SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV

Transkript

1 HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV SOTENÄS KOMMUN Reviderad RAPPORT 677

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Beställare: Göran Wallgren Sweco Environment AB Södergatan VÄNERSBORG Ansvarig för undersökningen: Lars-Harry Jenneborg c/o HydroGIS AB 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING FYSIKALISKA FÖRHÅLLANEN LOKALBESKRIVNINGAR 6 3 BEDÖMNING 23 4 KÄLLOR 25 Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Kvalitetsgranskning: Mery-Lorna Jenneborg/HydroGIS AB E-post: mery-lorna@hydrogis.se Tfn: Samtliga foton i rapporten: HydroGIS AB. Originaldokument: MBU 677 VA Bohus Malmön Omholmen pdf/pmd 3

4 INLEDNING 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Föreliggande bottenundersökning har upprättats med anledning av planerade sjöförlagda avloppsledningar från Bohusmalmön via Grönvik, Tullboden och fram till Fisketången i Kungshamn, Sotenäs kommun. Nuvarande avloppsreningsverk vid Bohusmalmön skall avvecklas och allt avloppsvatten från nämnda platser skall ledas till det kommunala avloppsreningsverket på Omholmen vid Smögen. 1.2 METOD Inspektion av de marina bottenförhållandena med videodokumentation har utförts med en mini- ROV-farkost , och Med ledning av områdets topografi har17 lokaler valts ut och undersökts. Deras geografiska lägen framgår av sjökortsbilderna fig 3, 12, 14, 15, 37, 46 och 55. Lämpliga sträckningar för avloppsledningarna lokaliserades med både ekolodsplotter och sidescan sonar. Ekolodsplottern kopplad till D-GPS har samlat kontinuerliga djupdata så att topografiska kartbilder har erhållits. Från en sidescan sonar 450 KHz erhålles information om befintliga objekt i området som t ex betongankare till flytande vågbrytare/bryggor. Flera alternativa ledningssträckor har undersökts och finns redovisade på sjökortsbilderna. Fig 1. Mini-ROV-farkosten är det ultimata verktyget för effektivt arbete vid denna typ av undersökningar. 4

5 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN Ytvattenströmmen i havet längs Bohuskusten är i regel nordgående som ett resultat av både Jutlandsströmmen och den Baltiska strömmen, vilket framgår av fig 2. Vid västliga vindar pressas ytvattnet in i Brofjorden samt i gattet utmed Bohus malmöns västra sida. Nettoströmmen i ytvattnet utmed Bohus malmöns östra sida blir oftast nordgående. Salthaltsprångskiktet är den gräns, som bildas mellan det utsötade och nordgående ytvattnet från Östersjön (S= ca 25 ) och det saltare bottenvattnet med ursprung från Skagerraks djupare delar (S= 34 ). Gränsen förstärks dessutom av ökad vattentemperatur i ytvattnet på sommaren. I områden där vattendjupet överstiger språngskiktsnivån, som normalt brukar ligga på m djup, bildas oftast motriktade bottenströmmar. Fig 2. Vattencirkulationen i Skagerrak och Kattegatt (efter Svanson 1975; referens 1). Blå pilar är djupvattenströmmar. Svarta pilar ytvattenströmmar. Röda pilar intermediära bottenströmmar. 5

6 LOKALBESKRIVNING 2.2 LOKALBESKRIVNINGAR Lokalnumrering nedan hänvisar till motsvarande beteckningar och blå trianglar i sjökortsbilderna på följande sidor. BOHUS MALMÖN Lokal 3 Kalven Lokal 1 Lokal 2 Fig 3. Ledningssträcka i plan och profil för anslutning till befintligt nödutlopp från avloppsreningsverket på Kalven (Bohus malmön). Ankarsymboler anger lägen för observerade betongankare till vågbrytaren vid Bohusmalmöns hamn. Lokal 1 Ledningen utgår från land i södra delen av Bohus Malmöns småbåtshamn. Här är sedimentbottnen täck med ca 60% snärjtång Chorda filum (fig 4 och 5) och 40% ålgräs Zostera marina (fig 5). Ålgräset förekommer mellan 2 och 5 m djup medan snärjtången är mer utbredd från ca 1 meter ner till 6-7m djup. Ålgräsvegetationen är i god kondition även om konkurrensen från snärjtången är påtagligt stor för närvarande. Snärjtångens täthet varierar dock kraftigt från år till år. Förekomst av ålgräs inom hamnen gör att bottnen har ett högt marinbiologiskt värde. 6

7 LOKALBESKRIVNINGAR Fig 4 Fig 5 Fig 6 Fig 7 Fig 8 Fig 9 Fig 10 Fig 11 7

8 LOKALBESKRIVNINGAR Lokal 2 Lokalen är belägen utanför mynningen till hamnkanalen mellan Bohus Malmön och Kalven. På 7-8 m djup är sedimentbottnen delvis täckt med lösliggande alger. På skal sitter enstaka exemplar av snärjtång Chorda filum (fig 6). Sparsam och torftig fauna med sjöstjärnor Asterias ruben (fig 7), bultfiskar och glesa krypspår från kräftdjur. Måttligt marinekologiskt värde. Lokal 3 Bottnen är representativ för hela den plana botten omkring 15 m djupöster om Bohus malmöns hamn. Enformig botten med finsediment som på ytan är mycket löst (fig 8). Däremot är överdelen på de betongankare från vågbrytaren tydligt synliga på sidescan sonar materialet (fig 13). Grönvik BOHUS MALMÖN Lokal 1 Lokal 3 Kalven Fig 12. Ledningssträcka i plan och profil från pumpstation vid Bohus malmön fram till grönvikshamn. Ankarsymboler anger lägen för observerade betongankare till vågbrytaren vid Bohusmalmöns hamn samt ett vid flytbryggan vid Grönvik. 8

9 LOKALBESKRIVNINGAR Fig 13. Bilder från sidescan sonar som visar några av de betongankare som ligger på bottnen utanför vågbrytaren samt flytbryggan vid Grönvik (överst). 9

10 LOKALBESKRIVNINGAR Underliggande sediment har således större densitet. Här och var förekommer bruna tunna beläggningar med cyanobakterier (fig 9). Ingen synlig fauna annat än enstaka krypspår från kräftdjur (fig 9). Lågt marinekologiskt värde. Keö Lokal 5 Lokal 6 Tullboden Lokal 4 Lokal 7 BOHUS MALMÖN Grönvik Fig 14. Sträckan Grönvik-Tullboden i plan och profil samt lokal 4-7. Vraket öster om lokal 4 är numera sprängt och borttaget. Lokal 4 Bottnen sydost om Tullboden och fram till linfärjan är mycket lös, vilket framgår av fig 10 och 11. I samband med en dykning på 1960-talet kunde en 4 m lång stång köras rakt ner i sedimentet utan att något hårdare skikt påträffades. Här kan man förvänta sig att ledningarna kommer att sjunka ner i sedimentet beroende på hur mycket de viktas. Ensataka kelpalger (lösdrivande fig 11) ligger spridda på sedimentet. Ingen synlig fauna. Lågt marinekologiskt värde. 10

11 LOKALBESKRIVNINGAR Tullboden Keö 6 5 Fisketången Fig 15. Sträckan Tullboden- Fisketången i plan och profil samt lokal Lokal 5 I det smala gattet öster om Keö förekommer fläckar med ålgräs Zostera marina (fig 16-17) på sedimentbotten med inslag av skalgrus. Berg förekommer här och var och täcka av fintrådiga alger Pilayella litoralis. Ingen synlig fauna. Högt marinekologiskt värde beroende på förekomst av ålgräsvegetation i direkt närhet till hårdbottnar. Lokal 6 Lokalen är belägen något längre söder om lokal. I den övervägande andelen sedimentbottnen finns små uppstickande bergsklackar här och var (fig 18-19). På dessa förekommer på ca 10 m djup en rik flora med kelpalger Laminaria saccharina (fig 18) och olika rödalger som Ceramium rubrum, Delesseria sanguinea samt Phymatolithon spp. Bergsklackarna med dess rika flora drar till sig fisk - särskilt stensnultra Ctenilabrus rupestris, som observerades i flera exemplar. Högt marinekologiskt värde beroende på variationen mellan hårda bottnar och sedimentbottnen. 11

12 LOKAL 5-7 Fig 16 Fig 17 Fig 18 Fig 19 Fig 20 Fig 21 Fig 22 Fig 23 Lokal 3 12

13 LOKALBESKRIVNINGAR Lokal 7 Lokalen ligger i mynningen till Örnefjorden och i skydd bakom Smörstacken från den hårda syd västliga sjön. Bottensubstratet är mycket varierande från berghällar (fig 22-23), sten (fig 20), skal (fig 21) och mellanliggande sediment. Floran på m djup utgöres av enstaka Delesseria sanguinera, kalkalger Phymatolithon och bruna cyanobakterier (fig 22). Mycket talrika tarmsjöpungar Ciona intestinalis täcker helt bergsytorna (fig 22-23). Här finns också läderkorellen Alcyonium digitatum (fig 23). Maskeringskrabbor Hyas sp. (fig 21) och sjöstjärnan Asterias rubens (fig 20) är vanliga. Högt maribiologiskt värde beroende på både mångformigt bottensubstrat och fauna. Lokal 8 Ljus sedimentbotten på m djup utan beläggningar med cyanobakterier. Lösliggande större alger Laminaria saccharina och Delesseria sanguinera förekommer utspridda på bottnen (fig 24, 25 och 27). Faunan domineras helt av eremitkräftor Eupagurus bernhardus (fig 24), vars krypspår i sedimentet därmed är talrika. Tomma skal av islandsmussla Arctica islandica (fig 26) indikerar att dessa kan förekomma nere i sedimentet Normalt marinekologiskt värde. Lokal 9 Som på föregående lokal ljus sedimentbotten på m djup utan beläggningar med cyanobakterier (fig 28-31). Här förekommer däremot ormstjärnor Ophiura sp. (fig 31) och Amphiura filiformis. De senare ligger nergrävda i sedimentet med bara armarna uppstickande (fig 30). Enstaka maskeringskrabbor Hyas sp. (fig 29) förekommer även. Bottentypen, som emellertid är mycket vanlig, har ett högt värde då många fiskarter lever av den sedimentbundna faunan. Lokal 10 Sedimentbotten på 14 meters djup med ett brunt överdrag av cyanobakterier (fig 32-33). Rikligt med krypspår från sannolikt eremitkräftor. Intressant är förekomsten av koralldjuret liten piprensare Virgularia mirabilis (fig 32 och 34). Några exemplar som observerades föreföll vara i dålig kondition där polyperna mer eller mindre var borta. Högt marinbiologiskt värde enbart beroende på förekomsten av liten piprensare. 13

14 LOKAL 8-9 Fig 24 Fig 25 Fig 26 Fig 27 Fig 28 Fig 29 Fig 30 Fig 31 14

15 LOKAL Fig 32 Fig 33 Fig 34 Fig 35 Fig 36 15

16 LOKALBESKRIVNINGAR Lokal 11 Norra delen av hamninloppet till Fisketången. Här finns ett grund på 1,4 m och farleden in till hamnen går söder om detta. Omgivande bottnar kring grunden utgörs av sediment med både ålgräs Zostera marina (fig 35) och snärjtång Chorda filum (fig 36). Ålgräsvegetationen fortsätter in i hamnområdet på båda sidor om rännan i mitten. Högt marinekologiskt värde på grund av större sammanhängande ålgräsbestånd in mot hamnen. Fisketången Lokal 12 Badplats Rammen Lokal 14 Lokal 13 Fig 37. Sträckor förbi Fisketången samt lokal Lokal 12 Trivial sedimentbotten på 9-10 m djup med vanlig sjöstjärna Asterias rubens som enda synliga fauna (fig 38-39). Finsedimentets yta har en ljusbrun tunn beläggning av cyanobakterier (fig 38-41). Botten typen karakteriserar hela plana området mellan bergsgrunden. Längre mot väster ökar inslaget av skalfragment. Lågt marinekologiskt värde då den utgör den vanligaste bottentypen. 16

17 LOKAL Fig 38 Fig 39 Fig 40 Fig 41 Fig 42 Fig 43 Fig 44 Fig 45 Fig Fig 31

18 Lokal 13 I större delen av sundet mellan Rammen och Fisketångens badplats förekommer tätt ålgräs Zostera marina, som växer ner till 5 m djup (fig 42 och 44). Ålgräset är till stor del uppblandad med snärjtång Chorda filum (fig 45), som dessutom växer djupare (ca 6 m) än vad ålgräset gör. Bottnen består av gyttja med skalfragment (fig 43). Bottnen med ålgräs har högt marinekologiskt värde, vilket vattenströmmen genom sundet medverkar till. Dessutom är genomfart för båttrafik inte tillåtet under sommaren, vilket bidrar till att bevara vegetationen intakt. Fisketången Lokal 15 Lokal 14 Fig 46. Sträckor söder om Fisketången samt lokal Lokal 14 Djupt skuren vik med bryggor och förtöjda båtar. Bergsbotten och delar av skalsandbotten är mer eller mindre täckta med trådformade brunalger Pilayella litoralis (fig 47-50). Lågt marinekologiskt värde med undantag för de sparsamt förekommande algfria bottenytorna med skalsand (fig 50). Lägst värde har de delar som ligger längst in i viken med svavelväte i sedimentet. 18

19 LOKAL Fig 47 Fig 48 Fig 49 Fig 50 Fig 51 Fig 52 Fig 53 Fig 54 19

20 LOKAL Lokal 17 Omholmen ARV Lokal 16 Guleskär D A 2 Lokal 15 A 1 Fig 55. Sträckor förbi Guleskär till Omholmens ARV samt lokal Här finns flera utloppsledningar, varvid den från ABBA Seafood AB vid Hagaberg A 1 korsas på lokal 16. Därutöver visas lägena för utloppsledningen från bergrummet ABBA Seafood A2 och utloppsledningen D från Domstein Sverige AB. Lokal 15 Hela sundet söder om Fisketången har strömmande vatten och livlig båttrafik med hastighetsbegränsning till 5 knop. Det strömmande vattnet håller bottnarna rena från sediment, vilket gör att skalsand och grovt skalgrus är dominerande (fig 51-54). Bottenfaunan är dock relativt sparsam, men fynd av den lilla krabban Liocarcinus arcuatus registrerades här i samband med en tidigare bottenprovtagning. På bottnen ligger också slagg från ångpannor från den tid då båtarna drevs med ånga. Den porösa slaggen med dess talrika hålrum utnyttjas av många mindre bottenlevande djur. Branta bergbottnar med algzoneringar förekommer på båda sidor om sundet. Kelpalgerna Laminaria saccharina och L. digitata dominerar tillsammans med flera rödalgsarter. Marinekologiskt värde finns på grund av en botten med skalgrus/slagg i kombination med angränsande algklädda bergssidor. 20

21 LOKAL Fig 58 Fig 59 Fig 60 Fig 61 Fig 62 Fig 63 Fig Fig Fig Fig 57 29

22 LOKAL Lokal 16 Botten på ca 20 m djup utgörs av finsediment med talrika inslag med musselskal (fig 56-57). Synlig fauna utgörs av eremitkräftor Eupagurus bernhardus (fig 56) och sjöpungen Dendrodoa grossularia, som sitter på musselskal (fig 57). Bottnen är typisk för hela sträckan utanför Guleskär fram till Omholmen med undantag för den bergsklack som sträcker sig från Guleskärs sydväst spets (fig 58). På bergsbottnen sitter rödalgen Delesseria sanguinea tillsammans med tarmsjöpungar Ciona intestinalis och svampdjur. Vid kajkanten ligger ett bilvrak, som detekterades med sidescan sonar, Sedimentbottnen har måttligt marinekologiskt värde, medan bergsbottnar generellt har högt värde. Lokal 17 Kanalen in mot landanslutningen till Omholmens ARV har branta bergssidor med heltäckande algvegetation, där kelpen Laminaria saccharina dominerar helt samt tångvegetation i vattenytan. Sedimentbottnen i kanalen är helt övertäckt med bruna fintrådiga alger samt rikligt med snärjtång Chorda filum (fig 62-63). Längst in i viken innan bron finns en grundklack som planerad ledning måste runda i norr. Måttligt marinekologiskt värde. 22

23 BEDÖMNING 3 BEDÖMNING Inom de undersökta sträckningarna med sidescansonar och ROV-farkost förekommer, med viss reservation för ålgräs, inga sådana bottensamhällen som kan skadas av att planerade ledningar läggs på bottnen. Ledningarna med tillhörande betongvikter kommer att koloniseras av de djur - och på grundare bottnar även alger - som finns på omgivande bottnar med berg och sten. Ledningarna kommer således att utgöra en artificiell hårdbotten. Bra exempel på sådana ledningar i närområdet är avloppledningarna från fiskberedningsindustrin (fig 64) och från Omholmens ARV. Fig 64. Ledning med betongvikt utgör en sekundär och attraktiv hårdbotten för många marina djur. Vid de tre ställen där ålgräs förekommer (Fisketången, Keö och Bohus Malmöns småbåtshamn) uppkommer mindre skador, eftersom ledningarna och dess vikter kommer att läggas ovanpå en del av vegetationen. Om ledningarna skall schaktas ner till frostfritt djup från landanslutningarna ut till ett vattendjup på ca 3 meter, kommer ett stråk av ålgräset inom djupintervallet 1,5-3 meter att grävas bort. Återkolonisation kan dock förväntas inom några år. Mest berörs ålgräsvegetationen i Bohus Malmöns småbåtshamn (se fig 66). Om ledningarna skulle läggas in mot Fisketången hamn har dessa lagts så att endast vegetationens ytterkanter berörs på några få ställen (se fig 65). Stenungsund HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 23

24 BEDÖMNING Fig 65. Ledningssträckan vid Fisketången med markering för ålgräsets nedre utbredningsgräns (OBS den övre gränsen är ej med). ålgräsets övre gräns ålgräsets nedre gräns Fig 66. Ledningssträckan vid Bohus malmön med markering för ålgräsets inre och yttre utbredningsgränser. 24

25 KÄLLOR 4 KÄLLOR 1 Svanson A. 1975: Physical and Chemical Oceanography of the Skagerak and the Kattegat. 1. Open Sea Conditions. - Fishery Board of Sweden, Institute of Marine Research, Report pp. 2 Jenneborg L.-H Komplement till videouppföljning av Chrysochromulina polylepisblomningen Rapport till Kristinebergs marinbiologiska station. HydroGIS AB rapport : Ledningsinspektion Omholmens ARV m fl. Sotenäs kommun. HydroGIS AB rapport : Ledningsinspektion ABBA Skaldjur AB. HydroGIS AB rapport : Ledningsinspektion ABBA Seafood AB. HydroGIS AB rapport : Marinbiologisk recipientkontroll och ledningsinspektion. ABBA Skaldjur AB i Hovenäset, Sotenäs kommun. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2006 (Moment 7). Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2006 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2007 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2007 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2008 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2008 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2009 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport

26 KÄLLOR : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2009 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund.. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2010 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2010 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed Bohuskusten år 2011 (Moment 9). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport : Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2011 (Moment 7). Bohuskustens vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport