Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län

Transkript

1 Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen Bussterminal Göteborgs stad, Västra Götalands län Teknisk PM Geoteknik, granskningshandling

2 2 (8) Objektdata Vägnummer 155 Objektnamn Lilla Varholmen Objektnummer Kommun Göteborg Län Västra Götaland Dokumentdata Dokumentslag PM Utgivningsdatum Utgivare WSP Sverige AB Kontaktperson Charlotte Andersson Konsult WSP Sverige AB Kvalitetsansvarig Per Friberg

3 3 (8) Innehållsförteckning 1 Objekt Fält- och laboratorieundersökningar Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Topografi Geotekniska förhållanden Hydrologiska förhållanden Karakteristiska vattenstånd Strömningsförhållanden Vind och våghöjder Geohydrologiska förhållanden Geotekniska förstärkningsåtgärder Stödkonstruktion Erosionsskydd... 8

4 4 (8) 1 Objekt På uppdrag av Trafikverket Region Väst har WSP Samhällsbyggnad utfört geotekniska undersökningar för vägplan omfattande utbyggnad av pir för bussterminal vid Lilla Varholmen längs länsväg 155. Utfyllnadsarbeten krävs mot Björköfärjans läge, innebärande utfyllnader och stödkonstruktioner främst mot norr bakom befintliga dykdalber, men även i viss omfattning mot väster och i anslutning till befintligt reservläge för Hönöleden i sydvästra delen. Planerade anläggningar i vatten och utformning i plan redovisas översiktligt i Figur 1. Figur 1 Planerade anläggningar i vatten, principskiss. 2 Fält- och laboratorieundersökningar 2.1 Tidigare utförda undersökningar Geotekniska undersökningar utfördes under 1975 av Statens Vägverk inför anläggning av nytt färjeläge. Undersökningarna bestod av slag- och jord-bergsondering. Väg 1135 Björkö hamn vid Skarvik Lilla Varholmen, anläggning av nytt färjeläge vid Lilla Varholmen. Geoteknisk undersökning, Företagsnummer , daterad , utförda av Statens Vägverk. 2.2 Nu utförda undersökningar Fältundersökningen utfördes från flotte under mars 2012 och bestod av; Jordbergsondering i fyra punkter och kärnborrning (provtagning i berg) i två punkter.

5 5 (8) Resultaten av undersökningarna utförda 2012 redovisas i en Markteknisk undersökningsrapport (MUR). 3 Topografi Området utgörs av befintlig pir mellan färjeläget för Hönö- respektive Björköfärjan, och ytan består av en plan grusad yta med marknivå kring +11,2 (GH 88). Det vattenområde som berörs av de planerade arbetena har lodats i flera sektioner. Vattendjupet varierar mellan 4,2 till 8,5 m. 4 Geotekniska förhållanden De geotekniska undersökningarna visar att djupet till fast botten mellan befintlig pir och Björköläget varierar mellan 0-8,5 meter. Den bottenarea som kommer att tas i anspråk består av relativt ren bergyta med block och stenar. Befintlig pir/utfyllnad består sannolikt av friktionsjord och sprängsten som ligger direkt på berg. Södra delen av piren (reservläge för Hönöleden) består av en bakåtförankrad spontkaj. Norr om befintlig pir har det på 90-talet byggts nya dykdalber för Björköläget och för dessa har bergytan lokalt plansprängts under vattnet. Troligen består havsbotten mellan utfyllnad och dykdalber av en relativt ren bergyta. Lokala fickor av lös lera, har konstaterats närmast land i öster under tillfartsbank till befintlig ramp för Björköfärjan. 4.1 Hydrologiska förhållanden Karakteristiska vattenstånd Följande vattenstånd gäller vid projektering: Enligt uppgift från SMHI kan vattenståndet förutsättas vara samma som vid GBG- TORSHAMNEN (med stöd av GBG-KLIPPAN/RINGÖN). Karakteristiska vattenstånd vid GBG-TORSHAMNEN (med stöd av GBG-KLIPPAN/RINGÖN) under år 2012 redovisas i Tabell 1.

6 6 (8) Tabell 1 Karakteristiska vattenstånd (uppgifter framtagna av SMHI). Rel MW GH 88 [cm] HHW ,69 MHW ,99 LHW ,51 MW 0 +9,99 HLW ,59 MLW ,37 LLW ,87 Medelvärdena avser år Landhöjningskoefficient 0, 16 cm/år Dimensionerande nivå för konstruktioner nära havet i Göteborg anges i översiktsplanen och har satts till +12,5 (utanför Älvsborgsbron) vilket innefattar 1 m havsnivåhöjning till följd av ett varmare klimat. För detta projekt har ingen säkring mot förhöjda vattennivåer gjorts Strömningsförhållanden Strömmarna i området är huvudsakligen genererad av vindarna och varierar mellan 0,5 upp till 4 knop och har huvudsakligen en riktning som varierar mellan SSV till SV Vind och våghöjder De mest frekventa vindriktningarna som påverkar piren kommer från väst, sydväst och nordost enligt upprättad vindros från Vinga A. Vindrosen i Figur 2 visar vindriktningsförhållandena och fördelningen på 12 vindriktningar och 9 vindhastighetsklasser förutom lugnt (0-0.5 m/s). Underlaget till vindrosen är observationer var tredje timma på Vinga under 5 år. Den vinden som anges är 10-minuters medelvind och gäller på 10 meters höjd över mark. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden kommer. Vindhastighetsklasserna förklaras i figuren. Ringar för 3, 6, 9, 12 och 15 % av tiden finns utritade.

7 7 (8) Figur 2 Vindros Vinga A Vindvärden enligt Boverkets handbok BSV 97 ger dimensionerande värden med 50-års återkomsttid. Den dimensionerande vindhastigheten har satts till 22 m/s. Våghöjden, d.v.s. höjdskillnaden mellan en vågtopp och den efterföljande vågdalen, är främst beroende på den fria vattenytans utsträckning i vindriktningen (stryklängden) samt vindhastigheten. Medelstryklängden inom det aktuella området är ca 800 m och avses nordvästlig vind eftersom det går mot slänten. Baserat på Trafikverkets riktlinjer och de aktuella förhållandena med en medelstryklängd på 800 m för nordvästlig vind, uppnås signifikant våghöjd till 70 cm med en maximal våghöjd på 130 cm vid dimensionerande vindhastighet. För sydvästlig vind uppnås signifikant våghöjd på 75 cm med en maximal våghöjd på 140 cm vid dimensionerande vindhastighet. Den vindriktning som ger längst stryklängd (SSV, vilken även är den mest förekommande), blir även dimensionerande. Den nya piren dimensioneras för att klara dessa förutsättningar.

8 8 (8) 4.2 Geohydrologiska förhållanden Då piren sannolikt är uppbyggd av friktionsjord och sprängsten med hög genomsläpplighet antas vattennivån i piren variera med havets vattennivå. 4.3 Geotekniska förstärkningsåtgärder De geotekniska undersökningar som utförts visar på att bottenförhållandena till allra största delen består av berg, eller sprängstensfyllning på naturlig botten av berg. För att säkerställa sättningsfrihet och stabilitet för de planerade anläggningskonstruktionerna, kan en mindre utskiftning av lös lera krävas i området närmast Björkörampen Stödkonstruktion För att begränsa utfyllnader och bibehålla erforderligt djup i färjeläget, krävs att en stödkonstruktion anläggs i vatten mot och mellan befintliga dykdalber för Björköfärjan. Bakom stödkonstruktionen och under den nya piren, utfylls vattenområdet med sprängstenmassor. Det föreslås att stödkonstruktioner i kajlinjen, och delvis mot Björköfjorden, utförs såsom en borrad spontkonstruktion som avslutas med en krönbalk i armerad betong. Sponten mot Björköfjärden utförs för att begränsa släntlängder och utfyllnaderna i vatten, och inte inkräkta på erforderligt vattendjup för färjorna. I övriga delar av pirens avslutning utförs utfyllnaden som en erosionsskyddad slänt Erosionsskydd Uppbyggnaden av ett erosionsskydd i slänt mot väster motverkar vågreflexer och erosionsproblem. Erosionsskyddet utformas genom utläggning av ett filterlager av sten preliminärt med stenstorlek mm. Ytterst läggs storsten med stenstorlek minst mm. Slänten läggs i lutning ca 1:1,5.