Väg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen - Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län

Transkript

1 Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen - Bussterminal Göteborgs stad, Västra Götalands län Planbeskrivning, granskningshandling

2 Dokumenttitel: Planbeskrivning, granskningshandling Skapat av: Tomas Cederlöf WSP Samhällsbyggnad Dokumentdatum: Dokumenttyp: Planbeskrivning DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/6350-A Projektnummer: Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Johanna Arvidsson Uppdragsansvarig: Jan Björkegren, WSP Samhällsbyggnad Tryck: WSP Samhällsbyggnad Fotograf: WSP Samhällsbyggnad Distributör: Trafikverket, Kruthusgatan 17, Göteborg, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål4 2.1 Nuvarande förhållanden Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Val av lokalisering Val av utformning Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Restid/komfort Framkomlighet Kapacitet Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Trafiksäkerhet Miljökonsekvenser Konsekvenser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering

4 1 Sammanfattning Området för färjeterminalen utgörs idag av en asfaltplan som avgränsas av bergskärningar i norr och söder. Planen innehåller busshållplats, angöring till tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna, körfält för vändande bussar, besökare till fastigheter och verksamheter på Lilla Varholmen samt trafik från färjorna och längst i söder en parkeringsplats. I anslutning till planen finns en kiosk öster om hållplatsen, vilken i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Färjeläget vid Lilla Varholmen upplevs som svårorienterat, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjan. Det största problemet är emellertid den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som måste korsa fordonsangöringen till/från Björköfärjan för att ta sig mellan Hönöfärjan och busshållplatsen. Projektmålet är att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter, speciellt för oskyddade trafikanter vid byte mellan buss och färja, samt genom flyttning av busshållplatsen till piren skapa möjlighet att disponera ytorna på färjeterminalen på ett bättre sätt, vilket förbättrar framkomligheten för bland annat kollektivtrafiken. I samband med utbyggnaden av bussterminalen ute på piren planeras även utbyggnad av ett övergångsställe på färjeterminalen i ett läge mellan Lulles väg och Lulles väg 7. Även en del förändringar av trafikföringen på färjeterminalen planeras. Med busshållplatsen flyttad till piren kan fordonsmagasin och körvägar disponeras på ett effektivare och mer orienterbart sätt. Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning samt genomgå fastställelseprövning. Utbyggnad av ny bussterminal tillhör de initiala åtgärderna som ingår i och finansieras via Västsvenska paketet. Kalkylerad totalkostnad för objektet i prisnivå uppgår till ca 18,6 Mkr. 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Terminalområdet utgörs av en asfaltplan som avgränsas av bergskärningar i norr och söder. Planen innehåller busshållplats, angöring till tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna, körfält för vändande bussar, besökare till fastigheter och verksamheter på Lilla Varholmen samt trafik från färjorna och längst i söder en parkeringsplats. I anslutning till planen finns en kiosk öster om hållplatsen, vilken i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Den befintliga busshållplatsen ligger mot terminalytans norra sida och har plats för två bussar. Strax väster om hållplatsläget finns ett väderskydd, något större än en vanlig busskur, samt en wc-byggnad. Bussar som avgår tillbaka mot centrum korsar av- och tillfart till Björköfärjan vilket kan innebära konflikter när denna ligger inne. Det kan även uppstå konflikter mellan fordon då färjorna anländer samtidigt från Hönö och Björkö. Trafik till och från fastigheterna längs Lulles väg och Lulles väg 7 måste korsa trafik till och från såväl Björkö- som Hönöfärjorna vilket kan skapa konflikter och problem med framkomlighet. 4

5 Väster om färjeterminalen mellan färjelägena för Hönö- respektive Björköfärjan finns en pir av sten- och bergfyllning som i söder begränsas av en betongmur mot Hönöfärjans reservläge. Pirens huvudsakliga funktion är att möjliggöra förankring av betongmuren. Lilla Varholmens terminalområde, vy mot nordöst Vattnet utanför Lilla Varholmen ingår i Björköfjorden som är en del av Kattegatt. Det biologiska livet i vattnet utanför färjeläget är mycket omdanat av färjetrafiken och av andra båtar som trafikerar området. Det är sannolikt att de kraftiga strömmar som uppstår i samband med färjornas angöring och avgång påverkar såväl växtliv som djurliv i det aktuella området och det biologiska liv som finns här är väl anpassat till denna miljö. Miljön under vattnet är till stor del artificiellt skapat. En biotopkartering i vattenområdet utanför färjeläget har utförts i samband med detta projekt. Bottenmiljön i det undersökta området utgjordes av fem huvudsakliga biotoper, men karakteriserades framförallt av en i huvudsak vegetationsfri mjukbotten samt en hårdbotten till stor del bevuxen av makroalger. I området som direkt kommer att påverkas av utbyggnaden genom markanspråk utgjordes botten av klippbotten, s.k. hårdbottenmiljö. Substraten var i huvudsak sten och block. Vegetationen på dessa substrat bestod uteslutande av olika makroalgsarter. Det är högst troligt att de stenblock som påträffas på botten utanför piren härstammar från tidigare utbyggnader av piren. Livsmiljöer inom undersökningsområdet som anses vara särskilt skyddsvärda är framförallt de grunda mjukbottnarna i norra och södra delen, samt musselbanken (blåmusslor) som påträffades utanför det södra färjeläget. Den grunda mjukbotten norr om Björköläget är till största delen vegetationsfri. De djur som finns där återfinns framförallt i bottensedimenten (så kallad infauna). I det södra mjukbottenområdet finns ålgräs. Utanför Lilla Varholmen gäller utökat strandskydd på 300 m. 2.2 Behov av förändringar Färjeläget vid Lilla Varholmen upplevs som svårorienterat, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjan. Det största problemet är emellertid den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som måste korsa fordonsangöringen till/från Björköfärjan för att ta sig mellan Hönöfärjan och busshållplatsen. Den nuvarande utformningen av fordonsmagasinen till färjorna innebär även att det kan uppstå konflikter och framkomlighetsproblem för biltrafiken då både Hönö- och Björköfärjan ska lastas av/på. Det inträffar även att bussar som skall med Hönöfärjan ställer sig så långt fram att körvägen till Björköfärjan blockeras. 5

6 Tillfart till Björköfärjan blockerad av buss Lulles väg och Lulles väg 7 ansluter på södra sidan av terminalytan vilket innebär att trafik till fastigheter längs dessa vägar måste korsa trafik till och från såväl Björkö- som Hönöfärjorna vilket kan orsaka olyckstillbud. 2.3 Ändamål och projektmål Ändamål med projektet är att, som en del av det Västsvenska paketet, ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet. Projektmålet är att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter, speciellt för oskyddade trafikanter vid byte mellan buss och färja, samt genom flyttning av busshållplatsen till piren skapa möjlighet att disponera ytorna på färjeterminalen på ett bättre sätt, vilket förbättrar framkomligheten för bland annat kollektivtrafiken. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Utbyggnaden av väg 155 med en bussterminal på Lilla Varholmen ingår som del av det Västsvenska paketet. Västsvenska paketet innehåller transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder under närmare 20 år och är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik och Trafikverket, som har huvudmannaskapet. Utbyggnad av busskörfält längs väg 155 pågår öster om Gossbydal ända ner till Vädermotet. Tanken är att busskörfält ska byggas på väg 155 hela vägen ner till Hjuviks Bryggväg. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Projektet behöver inte tillåtlighetsprövas enligt miljöbalkens kapitel Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Utbyggnaden av bussterminalen sker inom riksintresset med geografiska bestämmelser för högexploaterad kust. Bussterminalen ska byggas i ett kraftigt exploaterat kustområde vilket minskar påverkan på riksintresset. Det är fördelaktigt att exploateringar samordnas till redan ianspråktagna platser. I och med att utbyggnaden sker på denna plats bedöms skadan på riksintresset som marginell. 6

7 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Hänsynsreglerna finns i miljöbalken, kapitel 2. Alla miljökrav som ställs enligt miljöbalken bottnar i de allmänna hänsynsreglerna. Hänsynsreglerna omfattar: bevisbörderegeln, kunskapskravet, lokaliserings-, försiktighets-, produktvals-, hushållnings- och kretsloppsprinciperna, skälighetsregeln och skadeansvar. I Projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalkens ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas Återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2:a kapitel uppfylls. De hänsynsregler som är särskilt aktuella i detta projekt är, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen samt hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Hänsynsreglerna bedöms bli uppfyllda genom att en vägplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskaper från tidigare upprättad förstudie och samråd för detta projekt har tagits till vara. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas produkter och arbetsmetoder med minsta möjliga miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken, kapitel 5. Fastställda miljökvalitetsnormer för vatten finns i dagsläget för ett antal vattenförekomster (grundvatten, kustvatten, vattendrag och sjöar) samt för utpekade fisk- och musselvatten. Vidare finns miljökvalitetsnormer för upprätthållande av luftkvalitet samt för omgivningsbuller. I det här projektet är miljökvalitetsnormerna för luft, vatten och havsområden aktuella. Här beskrivs dessa lite mer. Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Inom utredningsområdet finns det miljökvalitetsnormer kopplade till Björköfjorden för att säkerställa kvaliteten på vattenmiljön. Björköfjordens nuvarande status (år 2009) är en måttlig ekologisk status och en god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). Följande miljökvalitetsnormer gäller för Björköfjorden: God ekologisk status med tidsfrist till år 2021 pga. övergödning God kemisk ytvattenstatus till år 2015 (exklusive kvicksilver) 7

8 Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det finns idag normer för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel, bens(a)pyren. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Havsmiljödirektivet ska leda till att god miljöstatus (GES) ska uppnås i den marina miljön senast år 2020 i alla Europas marina miljöer. Tillståndet beskrivs av havsmiljöns fysiska, kemiska och biologiska egenskaper där god miljöstatus är det önskade tillståndet i den marina miljön. Syftet är att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras och att, när det är praktiskt möjligt, återställa miljön där den har påverkats negativt. Om ett havsområde inte bedöms nå upp till god miljöstatus till 2020 ska den aktuella medlemsstaten ta fram vad som i direktivet benämns miljömål med indikatorer. Målet med Sveriges havsmiljöförvaltning är att både Östersjön och Nordsjön ska ha en god miljöstatus. I kustzonen överlappar Havsmiljödirektivet och Vattendirektivet varandra. Projektet bedöms bidra till möjligheten att hålla gällande miljökvalitetsnormer för luft. Åtgärderna som omfattas av projektet beräknas medföra en viss överföring av biltrafik till kollektivtrafik, men ska bedömas tillsammans med övriga åtgärder inom det västsvenska paketet, bland annat införandet av en trängselskatt. Björköfjorden har tidsfrist fram till år 2021 för att uppnå en god ekologisk status, pga. problem med övergödning. En god kemisk ytvattenstatus ska uppnås till år Projektet bedöms bidra till måluppfyllensen av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Björköfjorden då behandlingen av vägdagvatten förbättras jämfört med idag, även med hänsyn till en utökad hårdgjord yta. Behandling av vägdagvatten i detta projekt föreslås ske genom vegetativ rening med infiltration genom ett sandfilter. Se även dagvattenutredning dat , rev Miljökvalitetsmål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur och kulturlandskap. Sveriges riksdag har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål (miljömål). Miljökvalitetsmålen är följande: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker 8

9 Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Projektets påverkan på aktuella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft och bara naturlig försurning: Projektet bedöms bidra till att utsläppen av klimatgaser, hälsofarliga partiklar och försurande ämnen minskar genom att en viss andel av biltrafiken förs över till kollektivtrafik. Giftfri miljö: Den föreslagna dagvattenreningen kommer att leda till en viss förbättring vad gäller detta miljömål. Ingen övergödning: Projektet bedöms bidra till att utsläppen av kväveoxider minskar genom att en viss andel av biltrafiken förs över till kollektivtrafik. Projektet bedöms bidra till att utsläppen av fosfor till vatten minskar. Hav i balans och en levande skärgård: Projektet bedöms bidra till att tillgängligheten till skärgården ökar genom att det blir lättare att med kollektivtrafik ta sig ut i skärgården. Den förbättrade dagvattenhanteringen påverkar även miljömålet positivt. God bebyggd miljö: Projektet bedöms bidra till att miljöanpassade och resurssnåla transporter främjas. Projektet bidrar till att bullernivåer till följd av ökad trafik reduceras. Projektet medför inget uttag av naturgrus. Ett rikt växt- och djurliv: Projektet medför ingen förändring vad gäller detta miljömål Övriga miljökvalitetsmål påverkas inte av detta projekt. 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Tidigare utredningar och rapporter, till exempel K2020, väg 155 Pilotprojektet, har studerat hur trafikproblemen på väg 155 inklusive buss- och färjeterminalen på Lilla Varholmen kan lösas. Slutsatserna har varit att informationsåtgärder, förbättrad busstrafik, separata busskörfält, korsningsåtgärder samt åtgärder vid terminal och hållplatser är de åtgärder som ger bäst effekt när det gäller åtgärder i befintligt vägnät. Åtgärder enligt steg 1 och steg 2 har genomförts, till exempel kampanjer för att uppmana till samåkning, distansarbete, utbyggnad av pendelparkeringar, realtidsinformation på busshållplatserna mm. Problemen längs väg 155 och färjeläget i Lilla Varholmen bedöms dock inte vara så enkla att de kan lösas med enbart steg 1- och 2-åtgärder. Under hösten 2011 färdigställdes en förstudie som behandlade buss- och färjeterminalen på Lilla Varholmen samt väg 155 på delen Lilla Varholmen Gossbydal. Förstudien begränsas till åtgärder inom det Västsvenska paketet och avser ombyggnader i befintligt vägnät som har till syfte att ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, på denna delsträcka utpekat som utbyggnad av buss- 9

10 terminalen på Lilla Varholmen och utbyggnad av ett busskörfält på sträckan Lilla Varholmen-Gossbydal. Den föreslagna utformningen av bussterminalen överensstämmer i princip med alt 1 i det förslag som redovisades i rapporten Lilla Varholmen, bussterminal, Vägverket Val av lokalisering I förstudien studerades två alternativa lokaliseringar av bussterminalen. Alternativ På piren - valt lokaliseringsförslag Alternativ På plan Busshållplatsen placeras mellan trafiken till/från Björkö och Hönö, på det befintliga terminalområdet. Med hänsyn till att Alternativ på piren innebär en större förbättring för trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter samt att utformningen ger en bättre trafiklösning för terminalen valde Trafikverket att gå vidare med detta alternativ i den fortsatta planeringen. 3.3 Val av utformning Valt alternativ innebär att befintliga busshållplatser flyttas till ett läge på piren mellan de båda färjelägena där en bussterminal byggs. Förslaget innebär att befintlig pir fylls ut mot norr och väster och ytan byggs upp något jämfört med dagens pir. Piren kommer med detta förslag att utökas och hårdgöras och användas som håll- och vändplats för bussarna mellan Göteborg och Lilla Varholmen. Detta arbete innebär arbeten i vatten och tillstånd enligt 11:e kap Miljöbalken krävs för att få genomföra projektet. Den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen gäller för såväl vägplanen som för tillståndsansökan för vattenverksamhet. Separata hållplatser anordnas för avstigande och påstigande. Dessutom ges större möjligheter för bussar att passera andra bussar inne i terminalen. Ett markerat gångstråk anordnas i anslutning till färjelägena mellan gångbanan vid nuvarande busshållplatser och parkeringen på södra sidan av färjeterminalen med koppling till färjelägena och bussterminalen. Detta medför att inga kollektivtrafikresenärer behöver korsa några körfält för att gå ombord på färjorna. Endast bussgatan kan behöva korsas. Utbyggnad av bussterminalen i detta läge bedöms medföra stora förbättringar av trafiksäkerheten. Det blir betydligt säkrare för resenärerna att byta mellan färja och buss. I samband med utbyggnaden av bussterminalen ute på piren planeras utbyggnad av ett övergångsställe på färjeterminalen i ett läge mellan vägen till Lulles väg och Lulles väg 7. Även en del förändringar av trafikföringen på färjeterminalen planeras. Med busshållplatsen flyttad till bussterminalen på piren kan fordonsmagasin och körvägar disponeras på ett effektivare och mer orienterbart sätt. I projektet föreslås att körfältet längst söderut på färjeterminalen breddas och görs dubbelriktat mellan trafiksignalanläggningen i öster till parkeringsplatsen i sydvästra delen av färjeterminalen vilket medför att trafiken till Lulles väg och Lulles väg 7 samt till parkeringsplatsen inte behöver komma i konflikt med trafiken på och av färjorna. Planerad ombyggnad av färjeterminalen med bl. a utbyggnad av ett övergångsställe ingår inte i fastställelsen av vägplanen utan utförs inom befintligt vägområde. 10

11 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Funktionsmål Genom utbyggnad av bussterminalen uppnås en förbättrad tillgänglighet för kollektivtrafiken. Åtgärderna förväntas medverka till en överflyttning av resor från bil till kollektivtrafik vilket ökar kapaciteten på vägnätet. Sammantaget med övriga satsningar på kollektivtrafiken bedöms åtgärderna bidra till ett mer jämställt transportsystem. Hänsynsmål En utbyggnad av bussterminalen bedöms bättre kunna uppfylla hänsynsmålen för miljö och hälsa genom att det uppstår ökade möjligheter till kollektivtrafikpendling jämfört med idag. Med en större andel kollektivtrafik bedöms trafikökningen kunna bromsas och medföra en mindre ökning av bullernivåer och utsläpp av klimatgaser jämfört med en trafikutveckling med motsvarande andel personbilar som idag. Trafiksäkerheten, framför allt för oskyddade trafikanter, bedöms öka med en utbyggnad av bussterminalen Restid/komfort De förväntade positiva effekterna på tillgänglighet och trafiksäkerhet ger också positiva effekter på restid/komfort i och med att den planerade utbyggnaden minskar risken för konfliktsituationer mellan de olika trafikslagen. Dessutom ges större möjligheter för bussar att passera andra bussar på terminalen vilket påverkar restiden positivt Framkomlighet I och med att busshållplatsen flyttas till ett läge på piren kan fordonsmagasin och körvägar med mera disponeras på ett effektivare och mer orienterbart sätt mellan de båda färjelägena. Framkomligheten påverkas därmed positivt. Framkomligheten för bussarna förbättras också ytterligare eftersom det ges större möjligheter för bussar att passera andra bussar på terminalen Kapacitet Möjligheten att disponera fordonsmagasin och körvägar mer effektivt i och med att bussterminalen flyttas till piren medför att kapaciteten på terminalområdet förbättras något Bytespunkter med koppling till andra transportsystem Utbyggnaden av bussterminalen ger en förbättrad trafiksäkerhet för bland annat oskyddade trafikanter som ska ta sig mellan färja och buss. Det blir betydligt säkrare för resenärer att byta mellan färja och buss vilket medför en förbättrad tillgänglighet mellan bytespunkterna Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten förbättras i och med anordnade gångstråk mellan färjelägena och bussterminalen. Det blir betydligt säkrare för resenärer att byta mellan färja och buss. 11

12 I och med att busshållplatsen flyttas till piren kan fordonsmagasin och körvägar med mera disponeras på ett effektivare och mer orienterbart sätt vilket ger positiva effekter för trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. 4.2 Miljökonsekvenser En MKB har tagits fram i detta projekt. Denna MKB gäller för vägplanen samt även för tillståndsansökan för vattenverksamhet enligt miljöbalken kapitel Konsekvenser Utbyggnaden av bussterminalen kommer att medföra både positiva och negativa effekter för miljön. Den samlade bedömningen är att förslaget totalt sett innebär en förbättring av nuvarande situation vid färjeläget Lilla Varholmen. Buller vid Lilla Varholmen orsakas idag främst av trafiken från lastbilar, bussar, bilar samt från färjorna. Det finns inga bostäder i nära anslutning till färjeläget. Närmaste bostad återfinns ca 200 m från färjeläget. Skillnaden i trafikmängd mellan de båda alternativen (nollalternativet år 2033 samt för utbyggnadsalternativet år 2033) är marginell vilket innebär att de bullerberäkningar som gjorts ger relativt lika resultat. Positiva konsekvenser Projektet innebär att belastningen på Björköfjorden minskar något. Dagvattnet från bussterminalen föreslås renas genom vegetativ rening med infiltration genom ett sandfilter som anläggs mitt på piren. Se även dagvattenutredning dat , rev För landskapsbilden blir konsekvensen positiv genom att terminalområdet struktureras upp och platsen ges ett mervärde. Detta påverkar även rekreation och friluftslivet positivt. Förändringen vad gäller barriäreffekten bedöms som positiv. Det blir säkrare för de oskyddade trafikanterna att röra sig vid Lilla Varholmen mellan bussarna och färjorna. Ett övergångsställe mellan Lulles väg och Lulles väg 7 innebär att det blir säkrare att passera färjeterminalen. Negativa konsekvenser Projektet innebär att ny bottenarea kommer tas i anspråk vilket är negativt för vattenmiljön. Den bottenmiljö som tas i anspråk är inte någon känslig eller skyddsvärd miljö. Under byggtiden kan negativa konsekvenser tillfälligt uppkomma vid andra miljöer än själva arbetsområdet. Den grumling som kan uppkomma bedöms som ringa i och med att inget finmaterial ska användas. De havsmiljöer som kan komma att påverkas bedöms även kunna återhämta sig efter en viss tillfällig grumling. Den nya miljö som skapas under vattnet i anslutning till den nya piren kommer på sikt bli väldigt lik den nuvarande. Flora och fauna kommer att återetablera sig även på dessa nytillkomna block. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Under byggtiden ska arbetet följas upp och dokumenteras genom fotografering av vattnet utanför arbetsområdet. Detta ska göras för att enkelt kunna följa hur tippningen av stenmassorna påverkar vattenmiljön kring Lilla Varholmen. Om spridningen ökar markant i storlek ska tippningstakten minskas för att på så sätt få ner materialets utbredning. Om grumlingen trots detta kvarstår får arbetet tillfälligt avbrytas. 12

13 Djuplänsar eller geotextilskärmar ska finnas på plats för att snabbt kunna användas som en sista åtgärd. För de oskyddade trafikanterna som ska ta sig mellan färjorna och busshållplatsen kan byggtiden upplevas som osäker med stora maskiner och byggbuller. Detta ska tas hänsyn till av den entreprenör som ska bygga bussterminalen, med exempelvis tydlig skyltning kring arbetsplatsen. Till största delen kommer de stora arbetsfordonen att vara på pirområdet som kommer att vara avspärrat. Arbetsfordon som befinner sig utanför pirområdet måste ha en flaggvakt närvarande för att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Fordons- och färjetrafiken ska fungera ostört under byggtiden. Bränsletankar till arbetsfordonen ska stå invallat på en hårdgjord yta och inte i närheten av vattnet. Spontningen kan komma att påverka organismer i vattnet, främst då fiskar med simblåsa. För att minska störningen för fiskar föreslås att operatören styr styrkan på slagen och börjar med väldigt svaga slag för att sedan sakta öka kraften till normal styrka. Då hinner fiskarna flytta på sig innan ljudet blir alltför kraftigt eftersom de inte vill vara kvar i området frivilligt. Arbetena ska utföras så att inget spill till vattnet av till exempel drivmedel, olja eller annat farligt material sker. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Förslaget innebär att befintlig utfylld pir samt vattenområdet mellan piren och befintliga dykdalber mot Björköfärjans läge kommer att tas i anspråk. Detta intrång bedöms inte ge några större negativa konsekvenser för varken färjetrafiken till Björkö och Hönö eller någon annan verksamhet. Pirens huvudsakliga funktion är att möjliggöra förankring av betongmuren mot Hönöfärjans reservläge. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 3830 m2 och område med tillfällig nyttjanderätt ca 2770 m Påverkan under byggnadstiden En stor miljöpåverkan till följd av utbyggnaden kommer att vara bullret från de fordon som transporterar den sten/kross som åtgår för utfyllnaden, samt miljöpåverkan i form av buller i samband med borrning eller slagning av spont/pålar. Byggandet av bussterminalen kommer innebära ett underskott av massor på ca m 3. Det är i dagsläget inte bestämt varifrån massorna kan tas. Den närmaste bergtäkten är Vikans kross som ligger på Hisingen i Göteborg. Kontroll av massorna med avseende på miljögifter kommer att göras innan de läggs ner i havet. Oavsett varifrån massorna kommer att tas kommer transporterna att köras längs väg 155 då det är den enda vägen ut till Lilla Varholmen. Längs väg 155 kan transporterna leda till en ökad störning vad gäller buller och framkomlighet. Transporterna av massor ut till Lilla Varholmen kan komma att påverka trafikflödet och trafiksäkerheten ute vid Lilla Varholmen men även längs hela väg 155. Påverkan vid färjeläget på omgivningen anses dock bli ringa mot bakgrund av att det inte finns några bostäder i nära anslutning. För de oskyddade trafikanterna som ska ta sig mellan färjorna och busshållplatsen kan byggtiden upplevas som osäker med stora maskiner och byggbuller. Detta ska tas hänsyn till av den entreprenör som ska bygga bussterminalen, med exempelvis tydlig skyltning 13

14 kring arbetsplatsen. De planerade utfyllnadsarbetena med sprängsten i anslutning till piren kan innebära ett visst sedimentspill som kan orsaka grumling i omgivande vatten. Dock bedöms byggtiden inte ge upphov till några långsiktiga negativa konsekvenser. 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning samt genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva genomföras. Vägplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska ställas ut och fastställas regleras i väglagen och vägförordningen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartan och eventuella villkor som tas upp i beslutet. Vägplanen strider ej mot Göteborgs stads översiktsplan dat Några gällande detaljplaner finns ej. Dock omfattas området av strandskydd. 5.2 Genomförande Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Det bedöms inte behövas några kompletterande tillstånd eller dylikt efter det att tillstånd erhållits från Miljödomstolen för vattenverksamheten enligt 11:e kapitlet. 14

15

16 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: