Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen

Transkript

1 Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment i Linköping 1 okt 2013 Kristina Hargelius Marina Magnusson Anna Karlsson Maria Paijkull Atkins Sverige AB Marine Monitoring AB DHI Sverige AB Advokatfirman Vinge

2 Planerat projekt och framtida behov Ringhals AB måste underhållsmuddra Videbergs hamn för att säkra bränsle- och avfallsleveranser till kärnkraftverket Bränsletransporterna utförs till sjöss, av ett specialutrustat fartyg. M/S Sigyn har skött transporterna till våren 2013 M/S Sigrid tar över hösten 2013 Sigrid kräver mer plats Muddring måste ske senast hösten

3 Grov tidplan för underhållsmuddring 3

4 Sjömätning 2013 Muddring till Volym (m 3 ) 6m

5 Lokaliseringsutredning med miljöeffektbedömning Miljöeffektbedömning Undersökningar med avseende på Maringeologi Marinbiologi Kemiskt innehåll Strömningsförhållanden och spridningsberäkningar Lokaliseringsutredning Sökområden Alternativ hantering av muddermassor 0-alternativ Landdeponi Vingadeponin Lokal nyetablerad deponi

6 Närbelägen mudderdeponi Deponering på närbelägen, nylokaliserad deponi Låga risker vid muddertransport om det inte måste ske över öppet hav Låg bränsleförbrukning om mindre fartyg för att dra mudderpråmar krävs Ingen risk att behöva släppa lasten vid dåligt väder Snabbare muddringstid mindre risk för störningar VU tar ansvar för mudderdeponins efterkontoll Nytt område berörs Kräver lokaliseringsutredning och miljöeffektbeskrivning 6

7 Områdesbeskrivning Videbergs hamn och Ringhals är beläget med Natura 2000-område och område med höga kulturvärden som närmaste grannar 7

8 Lokaliseringsutredning Sökområde kriterier vid val Inom ca 20 km radie Tillräckligt djup Riksintressen för natur, kultur, industri Yrkesfisket Bottenförhållande - kornstorlek Strömningsförhållanden Artsammansättning Beaktande av intressekonflikter Vilka områden har vi tittat på? Valt bort? Valt att gå vidare med? 8

9 Vilka områden har vi tittat på? Vilka har vi valt bort? 9

10 Dessa områden har vi gått vidare med 10

11 Maringeologisk bedömning Hamnområde och inseglingsränna Lerig siltig gyttja W =270 % (TS 37%) Mjukbotten och sand Organisk halt 11-12% Inre delar är ackumulationsområde Yttre delarna transportbotten Område A Gyttjig siltig lera W =189 % (TS 52 %) Mjukbotten Organisk halt 2,5-5,5 % Ackumulationsområde Område B Gyttjig silig lera och siltig lerig gyttja W=278 % (TS 36 %) Mjukbotten Organisk halt 6 8 % Ackumulationsområde 11

12 Kornstorleksanalyser TOC 80 Sand (vikts-%) 7,0 6,0 Farligt avfall Silt (vikts-%) Ler (vikts-%) 5,0 4,0 3,0 Icke farligt avfall 2,0 20 1,0 0 A2 A3 A4 B1 B2 B ,0 A2 A3 A4 B1 B2 B

13 Marinbiologisk undersökning Marine Monitoring AB Område A Sedimentprofiler (10 stationer/område) 8A God miljöstatus Djur, maskrör samt strukturer i sedimentet såsom, djurgångar, födofickor och födogropar ses i flertalet bilder Vid stationerna 4A och 9A sågs ett hårdare substrat (röd inringning) Penetrationsdjupet i bilderna tyder på ackumulationsbotten. Gula kryss=spi Blå Kryss=Bottenfauna Gröna kryss/=sediment 4A 13

14 Vad är en modell? En hydrodynamisk modell är ett verktyg för att numeriskt beräkna tillståndet i havet i tid och rum. Jämför med en meteorologisk modell. DHI har sedan 60-talet utvecklat dessa modeller (MIKE by DHI) som idag används för bl.a. infrastruktur- och miljöprojekt världen över. Den grundläggande modellen är den som beräknar de hydrodynamiska processerna (HD), d.v.s. hur vattnet rör sig utifrån de drivande krafterna. Transport av salt och värme Drivning på grund av variationer i densitet Bottenfriktion Vindens drivning på ytan Drivning på grund av vattenståndsvariationer Tillflöden och utsläpp från land Värmeutbyte med atmosfären Turbulens Coriolis-effekten DHI 10 October, 2013 #14

15 Beräkningsmodeller Ringhals Strömningsmodellering Spridningsberäkningar vid dumpning Erosion och transport från deponi Spridningsberäkningar vid muddring Best practice idag! DHI 10 October, 2013 #15

16 Spridning från deponi A DHI 10 October, 2013 #16

17 Spridning från deponi A DHI 10 October, 2013 #17

18 Erosion och transport från deponier DHI 10 October, 2013 #18

19 Erosion och transport från deponier DHI 10 October, 2013 #19

20 Sammanfattning Spridningsberäkningarna visar att sedimentspillet vid tippning genererar relativt låga halter suspenderat material och att förhållandena vid deponi A och B är likvärdiga I direkt anslutning till deponierna och vid själva tipptillfället är halterna i storleksordningen 50 mg/l för att sedan snabbt avta till under 2 mg/l utanför det definierade påverkansområdet (300m) från deponin Tiden för grumling är mycket kort (timmar) Inom m från deponi A och B är de suspenderade halterna generellt sett lägre än 1 mg/l och därmed i nivå med, eller under, förväntade bakgrundshalter vid lugnt väder Beräkningarna av eventuell transport av det deponerade materialet från deponierna visar att mycket små mängder eroderas och transporteras vidare Förändringen i sedimenttjocklek efter sex månader vid deponi A är i storleksordningen några millimetrar Föreslagen plats har kapacitet för mer muddermassor DHI 10 October, 2013 #20

21 Möjliga alternativ till hantering av muddermassor A Söder om S Ledskär Ackumulationsbotten Närbeläget den gamla deponiplatsen redan påverkat område Inget område som används av yrkesfiskare Strömningsberäkningar visar att spridningen blir mycket liten Biologiska utredningen visar att det inte finns rödlistade arter Påverkar inte kylvattenintaget till Ringhals eller den biologiska mätstationen 21

22 Slutsatser spridnings- och strömningsberäkningar Tack vare att vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt kunde påvisa att materialet inte skulle spridas för mycket, vare sig vid eller efter deponering, kunde tillståndsmyndigheten ge beslut snabbt. Att vara lyhörd och faktiskt ta hänsyn till alla motstående intressen > är alla nöjda 22

23 Att ta med till gruppdiskussioner? Kunskap och data kring sediment stor men i vattenmassan? Hur definierar man en ackumulationsbotten olika tidsperspektiv Varför skall det vara en ackumulationsbotten? Varförinte en trasportbotten Kan man betrakta muddermassor på samma sätt som näringsämnen relatera mer till bakgrundshalter & naturlig grumling? DHI 10 October, 2013 #23