Hjälp - vad skall jag göra med m3 förorenade sediment?

Transkript

1 Hjälp - vad skall jag göra med m3 förorenade sediment? Renare Marks Vårmöte 2013 Jens Laugesen, Det Norske Veritas

2 Inledning I Norden er de flesta saneringsprojekt för förorenade sediment förhållandevis små och det är möjligt att hitta ett sätt att omhänderta sedimenten. I några saneringsprojekt med förorenade havs-/sjöbottnar måste man hantera mycket stora volymer av förorenade sediment. Skall inte prata om täckning, bara projekt där man måste muddra de förorenade sedimenten. Använder exempel från Norge: då handlar det i princip alltid om förorenade havsbottnar. 2

3 Större sedimentsaneringar Några projekt som till exempel större saneringar av hamnar vill medföra hantering av stora mängder förorenade sediment, i storleksordningen m3 eller mer m3 motsvarar ca 3 stora fotbollbanor där man fyller massor upp till 5 m höjd. Det är ofta inte enkelt för att det är svårt att finna en plats att deponera dem och det vill vara mycket kostbart att rensa sedimenten. 3

4 Exempel i Norge med stora mängder förorenade sediment Bergen, Haakonsvern marinbas, muddrat ca m3 Trondheim hamn (pilotprojekt), muddrat ca m3 Oslo hamn, muddrat ca m3 Kristiansand, muddrat ca m3 Ramsund marinbas, muddrar ca m3 Harstad hamn, muddrar ca m3 Tromsø hamn, muddrat ca m3 (samma lösning som Harstad) 4

5 Bergen, Haakonsvern marinbas (ca m3) Tidpunkt: 1998 (pilot) och Muddrade ca m 2 förorenad havsbotten, med sugmuddring, helt ned till 65 m djup Muddermassorna blev pumpade till två strandkantdeponier inne på marinbasen i en vik som blev invallad Kostnad: ca. 180 mill. NOK 5

6 Bergen, Haakonsvern marinbas (ca m3) 6

7 Trondheim hamn (ca m3) Tidpunkt: 2003 och 2004 Muddrade totalt ca m 3 förorenad havsbotten, med gripskopa Muddermassorna blev forslade på en pråm till ett strandkantdeponi där de blev stabiliserade med cement/ filteraska Kostnad: ca. 39 mill. NOK 7

8 Trondheim hamn (ca m3) 8

9 Oslo hamn (ca m3) Tidpunkt: 2006 till 2008 Muddrade totalt ca m 3 förorenad havsbotten, med gripskopa Muddermassorna blev forslade på en pråm till en fast pumpstation i Oslofjorden där de pumpades ned till en djuphåla på 70 m djup. När alla massorna var på plats täcktes djuphålan Kostnad: ca. 200 mill. NOK 9

10 Oslo hamn (ca m3) 10

11 Kristiansand (ca m3) Tidpunkt: Start Strandkantdeponi kom i 2006 Muddrat ca m 3 förorenad havsbotten, med sugmuddring och gripskopa Muddermassorna blev forslade på en pråm eller pumpade till strandkantdeponiet i Kristiansand Kostnad: ca. 150 mill. NOK Foto: Jon Egil Vinje 11

12 Kristiansand (ca m3) 12

13 Ramsund marinbas (ca m3) Tidpunkt: Start Skall avslutas 2013 Sugmuddrar ca m 3 med som pumpas i ledning till «big bags» för avvattning Efter avvattning skall big bags tömmas och massorna fraktas till slutlig deponering (det är entreprenörens ansvar att hitta ett godkänt deponi) Kostnad: ca. 80 mill. NOK (inte inkluderat kostnad för deponering) 13

14 Ramsund marinbas (ca m3) 14

15 Harstad hamn (ca m3) Tidpunkt: Start Skall avslutas Muddrar ca m 3 med bakgrävare som placeras i strandkantdeponi med fångdammar som yttervägg. Muddermassorna forslas på en pråm till ett strandkantdeponi i Harstad. Kostnad: ca. 120 mill. NOK (budget) (från Kystverket) 15

16 Harstad hamn (ca m3) 16

17 Alternativ: Kommersiellt deponi NOAH Langøya är det mest kända kommersiella deponiet för förorenade muddermassor i Norge Foto: 17

18 Viktiga val Ett av de viktigaste valen man gör är att välja muddringsmetod. - Med en mekanisk muddringsmetod kan man i bästa fall nästan muddra så att man inte får en ökad vattenmängd i förhållande till vatteninnehållet som muddermassorna har in situ. Det betyder att man inte först behöver avvattna muddermassorna innan de deponeras. - Med en hydraulisk muddringsmetod (sugmuddring) vil man typiskt kunna få % vatteninnehåll i muddermassorna. Det betyder att man måste ha en lösning som kan hantera ett volym som är upp till gånger större än den teoretiska volymen muddermassor. Så istället för m3 massor har man plötsligt mellan 1 og 2 miljoner m3 massor att hantera. Ett lika viktigt val är att bestämma om man kan deponera/behandla muddermassorna lokalt eller om man vill skicka allt till ett kommersiellt deponi. - Normal om det är större mängder lönar det sig med ett (eget) lokalt deponi 18

19 Trender Norska myndigheter ser positivt på lokala lösningar. Att skicka muddermassor långa sträckningar är inte så populärt (CO 2 -utsläpp etc.). Man är mer kritisk till att gå in och muddra i stor skala i förorenade områden. Man ser bl.a. på hur länge det vill ta för man uppnår samma effekt utan direkta åtgärder. Det är ett ökat fokus på restförorening efter muddring. Kraven är nu ofta så stränga att man måste täcka med rena massor efter muddring. 19

20 Frågor? Harstad hamn. Foto: Kystverket 20

21 Safeguarding life, property and the environment 21