Projekt Valdemarsviken - förarbeten. Nätverket Renare Mark Studiebesök

Transkript

1 1 Projekt Valdemarsviken - förarbeten Nätverket Renare Mark Studiebesök

2 Allmän orientering Valdemarsviken är en ca 11 km lång vik av Östersjön. Den inre delen av viken utgör en fjord, med en 2-6 m djup tröskel vid Krogsmåla, ca 8 km från tätorten. Med undantag för den innersta delen är vattendjupen relativt stora och dalgångens sidor branta. Innanför tröskeln finns flera djuphålor med m djup. Längst in i viken, i Valdemarsviks hamn mynnar Vammarsmålaån och Fifallaån. Några mindre vattendrag mynnar längre ut i viken. Lundbergs läder i Valdemarsvik med garveri

3 Föroreningshalter 0-40 cm cm cm <500 mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS > 5000 mg/kg TS 3

4 Massbalans - spridning Källområden Recipientområden i Valdemarsviken Via ytvatten: Cr kg/år Hg 0,04 kg/år Nettospridning från källområden: Cr 1700 kg/år Sedimentation över recipientområden i Valdemarsviken: Cr 1500 kg/år Hg 1 kg/år Uttransport till Östersjön: Cr 250 kg/år Från fd fabrikstomten: Cr 1 kg/år Sedimentation över källområden: Cr 1800 kg/år Resuspension från källområden: Cr 3500 kg/år Diffusion från hela viken Cr 20 kg/år Totalmängd i källområden: Cr kg Hg kg Totalmängd i recipientområden: Cr kg Hg kg 4

5 Föroreningsspridning Kombinationen av höga föroreningshalter och tidvis hög strömhastighet leder till omfattande resuspension och spridning kg/år till Östersjön ca 3,5 ton/år ca 1,7 ton/år ca 1,8 ton/år ca 1,5 ton/år Inre vikens sediment ton krom Yttre vikens sediment (ackumulationsbotten) ca ton krom

6 Effekter Relativt låga halter av lösta metaller i vattenpelaren. Normalt god syretillgång i ytvatten, över språngskiktet. Låg syretillgång i bottenvatten på ackumulationsbottnar under språngskiktet. Bottenfaunan (bottnar över 12 m vattendjup, dvs. över språngskiktet) uppvisar normalt artantal och individtäthet längre ut i viken. Påverkan (lägre individtäthet hos indikatorarter samt mundelsskador på fjädermygglarver) kan iakttas i den inre delen (punkter enligt vidstående karta). Höga halter av krom i tång, musslor och fisk 6

7 Föroreningsspridning - åtgärdsmål Åtgärdsmål spridningen ska minska med minst 70 %, helst 90 % Avgränsning av saneringen har gjorts utifrån bedömning av vilka bottnar som är erosions- och transportbottnar. Spridningsområden har identifierats genom analys av tagna sedimentproppar. Resultaten överensstämmer väl med prediktioner av erosionsområden utifrån beräkningar av strömningshastigheter. Begränsas till 12 m vattendjup. Haltkriterier har använts för att avgöra till vilka djup muddringen ska ske samt en ytterligare avgränsning i plan. Åtgärdskravet avseende krom preliminärt 500 mg/kg TS inom de områden som identifierats som spridningsområden.

8 6. Förorenade sedimentdjup 8

9 Valdemarsviken är en markerad dalgång som omges av ställvis branta bergspartier. Berggrunden överlagras av morän, som överlagras av mäktiga lager av gyttja och lera. Även isälvsavlagringar förekommer, normalt överlagrade av lera och gyttja. Tröskeln består av en sådan isälvsavlagring. Gyttjan och leran är mycket lös vilket tillsammans med den branta topografin medför att stabilitetsförhållandena är besvärliga. Förutsättningar geologi/geoteknik 9

10 Muddring eller täckning? Teknikval Stabilitetsproblem längs vissa sträckor muddring minskar stabiliteten, viss grundförstärkning behövs. Muddring genererar stora volymer förorenade massor som behöver omhändertas. Stora volymer = hög kostnad. Mycket lösa sediment i princip ingen skjuvhållfasthet i ytan stor risk för upptryckning i samband med täckning stor risk för erosion - bedömdes kräva armering typ Tollare. Kombinationen stor yta med avancerad täckningskonstruktion ger hög kostnad. Hamnområde hur står sig en täckning i kombination med framtida aktiviteter i hamnen? Farledsdjup? Framtida underhållsmuddring? Propellererosion? Behov av restriktioner m.m. MUDDRING VALDES 10 10

11 Täckning typ Tollare 11

12 Lokalisering omhändertagande av sediment I huvudstudien 1. Hemsjön konventionell landdeponi 2. Grävsätter konventionell landdeponi 3. Grännäsviken invallad fyllning 2 5 Komplettering inför/under tillståndsprövning 4. Sandvik undervattensdeponi. 5. Djuphåla vid Solberga 12

13 Invallad fyllning 13

14 Dumpning - djuphåla Djupförhållanden Krogsmålatröskeln

15 Skiktning, temperatur och densitet Krogsmåla, innanför tröskeln 15

16 16 På ackumulationsbottnarna finns inga spår av bioturbation, men ställvis täcker svavelbakterier botten. Bottnar 12,8 m djup utanför hamnen 22,7 m djup vid Eriksberg 13,4 m djup i Grännäsfjärden 28,6 m djup innanför tröskeln

17 Slutligt beslut Grännäsviken väljs, men i stället för fyllning i vatten läggs massorna upp på land Stabilitetsförhållandena säkerställs genom stabilisering av underlagrande lös lera i strandområdet och genom stabilisering av muddermassor. Utformningen anpassas till planerad framtida markanvändning som friluftsområde. 17

18 Konstruktiv utformning av landfyllningen Sluttäckning Finfilter Filter och vallkärna Stabiliserade muddermassor Erosionsskydd Lera Lera, stabiliserad med KC-pelare Gyttja Lera Morän 0 10 m Underlagras av tät lera inget anlagt tätskikt. Morän Stabilisering av lera med KC-pelare och av muddermassor med cement säkerställer stabiliteten. Viss dränering/portrycksutjämning i gränszonen mot underlagrande lera. Vall som avgränsar fyllningen mot Valdemarsviken och utgör partikelfilter samt skydd mot erosion. Sluttäckning med krav som för farligt avfall. 18

19 Övriga försiktighetsmått med hänsyn till stabilitet 19

20 Teknikval - muddring Sugmuddring med avskärmad skruv erfarenhetsmässigt liten grumling men stor vatteninspädning medför krav på avvattning före stabilisering av muddermassorna. Stora volymer returvatten behöver behandlas. Större svårigheter vid muddringshinder (typ vrak, timmer m.m.) Frysmuddring liten grumling, ingen vatteninspädning, tiningen innebär att porvatten avgår, fördelaktig för stabilisering. Muddringshinder inga större problem. Dock oprövad i större projekt, frågetecken för möjlig kapacitetsökning samt höga kostnader. Grävmuddring med sluten skopa större risk för grumling, viss vatteninspädning, väl beprövad teknik, kan hantera muddringshinder. 20

21 Muddringsmetoder Totalentreprenad Valet av teknik för muddring, avvattning och stabilisering överlämnadess till entreprenören och styrs av: krav på (hög) precision vid positionering och avverkning krav på maximalt tillåten grumling krav på största tillåten återsedimentering av resuspenderade (och förorenade) sediment på muddrad yta krav på lägsta skjuvhållfasthet hos muddermassor i landfyllningen 21