Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Transkript

1 Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental

2 Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas den fram? Vilka mottagningsanläggningar ska användas? Ska massorna återanvändas? Föroreningar? Provtagning? (var, när, hur?)

3 Stort projekt - Hantering av överskottsmassor i Annedal Beläget i Bromma, Stockholm. Cirka m2

4 Annedal - Fakta Planerat för cirka 2700 bostäder, parker, skola och förskolor. Stockholms stad utför förberedande markarbeten. På tomtmark. Lämnar över tomter med föroreningshalter under platsspecifika riktvärden till respektive byggherre. Nya ledningar (sopsug, el, vatten, avlopp). Gator, trottoarer, torg och parker. Breddning och muddring av Bällstaån. Byggtid

5 Annedal - Fakta Tidigare industriområde där det funnits verksamhet sen 1800-tal. Undersökningar i flera omgångar sen tidigt 2000-tal. Förorenat av främst metaller men även lokala hotspots med höga halter PAH, olja, PCB samt flyktiga kolväten.

6 Annedal - Utförande Platsspecifika riktvärden och hanteringsklasser för metaller och organiska ämnen. Staden har haft projektkontor med byggledning på plats sedan starten Uppdelat i flera etapper. Upphandling av varje etapp allteftersom, olika entreprenörer för varje etapp. Massbalans togs fram av exploateringskontoret inför varje etapp. Plan för miljökontroll togs fram av exploateringskontoret inför varje etapp. De förberedande markarbetena i de första etapperna påbörjades våren 2008 och avslutas i den sista etappen under Området helt inflyttningsklart 2016.

7 Annedal - Miljökontroll WSP påbörjade uppdraget med miljökontroll maj 2008, Exploateringskontoret beställare. Miljökontrollen omfattade provtagning och klassificering av: Jord Grundvatten Sediment Ytvatten (Bällstaån) Klassificering av massor skedde på tre olika sätt: Rutnät (10x10, halvmetersvis max 2,5 meter djup) Klassificeringar i större enheter utifrån jordart, föroreningsinnehåll och halter Klassificering av massor på upplag

8 Annedal Svårigheter miljökontroll och masshantering Stort område lång tidsperiod Heterogen fyllning Byggrester och skrot (tegel, armerad betong m.m.) Djup schakt (vissa ställen > 4 meter djupt) Djuphål med förorening, även i/under lera Hantering av sediment Flera olika hanteringsklasser Ofta snabba beslut, korta ledtider

9 Annedal i siffror Total omfattning WSPs uppdrag drygt 4000 timmar. Ca 2000 prover till laboratorium. Kostnad miljökontroll inklusive analyser ca 4-6 MSEK. Total mängd borttransporterat cirka ton schaktmassor, ton sediment. Ca 30% under MKM Ca 30% >MKM-2MKM Ca 30% >2MKM-FA Ca 10% FA Återanvänt inom Annedal ca ton. Hanteringskostnader > 100 MSEK.

10 Annedal lärdomar Byggledning på plats genom hela projektet. Hög närvaro av miljökontrollant under arbetsintensiva perioder. Provtagning och klassificering till stor del utförd innan schakt. Tät avstämning mellan beställare, byggledning, miljökontroll, tillsynsmyndigheten och entreprenörer. Möjlighet till hanteringsytor på plats (som minskade i storlek allteftersom projektet fortskred).

11

12 Annedal Kunde något gjorts annorlunda? Kunde man ha minskat borttransporterade mängder och därigenom kostnader? Alternativ planering? Kunde mer massor ha återanvänts på plats? Kunde massor ha behandlats på plats?

13 Exempel på mindre projekt WSP kontaktas av entreprenör om provtagning inför förberedande schaktarbeten av en före detta parkeringsplats (cirka 2000m2) som ska förberedas för bostadsbyggnation. Vid startmöte framkommer att: Total schaktvolym är cirka 2000 m3. Det finns uppgifter om äldre undersökningar från närområdet med konstaterade höga halter av PAH. Ingen plan för masshantering eller omgivningskontroll finns framtagen. Inga kontakter har tagits med tillsynsmyndigheten.

14 Exempel på mindre projekt Inledande översiktlig provtagning av området påbörjas samtidigt som handlingsplan och anmälan upprättas och lämnas in. Höga halter zink, koppar och PAH påträffas. beslut om tätare provtagning. Vald mottagningsanläggning kräver laktester. Projektet fördyras och tidplanen förskjuts.

15 Mindre projekt - Svårigheter Ofta ingen eller oklar information om tidigare undersökningar. Oklart hur masshantering ska ske (återanvändning? Vart ska massorna?) Snabba beslut. Begränsad budget.

16 Mindre projekt- Lärdomar Tidigare kontakt med miljökontrollant. Mer tid till provtagningsplan och inläsning på tidigare undersökningar i området, laktester redan i samband med första provtagningsomgången. Tidigare och tydligare kommunikation med mottagningsanläggning. Avstämning med tillsynsmyndigheten i tidigt skede.

17 Slutord Masshantering är en komplex fråga som kan ge stora konsekvenser på miljö, tidplan och ekonomi. Kostnad för miljökontroll ofta låg i förhållande till hanteringskostnader. MEN kan ha stor betydelse för den totala kostnaden! Frågan måste lyftas i ett tidigt skede. För att få en mer effektiv och miljömässigt hållbar hantering av schaktmassor behövs förslag på alternativa lösningar för att minska volymer och transporter.