HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN

Transkript

1 HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN TJÖRNS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV DONALD HERMANSSON RAPPORT 488

2 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 angående tillstånd att bedriva vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken i samband med uppförande av hotellbyggnader samt utflyttning av befintliga bryggor vid Koholmen, Tjörns kommun. Sökande: Donald Hermansson Personnr: Bergfinkvägen MYGGENÄS Ombud: Lars-Harry Jenneborg c/o HydroGIS AB Snipan STENUNGSUND Fastighetsbeteckning: Koholmen 1:200, Tjörns kommun ADRESS Snipan 1 S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se HEMSIDA ORG.NR SÄTE STENUNGSUND

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH AVGRÄNSNING METOD 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 5 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER NATIONELLA MILJÖMÅL GÄLLANDE PLANER 9 4 PROJEKTBESKRIVNING ALTERNATIV A - HUVUDALTERNATIVET ALTERNATIV B NOLLALTERNATIVET 10 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER NATURMILJÖ KULTURMILJÖ LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV NATURRESURSER BOENDEMILJÖ BULLER FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN SÄKERHET OCH KOMMUNIKATION MÖJLIGA ÅTGÄRDER NOLLALTERNATIVET 20 6 BYGGTID 20 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL 20 8 AVVECKLING 20 9 SAMRÅD SAMRÅDSREDOGÖRELSE ICKE TEKNISK SAMMANFATTING KÄLLOR 24 BILAGA 1: Detaljplaneförslag för Koholmen 1:200 Ansvarig för MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Originaldokument: MKB 488 Salt och boende pmd/pdf ADRESS Snipan 1 S STENUNGSUND Sweden TELEFON FAX E-POST info@hydrogis.se 3 HEMSIDA ORG.NR SÄTE STENUNGSUND

4 INLEDNING 1 INLEDNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad på uppdrag av Donald Hermansson med anledning av en planerad hotellanläggning på fastigheten Koholmen 1:200 vid Klädesholmen, Tjörns kommun. 1.1 BAKGRUND Restaurangen Salt & Sill är uppfört på ett tidigare skär Koholmen/Danmark, som har förbundits med Klädesholmen via en utfyllnad. Nu planerar ägaren till restaurangen att expandera verksamheten med en hotellanläggning på en utbyggnad över vattnet i anslutning till restaurangen. Områdets landytor är mycket begränsade, vilket är anledning till att man avser bygga i vattnet. 1.2 SYFTE OCH AVGRÄNSNING Syftet med MKB:n är att belysa de direkta och indirekta effekter som det planerade projektet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n behandlar två olika utformningar av hotellet samt ett nollalternativ, dvs ett bibehållande av nuvarande situation där någon utbyggnad ej genomförs. MKB:n beaktar endast de miljöeffekter som bedömts som väsentliga vid prövning av projektet och omfattar geografiskt endast projektområdet med dess omedelbara omgivning. 1.3 METOD Vattenområdet har undersökts vid ett flertal tillfällen med avseende på marina bottensamhällen, dels med hjälp av en så kallad ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrd undervattensfarkost med inbyggd videokamera, dels med droppvideokamera

5 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Restaurang Salt & Sill är belägen vid den nordöstra delen av Klädesholmen längst ut på en udde som tidigare var ett isolerat skär kallat Danmark. Skäret gjordes byggbart genom att utplana dess yta och förbinda det med Klädesholmen via en utfyllnad. Utöver restaurangen är udden bebyggd med ett tiotal sjöbodar samt en brygga för gästande båtar. Det går att nå skäret med bil, men parkeringsutrymmena vid restaurangen är mycket begränsade. Vid anslutningen till Klädesholmen finns en parkeringsplats som ansluter till den från Tjörn kommande Strandgatan. Öster om parkeringsplatsen ligger fiskförädlingsindustrin Klädesholmen Seafood AB. Västerut finns ytterligare tre konservindustrier utmed Industrivägen. 5

6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kursiv stil anger bestämmelse, regel eller restriktion. Därefter följer eventuellt en kommentar. 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖBALKEN 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Anlitade entreprenörer förutsätts iaktta nödvändiga försiktighetsmått med avseende på befintliga marina bottensamhällen i området. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Anlitade entreprenörer förutsätts använda bästa teknik samt ha nödvändiga kunskaper. Gäller särskilt pålningskonstruktioner i vatten. Lokaliseringsprincipen: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 3-4 i miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Platsvalet är i anslutning till befintlig restaurangverksamhet. Valt läge i öster har gjorts med beaktande av bibehållande av restaurangens utsikt över vattnet mot norr samt att få lämpligt vattendjup för pålning. Lokalisering till annat geografiskt läge är och har aldrig varit aktuellt. Hushållnings- och Kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Anlitade entreprenörer förutsätts hushålla med råvaror samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Byggmaterial i trä, samt stålkonstruktioner är i stort sett återanvändbara material. Tryckimpregnerat trä måste däremot omhändertas på avfallsanläggning. Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön med likvärdig materiel eller produkter som kan antas medföra mindre sådana risker. 6

7 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Den som använder träskyddsmedel ska enligt kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2003:1, 1998:8) noga överväga behovet av detta samt vid konstruktion och virkesval se till att användningen leder till en så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt. Skälighetsregeln: Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kostnaden för att uppfylla de allmänna hänsynskraven bedöms ej vara oskälig. Skadeansvar: Verksamhetsutövaren är ansvarig för uppkommen skada eller olägenhet för miljön. Uppkommer skada på enskild eller allmän egendom eller miljön skall detta behandlas som ett skadeståndsärende. Stoppregeln: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Någon anledning att tillämpa stoppregeln bedöms inte föreligga. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden skall enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Projektet innebär ett ingrepp i ett mindre ålgräsbestånd samt strandnära bottenmiljö, vilket skall vägas mot att området är exploaterat med flera fiskberedningsindustrier. Kustturism med sill - restaurang och planerad boendesätt harmoniserar med områdets allmänna inriktning och verksamheter. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skall enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Riksintresse för yrkesfisket: Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersiellt viktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa de viktigaste av dessa som riksintresse (citat ur Fiskeriverkets utredning Finfo 2006:1; referens 6). Den tidigare avgränsningen med grunda bottnar mellan 0-6 m djup utgår numera som definierat riksintresse. 7

8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Kustområdet från Brofjorden till Simpevarp i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap 1 och 4 i miljöbalken för sina natur- och kulturvärden. Inom detta område får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2 7 samma kapitel, och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Projektområdet ingår i ovanstående område och är således av riksintresse för sina natur- och kulturvärden. Aktuellt hotelldäck och utflyttning av bryggor bedöms dock inte möta något hinder enligt 4 kap 2-7 miljöbalken, eller påtagligt skada dessa värden. Se utförligare diskussion i kapitel 5.1 Naturmiljö och 5.2 Kulturmiljö. Skydd av områden Strandskydd råder enligt 7 kap miljöbalken i land- och vattenområdet vid havet, insjöar och vattendrag intill minst 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Strandskydd är undantaget hela Koholmen och går långt ut i vattnet. Endast delar av de flytbryggor som flyttas ut mot öster kommer innanför strandskyddsgränsen. Vattendjupet är i detta läge så stort att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. Dispens måste sökas hos Länsstyrelsen. Prövas ärendet i Miljödomstolen erhålls dispens om tillstånd för vattenverksamhet beviljas. Vattenverksamhet Strandskydd Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden ska prövas enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Tillstånd från länsstyrelse eller miljödomstol krävs om det inte är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte skadas. Bevisbördan ligger hos verksamhetsutövaren. Sådan prövning ska åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Gränsdragning för strandskydd 8

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Avfall Impregneringsbehandlat trä kategoriseras som farligt avfall enligt avfallsförordningen (2001:1063). Sådant avfall ska omhändertas vid avfallsanläggning. ÖVRIGT Bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) kan komma att krävas. Ansökan om bygglov ställes till kommunen. 3.3 NATIONELLA MILJÖMÅL Projektet bedöms beröra följande nationella miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Uppförande av hotellägenheter på pålat däck utgöra ett annorlunda nyttjande av hav, kust och skärgård som främjar en långsiktigt hållbar utveckling av turismen i området. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Den förändring som anläggningen medför på överbyggda bottensamhällen måste dock vägas mot projektets betydelse för områdets utveckling. 3.4 GÄLLANDE PLANER Projektområdet omfattas av Tjörn kommuns översiktsplan ÖP-03, antagen av kommunfullmäktige Planen specificerar projektområdet som småbåtshamn. Området där hotellanläggningen planeras uppföras anges som vattenområde för hamnverksamheter i den gällande detaljplanen antagen

10 PROJEKTBESKRIVNING 4 PROJEKTBESKRIVNING Projektet innebär uppförande av hotellbyggnader på ett däcksplan med de ungefärliga måtten 10 x 50 m (se planskiss på sidan 11). Anläggningen planeras uppföras i vattenområdet öster om restaurang Salt och Sill. De bryggor och Y-bommar, som i nuläget är anlagda inom det strandavsnitt där däcksplanet uppförs, flyttas ut till däckets östra sida. På däcket uppförs 5-6 stycken hotellbyggnader på rad. Tillsammans kommer husen att inrymma ca rum. Exempel på anläggningens utformning i annan färgsättning visas i bilden på sidan 12. En boendeanläggning av det slag som planeras kommer bl a att ge restaurangen en ökad kontinuitet och verksamhetssäsong. Anläggningen kommer även att skapa fler arbetstillfällen, vilket gynnar kustsamhällena. Alternativa lokaliseringar har ej utretts då ingen annan rådighet att disponera andra mark/vattenområden föreligger. Disponibla utrymmen för anläggningen är Koholmen är begränsade varv till östra och norra delen. Ett alternativ med att förlägga anläggningen till Koholmens norra del innebär att restaurang Salt och Sills utsikt över vattenområdet tas i anspråk och är därför inte aktuellt. 4.1 ALTERNATIV A Hotellbyggnaderna anläggs på ett gjutet däcksplan med överkant +2,5 m över MWL. Däcksplanet uppföres på en till berg pålad konstruktion i vattenområdet. 4.2 ALTERNATIV B Hotellbyggnaderna anläggs på flytpontoner så att hela konstruktionen kommer att flyta på vattnet. Pontonerna, som förankras med 5-6st stålpålar i bottnen, följer vattenståndet upp och ner längs dessa. Pålarnas diameter är ca 300 mm. Anläggningen kommer därmed att bli ett flytande hotell. En alternativ förtöjningsmetod istället för pålar är användande av Seaflexförankring, dvs en kombination av gummicord och grov 8-flätad polyestersilkestamp. På bottnen läggs 5-10 tons ankare ut, vilka kopplas till Seaflexen. 4.3 NOLLALTERNATIVET Kelpalger Nollalternativet Sargassum innebär att ingen muticum hotellanläggning uppförs. 10

11 PROJEKTBESKRIVNING Pålat däck med hotellbyggnader Befintliga bryggor och Y-bommar som flyttas ut Förslag till placering av däck med hotellbyggnaderna enligt alternativ A 11

12 PROJEKTBESKRIVNING Koholmen med restaurang Salt och Sill (gul byggnad) i nuläget samt visualisering med planerade hotellbyggnader. Foto och visualisering: Mats & Arne Arkitektkontor AB /Stenungsund. 12

13 NATURMILJÖ 5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 NATURMILJÖ Havsbottnen norr om Klädesholmen Seafoods industriområde karakteriseras av en djupsvacka med uppgrundningar i väster mot Koholmen och i öster mot Söskär (se sjökort på sidan 15). Sedimentbottnen i djupsvackan består i huvudsak av sandblandad lera med ett visst inslag av skal. Normala tångbälten med Fucus vesiculosus och Fucus serratus är väl utvecklade utmed ej överskuggade delar av strandkantens utfyllnader med sten. Utanför dessa består bottnen delvis av skalsand/grus samt fast berg (se sjökort på sidan 15). De grunda hårdbottnarnas algflora är tämligen rik med kelp Laminaria saccharina, bergborsting Cladophora rupestris, rödalgerna Furcelaria lumbricalis, Chondrus crispus, Phycodrys rubens, Delesseria sanguinea, Bonnemaissonia hamifera (tetrasporofyter), Ceramium rubrum och Polysiphonia nigrescens. Längst inne i viken vid Klädesholmen Seafoods anläggning förekommer några mindre bestånd med knöltång Ascophyllum nodosum. Vissa säsonger blir snärjtången Chorda filum dominerande i viken. Ned till ett par meters djup förekommer sargassosnärja Sargassum muticum, som alltmer ersätter den normala vegetationen med kelp Laminaria saccharina. Bestånd med ålgräs Zostera marina förekommer på sedimentbotten på båda sidor om Koholmen (se fig sidan 15). Ålgräsets nedre gräns är drygt 4 meters djup. På ålgräsbladen sitter talrika exemplar av ålgräsrosen (havsanemon) Sagartiogeton vidualis, vilket tyder på att ålgrässamhället är i god kondition. Öster om Koholmen förekommer ett par undervattensberg med delvis branta sidor på ca 7 respektive 8 m djup. Algvegetationen på dessa utgöres av glest spridda exemplar av nervtången Delesseria sanguinea (bild 7 och 9 på sidan 14). Faunan på grundare bottenytor utgörs av strandsnäckor Litorina spp., blåmusslor Mytilus edulis (bild 6 på sidan 14), tarmsjöpungar Ciona intestinalis, svampdjur Halichondria panicea, havsanemoner Tealia felina samt havsnejlikor Metridium senile (främst under bryggorna). Därtill förekommer allmänt bultfiskar (gobider) samt pungräkor Praunus flexuosus och tångräkor Palaemon spp. Vanlig sjöstjärna Asterias rubens är också vanlig inom hela området. På djupare belägna bottnar förekommer enstaka svampdjur Haliclona sp. samt sjöpungar Ascidiaceae (bild 5 på sidan 14). Sedimentbottnar på ca m djup karakteriseras av ormstjärnor Ophiura sp. (bild 1-4 på sidan 14). Därutöver förekommer nätsnäcka Nassa reticulata, pelikanfotsnäcka Aphorrhais pes-pelicani och valthornsnäcka Buccinum undatum. Fler små hål i sedimentytan (bild 3 på sidan 14) antyder närvaro av nergrävda djurformer som småmusslor och havsborstmaskar. 13

14 NATURMILJÖ

15 NATURMILJÖ T v: Gällande detaljplan med grön markering för ålgräsets utbredning. Ålgräs Ålgräs Nedan: Uppmätta djupförhållanden överlagrade på sjökort. 5 m 9 m 11 m 2 m 15 m 15

16 KULTURMILJÖ KONSEKVENSER Hotelldäck och utflyttningen av bryggor kommer uppskattningsvis att täcka ca 15% av det östra ålgräsbeståndet. En reducering av beståndet med ca 150 m 2 kan därför förväntas inträffa. Den årliga produktionen av konsumerbar fisk inom varje kvadratmeter ålgräsvegetation uppskattas till 4-30 g (dvs 17 g som medelvärde). Utifrån detta kan den försvunna ålgräsvegetationen uppskattas orsaka ett årligt produktionsbortfall på 150 m 2 x 17g = 2,6 kg konsumerbar fisk/år. Förlusten av fiskproduktion skall vägas mot projektets fördelar som exempelvis fler arbetstillfällen och skärgårdsupplevelser för de boende och besökare till anläggningen. Alternativ A med ett pålat däck innebär att de blir ett luftutrymme mellan vattnet och däckets undersida. Utrymmets höjd måste anpassas till kommande extrema högvattennivåer. För närvarande bedöms högsta högvatten kunna nå +1,68 m, men pågående förändringar av klimatet förutspås medföra betydligt högre nivåer inom några tiotals år. Man bör därför minst räkna med att högsta högvatten kan komma att ligga på nivån +2-2,5 m. Ju högre avstånd mellan däck och normalvattenytan desto mer ljus släpps in till överbyggd botten. Möjligheten ökar därför för att vegetationen under däckets ytterkanter kan fortleva. Pålarnas undervattensdelar kommer att koloniseras med samma fauna som anges i alternativ B nedan. Kombinationen av denna konstgjorda hårdbottenmiljö och ålgräs kan ge viss positiv inverkan på de marina bottensamhällenas kvalitet. Alternativ B med flytpontoner ger förvisso mer skuggande effekt, men har den väsentliga fördelen att konstuktionen blir oberoende av den befarade höjningen av havsnivån på grund av klimatförändringen. Konstruktionens undersidor kommer att fungera som sekundär hårdbotten och koloniseras med sjöpungar, havsnejlikor, havstulpaner, brödsvampdjur och i ytterkanterna blåmusslor och alger. Påväxten som sådan är således positivt för den marina miljön. Däremot kommer djurens fekalier och framför allt lossnande sjöpungar och musslor att falla ner på bottnen. Att platsen ligger relativt skyddad från vattenströmmar samt att flera utsläpp av renat industriavloppsvatten förekommer i omgivningen är faktorer som i viss mån talar emot en större flytande konstruktion. En ökad avsättning med organiskt material på bottnen innebär att perioder med syrebrist och bildande av beläggningar med svavelbakterier kan inträffa på bottenytan under däcket. I detta fall kan man därför räkna med att större delen av den vegetation, som ligger under däcket kommer att minska. Istället kommer samma fauna som koloniserar pontonernas undersida att dominera hårdbottenytorna (berg och skal) under däcket. De bryggor som flyttas ut kommer utanför bottenytor med betydande algvegetation (se exempel i bild 7 och 8 på sidan 14). Här är också vattencirkulationen något bättre. Sammantaget så blir därför effekten på den marina bottenmiljön ringa av bryggor och förtöjda båtar. 5.2 KULTURMILJÖ Det äldsta omnämnandet av Klädesholmen går tillbaka till år 1594, då ön omtalas som en gammel fiskeleye av biskopen Jens Nilssøn. Detta uttalande bör tolkas som att det på platsen funnits ett säsongsfiskeläge. Detta fiskeläge har troligen inte haft något samband med strandsittarsamhället från 1600-talet. Att Klädesholmen också varit betydelsefull för sjöfarten framgår bl a av att platsen finns medtagen på flera äldre sjökort. På en passkarta från 1792 är 16

17 LANDSKAPSBILD bukten på öns sydöstra sida, dvs i anslutning till aktuellt planområde, markerad som ankringsplats. Det är inte otänkbart att detta vattenområde nyttjats som ankringsplats även tidigare. Området kring Klädesholmen och södra delen av Koholmen är uttaget i kommunens kultumiljöprogram. Kvaliteterna är det som berättar om ortens näringsliv och boende. Inga kulturhistoriska lämningar observerades emellertid i samband med flera genomförda videoinspektioner av bottnarna. Bohusläns museum kommer att utföra en särskilt marinarkeologisk undersökning. Resultatet av denna kommer att redovisas i en särskild rapport. Då alternativ A endast innebär pålning är sannolikheten liten att dessa pålar skulle skada eventuella fornlämningar. En del av pålarna kommer troligen att behöva fästas direkt i berg. Alternativ B medför, trots flytande konstruktion större risk för påverkan av eventuella fornlämningar om grova förankringar måste läggas ut på sedimentbotten (Seaflex-systemet). Om förankringspålar istället används är risken mindre. Restaurangen utgör för närvarande en central samlingspunkt inom Klädesholmens kustsamhälle, vilket för övrigt domineras av flera konservindustrier för fiskeprodukter. Det innebär att projektet, med ett annorlunda boende tillsammans med restaurangen och aktiviteter året runt, bidrar till att upprätthålla ett levande kustlandskap. 5.3 LANDSKAPSBILD Uttrycket landskapsbild sammanfattar värden och egenskaper som är knutna till människors känslomässiga förhållande till landskap, dvs skönhetsupplevelser eller andra reaktioner på sammansättningen av landskapselement. Exempel på utformnig och färgsättning framgår av skissen på sidan 12. Hotellanläggningen kommer att förändra landskapsbilden betydligt, då byggnaderna kommer att dominera intrycket av Koholmen och till viss del även Klädesholmen. Hittills har fiskberedningsindustrierna varit dominerande i landskapet. Den robusta karaktären tål emellertid de föreslagna byggnaderna. Positivt är att anläggningen ökar kravet på iordningställande av omgivningarna. Konsekvenserna för den nuvarande landskapsbilden bedöms övervägande bli positiva även om åsikterna kan vara delade. 5.4 FRILUFTSLIV Området är generellt av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Koholmen är dock i nuläget ringa utnyttjat för bad och fiske. Omgivningarna erbjuder däremot många goda fiske- och badplatser. Möjligheten för allmänheten att övernatta på hotell saknas däremot i nuläget. Projektet får positiva konsekvenser för friluftslivet i allmän bemärkelse. 17

18 LANDSKAPSBILD Nuvarande landskapsbild vid Koholmen med restaurang Salt och Sill samt markering för planerad vattenverksamhet. 18

19 SÄKERHET 5.5 NATURRESURSER Inga naturresurser i form av t ex grus-, sand- eller skalgrus tas i anspråk av projektet. 5.6 BOENDEMILJÖ Närmaste boende finns på den norra delen av Klädesholmen. Under byggnadsskedet kan vissa temporära störningar uppkomma från arbetsmaskiner, redskap, transportfordon mm. 5.7 BULLER Projektet bedöms inte ge upphov till några nämnvärda bullerstörningar än de i anläggningsskedet från transporter, arbeten och arbetsfartyg. 5.8 FÖRORENING AV LUFT, MARK OCH VATTEN Hotellanläggningarna förses med kommunalt vatten och avlopp samt hämtning av sopor. Mindre och acceptabla föroreningar av luft, mark och vatten förväntas endast uppkomma i anläggningsskedet från arbetsmaskiner och transportfordon. Dessa är dock temporära och bedöms bli ringa. 5.9 SÄKERHET OCH KOMMUNIKATIONER Vid östra Koholmen finns en privat sjösättningsramp för båttrailers som ej berörs. Anläggningsarbetet skall innan det påbörjas anmälas till Sjöfartsverket. Efter färdigställning ska hotellplattformens storlek och de utflyttade bryggornas positioner rapporteras till Sjöfartsverket för införande i sjökort och båtsportkort. De utflyttade bryggorna skall förses med icke bländande belysning enligt Sjöfartsverkets regler MÖJLIGA ÅTGÄRDER I alternativ A med pålat däck finns möjlighet till en utglesad däcksbeklädnad, som kan sprida mer ljus till underliggande botten. Detta gynnar ett bibehållande av vegetationen under däcket. I alternativ B kan man ordna bättre vattenomsättning under anläggningen genom att lägga ut en slang med tryckluft på bottnen och låta en mindre mängd luft passera genom många små hål. Luftbubblorna drar med vattnet, varvid en bottenström bildas som syresätter och håller faunan vid liv. Anordningen kan vintertid till att hålla isfritt kring pontonerna. 19

20 BYGGTID 5.11 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet innebär att ingen hotellanläggning uppförs. Befintligt ålgräsbestånd för blir opåverkat. Landskapbilden med nuvarande båtbryggor och sjösättningsramp kvarstår. 6 BYGGTID Anläggningstiden beräknas till ca ett år. Eventuellt grumlande arbeten i vatten bör med hänsyn till friluftslivet och den marina miljön undvikas under perioden maj-september. 7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL När anläggningen är färdigställd rekommenderas en kontroll av ålgräsets utbredning, tillstånd och befarad successionsförändring med andra arter. Kontrollen bör upprepas år 2 och 5. 8 AVVECKLING Vid en eventuell avveckling kan byggnader, däck och pålar relativt enkelt avlägsnas och återvinnas/destrueras. En flytande anläggning är i detta fall ännu enklare att avveckla. Ingreppet är således reversibelt. 20

21 SAMRÅD 9 SAMRÅD Samråd skall enligt 6 kap i miljöbalken ske med Länsstyrelsen samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet skall omfatta anläggningens lokalisering, utformning och befarad miljöpåverkan. Framförda synpunkter skall sammanställas i en samrådsredogörelse och inarbetas i MKBn. Samråd enligt ovan har skett med införande av annons i dagspressen: ST-tidningen den 15/ samt GP den 14/ Sakägare har även inbjudits till samrådsmöte på Salt & Sill den 19 mars Följande myndigheter och organisationer har kontaktats för samråd: Länsstyrelsen i Västra Götaland, Bohusläns museum i Uddevalla samt SGI Statens geotekniska institut. 9.1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Inkomna synpunkter under samrådförfarandet Inga andra synpunkter har inkommit än de som redovisas nedan. SGI Statens geotekniska institut (Elvin Ottosson) Synpunkter: Grovt kan, med de uppgifter som lämnats i planbeskrivningen, de geotekniska förutsättningarna i huvudsak bedömas vara relativt goda för avsett planändamål. En tydligare och mer omfattande redovisning erfordras dock för värdering. Frågor, som måste belysas och vid behov kartläggas i detalj är eventuella områden med lösare jord / utfyllda områden och stabiliteten för dessa. Vidare bör eventuella stödkonstruktioners / kajers status och stabilitet redovisas. Förutsättningar för pålning i vattenområdet måste klaras ut - särskilt bottenområdets totalstabilitet. Planområdets förbindelse med land och dess stabilitet måste redovisas. Radonförhållandena måste klarläggas och erforderliga åtgärder vidtas i de planerade byggnader där människor stadivarande kommer att vistas. Höjdsättning och lämpliga nivåer med hänsyn till översvämning bör redovisas samt beakta effekter av klimatförändringen. Länsstyrelsen i Västra Götaland (Gill Hermansson, Peter Abrahamsson). Synpunkter: För att kunna ta ställning till om anläggningen kan uyppföras utan att skada natur och kulturvärdena behövs ytterligare utredningar inom följande områden: 21

22 SAMRÅD Effekter av klimatförändringen med intensiv nederbörd och höjning av havsnivån. I sistnämnda fallet bör det framgå av planen vilket konstruktionsalternativ - pålat eller flytande - som föredras ur säkerhetssynpunkt. Särskilda krav bör ställas på en brandteknisk lösning då Räddningstjänsten endast kan använda en insatsväg för att nå udden med anläggningen. Anläggningen innebär vattenverksamhet som prövas sv Miljödomstolen. Alternativet med pålar är bäst för vattenmiljön. Det bästa är dock att inte låsa fast sig för ett konstruktionsalternativ i dagsläget, eftersom möjligheten till flexibilitet i utformningen då går förlorad. En lösning som minimerar påverkan på bottenmiljön bör eftersträvas. Länsstyrelsen rekommenderar att SGIs synpunkter med avseende på geoteknikska frågor och radon beaktas. Länsstyrelsen gör bedömningen att en särskild marinarkeologisk utredning genomförs. När dessa förhållanden är klargjorda kan Länsstyrelsen bedöma projektets lämplighet ur arkeologisk synvinkel. En bedömning av hur mycket trafik verksamheten genrerar bör göras. Omgivande fiskberedningsindustrier genererar i nuläget både trafik och lukt, vilket kan skapa konflikter. Bohusläns museum (Staffan von Arbin, Lars Rydbom). Synpunkter: Den kulturhistoriska bakgrunden för området beskrivs (kommentar: denna är införd i kap 5.2). Museet är kritisk till den avslutande kommentaren i MKBns kapitel 5.2 och formulering av landskapsbilden i kapitel 5.3. Industribyggnaderna samt eternitklädda fasader är negativa för landskapsbilden. Detaljplaneområdet ingår i område som i Tjörns kommuns översiktsplan (ÖP 03) är uttaget som område av särskilt intresse för marinarkeologin med hänsyn till uppgifter om vrak och förlisningar. Flera av dessa berör Klädesholmen med omnejd. Med hänvisning till detta, liksom till den dokumenterade historiska betydelse som Klädesholmen haft som fiskeläge/strandsittarsamhälle och naturhamn, anser Bohusläns museum att en undervattensarkeologisk utredning bör göras för att klarlägga fornlämningsbilden inom planområdet. 22

23 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 10 SAMMANFATTNING Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är upprättad på uppdrag av Donald Hermansson med anledning av en planerad hotellanläggning i havet intill restaurang Salt & Sill på Koholmen, Tjörns kommun. Syftet med hotellet är att kunna erbjuda restaurangens gäster och andra logi i en annorlunda maritim miljö. På ett ca 10x50 m däcksplan i havet uppförs 5-6 stycken hotellbyggnader. Befintliga bryggor och Y-bommar flyttas ut till däckets östra sida. Tillsammans kommer husen att inrymma ca rum. Två alternativa utformningar har utretts. Alternativ A med ett pålat däck och alternativ B där husen står på ett flytande däck. Den marina miljöns största värde är ett ålgräsbestånd på djup mellan 1,5-4 m, som till ca 15% kommer att överbyggas av däcket. Alternativ A med ett ca 2-2,5 m högt beläget däck över vattenytan beräknas ge ett bortfall av ca 150 m 2 ålgräsvegetation som medför en årlig förlust av 2,5 kg kommersiellt användbara fiskarter. Ett pålat däck kan dessutom utföras med ljusgenomsläpp för att möjliggöra kvarhållande av vegetation under däcket. Alternativ B ger dels större skuggning/bortfall av ålgräs och algvegetation, dels att ständigt nedfallande djur och fekalier påverkar underliggande botten negativt med eventuell syrebrist som följd. Fördelen med alternativet är att det ej påverkas av havsnivåns förväntade höjning som en effekt av klimatförändringen. Bortsett från ålgräset är värdet av övriga marina samhällen relativt låga. Kulturmiljön, friluftslivet och landskapsbilden kommer att påverkas positivt av anläggningen. Boendemiljön, säkerhet och kommunikationer bedöms ej påverkas nämnvärt av projektet. Projektet bedöms inte medföra några betydande bullerstörningar eller föroreningar av luft, mark eller vatten. Inga naturresurser tas i anspråk. HydroGIS AB Stenungsund Lars-Harry Jenneborg marinbiolog 23

24 KÄLLOR 11 KÄLLOR 1 Översiktsplan för Tjörns kommun ÖP-03 antagen av kommunfullmäktige Detaljplan för Koholmen 1:1, antagen av kommunfullmäktige Detaljplan för del av Rytterholmen 1:2, m fl fastigheter Koholmen, Tjörns kommun. Pågående. 4 Jenneborg L-H 2000: MKB Uppförande av bryggor och sjöbodar vid restaurang Salt och Sill, Tjörns kommun, rapport nr sidor : MKB Planerade utbyggnader av Klädesholmen Seafood AB, Rytterholmen 1:2, Tjörns kommun, rapport nr sidor. 6 Thörnqvist, S. 2006: Områden av riksintresse för yrkesfisket. Finfo 2006:1, Fiskeriverket. 63 sidor. 24

25 Detaljplaneförslag för Koholmen 1:200 BILAGA 1