Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen

Transkript

1 Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Arbetsplan för delen Lilla Varholmen Göteborgs Stad, Västra Götaland Samrådsunderlag - utökad samrådskrets December 2012.

2 Dokumenttitel: Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Skapat av: WSP Dokumentdatum: december 2012 Dokumenttyp: Samrådsunderlag Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson Uppdragsansvarig: Johanna Arvidsson Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon:

3 Innehåll Bakgrund... 4 Planerade åtgärder... 5 Miljöförutsättningar... 6 Miljökonsekvensbeskrivning... 9 Redovisning av MKB... 9 Förutsedd miljöpåverkan... 9 Positiva konsekvenser... 9 Negativa konsekvenser... 10

4 Bakgrund Trafikverket planerar för en ombyggnad av väg 155, delen Lilla Varholmen, Göteborgs stad, för att ge förutsättningar för utökad kollektivtrafik med hög kapacitet. Vid Lilla Varholmen föreslås en utbyggnad av en bussterminal för att förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna samt för att förbättra trafiksituationen för de bussar och personbilar som ska till och från färjorna. Trafikverket har i augusti 2011 upprättat en samrådshandling av förstudien av projektet, Väg 155 Öckeröleden, delen Lilla Varholmen Gossbydal. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken och skickat den på remiss. Trafikverket har därefter upprättat en förslagshandling för projektet, januari Länsstyrelsen har beslutat att vägprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Arbete pågår nu med att ta fram en arbetsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnaden vid Lilla Varholmen. Denna samrådshandling utgör underlag för det utökade samråd Trafikverket ska ha med berörd allmänhet och berörda myndigheter till följd av Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Bild 1. Orienteringskarta Utbyggnaden av terminalområdet med en bussterminal på Lilla Varholmen ingår som en del av det Västsvenska paketet. Västsvenska paketet innehåller transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder under närmare 20 år och är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik och Trafikverket, som har huvudmannaskapet.

5 Planerade åtgärder Trafikverket Region Väst planerar att flytta befintliga busshållplatser på Lilla Varholmen till ett nytt läge beläget på den befintliga piren mellan Björköläget och reservläget för Hönöleden. Förslaget innebär att en ny bussterminal ska byggas vid Lilla Varholmen genom att befintlig pir byggs ut, se bild 2. Projektet innebär arbeten i vatten och tillstånd enligt 11:e kap Miljöbalken behövs för att få genomföra projektet. Piren kommer med detta förslag att utökas och asfalteras, och ska utnyttjas som håll- och vändplats för bussarna mellan Göteborg och Lilla Varholmen. Bild 2: Foto taget från den befintliga piren mot dykdalberna vid Björköläget Det kommer att finnas gångvägar mellan färjorna och busshållplatserna så att de oskyddade trafikanterna kan röra sig på ett säkert sätt mellan dessa målpunkter, se blid 3. Ett övergångsställe föreslås över väg 155 några hundra meter öster om piren. Övergångsstället ligger geografiskt utanför arbetsplaneområdet men ingår trots det i projektet. Längs pirens utkant mot havet och färjelägena kommer en mur att byggas för att förhindra att vågor kommer upp på piren, men muren kommer även fungera som en säkerhetsåtgärd för de som vistas på piren. På insidan läng med hela muren kommer en gångväg att anläggas och längst ut på piren kommer gångvägen att breddas så att en utsiktsplats skapas. Muren kommer att vara 1,2 meter hög och ha sluttande krön. Detta för att minska risken att människor sätter sig på krönet och därmed löper risk att falla utåt/nedåt. Muren kommer att utföras endera i betong, i betong med granitbeklädd yta eller i blocksten av granit med en grund av betong. Stolparna för belysningsarmaturerna kommer om möjligt att integreras med muren, i sådana fall alltså sticka upp ur muren. Utmed några sektioner i muren kommer murdelen endast att vara cirka 40 centimeter hög och resterande höjd upp till 1,2 meter utgörs då av ett järnstaket. Detta för att ge anläggningen ett lite nättare intryck och öka siktbarheten ut mot havet, framför allt för barn. Den centrala ytan på piren, som inte är köryta, kommer att gestaltas på ett sätt som står i samklang med det omgivande landskapet.

6 I och med att piren med detta förslag kommer att hårdgöras och trafikeras uppkommer förorenat vägdagvatten från bussterminalen som måste tas om hand på något sätt. Recipient för dagvattnet är Björköfjorden. En dagvattenutredning har utförts inom detta projekt där olika lösningar för att rena vägdagvattnet har studerats. Dagvattnet från piren föreslås separeras och omhändertas lokalt på piren. Det som föreslås är att vattnet rensas med hjälp av en tungmetallavskiljare, se bild 3. Den fungerar i stort sett som en oljeavskiljare men är även utrustad med filterelement. Den fångar upp lösta tungmetaller i vattnet och har en väldigt hög reningsgrad för dessa. Förutom tungmetaller klarar avskiljaren även att med gott resultat rena näringsämnen som fosfor och kväve, oljeprodukter samt torrsubstans. Det är en enkel anläggning att underhålla, och den ger en bra garanti mot större punktutsläpp. Bild 3. Föreslagen utbyggnad av bussterminalen De planerade åtgärderna innebär även vattenverksamhet och Trafikverket avser att söka tillstånd för detta hos Mark- och Miljödomstolen. I ansökan har Trafikverket för avsikt att använda arbetsplanens MKB eftersom projektet huvudsakligen är kopplat till vattenverksamheten. Miljöförutsättningar Områdesbeskrivning Färjeläget har funnits på platsen sedan 1960-talet. Det utgör en viktig del av landskapet och är en tydlig kommunikationsanläggning som är av stor vikt både för den permanenta befolkningen och för tillfälliga besökare. Även färjorna utgör en viktig del av landskapet. Invid färjeläget finns en småbåtshamn. Området kring färjeläget utgörs idag av en stor asfaltsplan som avgränsas av bergskärningar i norr och i söder. I anslutning till planen finns en kiosk som i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Planen innehåller en busshållplats, tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna,

7 körfält för bussar samt trafik från färjorna och längst i söder finns en parkeringsplats, se bild 4. Bild 4. Nuvarande situation vid Lilla Varholmen Vattenområdet närmast terminalområdet utgörs av vattenförekomsterna Björköfjorden och Dana fjord som är del av Kattegatt. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) bedöms båda vattenförekomsterna ha en måttlig ekologisk status. Det främsta miljöproblemet anses vara hög näringsbelastning, men även inslag av främmande arter som kan konkurrera ut inhemska arter anses utgöra ett hot mot den ekologiska statusen. Båda vattenförekomsterna har tidsfrist till år 2021 för att uppnå god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen bedöms vara god med undantag för kvicksilver vilket utgör ett problem i hela landet. Fastställd miljökvalitetsnorm för båda vattenförekomsterna är god ekologisk status år 2015 och god kemisk ytvattenstatus till år 2015 med undantag för kvicksilver. Det biologiska livet i vattnet utanför färjeläget är mycket omdanat av färjetrafiken och av andra båtar som trafikerar området. Det är sannolikt att de kraftiga strömmar som uppstår i samband med färjornas angöring och avgång påverkar såväl växtliv som djurliv i det aktuella området och det biologiska liv som finns här är väl anpassat till denna miljö. Miljön under vattnet är till stor del artificiellt skapat. En biotopkartering i vattenområdet utanför färjeläget har utförts i samband med detta projekt, den gjordes i juni månad Syftet med undersökningen var att dokumentera och beskriva det aktuella områdets marinbiologiska naturvärden och eventuell förekomst av särskilt skyddsvärda livsmiljöer (biotoper). Kartläggningen av havsbotten gjordes genom sk transektinventering vilket innebär visuell inspektion längs med sträckor (transekter) av havsbotten. Utmed transekterna noterades bottensubstrat samt eventuell vegetation och förekomst av musslor. Totalt undersöktes en yta på drygt m 2.

8 Bottenmiljön i det undersökta området utgjordes av fem huvudsakliga biotoper, men karakteriserades framförallt av en i huvudsak vegetationsfri mjukbotten samt en hårdbotten till stor del bevuxen av makroalger. I området som direkt kommer att påverkas av utbyggnaden genom markanspråk utgjordes botten av klippbotten, sk hårdbottenmiljö. Substraten var i huvudsak sten och block. Vegetationen på dessa substrat bestod uteslutande av olika makroalgsarter. Det är högst troligt att de stenblock som påträffas på botten utanför piren härstammar från tidigare utbyggnader av piren. Livsmiljöer inom undersökningsområdet som anses vara särskilt skyddsvärda är framförallt de grunda mjukbottnarna i norra och södra delen, samt musselbanken (blåmusslor) som påträffades utanför det södra färjeläget, se bild 5. Den grunda mjukbotten norr om Björköläget är till största delen vegetationsfri. De djur som finns där återfinns framförallt i bottensedimenten (så kallad infauna). I det södra mjukbottenområdet finns ålgräs. Bild 5. Klassificerade biotoper och naturtyper vid det undersökta området vid Lilla Varholmen (Källa Marine Monitoring AB) Färjeläget är i nuläget svårorienterbart, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjorna. Den största bristen är emellertid trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna som skall ta sig mellan Hönöfärjan och busshållplatsen. För att komma till hållplatsen måste man ta sig genom körvägen till och från Björköfärjan. De boende på Lilla Varholmen använder sig av busshållplatsen ute vid färjeläget och behöver då korsa körfälten på väg 155 för att ta sig över till den. Det finns ingen säker passage av körfälten för de oskyddade trafikanterna

9 Vid terminalområdet och vägområdet är strandskyddet upphävt på land men gäller i vattnet. Kuststräckan är av riksintresse enligt miljöbalken (4 kap 4 ) gällande högexploaterad kust. För färjeläget finns flera äldre vattendomar. Domen VA 15/75 från 5791 gällande nytt färjeläge på Lilla Varholmen för Björköfärjan är den som huvudsakligen berörs av terminalbygget. Domen omfattar utfyllnad för ny ramp, muddring till ny nivå och förlängning av befintlig vågbrytare. Miljökonsekvensbeskrivning När en arbetsplan upprättas ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram. Den ska granskas och godkännas av länsstyrelsen innan arbetsplanen ställs ut. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva vilka effekter som projektet kan medföra på människor och miljö, det vill säga hur vi hushåller med mark, vatten, råvaror och energi både under byggskedet och när leden är klar. Redovisning av MKB I miljökonsekvensbeskrivningen ska det finnas redogörelser för: Verksamhetsbeskrivning, projektets lokalisering, utformning och omfattning Alternativ lokalisering och nollalternativ De uppgifter som krävs för att bedöma påverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser samt en samlad bedömning av dessa effekter som projektet väntas medföra Konsekvenser av föreslagna åtgärder Skadeförebyggande åtgärder Redovisning av miljökvalitetsnormer och hänsynsregler samt åtgärder för att undvika överträdelse Samrådsredogörelse Icke-teknisk sammanfattning Förutsedd miljöpåverkan Utbyggnaden av bussterminalen kommer att medföra både positiva och negativa effekter för miljön. Den samlade bedömningen är att förslaget totalt sett innebär en förbättring av nuvarande situation vid färjeläget Lilla Varholmen. För aspekterna buller och farligt gods innebär utbyggnaden ingen skillnad. Positiva konsekvenser Projektet innebär att belastningen på Björköfjorden minskar något i och med att dagvattnet från bussarna som vistas på terminalen ska renas. För landskapsbilden blir konsekvensen positiv genom att terminalområdet struktureras upp och platsen ges ett mervärde. Detta påverkar även rekreation och friluftslivet positivt.

10 Förändringen vad gäller barriäreffekten bedöms som positiv. Det blir säkrare för de oskyddade trafikanterna att röra sig vid Lilla Varholmen mellan bussarna och färjorna. Det övergångsställe som föreslås innebär att det blir säkrare att passera väg 155. Negativa konsekvenser Projektet innebär att ny bottenarea kommer tas i anspråk vilket är negativt för vattenmiljö. Den bottenmiljö som tas i anspråk är inte någon känslig eller skyddsvärd miljö. Under byggtiden kan negativa konsekvenser tillfälligt uppkomma vid andra miljöer än själva arbetsområdet. Den grumling som kan uppkomma bedöms som ringa i och med att inget finmaterial ska användas. De havsmiljöer som kan komma att påverkas bedöms även kunna återhämta sig efter en viss tillfällig grumling. Den nya miljö som skapas under vattnet i anslutning till den nya piren kommer på sikt bli väldigt lik den nuvarande. Flora och fauna kommer att återetablera sig även på dessa nytillkomna block.

11 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: