Norska erfarenheter av förorenade sedimentåtgärdsmetoder. sanering

Transkript

1 DEN GRØNNE MANUAL- Norska erfarenheter av förorenade sedimentåtgärdsmetoder och sanering Skriven av Roger M Konieczny, COWI Norge Översatt till svenska av Lena Holm Beställare; Østfold Fylkeskommune, Norge 1

2 Hav möter land Ett interreg-projekt (Inter-Regionalt inom EU) Kommuner, regioner, universitet och statliga myndigheter ifrån Sverige, Norge och Danmark Projektet avslutas 2013 Klimatförändringar, vattenförvaltning, havsplanering, båtliv och miljöövervakning m.m. Övergripande mål: Bidra till ett långsiktigt hållbart nyttjande av de värden som finns i Kattegats och Skagerraks havsoch kustområden. 2

3 Den grønne manual En sammanställning av norska erfarenheter av arbete med förorenade sediment Historik Föroreningsstatus i sedimenten idag Metodik för sedimentprovtagning, analyser, muddring inklusive skyddsåtgärder, saneringsåtgärder och omhändertagande av förorenade muddermassor Fördelar och nackdelar med olika metoder Norsk lagstiftning samt implementering av internationella riktlinjer Norsk modell för planering och genomförande av saneringsprojekt Genomförda saneringsprojekt i Norge Internationella exempel på genomförda saneringsåtgärder Författarens analys 3

4 Historik Påbörjade undersökningar i fjordsediment 1969 Mellan 1992 och 2007; Två expertgrupper har arbetat med sedimentfrågor Två handlingsplaner för fortsatt arbete har tagits fram Regionala åtgärdsplaner har utarbetats "Kostråd" för fisk och skaldjur i olika havs- och fjordområden 4

5 Författarens analys Många års omfattande arbete med kartläggning och utredning kom till saken! Drivkrafterna för saneringsprojekt är i dag behoven av samhällsutveckling, inte miljön och miljöproblemen detta behöver förändras! Ett antal projekt har dock genomförts, med lyckade resultat. Dock ofta dyrare än man tänkt från början. Fortfarande många områden med "kostråd", trots genomförda projekt Man behöver satsa på regionala, gemensamma åtgärder för småbåtshamnar 5

6 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Sandefjord hamn ( ) Ett av de 5 pilotprojekten Industrier och varvsverksamhet Sugmuddring på 5 m vattendjup Pumpades till grundvattendeponi Geotuber 6

7 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Sandefjord hamn, fortsättning Resultatet visar att det är svårt att få bort alla förorende sediment Projektet bidrog till erfarenheter kring sugmuddring, geotuber, effekter vid deponering på grunt vatten Resuspension och partikeltransport från föroreningskällor i andra delar av fjorden gjorde att den muddrade botten fortfarande var förorenad Inget jättekonstigt projekt sett ur vårt perspektiv nu, men ett viktigt steg då 7

8 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Aker Stords Varv (2001) Varvsområde med bla metaller, PCB, PAH och olja Ansökan om att få vara ett av "pilotprojekten" avslogs Muddringen samordnades med rivning av en plattform 8

9 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Aker Stords Varv, fortsättning Delar av plattformen kunde återanvändas som fundament till djupvattenskaj och barriär till strandnära deponi Geotuber som syddes ihop i pråmen när de fyllts, totalt ca 140 st à ca 140 m 3 Strandnära deponi som täcktes med nästan ren sand från fördjupningsmuddring i hamnen Nettovinst ekonomiskt pga att delar av plattformen kunde säljas och delar av den kunde återvinnas i projektet 9

10 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Kongsgårdbukta, Kristiansand (2006) Förorenat från tidigare avfallsdeponering och industri, PCB, PAH, metaller Anläggning av nytt hamnområde, grönområde och gångväg 10

11 Genomförda saneringsprojekt i Norge (i urval) Kongsgårdbukta, fortsättningen Sugmuddring och deponering i strandnära deponi, m 3 Även sugmuddring av flera småbåtshamnar i Kristiansandsfjorden, ca m 3 Effektivt utnyttjande av deponin pga att man kunde kombinera små och stora sanerings- och utvecklingsbehov Mycket skräp på bottnarna försvårar sugmuddring 11

12 Några godbitar ur manualen Kapitel 9: HPSS-tekniken; skapa byggmaterial Reningstekniker i syfte att återvinna material ISC-In Situ Capping Biologiska och kemiska in-situ behandlingsmetoder TRINNVIS MODELL FOR UTVIKLING AV EN TILTAKSPLAN FOR OPPRYDDING TRINN 1A - Tiltaksområdet TRINN 1B - Miljømålsettinger TRINN 1C - Rammebetingelser Tiltaksareal Matrikkel Kartverk Infrastruktur Miljømål Ambisjoner Pålegg Restriksjoner Loververk Retningslinjer Ansvarsforhold Myndigheter TRINN 1D Historikken TRINN 1E - Kommunikasjonen TRINN 1F Finansieringsplan Aktivitet utvikling Kart, plan og foto Dokumenter Personmeddelelse Allmenheten Interessenter Informasjonsplikt Media Egne finanser Myndighetsbidrag Fondsmidler Finansieringsplan TRINN 2A Problemformulering TRINN 2B Tiltaksalternativer Kap. 10; djuphavsdeponering av såväl rena som förorenade sediment, med en sk. "tremie tube" Forurensningsstatus Kilderelasjoner Supplerende prøver Lukke datamangler Vurdere 5 prinsipper Utvalg 2-4 metoder Metodeutvikling Egnethetsstudium TRINN 3 Miljøvurderingsfasen Kost-nyttevurdering Risiko og effekter Side-effekter Gjenbruksalternativer TRINN 4 - Testing og beslutning Kap. 8; Stegvis modell för åtgärdsplaner Lab-skala test Pilot-/demoskala test Valg av tiltaksalternativ TRINN 5 - Tiltaksplanleggingen Lage tiltaksplanen Entreprise og leverandører Prosjektorganisasjon TRINN 6 - Tiltaksgjennomføring Implementering Overvåking Sluttdokumentasjon 12

13 Vad kan vi lära oss? In situ behandlingsmetoder Alternativa deponeringsmetoder, tex tippning och övertäckning Norges modell för att sammanställa, utvärdera och planera saneringsåtgärder Vägledande dokument från myndigheterna Genomförda projekt Bra sammanställning av befintliga muddringsmetoder Bra sammanställning av befintliga åtgärder 13

14 Läs vidare: Manualen på norska och svenska Rogers egen presentation av manualen (PP) Slutrapport Hav möter land och mycket mer 14

15 Tack för mig, frågor? 15