Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Transkript

1 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på uppdrag av Länsstyrelsen i Halland län. Syftet med analysen var att undersöka om Halmstad hamn är en lämplig provtagningsstation för nätsnäcka. Provtagningen utfördes från båt den 29 juni och 2 juli i området söder om vågbrytaren som avgränsar till Oceanhamnen. Djupet varierade mellan 7 och 9 m och bottensubstratet bestod mestadels av sand och mindre stenar. I uppdraget ingick även att ta ett sedimentprov med en ponarhuggare. All data framtagen inom detta uppdrag kommer att vidarebefordras till den nationella databasen som IVL ansvarar för. Nätsnäckor är asätare och för att fånga dessa användes fällor betade med fisk, vilket vanligtvis är en effektiv fångstmetod. Men då bottensubstratet utanför Halmstad har ett stort inslag av sand och grus och nätsnäckor föredrar ett lerigare substrat där de kan gräva ner sig så var provtagningen tidsödande och det var svårt att få ihop ett tillräckligt antal av rätt storlek. Vid provtagningen påträffades stora mängder av slamsnäckan Hydrobia ulvae. Eftersom imposex förekommer även hos denna art så togs 50 individer med till laboratoriet för analys. Imposex innebär att honorna har utvecklat hanliga könskaraktärer vilket är en effekt som kan fås till följd av att snäckan har varit exponerad för organiska tennföreningar, framförallt tributyltenn (TBT) i juvenil ålder. TBT påminner i sin uppbyggnad om det hanliga könshormonet testosteron och kan därigenom binda till särskilda receptorer hos honorna och inducera bildningen av hanliga könsorgan. Vid analysen av imposex hos nätsnäcka resp slamsnäcka bestämdes graden av imposex utifrån metod beskriven i Stroben et al 1992 resp Schulte-Oehlmann et al Resultat; nätsnäcka Totalt fångades 49 nätsnäckor. Av dessa var 27 honor och 11 hanar, resterande 11 djur ansågs vara juvenila och har liksom hanarna inte använts i beräkningarna av Vas deferens Sequence index (VDSI). Alla djur analyserades med avseende på skallängd, kön, stadium av imposex, penislängd hos såväl hanar som hos honor samt analys av vävnad (Tabell 1 och 2). Medellängden på skalet hos analyserade honor var 17,3±1,9 mm vilket får anses vara ett mått på storleken hos fullvuxna djur i området. Vävnadsanalysen (Tabell 2) visade låga halter av tributyltenn (TBT) och dibutyltenn (DBT). Av 27 fångade honor var det endast 6 st som uppvisade imposex och då av det första stadiet 1B. 1B innebär att dessa snäckor hade en påbörjad bildning till en sädesledare (vas deferens). Eftersom ingen av de analyserade honorna uppvisade en penis blev kvoten (RPLI) av honornas medelpenislängd och hanarnas medelpenislängd 0. Beräkning av VDSI gav ett värde av 0,2 vilket innebär att denna lokal kan klassas som God enligt klassificering framtagen av Oslo-Paris konventionen (OSPAR).

2 2 Tabell 1. Beskrivande statistik från analys av imposex hos nätsnäckor och slamsnäckor. Nassidus samt slamsnäckan Hydrobi ulvae Tabell 2. Halten organiska tennföreningar i vävnad från honor av nätsnäckan Nassarius nitidus (TS=torrsubstans). Resultat; slamsnäcka Totalt fångades 50 slamsnäckor och av dessa var 23 honor och 27 hanar. Alla djur analyserades med avseende på skallängd, kön, stadium av imposex samt penislängd hos såväl hanar som hos honor. Av 23 fångade honor var det endast 2 st som uppvisade imposex och då av det första stadiet 1A, vilket innebär att dessa snäckor hade en början till en penis. RPLI för slamsnäckor beräknades till 0,14 vilket innebär en avvikelse. Beräkning av VDSI gav ett värde av 0,09. Ett klassificeringssystem för slamsnäckor saknas men 0,09 bör ses som ett mycket lågt värde och överensstämmande med imposexanalysen för nätsnäckor. Resultat; sedimentprovtagning Sedimentet i området där snäckorna fångades bestod huvudsakligen av silt med stora inslag av sand och grus vilket också avspeglar sig i analyssvaret, då torrsubstanshalten (TS) var hög och inga organiska tennföreningar kunde upptäckas (Tabell 3). Att inga halter av organiska tennföreningar kunde påvisas beror sannolikt på substratets sammansättning. Organiska tennföreningar binder framförallt till finkorniga lerpartiklar.

3 3 Tabell 3. Halter av organiska tennföreningar i sediment hämtat från provtagningsområdet utanför vågbrytaren som avgränsar till Oceanhamnen i Halmstad. Sammanfattning och bedömning av lokal Analyserade snäckor, såväl nät- som slamsnäckor uppvisar effekter från organiska tennföreningar vilket också bekräftas av vävnadsanalysen som är gjord på vävnad från nätsnäckor. Effekterna är dock av ringa karaktär och sedimentprovet från provtagningslokalen visar på ett substrat i vilket organiska tennföreningar inte kan detekteras. Detta beror sannolikt på att bottenmiljön är för sandig för att dessa skadliga föreningar skall ansamlas i någon större omfattning och lokalen bedöms utifrån OSPARs kriterier för imposex som God. Den sandiga miljön gör det även svårt att hitta tillräckligt med nätsnäckor. Det är möjligt att större ansamlingar av nätsnäckor kan hittas inne i det mer skyddade hamnområdet men samtidigt är vattenmassan sannolikt mer utsötad tillföljd av Nissan utlopp. Baserat på ovanstående är vår bedömning att Halmstad hamn inte är lämplig som provtagningslokal för nätsnäckor. Referenser Stroben, E., Oehlmann, J. and Fioroni, P., The morphological expression of imposex in Hinia reticulata (Gastropoda: Buccindae): a potential indicator of tributyltin pollution. Mar. Biol. 113: Schulte-Oehlmann, U., Oehlmann, J., Fioroni, P., and Bauer, B Imposex and reproductive failure in Hydrobia ulvae (Gastropoda: Prosobranchia). Marine Biology (1997) 128: Appendix Appendix I. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus. Appendix II. Analys av slamsnäckan Hydrobia ulvae.

4 4 Appendix I. Analys av nätsnäckan Nassarius nitidus.

5 5 Appendix II. Analys av slamsnäckan Hydrobia ulvae.