Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

Transkript

1 Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: Uppdrag:

2 Varbergs kommun Sida 2 av Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE KORT BESKRIVNING AV HAMNOMRÅDET TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR FÖRVÄNTAD FÖRORENINGSSITUATION GENOMFÖRANDE ALLMÄNT PROVTAGNINGSPUNKTER RESULTAT FÄLTOBSERVATIONER VID PROVTAGNING KEMISKA ANALYSRESULTAT UTVÄRDERING KONSEKVENSER FÖR PROJEKT VÄSTERPORT BILAGOR: 1. Batymetri och provpunkter, A3 2. Fältanteckningar 3. Sammanställning sediment, kemiska analyser och jämförvärden 4. Analysprotokoll

3 Varbergs kommun Sida 3 av Bakgrund och syfte ( Structor ) har på uppdrag av Varbergs kommun genomfört kompletterande miljötekniska undersökningar av sediment i industri- samt innerhamnen, Varbergs hamn. Undersökningsområdet är beläget i centrala Varberg se röd markering i Figur 1 nedan. Delar av vattenområdet ingår i projekt Västerport där en helt ny stadsdel planeras. Syftet med utförda undersökningar är att påvisa eventuella föroreningar i sedimenten. Resultaten ska användas som underlag för kommunens planarbete och prövning av vattenverksamhet i samband med arbeten i anslutning till befintliga kajer. Denna rapport redovisar utförda sjömätningar samt resultat av sedimentprovtagningen. Figur 1. Översikt undersökningsområdet Varbergs innerhamn, se röd markering (Bing). 2 Kort beskrivning av hamnområdet Varbergs innerhamn är ett äldre hamnområde som har utvecklats sedan 1700-talet. I slutet av 1800-talet muddrades delar av hamnen först till 3 m och senare 5 m djup. Innerhamnen utgörs av industrihamnen (djup >7,5 m) med ca 900 m kaj samt en större gästhamn (djup 4-4,5 m) med ca 250 båtplatser. I södra delen av industrihamnen finns ett färjeläge för Stena Line (kommer att flytta). Det sker ingen naturlig ackumulation av sediment i hamnområdet. Propellereffekter från fartygen innebär däremot att sediment ansamlas i vissa delar av hamnbassängen. För att säkerställa ledgångsdjupet (7,5 m) i industrihamnen så utförs årligen en ramning av hamnbotten. Ramningen utförs med en arbetsbåt som utrustats med en stålbalk med grova tänder som dras längs botten. Varbergs hamn utför ramningen så att vattendjupet blir minst 8 m. Ramning sker in blåmarkerat område, se Figur 2 nedan.

4 Varbergs kommun Sida 4 av Industrihamn Gästhamn Stena Line 100 m Figur 2. Ramning av hamnbotten (ner till 8 m djup) sker årligen inom blåmarkerat område. 3 Tidigare undersökningar Inför underhållsmuddring (ramning) av hamnbotten genomfördes år 2012 provtagning av sediment på sex platser inom norra delen av aktuellt undersökningsområde (provpunkter R1-R6). Provtagning utfördes av de översta 20 cm sediment och analyser utfördes av metaller, olja, PCB och olika tennorganiska föreningar (TBT m.fl.). Inga förhöjda halter av PCB eller olja påträffades och tungmetallhalterna var generellt låga. Något förhöjda halter av TBT påvisades i sedimenten, se tabell 1 nedan. Tabell 1. Resultat TBT i ytliga sediment, Ramböll Halter i µg/kg TS. Provpunkt R1 R2 R3 R4 R5 R6 Jämförvärde* Djup (cm) TBT * Avser det begränsningsvärde för TBT där dispens för dumpning av muddermassor till havs i Nya Vinga utanför Göteborg anges enligt MÖD-dom M

5 Varbergs kommun Sida 5 av (110) (17) (72) (25) Industrihamn (20) (16) Gästhamn Stena Line 100 m Figur 3. Provtagningspunkter Ramböll Inom parantes anges uppmätt halt TBT (µg/kg TS).

6 Varbergs kommun Sida 6 av Förväntad föroreningssituation Hamnverksamhet har funnits under lång tid och påverkan av föroreningar från framförallt olika bottenfärger förväntas i sedimenten. Tennorganiska ämnen (TBT m fl) är mycket toxiska för akvatiska organismer och har använts sedan 1960-talet men är idag förbjudna. Halterna TBT i sediment har undersökts i ett stort antal hamnar de senaste decennierna. Halterna skiljer sig åt mellan hamnarna, men i kommersiella hamnar brukar TBT-halterna vara mellan ca 100 och 1000 µg/kg TS. Andra ämnen som finns, eller har funnits, i bottenfärger och därmed kan förväntas i sedimenten är olika tungmetaller (koppar, zink) och PCB. Ingen omfattande varvsverksamhet med tillverkning- eller reparation av fartyg har funnits i hamnen, vilket innebär att de betydligt högre halter av TBT m. fl. som ofta kan relateras till varvsverksamhet inte förväntas här. Tillförseln av naturliga sediment är låg och någon större ackumulation/överlagring med nya sediment sker inte i hamnen. Fartygsrörelser och underhållsmuddring (ramning) innebär att sedimenten flyttas runt inom hamnbassängen. Utöver föreningar relaterat till hamnverksamhet så förväntas även en påverkan från det dagvatten som släpps i hamnbassängen. Även dagvatten från stadsmiljöer är generellt påverkat av exempelvis koppar, zink, PAH och PCB. 5 Genomförande 5.1 Allmänt Sjömätningarna med multibeam-ekolodning genomfördes 19 april av Marin Miljöanalys AB och redovisas i sin helhet tillsammans med provtagningspunkterna i bilaga 1. Sedimentprovtagning utfördes med kajakprovtagare alternativt van Veen bottenhuggare. Provtagning har utförts av de översta sedimenten, ca 0-30 cm. Där botten varit hård har endast de översta 5-10 cm kunnat provtas. Fältprotokollen finns i bilaga Provtagningspunkter Provtagningarna placerades inom fyra olika områden: 1. Längs nuvarande industrihamnskaj (provpunkter S4-S19) med syfte att påvisa ev. förorenade sediment längs nuvarande kaj. 2. Inom gästhamnen (provpunkter S12-S16). Området är grunt och kan förväntas vara påverkat av båtbottenfärger etc. 3. I grunda områden inom hamnbassängen där sediment ackumuleras i samband med propellerrörelser (provpunkter S1, S2, S17). 4. Spritt inom hamnbassängen, både i fartygsrännan och i anslutning till rännan (provpunkter S3, S7, S10, S18, S11). En översikt av provtagningspunkterna finns i Figur 4. En större ritning finns i bilaga 1.

7 Varbergs kommun Sida 7 av m 100 m Figur 4. Provtagningspunkter utförda Till vänster är provpunkterna (S1-S18) markerade på batymetrikartan där grundare områden framgår med röd-gul färg och djupare delar med blått. Till höger framgår provtagningspunkterna på en flygbild tillsammans med punkterna från 2012 (R1-R6). 6 Resultat 6.1 Fältobservationer vid provtagning Sedimenten i de djupare områdena, där propellermuddring sker pga. fartygsrörelser, består av grå styv lera alternativt sand. I den grundare gästhamnen där ingen ramning eller omblandning av fartygspropellrar sker är sedimenten mjukare och består av sand, silt, gyttja och lera. I bilaga 2 finns fältanteckningar och foton för de olika provtagningspunkterna. 6.2 Kemiska analysresultat Alla analyser är utförda av ALS Scandinavia AB. Totalt skickades 23 prover in för kemisk analys. Alla prover har analyserats m a p tungmetaller, glödrest och ca 15 av proverna även avseende tennorganiska föreningar, PCB och PAH samt olja. I bilaga 3 finns en sammanställning av alla utförda analyser samt fältanalyser. Samtliga analysprotokoll finns i bilaga 4.

8 Varbergs kommun Sida 8 av Utvärdering Sedimenten i hamnen är påverkade av olika föroreningar. Uppmätta halter är, relativt många andra hamnar, dock låga. Tydligt förhöjda halter av tennorganiska ämnen (TBT m fl), PCB och koppar noteras i de inre och grundaste delarna av gästhamnen (provpunkterna S15 och S16) samt i några andra punkter där sediment från fartygsrörelser/ramning av botten ansamlats. I Figur 5 nedan redovisas högst uppmätt halt av TBT i resp. provtagningspunkt. (110) (38) (18) (28) (17) (72) (25) Industrihamn (5) (20) (16) (4) (22) (7) Gästhamn (4) (11) Stena Line (8) (258) 100 m (177) Figur 5. Provtagningspunkter Ramböll 2012 (R1-R6) och nu utförda undersökningar (S1- S18). Inom parantes anges högst uppmätt halt TBT i resp. punkt (µg/kg TS).

9 Varbergs kommun Sida 9 av Det saknas svenska riktvärden för tennorganiska föreningar i sediment. Det finns en miljökvalitetsnorm (MKN) som är låg, 1,6 µg/kg TS, med hänsyn till att tennorganiska föroreningar är mycket toxiska för akvatiska organismer. Samtliga analyserade prover överskrider MKN, men normen bedöms inte vara relevant för ett hamn- och verksamhetsområde. Istället används jämförvärdet 50 µg/kg TS. Värdet är från en dom i Mark- och Miljööverdomstolen och reglerar vilka halter av TBT som får finns i muddermassor som dumpas till havs vid Nya Vinga utanför Göteborg. I samband med anläggning av nya hamnanläggningar har i vissa fall väsentligt högre halter av TBT tillåtits vid återanvändning av muddermassor. Vid TBT-halter över 1000 µg/kg TS kan inte akuta effekter för akvatiska organismer uteslutas. Högst halter tennorganiska föroreningar verkar finnas i något djupare sediment. I exempelvis S15 är halten TBT i ytsedimenten (0-15 cm) 30 µg/kg TS och i de djupare sedimenten (15-36 cm) 258 µg/kg TS. Andelen nedbrytningsprodukter (dibutyltenn DBT och monobutyltenn MBT) är även hög i sedimenten, mellan 30-80% av totalhalten ( TBT+DBT+MBT). Detta indikerar att det inte sker någon betydande nytillförsel av TBT idag och att det troligen är äldre tennorganiska föroreningar i sedimenten. Förhöjda halter av polyklorerade bifenoler (PCB) finns även i några punkter, bland annat inne i gästhamnen (S15, S16). PCB noteras även i sedimenten längs kajen, även i punkter där andra båtbottenrelaterade föroreningar är låga, se exempelvis provpunkterna S8 och S9. Längs kajen sker dagvattenutsläpp och det kan inte uteslutas att sedimenten närmast kajen är påverkade av dagvattnet. Halterna PCB7 (ca 0,05 mg/kg TS) i sedimenten överskrider olika jämförvärden för när naturliga sediment är kraftigt förorenade. I denna typ av hamnbassäng med pågående verksamhet är dock halterna inte anmärkningsvärda. I bilaga 3 finns en sammanställning med samtliga analysresultat och jämförvärden. Sammanfattningsvis konstateras att: Varbergs hamn har funnits under lång tid. Sedimenten i hamnbassängen är som förväntat i varierande grad påverkade av hamnverksamhet, fartygstrafik och dagvattenutsläpp. Halterna av olika föroreningar, t ex tennorganiska ämnen och PCB, överskrider de olika jämförvärden som finns för naturliga sediment. Jämfört med vad som påträffas i andra hamnbassänger och i hamnområden med varvsverksamhet är dock halterna låga. Nuvarande fartygstrafik i industrihamnen samt återkommande underhållsmuddring (ramning) för att bibehålla djupen innebär att sedimenten i stora delar blandas om. I de djupaste delarna, längs in- och utfarten för Stena etc., sker propellermuddring ner i naturliga jordlager, och här är även föroreningshalterna även låga. Högst halter påträffas i de grundare inre delarna av gästhamnen, möjligen är sedimenten äldre här. Sedimenten längs nuvarande kaj i industrihamnen är i några punkter förorenade av PCB, troligen pga. påverkan från dagvatten.

10 Varbergs kommun Sida 10 av Konsekvenser för projekt Västerport Vid utformning av den nya stadsdelen kommer anläggningar i hamnbassängen att behöva ta hänsyn till att sedimenten är påverkade av föroreningar. Sedimentens föroreningsgrad är dock så pass låg att det ur föroreningssynpunkt bedöms vara fullt möjligt att anlägga ovan sedimenten utan att dessa av miljöskäl måste muddras bort. Arbetet måste dock ske kontrollerat med skyddsåtgärder och kontroller så att onödig spridning inte sker. Omfattningen av arbeten i vatten är i nuläget inte helt känd men bedöms preliminärt bli av den omfattning att de måste prövas vid Mark och miljödomstolen enligt 11 kap miljöbalken. Som underlag för denna prövning ska åtgärdernas omfattning och miljökonsekvenser beskrivas samt skyddsåtgärder och kontroller redovisas. Göteborg Fredric Engelke Per Hübinette