Modellering av sedimentspridning vid Gävle

Transkript

1 Sofia Åström, Kristoffer Hallberg RAPPORT NR Modellering av sedimentspridning vid Gävle

2 Pärmbild. Bilden tillhör beställaren.

3 RAPPORT NR Författare: Uppdragsgivare: Sofia Åström Gävle Hamn AB Kristoffer Hallberg Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: Anna Edman 2010/2035/ Kjell Wickström Modellering av sedimentspridning vid Gävle Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Gävle Hamn AB Gävle Distribution Sjöfartsverket, Anders Henriksson Gävle Hamn, Jonas Rahm Gävle Hamn, Linda Astner Klassificering ( ) Allmän (x) Affärssekretess Nyckelord Projektansvarig Kjell Wickström kjell.wickstrom@smhi.se Kontaktperson Gävle hamn, muddring, spill, spridning, modellering, Delft3D Övrigt Anders Henriksson anders.g.henriksson@sjofartsverket.se

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING METODIK Modellberäkningar Simulerade källor med mudderspill Simulerade fall Ström- och vattenståndsmätningar Kontroll av modellen Randvillkor Resultat Vad betyder resultaten av den genomförda kontrollen? RESULTAT Fall Fall Fall Fall Stark vind DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 Sammanfattning Gävle Hamn AB planerar att muddra inseglingsrännan till Gävle hamn och tippa det muddrade materialet längre ut i Gävlebukten. SMHI har fått i uppdrag att sätta upp en tredimensionell hydrodynamisk strömningsmodell över området och beräkna spridningen och utspädningen av det suspenderade materialet. Syftet med utredningen är att visa vilka områden som kan bli påverkade av suspenderade muddermassor samt utspädningsgraden på olika avstånd från muddringsplatsen. Fyra typfall m.a.p. ström, vind och skiktning har simulerats. Följande slutsatser kan dras: Spridningsbilden skiljer sig som väntat beroende på omgivande förhållanden m.a.p. skiktning, ström och vind. De oskiktade fallen har likartad spridningsbild i hela vattenmassan, från ytan till botten, medan skiktade förhållanden gör att spridningsbilden kan se olika ut vid ytan och vid botten. Resultaten ger god uppfattning om maximal spridningslängd i de olika fallen. Högre koncentrationer (lägre utspridningsgrad) än vad resultaten i avsnitt 6 visar kommer sannolikt inte att uppkomma. Resultaten visar att påverkan vid Engesberg som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut mindre än 5 gånger då det når land vid Engesberg. Resultaten visar att påverkan i grundområdet mellan Limön och Orarna som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut gånger då det når grundområdet. Resultaten visar att påverkan i Inre fjärden som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut gånger då det når Inre fjärden. Resultaten visar att påverkan vid tipplatsen som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut 6-10 gånger på avståndet 4 km från tipplatsen. Utspädningen är som sämst i centrum av den smala plymen med mudderspill och ökar snabbt mot kanterna. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 1

8 2 Bakgrund Gävle Hamn AB planerar att muddra inseglingsrännan till Gävle hamn och förbereder tillsammans med Sjöfartsverket en ansökan till Miljödomstolen om bland annat tillstånd för muddring och tippning. Muddermassorna kommer till stor del bestå av bland annat leror och gyttja. Det är viktigt att få klargjort spridningen av de muddermassor som under muddringen suspenderar i vattenmassan. SMHI har därför fått i uppdrag att sätta upp en tredimensionell hydrodynamisk strömningsmodell över området och beräkna spridning och utspädning av det suspenderade materialet. Som komplement till modellen har även ström- och vattenståndsmätningar utförts. 3 Syfte Syftet med utredningen är att visa vilka områden som kan bli påverkade av suspenderade muddermassor samt utspädningsgrad på olika avstånd från muddrings- och tippningsplatsen, under förutsättning att inga skyddsåtgärder vidtas. Avsikten är att visa maximala spridningslängden under naturliga/vanliga förhållanden i området. 4 Områdesbeskrivning Gävle ligger längst in i Gävlebukten i Bottenhavet. Allra närmast land rinner Gavleån ut i Inre fjärden som sedan övergår i Yttre fjärden. Här finns en liten skärgård med små öar som bildar sund och grundområden. Djupen varierar och är störst nordost om Limön samt söder och öster om Lövgrund, se Figur 1. Vattentransporten i området drivs dels av vinden, men också av tryck(vattenstånds)-skillnader som skapas av kustparallella strömmar i Bottenhavet och som kan inverka något även inne i skärgårdsområden. Ett tredje cirkulationsmönster skapas av täthetsskillnader mellan skärgårdsområdet och havet som ger inström av tyngre saltare vatten under utströmmande lättare ytvatten, s.k. estuarin cirkulation. Bottenhavet har en medelsalthalt i ytan på 5-6 psu. Saltsprångskiktet brukar ligga på m djup, och salthalten i de djupare lagren är 6-7 psu. Yttemperaturen varierar under året mellan 0 o C om vintern till 15 o C om sommaren. I samband med uppvärmningen under sommarhalvåret bildas en temperaturskiktning på m djup ovanpå kallare vatten i massorna under (Ref 1). Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 2

9 Figur 1. Översiktskarta över Gävlebukten med omgivande land och vattenområden. Muddringsområdet i Yttre fjärden och tippningsområdet väster om Lövgrund har markerats med ett svart kryss. Djupuppgifterna i figuren är hämtad från Sjöfartsverkets digitala sjökort nr 534 och nr Även kompletterande digitaliserade djupuppgifter från beställaren har lagts in i modellen. 5 Metodik I samband med muddringsarbeten sker spridning av partiklar med de strömmar som förekommer i muddringsområdet. Allra längst kan partiklarna nå om det muddrade materialet är mycket finkornigt och går i suspension i vattnet, d.v.s. när sjunkhastigheten hos partiklarna är mycket liten. Muddermassorna kommer att bestå av bland annat lera och gyttja vars partiklar är mycket små. I modellen beräknas därför spridningen av ett ämne som går helt i suspension. Resultatet av beräkningarna visar därmed maximal spridningslängd. Denna utredning innehåller två huvudsakliga moment: Modellberäkningar av utspädning och spridning av mudderspill vid ett muddringsområde och ett tippningsområde (se Figur 1). Strömmätningar vilka används för att validera modellen. Vattenståndsmätningar som används för att validera modellens randvillkor, data från SMHI:s operativa havscirkulationsmodell HIROMB (High Resolution Operational Model for the Baltic Sea). Data från HIROMB används sedan för att driva beräkningsmodellen som beräknar utspädning och spridning av mudderspill. Tippområdet har idag ett vattendjup av ca m. För att undersöka huruvida det finns någon risk för erosion av de muddermassor man tippar har djupet i modellen minskats med 3 m i tippområdet. Modellberäkningarna ger då den bottenhastighet och bottenskjuvspänning (den kraft per ytenhet som botten utsätts för av det strömmande vattnet) som man får efter att man har tippat muddermassor i området. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 3

10 5.1 Modellberäkningar För att simulera utspädning och spridning av mudderspill har en tredimensionell hydrodynamisk strömningsmodell (Ref. 2) satts upp över området, se Figur 2. Figur 2. Modellområdets utsträckning samt placering av ströminstrument (röd prick). De gröna strecken markerar var snitt med strömmätningar har gjorts. Modellen arbetar i ett beräkningsnät som görs detaljerat i områden som bedöms vara mycket intressanta och glesas ut i mindre viktiga partier. För varje cell i beräkningsnätet simuleras strömstyrka och riktning, turbulens och utspädningen av sedimentspillet från muddrings och tippområdet. Djupen i modellen är hämtade från Sjöfartsverkets sjökort nr 534 och Beräkningsmodellen drivs av ström på den norra randen och vattenstånd på den östra randen, samt av vinden över området. Strömmar och vattenstånd är hämtade från SMHI:s operativa havscirkulationsmodell HIROMB. HIROMB har upplösningen 3 nautisk mil och körs dagligen för hela Östersjöområdet. HIROMB har validerats i Hanöbukten och för Finngrunden med god överensstämmelse för medelströmmar. Extremströmmar har däremot visat sig bli något överskattade. För att säkerställa resultaten jämförs vattenståndsdata från HIROMB med vattenståndsmätningar vid Norrsundet, som ligger strax norr om Iggön, och Fågelsundet, se Figur 2. I beräkningsmodellen finns ett tillflöde från Gavleån längst in i Inre fjärden. Flödet är satt till 20 m 3 /s vilket är medelflödet för Gavleån. Testeboån som också mynnar i Inre fjärden har ett mycket litet medelflöde och bedöms därför inte ha någon påverkan på spridning och utspädning av mudderspill. Öster om Gårdskär mynnar Dalälven. Beräkningar som gjorts med och utan tillflödet från Dalälven visar att flödet från älven endast påverkar strömningen i området från älvens mynning till ca 4 km norrut från mynning. Tippområdet ligger ca 11 km norr om älvens mynning. Inte heller spridning eller utspädning av mudderspill från mudder- och tippområdet påverkas av flödet. Dalälven har därför uteslutits ur beräkningarna. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 4

11 5.1.1 Simulerade källor med mudderspill Vid en planerad muddrings respektive tippningsplats ansätts i modellen en källa av suspenderat material vid ytan (de översta 2 m i modellen) och en källa vid botten (de nedersta 2 m i modellen). Man kan sedan följa spridning och utspädning av mudderspill dels från ytan och dels från botten, från både muddrings- och tippningsplatsen. Med utspädning avses antal gånger som mudderspillet har spätts ut, definition: Utspädningen = 1/koncentrationen Simuleringar har gjorts för kontinuerligt utsläpp från en muddringsplats vid inseglingsrännan till Gävle hamn och en tippningsplats väster om Lövgrund under en total tid av 4 dygn. Jämförelse med uppmätta vinddata från SMHI:s mätstationer vid Eggegrund och Gävle visar att konstanta omgivningsförhållanden (konstant vindriktning och vindstyrka) håller i sig maximalt ca 4 dygn i sträck. Resultaten som presenteras senare i rapporten visar därmed spridningen av muddermassor efter 4 dygns kontinuerligt spill Simulerade fall Avsikten med simuleringarna är att genom ett antal typfall beskriva spridningsvägar och utspädningsgrad under naturliga förhållanden. Vid val av typfall har vi utgått från ett antal karaktäristiska situationer m.a.p. ström, vattenstånd, vind och skiktning i recipienten. Perioder med dessa typiska situationer har identifierats ur datamaterialet från HIROMB. Därefter har information om rådande vindar vid det aktuella tillfället inhämtats från SMHI:s mätstationer vid Eggegrund och Gävle. Vindhastighet och vindriktning från mätstationen vid Gävle har ansatts från Inre fjärden och ut till Limön. Från Limön och ut till modellens östra rand har vindhastighet och vindriktning från Eggegrund använts. Flödet från Gavleån har i alla beräkningar satt till 20 m 3 /s, vilket är medelflödet från ån. För varje fall har utsläpp vid ytan respektive botten simulerats. Samtliga fyra simulerade fall redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Randvillkor till de fyra typfallen som har simulerats. Ström (norra randen) Vattenstånd (östra randen) Vind Skiktning Fall 1 Medel sydgående Högt Medel västsydväst Oskiktat Fall 2 Stark sydgående bottenström Medel Medel syd-sydost Skiktat Fall 3 Medel sydgående Något lägre än medel Svag ost-nordost Skiktat Fall 4 Medel sydgående Medel Medel sjöbris/landbris Skiktat I Fall 2 är bottenströmmen stark, ca 0.1 m/s, de övriga fallen har medel strömstyrka i hela vattenkolumnen, m/s i ytan och m/s vid botten. Vattenståndet är högt i Fall 1, ca 0.4 m i höjdsystemet RH2000, och i Fall 2-4 runt medel, ca 0.1 m i RH2000, eller något lägre. Fall 1 är oskiktat vilket innebär att hela vattenmassan från ytan till botten har samma temperatur och salthalt (temperaturen 5 o C och salthalten 5 psu). Fall 2-4 är skiktade med avseende på temperaturen. Ytvattnet har temperaturen 15 o C och under språngskiktet på 15 m djup är temperaturen 5 o C. Salthalten är 5 psu i hela vattenkolumnen. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 5

12 I Tabell 2 och Tabell 3 visas frekvenser av uppmätta vindar i olika intervall på SMHI:s väderstation vid Gävle och Eggegrund, De vanligaste förekommande vindriktningarna är sydvästlig och västlig vind, därefter nordlig och nordvästlig. Vanligaste vindstyrkan är svaga, 0-5 m/s, vid Gävle och medel, m/s, vid Eggegrund. Starka vindar över 15 m/s är ovanliga. I Fall 4 växlar vinden mellan sjöbris och landbris och detta fall är därför inte stabilt som de tre andra simulerade fallen. Tabell 2. Frekvens (%) av uppmätta vindar vid Gävle, Växlande vindar redovisas under riktning 0/LUGNT. Vindhastighet (m/s) Vindriktning Frekvens (%): LUGNT N NE E SE S SW W NW Frekvens (%): Tabell 3. Frekvens (%) av uppmätta vindar vid Eggegrund, Växlande vindar redovisas under riktning 0/LUGNT. Vindhastighet (m/s) Vindriktning Frekvens (%): LUGNT N NE E SE S SW W NW Frekvens (%): Ström- och vattenståndsmätningar Ett ströminstrument av typen ADCP har placerats ut vid tippområdet, se Figur 2. Instrumentet mäter strömhastighet och riktning på flera nivåer i vattenmassan från 10 m över botten och neråt. Vid två tillfällen har strömhastighet och riktning också mätts i tre stycken tvärsnitt i modellområdet, se Figur 2. Vid varje mättillfälle gjordes ett antal mätningar i varje tvärsnitt. Två stycken mätare som registrerar vattenståndet placerades i området, en vid Fågelsundet och en vid Norrsundet. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 6

13 5.3 Kontroll av modellen När en numerisk beräkningsmodell skall användas för ett visst område bör alltid en kontroll av funktionen göras mot uppmätta data. I det här fallet har beräkningar och mätningar från ett av tillfällena med strömmätningar i de tre tvärsnitten utnyttjats för en jämförande analys Randvillkor Ur data från HIROMB har strömstyrka och riktning vid det aktuella tillfället ansatts på den norra randen och vattenstånd på den östra randen. Vattenståndsdata från HIROMB har jämförts med uppmätt vattenstånd vid Fågelsundet och Norrsundet. Jämförelsen visar på god överensstämmelse mellan modellerade och uppmätta vattenstånd. Strömmen på norra randen är riktad söder ut på hela randen och hastigheten varierar med djupet och i tiden. Vattenståndet är detsamma på hela östra randen och varierar i tiden mellan m i höjdsystemet RH2000. Vindmätningar från Gävle och Eggegrund vid samma tillfälle visar att den rådande vinden varierar mellan sydostlig och nord-nordostlig och har hastigheten 1-10 m/s. Vattnet i området är oskiktat med avseende på både salthalt och temperatur. Tillflödet från Gavleån är 20 m 3 /s, vilket är medelflödet från ån Resultat Vid analysen har beräkningsmodellen körts tidsberoende med start från ett nolläge och beräkningarna har pågått så länge att förhållandena blir så gott som stabilt stationära inne i modellen. Kontroll av modellen har gjorts mot strömmätaren vid tippområdet samt mot de tre tvärsnitten, se Figur 2. Vid strömmätaren har förhållandena vid botten studerats och för de tre tvärsnitten har ett medelvärde över hela djupet studerats. Både i Yttre fjärden, där muddringsområdet ligger, och vid tippområdet förekommer virvlar, en del av dem relativt stora. Det exakt läget av en sådan virvel är inte trivialt att beräkna. Dessutom är alla virvlar inte helt stationära utan vandrar fram och tillbaka något i området, vilket också bekräftas av att mätningarna av bottenströmmen vid tippningsplatsen inte är helt stabila. Detta gör det svårt att göra en direkt jämförelse av uppmätt och beräknad ström i tvärsnitten eftersom framförallt strömriktningen kan variera mycket inom ett litet område. För att kunna göra en rimlig jämförelse mellan beräknad och uppmätt ström har beräknad ström i ett område runt tvärsnittet jämförts med uppmätt ström i tvärsnittet. Strömmätaren vid tippningsplatsen mäter strömmar på flera djup från 10 m över botten och ner till botten. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta strömmar på flera nivåer i vattenmassan visar på bra överensstämmelse. Beräknande strömhastigheter ligger i samtliga fall inom intervallet för högsta och lägsta uppmätta strömhastighet för det valda tillfället. Beräknad och uppmätt strömhastighet på djupet ca 1 m ovanför botten visas i Figur 3. En sammanfattning av jämförelsen visar att de beräknande strömriktningarna och strömhastigheterna vid tippningsplatsen, 10 m ovanför botten och neråt, är rimliga. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 7

14 Figur 3. Beräknad (röd) och uppmätt (svart) strömhastighet ca 1 m ovanför botten vid tippområdet under cirka ett dygn. En jämförelse mellan uppmätt och beräknad ström har gjorts i de tre tvärsnitten, se Figur 2. Jämförelse är gjord för hastighet som medelvärdesbildats över djupet. Som nämnts tidigare är det svårt att göra en direkt jämförelse av uppmätt och beräknad ström i tvärsnitten eftersom framförallt strömriktningen kan varierar mycket inom ett litet område p.g.a. virvlar. Därför har uppmätt ström i tvärsnittet jämförts med beräknad ström i ett område runt tvärsnittet. Intervallet mellan högsta och lägsta beräknad respektive uppmätt strömhastighet har jämförts. I det östra tvärsnittet ligger den uppmätta strömhastigheten i intervallet m/s. Strömhastigheten från beräkningsmodellen ligger i intervallet m/s inom ett område runt tvärsnittet. I det norra tvärsnittet ligger den uppmätta strömhastigheten i intervallet m/s, se Figur 4. Strömhastigheten från beräkningsmodellen ligger i intervallet m/s inom ett område runt tvärsnittet, se Figur 5. I det västra tvärsnittet ligger den uppmätta strömhastigheten i intervallet m/s. Strömhastigheten från beräkningsmodellen ligger i intervallet m/s inom ett område runt tvärsnittet. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 8

15 Figur 4. Uppmätta strömmar (djupmedelvärdesbildade) i det norra tvärsnittet för ett av mättillfällena. Skalpilen på vänster sida i figuren visar strömhastigheten 0.2 m/s. Längden på denna ska jämföras med de blåa strecken i figuren för att få strömhastigheten i tvärsnittet som varierar mellan m/s. Av streckens riktning ser man att strömmen är nordgående i princip hela tvärsnittet. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 9

16 Figur 5. Beräknad (djupmedelvärdesbildad) strömhastighet vid det norra tvärsnittet vid samma tillfälle som tvärsnittet i Figur 4 är uppmätt. Liksom i mätningarna är strömmen nordgående, hastigheten varierar mellan m/s Sammanfattningsvis visar jämförelsen av beräknad och uppmätt ström i de tre tvärsnitten att de beräknade strömriktningarna i huvudsak är riktiga i samtliga sund. De beräknade hastigheterna är i samma storleksordning. Dock är de beräknade strömhastigheterna något högre än de uppmätta i det norra tvärsnittet och något lägre i de östra och södra tvärsnitten Vad betyder resultaten av den genomförda kontrollen? I de fall där beräkningsmodellen ger något för låga beräknade hastigheter kan detta väntas orsaka dels en svagare turbulens (blandningsintensitet) än i verkligheten dels en kortare spridningslängd. Denna avvikelse bör leda till att utspädningen i verkligheten är något bättre samt att spridningen av mudderspillet kan nå en något längre sträcka i verkligheten. Att sträckan som mudderspillet når i beräkningarna kan underskattas något kompenseras dock till stor del av den långa simuleringstiden på fyra dygn. I de fall där beräkningsmodellen ger något för höga beräknade hastigheter kan dettas väntas orsaka dels en starkare turbulens än i verkligheten, dels en längre spridningslängd. Denna avvikelse bör leda till att utspädningen i verkligheten kan vara något lägre samt att spridningen av mudderspillet inte når lika långt i verkligheten. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 10

17 Sammanfattningsvis kan man säga att de beräknade hastigheterna i en del fall kan vara något högre än i verkligheten och i en del fall något lägre. Dock har de beräknande och uppmätta hastigheterna samma storleksordning och riktning, och resultaten från beräkningsmodellen bedöms uppfylla de precisionskrav som man kan förvänta sig vid simuleringar med numeriskamodeller. 6 Resultat Resultaten av simuleringarna av mudderspill vid Gävle presenteras för vart och ett typfall (enligt avsnitt 5.1.2), dels med bilder som visar spridningen i ytan och vid botten, dels med kommentarer till bilderna. Resultaten visas som utspädningsgrad d.v.s. antal gånger som mudderspillet har spätts ut, efter fyra dygns kontinuerligt spill och under stabila omgivande förhållande m.a.p. skiktning, ström och vind och med skiftande sjöbris/landbris i Fall 4. I detta avsnitt presenteras resultaten för spridning i ytan av mudderspill från ytan och spridning vid botten av mudderspill från botten. Bilder som visar spridning i ytan av mudderspill från botten och spridning vid botten av mudderspill från ytan finns under Bilaga 1. I Bilaga 2 finns en tabell som anger utspädningen av mudderspill vid ytan och botten i ett antal punkter i Yttre fjärden för Fall 1 och Fall 3. I Bilaga 3 finns figurer som visar utspädningen av mudderspill från muddringsområdet för Fall 1 och Fall 3. En linje markerar i varje figur 3 gångers utspädning av mudderspillet. I de fall där utspädningen är högre är den lägsta utspädningen som förekommer i bilden markerad med en linje. När man tittar på resultaten är det viktigt att ha i minnet att den totala koncentrationen av mudderspill i t.ex. ytan är summan av det mudderspill som tillförs från ytan och det mudderspill som tillförs från botten. Det går inte att addera antalet gånger som mudderspill från ytan spätts i en viss punkt med antalet gånger som mudderspill från botten spätts i samma punkt. Detta eftersom strömmar och turbulens varierar från tillfälle till tillfälle, därmed kan initialutspädningen vara olika vid ytan och botten. Istället får man utifrån en initialkoncentration av mudderspill (som man känner till eller tar som typexempel) beräkna koncentrationen av mudderspill i ytan som tillförts från ytan och koncentrationen av mudderspill som tillförts från botten. Ett räkneexempel illustrerar hur man ska tänka: Säg att figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från ytan i Fall X visar att mudderspillet i ett område spätts ut 5 gånger. Figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från botten visar i Fall X att mudderspillet spätts ut 20 gånger i samma område. Om initialkoncentrationen av mudderspill är säg 300 mg/l vid källan (både ytan och botten) så gäller följande: Koncentrationen av mudderspill i ytan är 300/5 mg/l = 60 mg/l av mudderspill som tillförts från ytan Koncentrationen av mudder spill i ytan är 300/20 mg/l = 15 mg/l av mudderspill som tillförts från botten Den totala koncentrationen av mudderspill i ytan är 60 mg/l + 15 mg/l = 75 mg/l Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 11

18 6.1 Fall 1 Resultaten för Fall 1 (högt vattenstånd på östra randen, medel sydlig ström på norra randen, medel väst-sydvästlig vind, oskiktad vattenmassa) visas i Figur 6 - Figur 7. Figur 6. Spridning i ytan av mudderspill från ytan vid Fall 1 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 7. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 1 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 12

19 Som vi ser i Figur 6 - Figur 7 ser spridningsbilden likartad ut i hela vattenmassan, från ytan till botten till följd av att oskiktade förhållanden råder. Mudderspill från både ytan och botten sprids i hela vattenkolumnen. Mudderspill från muddringsområdet sprids i hela Yttre fjärden och in mot Inre fjärden. Sämst utspädning i ytan fås i ett smalt stråk söder om mudderplatsen, utspädningen är här mindre än 5 gånger. I ett större område runt mudderplatsen är utspädningen av mudderspill 6-10 gånger. Utspädningen ökar med avståndet från mudderplatsen och i Inre fjärden är utspädningen i ytan gånger. I sundet mellan Limön och Orarna är utspädningen som sämst gångers utspädning. Vid tippområdet rör sig en virvel och mudderspillet följer dess rörelsemönster. Närmast tippområdet går ett stråk söderut med mudderspill som spätts gånger på avståndet 4 km från tippområdet. Strömhastigheterna vid botten vid tippområdet är m/s. Den högsta bottenskjuvspänningen i tippområdet är ca N/m 2. Enligt tidigare sammanställningar från SMHI bör en sådan bottenskjuvspänning inte innebära någon risk för erosion av bottensediment (Ref. 3). Detta förutsatt att man håller sig i den djuphåla i området mellan Limön och Lövgrund som utsetts till tippområde. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 13

20 6.2 Fall 2 Resultaten för Fall 2 (medel vattenstånd på östra randen, stark bottenström på norra randen, medel syd-sydostlig vind, skiktad vattenmassa) visas i Figur 8 - Figur 9. Figur 8. Spridning i ytan av mudderspill fån ytan vid Fall 2 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 9. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 2 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 14

21 Figur 8 - Figur 9 ovan visar att spridningsbilden ser olika ut i ytan och botten p.g.a. att skiktade förhållanden råder. I ytan är spridningen av mudderspill från mudderområdet begränsad till de norra delarna av Yttre fjärden medan det vid botten sprids i större delen fjärden. Vid mudderområdet sprids mudderspill från ytan på ett område om 2 x 3 km runt mudderområdet. Sämst utspädning i ytan fås nordost om muddringsplatsen, i ett smalt område (ca 300 m brett) är utspädningen mindre än 5 gånger, inne vid Engesberg är utspädningen gånger. I områdets ytterkanter har mudderspillet spätts gånger. Mudderspill från botten sprids i huvudsak åt sydväst. I ett område om 800 x 800 m runt mudderplatsen har mudderspillet spätts ut mindre än 5 gånger. I större delen av Yttre fjärden är utspädningen vid botten mindre än 25 gånger. Vid tippområdet sprids mudderspill i ytan med strömmen ner mot modellens södra rand. Utspädningen ökar med avståndet från tippområdet och på avståndet 4 km har mudderspillet spätts ut gånger. Vid botten sker spridningen av mudderspill huvudsakligen nordväst/väst om tippområdet in mot Utvalsnäs. Utspädningen av mudderspill vid botten ökar in mot Utvalsnäs, ca 500 m från land har mudderspillet spätts ut mer än 200 gånger. Strömhastigheterna vid botten vid tippområdet är m/s. Den högsta bottenskjuvspänningen i tippområdet är ca N/m 2. Enligt tidigare sammanställningar från SMHI bör en sådan bottenskjuvspänning inte innebära någon risk för erosion av bottensediment (Hydrodynamiska utredningar i Slussen projektet, Ref. 3). Detta förutsatt att man håller sig i den djuphåla i området mellan Limön och Lövgrund som utsetts till tippområde. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 15

22 6.3 Fall 3 Resultaten för Fall 3 (vattenståndet på östra randen något lägre än medel, medel sydlig ström på norra randen, svag ost-nordostlig vind, skiktad vattenmassa) visas i Figur 10 - Figur 11. Figur 10. Spridning i ytan av mudderspill från ytan vid Fall 3 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns simulering med kontinuerligt spill. Figur 11. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 3 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 16

23 Liksom i Fall 2 visar Figur 10 - Figur 11 att spridningsbilden ser olika ut i ytan och vid botten till följd av att skiktade förhållanden råder. Från mudderområdet sprids mudderspill i ytan in mot fastlandet, medan mudderspill från botten sprids i större delen av Yttre fjärden. Från mudderområdet sträcker sig i ytan en plym med mudderspill in mot Engesberg. Då plymen når land har mudderspillet spätts mindre än 5 gånger. Plymen följer kusten norr och söderut samtidigt som utspädningen i den ökar. Plymen med mudderspill har spätts mer än 200 gånger i Inre fjärden och gånger norr om udden vid Engesberg. Mudderspill från botten sprids i huvudsak åt sydväst. I ett område om 900 x 1500 m närmast mudderplatsen är utspädningen mindre än 5 gånger. Vid stora delar av botten i Yttre fjärden har mudderspillet spätts mindre än 20 gånger. I Inre fjärden är utspädningen av mudderspill från botten gånger. Mudderspill från tippområdet sprids i ytan med strömmen ner mot modellens södra rand. Utspädningen av mudderspill ökar med avståndet från tippområdet och 4 km från tippområdet har mudderspillet spätts ut 6-10 gånger. Sämst utspädning är det i centrum av plymen medan utspädningen snabbt ökar ut åt plymens kanter. Vid botten sker spridningen av mudderspill till stor del i närheten av tippområdet. I ett område om 500 x 1500 m runt tippområdet är utspädningen av mudderspill mindre än 5 gånger. Strömhastigheterna vid botten vid tippområdet är m/s. Den högsta bottenskjuvspänningen i tippområdet är ca N/m 2. Enligt tidigare sammanställningar från SMHI bör en sådan bottenskjuvspänning inte innebära någon risk för erosion av bottensediment (Ref. 3). Detta förutsatt att man håller sig i den djuphåla i området mellan Limön och Lövgrund som utsetts till tippområde. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 17

24 6.4 Fall 4 Resultaten från Fall 4 (medel vattenstånd på östra randen, medel sydgående ström på norra randen, medel sjöbris/landbris, skiktad vattenmassa) visas i Figur 12 - Figur 13. Figur 12. Spridning i ytan av mudderspill från ytan vid Fall 4 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 13. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 4 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 18

25 I Figur 12 - Figur 13 ser man att spill från mudderområdet sprids i stora delar av Yttre fjärden, in i Inre fjärden och i grundområdet mellan Limön och Orarna. Spridningsbilden ser olika ut vid ytan och botten p.g.a. att skiktade förhållanden råder. I ett stråk som går i ytan sydväst från mudderplatsen är utspädningen av mudderspill mindre än 10 gånger. Utspädningen ökar med avståndet från mudderplatsen och när mudderspillet når grundområdet norr om Orarna är utspädningen som sämst gånger. Vid botten sprids mudderspill från mudderområdet in mot Inre fjärden. I ett litet område (400 x 1500 m) närmast mudderplatsen är utspädningen mindre än 5 gånger. I Inre fjärden har mudderspillet vid botten spätts gånger. Från tippområdet sprids mudderspillet i ytan med strömmen ner modellens sydöstra rand. Cirka 4 km söder om tipplatsen har plymen med mudderspill spätts ut gånger. Precis som i Fall 3 är utspädningens sämst i mitten av plymen och ökar snabbt mot plymens kanter. Vid botten går ett stråk med mudderspill sydost ut från mudderområdet. I ett område om 1 x 3 km runt mudderplatsen är utspädningen sämre än 20 gånger. Strömhastigheterna vid botten vid tippområdet är m/s. Den högsta bottenskjuvspänningen i tippområdet är ca N/m 2. Enligt tidigare sammanställningar från SMHI bör en sådan bottenskjuvspänning inte innebära någon risk för erosion av bottensediment (Ref. 3). Detta förutsatt att man håller sig i den djuphåla i området mellan Limön och Lövgrund som utsetts till tippområde. 6.5 Stark vind Ett fall med stark vind har simulerats som ett test för att se vilka strömhastigheter och vilken bottenskjuvspänning man skulle få vid tippområdet under en sådan situation. Simuleringen har utgått från samma förhållanden när det gäller ström, vattenstånd och skiktning som Fall 1, dvs. högt vattenstånd, medel stark ström och en oskiktad vattenmassa, men med stark nordlig vind. Resultaten från simuleringen visar att bottenhastigheten vid tippområdet ligger mellan m/s. Den högsta bottenskjuvspänningen i området är ca 0.03 N/m 2. Enligt tidigare sammanställningar från SMHI bör en sådan bottenskjuvspänning inte innebära någon risk för erosion av bottensediment (Hydrodynamiska utredningar i Slussen projektet, Ref. 3). Detta förutsatt att man håller sig i den djuphåla i området mellan Limön och Lövgrund som utsetts till tippområde. 7 Diskussion Modellen har drivits så att man först låter stationära förhållanden m.a.p. strömsituationen ställa in sig (förutom i Fall 4 då man har växlande land och sjöbris). Därefter låter man dessa konstanta drivningsförhållanden råda under fyra dygn då sedimentspill tillsätts och sprids kontinuerligt från mudderplatsen. Vindmätningar från Eggegrund och Gävle visar som nämnts ovan att konstant vindhastighet och riktning kan hålla i sig i perioder om upp till fyra dygn. Dock visar de strömmätningar som genomförts i samband med detta projekt och strömdata från HIROMB som använts som drivning till modellen att helt konstants strömförhållanden sannolikt inte håller i sig i mer än några timmar. Detta betyder att simuleringarna av sedimentspridning pågått under tillräckligt lång tid för att vara på säkra sidan. Högre koncentrationer (lägre utspädningsgrad) än vad resultaten visar i avsnitt 6 visar kommer sannolikt inte att uppkomma. I simuleringarna har vi inte tagit hänsyn till den initiala utspädning som sker precis i anslutning till mudder- och tipplatsen. Denna utspädning varierar med strömmar och turbulens och kan därmed variera från tillfälle till tillfälle. Detta gör att utspädningsgraden i ett fall enbart kan relateras till den initiala koncentrationen i det specifika fallet. Man kan med andra ord inte jämföra ett fall med ett annat rakt av, eftersom initialutspädningen och därför också initialkoncentrationen kan vara olika i de båda fallen. I fall med lägre strömhastighet vid utsläppsplatsen fås en lägre initial utspädning (t.ex. Fall 3 och Fall 4), medan den initiala utspädningen i t.ex. Fall 1 är högre p.g.a. starkare strömmar. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 19

26 Eftersom vi inte tagit hänsyn till initial utspädning kan resultaten av de genomförda simuleringarna sägas visa maximala spridningslängden i några typfall och en utspädningsgrad som inte överskattats. 8 Slutsatser Spridningsbilden skiljer sig som väntat beroende på omgivande förhållanden m.a.p. skiktning, ström och vind. De oskiktade fallen har likartad spridningsbild i hela vattenmassan, från ytan till botten, medan skiktade förhållanden gör att spridningsbilden kan se olika ut vid ytan och vid botten. Resultaten ger god uppfattning om maximal spridningslängd i de olika fallen. Högre koncentrationer (lägre utspridningsgrad) än vad resultaten i avsnitt 6 visar kommer sannolikt inte att uppkomma. Resultaten visar att påverkan vid Engesberg som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut mindre än 5 gånger då det når land vid Engesberg. Resultaten visar att påverkan i grundområdet mellan Limön och Orarna som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut gånger då det når grundområdet. Resultaten visar att påverkan i Inre fjärden som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut gånger då det når Inre fjärden. Resultaten visar att påverkan vid tipplatsen som sämst innebär att mudderspillet har spätts ut 6-10 gånger på avståndet 4 km från tipplatsen. Utspädningen är som sämst i centrum av den smala plymen med mudderspill och ökar snabbt mot kanterna. Resultaten visar att mudderspill från ytan når botten i större utsträckning än mudderspill från botten når ytan. Påverkan i Yttre fjärden innebär att mudderspill från ytan som når botten som sämst har spätts ut mindre än 5 gånger inne vid Engesberg. 9 Referenser Ref. 1. Naturundersökningar på Finngruden ström, hydrografi och is. SMHI rapport nr Signild Nerheim, Torbjörn Grafström, Amund E. B. Lindberg. Ref. 2. Delft hydraulics software. Hemsida: Ref. 3. Hydrodynamiska utredningar i Slussen projektet. SMHI rapport nr Ola Nordblom och Jonny Svensson. 10 Bilaga 1 Resultaten av simuleringarna av mudderspill vid Gävle presenteras för vart och ett typfall (enligt avsnitt 5.1.2), dels med bilder som visar spridningen i ytan och vid botten. Resultaten visas som utspädningsgrad d.v.s. antal gånger som mudderspillet har spätts ut, efter fyra dygns kontinuerligt spill och under stabila omgivande förhållande m.a.p. skiktning, ström och vind, utom vid skiftande sjöbris/landbris i Fall 4. I detta avsnitt presenteras resultaten för spridning i ytan av mudderspill från botten och spridning vid botten av mudderspill från ytan. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 20

27 Fall 1 Figur 14. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall 1 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 15. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall 1 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 21

28 Fall 2 Figur 16. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall 2 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 17. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall2 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 22

29 Fall 3 Figur 18. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall3 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 19. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall 3 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 23

30 Fall 4 Figur 20. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall 4 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Figur 21. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall 4 (se Tabell 1). Bilden visar utspädningsgrad (antal gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 24

31 11 Bilaga 2 I Tabell 4 och Tabell 5 anges utspädningen av mudderspill för ett antal punkter i Yttre fjärden för Fall 1 och Fall 3. I varje tabell anges utspädningen av mudderspill från ytan vid ytan och vid botten, och spridning av mudderspill från botten vid botten och vid ytan. Punkterna har valts ut i samråd med beställaren. När man har tittat på hur utspädningen ser ut i en cell har man också tittat på hur utspädningen ser ut i området närmast cellen (ca 30 m runt cellen). Ibland förekommer ganska stora variationer av utspädningen inom ett litet område, t.ex. om punkten ligger i utkanten av plymen, och intervallet för hur många gånger mudderspillet har spätts ut är därför ganska stort i några punkter. I Figur 22 visas en karta över Yttre fjärden där de punkter där utspädningen anges är utmärkta med gröna prickar. Numreringen i tabellen följer numreringen i kartan så att raden med nr 0 i tabellen motsvarar punkten märkt med siffran 0 på kartan. När man tittar på resultaten är det viktigt att ha i minnet att den totala koncentrationen av mudderspill i t.ex. ytan är summan av det mudderspill som tillförs från ytan och det mudderspill som tillförs från botten. Det går inte att addera antalet gånger som mudderspill från ytan spätts i en viss punkt med antalet gånger som mudderspill från botten spätts i samma punkt. Detta eftersom strömmar och turbulens varierar från tillfälle till tillfälle, därmed kan initialutspädningen vara olika vid ytan och botten. Istället får man utifrån en initialkoncentration av mudderspill (som man känner till eller tar som typexempel) beräkna koncentrationen av mudderspill i ytan som tillförts från ytan och koncentrationen av mudderspill som tillförts från botten. Ett räkneexempel illustrerar hur man ska tänka: Säg att figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från ytan i Fall X visar att mudderspillet i ett område spätts ut 5 gånger. Figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från botten visar i Fall X att mudderspillet spätts ut 20 gånger i samma område. Om initialkoncentrationen av mudderspill är säg 300 mg/l vid källan (både ytan och botten) så gäller följande: Koncentrationen av mudderspill i ytan är 300/5 mg/l = 60 mg/l av mudderspill som tillförts från ytan Koncentrationen av mudder spill i ytan är 300/20 mg/l = 15 mg/l av mudderspill som tillförts från botten Den totala koncentrationen av mudderspill i ytan är 60 mg/l + 15 mg/l = 75 mg/l Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 25

32 Figur 22. Översiktskarta över Yttre fjärden och omgivande land och vattenområden. De gröna punkterna i figuren visar var uppgifterna om utspädning i Tabell 4 och Tabell 5 anges. Tabell 4. Antalet gånger som mudderspillet har spätts ut efter 4 dygns kontinuerligt spill för Fall 1. Utspädningen presensteras för spridning av mudderspill från ytan vid ytan och botten, och spridning av mudderspill från botten vid botten och ytan. X och Y koordinaterna anges i koordinatsystemet RT gon V. Ytan Botten Nr X Y Fall 1 Fall 1 Fall 1 Fall 1 Ytsediment Bottensediment Bottensediment Ytsediment , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , > , ,731 > 200 > 200 > 200 > , ,945 > 200 > 200 > 200 > , ,327 > 200 > 200 > 200 > , ,083 > 200 > 200 > 200 > , ,66 > 200 > 200 > 200 > 200 Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 26

33 Tabell 5. Antalet gånger som mudderspillet har spätts ut efter 4 dygns kontinuerligt spill för Fall 3. Utspädningen presensteras för spridning mudderspill från ytan vid ytan och botten, och spridning av mudderspill från botten vid botten och ytan. X och Y koordinaterna anges i koordinatsystemet RT gon V. Ytan Botten Nr X Y Fall 3 Fall 3 Fall 3 Fall 3 Ytsediment Bottensediment Bottensediment Ytsediment , , > , , > , , > , , > , , , , , ,798 < 5 > 200 > , ,717 < 5 > 200 > 200 < , ,238 > 200 > , ,79 > 200 > 200 > , ,263 > 200 > , , > 200 < , , > , , > < , , > 200 > 200 > , ,327 > 200 > 200 > 200 > , ,083 > 200 > 200 > 200 > , , > 200 > 200 > 200 Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 27

34 12 Bilaga 3 I Figur 23 - Figur 30 visas spridning och utspädning av mudderspill vid muddringsplatsen för Fall 1 och Fall 3. I figurerna finns en linje för 3 gångers utspädning, i de fall där utspädningen är högre är den lägsta utspädningen som förekommer i figuren markerad med en linje. När man tittar på resultaten är det viktigt att ha i minnet att den totala koncentrationen av mudderspill i t.ex. ytan är summan av det mudderspill som tillförs från ytan och det mudderspill som tillförs från botten. Det går inte att addera antalet gånger som mudderspill från ytan spätts i en viss punkt med antalet gånger som mudderspill från botten spätts i samma punkt. Detta eftersom strömmar och turbulens varierar från tillfälle till tillfälle, därmed kan initialutspädningen vara olika vid ytan och botten. Istället får man utifrån en initialkoncentration av mudderspill (som man känner till eller tar som typexempel) beräkna koncentrationen av mudderspill i ytan som tillförts från ytan och koncentrationen av mudderspill som tillförts från botten. Ett räkneexempel illustrerar hur man ska tänka: Säg att figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från ytan i Fall X visar att mudderspillet i ett område spätts ut 5 gånger. Figuren som visar spridning vid ytan av mudderspill från botten visar i Fall X att mudderspillet spätts ut 20 gånger i samma område. Om initialkoncentrationen av mudderspill är säg 300 mg/l vid källan (både ytan och botten) så gäller följande: Koncentrationen av mudderspill i ytan är 300/5 mg/l = 60 mg/l av mudderspill som tillförts från ytan Koncentrationen av mudder spill i ytan är 300/20 mg/l = 15 mg/l av mudderspill som tillförts från botten Den totala koncentrationen av mudderspill i ytan är 60 mg/l + 15 mg/l = 75 mg/l Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 28

35 Fall 1 Utspädning vid ytan Figur 23. Spridning i ytan av mudderspill från ytan vid Fall 1. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 3 gångers utspädning. Figur 24. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall 1. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 8 gångers utspädning. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 29

36 Utspädning vid botten Figur 25. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 1. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 3 gångers utspädning. Figur 26. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall 1. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 3 gångers utspädning. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 30

37 Fall 3 Utspädning vid ytan Figur 27. Spridning i ytan av mudderspill från ytan vid Fall 3. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 3 gångers utspädning. Figur 28. Spridning i ytan av mudderspill från botten vid Fall 3. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 62 gångers utspädning. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 31

38 Utspädning vid botten Figur 29. Spridning vid botten av mudderspill från botten vid Fall 3. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 3 gångers utspädning. Figur 30. Spridning vid botten av mudderspill från ytan vid Fall 3. Bilden visar utspädningsgrad (antalet gånger mudderspillet har spätts ut) efter 4 dygns kontinuerligt spill. Den svarta linjen markerar 4 gångers utspädning. Nr SMHI - Modellering av sedimentspridning vid Gävle 32

39 Denna sida är avsiktligt blank

40 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut NORRKÖPING Tel Fax