjup; mjukbotten 0-6 meter, mjukbotten 6-15 meter, mjukbotten meter samt mjukbottnar meter (Nordiska ministerrådet, 2001). Dessa miljöer kännetecknas av en relativt homogen substratsammansättning av finare sediment (silt/lera). Emellertid återfanns även inslag av sekundär hårdbotten (hårda substrat såsom: block, sten, grus, skalgrus och musselskal) i varierande grad inom större delen av det undersökta området ned till drygt 25 meters djup. Vanligast hårdbottensubstrat inom mjukbottnarna utgjordes framförallt av block och musselskal. Sammansättningen av bottensubstrat har tillsammans med bottendjupet stor inverkan på förekomsten av vegetation och fauna. Makroalger, vilka är beroende av såväl hårda substrat för att kunna fästa som tillräcklig tillgång på solljus, återfanns således endast i mindre mängder inom mjukbottenmiljöerna och främst på bottnar grundare än 10 meter. Utöver makroalger utgjordes vegetationen inom mjukbottenmiljöerna av ålgräs (se nedan). Ålgräsängar I undersökningsområdets södra del växte den marina kärlväxten ålgräs (Zostera marina). Ålgräs har till skillnad mot makroalger ett rotsystem och kan därför inte fästa till hårda substrat utan är beroende av sedimentbottnar. Ålgräsplantorna påträffades framförallt i fläckvisa ansamlingar där de växte tätt tillsammans på mellan 0,8-3,0 meters djup. Figur 4. Ålgräsplantor (Zostera marina) som tillsammans bildar en sammanhängande ålgräsäng. En något större yta med ålgräs som växte sammanhängande bildade en s.k. ålgräsäng (Figur 4). Denna äng återfanns på mellan 0,7-2,0 meters djup och täckte en yta av ca 220 m². Täckningsgraden av ålgräs var generellt hög ( %) inom såväl de fläckvisa ansamlingar som inom den sammanhängande ålgräsängen. I anslutning till ålgräset påträffades även makroalgsvegetation som utgjordes av fintrådiga alger (Pilayella littoralis/ectocarpus silicuosus). Dessa växte dels epifytiskt på ålgräsets blad men förekom framförallt som lösliggande plantor som fastnat vid ålgräset. Ålgräsängarna klassificeras som Sublittoral sandbank med vegetation dominerad av ålgräs/marina kärlväxter (naturtyp: 1111) enligt definitionerna inom Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008). För mer information kring definitioner i enlighet med Natura 2000 se faktaruta (sida 6). Musselbankar Vid det södra färjeläget påträffades sammanhängande ansamlingar av blåmusslor (Mytilus edulis) (Figur 5), s.k. musselbankar. Musslornas täckningsgrad var mycket hög och bildade en s.k. musselbank vilken till stor del täckte botten syd om piren (se blåmarkerad yta, Figur 3). Musselbankens storlek uppgick till ca 900 m² inom vilken musslorna hade en täckningsgrad på %. I anslutning till denna musselbank påträffades även ett område med ansamlingar av tomma musselskal (Figur 6) som täckte botten (se blårastrerat område i Figur 3). Inom Natura 2000 benämns musselbankar som Biogent rev (naturtyp 1171) (Naturvårdsverket, 2008). Klippbottnar Hårdbottenmiljöerna, s.k. Klippbottnar, i området utgjordes av bottensubstraten berghäll, block och sten. Berghäll och block utgjorde de dominerande substraten i områdets norra delar, medan området kring piren framförallt utgjordes av block. Vid färjeterminalerna utgjordes substraten i huvudsak av stenar och block. Vegetationen på hårdbotten bestod uteslutande av olika makroalgsarter. Längs med strandlinjen noterades olika tångarter (Fucus sp.), tarmalger (Ulva sp.) och grönslickar (Cladophora sp.). Något djupare ökade andelen röd- och brunalger däribland mindre fingrenade rödalger och större brunalger såsom skräppetare (Saccha- 7

12 rina latissima). Makroalger noterades ned till drygt 14 meters djup, men var vanligast inom djupintervallet 0-10 meter. Makroalger är likt andra växter, på grund av dess fotosyntes, beroende av solljus för att överleva. Med ökat djup minskar solinstrålningen vilket medför att utbredningen av makroalger minskar. Detta ökar förutsättningarna för etablering av viss sessil (fastsittande) fauna, och förekomsten av exempelvis läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) var vanligare med ett ökat djup (Figur 7). Övrig sessil fauna som noterades var blåmusslor samt kolonier av sjöpungar (Ascidacea) och bladmossdjur (Flustridae) (Figur 8 och 9). Bland den mobila (rörliga) faunan observerades framförallt vanlig sjöstjärna (Asterias rubens) men också enstaka exemplar av fiskarten stensnultra (Ctenolabrus rupestris). Inblandning av mjukbottensubstrat förekom i varierande grad inom de flesta hårdbottenmiljöer, dock utgjorde alltid häll, block eller sten de dominerande substraten för de ytor som i undersökningen klassats som hårdbotten. Inom två begränsade ytor utgjordes däremot botten av en heterogen blandning av både hård- och mjukbottensubtrat, och fördelningen för respektive bottentyp var relativt jämn (se rödrastrerat område i Figur 3). I enlighet med Natura 2000 (Naturvårdsverket, 2008) skall bottnar som utgörs av minst 50 % hårdbotten klassificeras som Geogent rev (naturtyp 1174), men kan ej anses uppfylla kriterierna för biotopen Klippbottnar (Nordiska Ministerrådet, 2001). Dessa områden klassas därför separat i denna undersökning. Figur 7. Läderkorallen död mans hand (Alcyonium digitatum) på ett block i en i övrigt mjukbottendomenrad miljö. Figur 5. Musselbank utanför södra färjeteminalen vid Lilla Varholmen. Musselbanken bestod av blåmusslor (Mytilus edulis). Figur 8. Kolloni av sjöpungar (Ascidacea) på ett av klippblocken utanför piren mellan de två färjeterminalerna vid Lilla Varholmen. Figur 6. Ansamling av blåmusselskal i anslutning till musselbanken utanför södra färjeteminalen vid Lilla Varholmen. Figur 9. Ett klippblock täckt av bladmossdjur (Flustridae) vid revområdet strax norr om färjeterminalerna vid Lilla Varholmen. 8

13 Sammanfattning I det undersökta området kring färjeläget vid Lilla Varholmen återfanns fem olika marina livsmiljöer. Av dessa var mjukbottnar de till areal vanligaste livsmiljöerna medan hårdbottenmiljöer var vanligast kring den aktuella piren för utbyggnad. Livsmiljöer som kan anses vara av särskild skyddsvärde är framförallt de grunda mjukbottnarna och ålgräsängen i områdets södra del, samt musselbanken som påträffades utanför den södra färjeterminalen (SNV PM nr: 1911, Naturvårdsverket, 2007). Området som helhet är kraftigt påverkat av den pågående färjetrafiken. Det är högst troligt att en stor del av de block som påträffas härstammar från utbyggnaden av den nuvarande piren som skiljer de två färjelägena från varandra. Det är även sannolikt att de kraftiga strömmar som uppstår i samband med färjornas angöring och avgång påverkar såväl växtliv som djurliv i det aktuella området. Makroalger och marina kärlväxter (exempelvis ålgräs) har sin maximala utbredning under perioden slutet av juli - början av september. Då denna undersökning utfördes under slutet av juni kan resultatet därför ej användas som underlag gällande den marina vegetationens maximala utbredning vad gäller areal och täckningsgrad. Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var dock att undersöka förekommande marina livsmiljöer, och det är ytterst osannolikt att några miljöer utöver vad som är dokumenterade i denna rapport förekommer i det aktuella området. I samband med utfyllnadsarbete inom det vattenområde som finns mellan nuvarande pir och dykdalberna för Björköfärjan kan grumling i vattnet komma att uppstå. Hur organismer påverkas av grumlingseffekter är dels beroende av art, och dels beroende av sedimentkoncentration samt exponeringstid. Exempelvis anses blåmusslor vara toleranta mot en ökad grumling, medan ålgräs generellt anges vara känsliga för en ökad sedimentation ((Naturvårdsverket, 2009, Naturvårdsverkets forskningsprogram MARBIPP). Till de livsmiljöer som anses vara känsliga mot grumling, och som påträffats i denna undersökning, hör de grunda mjukbottnar som finns i områdets norra och södra del. Högst skyddsvärde har det södra området på grund av förekomsten av ålgräs. Mot bakgrund av de troligen mycket goda strömförhållanden som råder inom området kommer eventuella negativa effekter till följd av grumling sannolikt endast att vara tillfälliga. Referenser MARBIPP (Marine biodiversity, patterns and processes). Naturvårdsverkets forskningsprogram. Naturvårdsverket Skydd av marina miljöer med höga naturvärden. Rapport Naturvårdsverket Manual för basinventering av marina naturtyperna 1110, 1130, 1140 och 1170 Nordiska ministerrådet Kustbiotoper i Norden Hotade och representativa biotoper. TemaNord 2001:536 SNV PM nr:1911. Naturvårdsverket rapport. Biologisk värdering av grunda svenska havsområden Fisk och bottendjur. Länsstyrelsen i Västra Götaland - PM Ställningstagande för tolkning av marina habitaten framförallt sublittorala sandbankar (1110) samt rev (1170). Länsstyrelsen i Västra Götaland. 9