Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt"

Lisbeth Bengtsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt Nätverket Renare Mark mars 2015 Per Molander, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

2 Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Min bakgrund som sökandeombud Eka-projektet i Bengtsfors Svartsjöarna i Hultsfred Gladhammars gruvområde i Västervik Sedimentsaneringen i Oskarshamns hamn Plus en mängd vanliga projekt

3 Gången i ett typiskt bidragsfinansierat saneringsprojekt Bidragsbeslut - utredningsmedel Utredningar (förstudie, huvudstudie, ansvarsutredning)) Bidragsbeslut åtgärdsmedel/förberedelser Tillståndsprövning Bidragsbeslut åtgärdsmedel/åtgärder Genomförande Uppföljning

4 Några väsentliga skillnader Sökandens roll i prövningen - vad ska ansökan avse? - vilket ansvar har sökanden för beslutade åtgärder? Vem bestämmer - åtgärdsmålet för saneringen? - vilka åtgärder som ska vidtas för att nå åtgärdsmålet?

5 Vad ska ansökan avse? Eftersom det inte finns någon enskild som kan åläggas fullt miljöansvar för behövliga åtgärder och eftersom beslut i bidragsfrågan föreligger först efter det att tillståndsprövningen genomförts och entreprenör handlats upp, kan inte kommunen i ansökan ange i detalj vilka åtgärder som kommer att vidtas. Följande scenarion är tänkbara: muddring (begränsad eller total) av förorenade sediment som behandlas inför borttransport till extern anläggning; begränsad muddring av förorenade sediment som behandlas och nyttiggörs som konstruktionsmaterial inom hamnområdet samt övertäckning av återstående förorenade sediment; muddring av alla förorenade sediment som behandlas och nyttiggörs som konstruktionsmaterial inom hamnområdet. (Oskarshamns hamn)

Vilket ansvar har sökanden för beslutade åtgärder? Från efterbehandling ska undantas ca 1000 kbm varp som bedöms ha ett mineralogiskt eller annat vetenskapligt bevarandevärde.

6 Vilket ansvar har sökanden för beslutade åtgärder? Från efterbehandling ska undantas ca 1000 kbm varp som bedöms ha ett mineralogiskt eller annat vetenskapligt bevarandevärde. Undantagen varp ska läggas upp i nära anslutning till gruvan på en iordningställd yta fri från genomströmmande ytvatten. Allt utflöde av lakvatten från upplagsytan ska ske så att mängden avrunnet vatten och metallinnehållet i detta kan kontrolleras. Lakvattnet ska ledas i ledning till område med lösa jordlager för infiltration. Tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela villkor för att begränsa spridning av metaller med lakvatten från den sparade varpen. (Gladhammars gruvområde)

7 Vem bestämmer åtgärdsmålet för saneringen? Spridningen av koppar från gruvområdet till sjön ska minska med minst 90 procent. Spridningen av koppar från sjön till havet ska minska med minst 90 procent. Kopparhalten i sjön ska på sikt inte överstiga 4 µg/l. (Gladhammars gruvor) Spridningen av kadmium, bly, koppar, zink, arsenik och dioxiner från sedimenten i hamnbassängen till Kalmarsund ska minska med minst 90 procent. (Oskarshamns hamn) Spridningen av föroreningar från källområdena ska minska med mellan 70 och 90 procent. (Valdemarsviken)

8 Vem bestämmer åtgärdsmålet för saneringen? (forts) Det är i tillståndsärendet inte möjligt att ställa krav på att ett visst mål med saneringen ska uppnås (MMÖD i Oskarshamns hamn)

9 Vem bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas? Sökanden har fört fram ett förslag som är naturvetenskapligt förankrat och som omfattar väl fungerande metoder. Nyttiggörande av muddret, efter stabilisering, som konstruktionsmaterial i en skredbenägen slänt m.m. är ett utmärkt sätt att nyttja en i övrigt oanvändbar naturresurs. Domstolen kan dock inte undvika att påpeka att ett från samhällsekonomisk synpunkt mindre kostsamt men miljömässigt godtagbart alternativ hade varit att deponera muddret i en av vikens djuphålor och sedan täcka muddret med renare sediment.

10 Vem bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målet (forts I)? Sökanden har, med hänvisning till att den anslagsgivande myndigheten Naturvårdsverket motsätter sig deponering i djuphåla, valt bort detta alternativ. Domstolen beklagar detta, men kan inte förelägga sökanden att ansöka om ett sådant alternativ. Eftersom det sökta alternativet innebär för sökanden klara fördelar genom ett ökat markvärde jämfört med deponering i djuphåla, anser domstolen landalternativet vara acceptabelt. (Valdemarsviken)

Vem bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målet (forts II)? Naturvårdsverket har yrkat att förorenade massor inte tillåts nyttiggöras för anläggningsändamål inom hamnområdet.

11 Vem bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målet (forts II)? Naturvårdsverket har yrkat att förorenade massor inte tillåts nyttiggöras för anläggningsändamål inom hamnområdet. MMÖD anser sammantaget att nyttiggörande av förorenade massor innebär en hushållning av resurser enligt 2 kap. 5 MB och att åtgärden, med de åtaganden som kommunen gjort och med villkor om stabilisering och tätskikt, uppfyller kraven i 2 kap. 3 MB. Den utlakning som trots vidtagna skyddsåtgärder kan komma att ske till recipienten kan antas bli försumbar och hindrar inte lokaliseringen. Tillstånd ska ges till nyttiggörandet. (MMÖD i Oskarshamns hamn)

12 Tillståndsprövning av saneringsprojekt - sammanfattning Samspelet mellan tillståndsprövningen och bidragsprocessen är viktigt! Bidragsprocessen kan, men måste inte, styra vad som kan tillåtas! Tillståndsprövningen måste beakta att alla sökta åtgärder kanske inte kommer att täckas av bidrag och därför inte genomförs! Naturvårdsverket har en viktig roll som remissmyndighet i tillståndsprövningen!

13 Tillståndsprövning av saneringsprojekt - reflektioner Några väsentliga skillnader jämfört med tillståndsprövning av vanliga projekt Nätverket Renare Mark mars 2015 Per Molander, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Relevanta dokument

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs