Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Transkript

1 Uppdragsnr: (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även vattendjupet var av betydelse för valet av provpunkter. Vid ett djup större än cirka 8 meter bedömdes att sedimenten inte kommer att påverkas av båttrafiken i området. Provpunkterna valdes därför med ett vattendjup mindre än 10 meter. Utanför kajen vid provpunkt 3-5 blev det snabbt ett stort djup, punkterna har därför placerats relativt nära kajen inom ett område som är tillräckligt grunt men samtidigt så långt från kajen att det var möjligt att kunna ta prover utan att stöta på sten. Figur 1. Provtagningspunkter för sediment

2 Uppdragsnr: (9) Provtagningen Provtagningen genomfördes med en HTH sedimentprovtagare av Kajak-typ. Sedimentproverna skivades upp med hjälp av den tillhörande utrustningen, i ett ytligt och ett djupare sedimentskikt (där det tilläts). Det ytliga provet togs från sedimentytan ned till 5 cm djup och det underliggande (äldre) sedimentet togs på nivån 5-15 cm. I bilden nedan (Bild 1) visas provtagaren. Bilden illustrerar även varför endast ytskiktet kunde tas i några prover, då sedimentskiktet var för tunt. I bilden syns den underliggande postglacial lera från ca 7 cm och nedåt i kärnan. Figur 2. Sedimentprovtagare med en sedimentpropp som innehåller underliggande glacial lera Provpunkter namngavs kronologiskt allt efter de provtogs, koordinater (RT90) för platserna finns angivna i tabell 1. Tabell 1. Provtagningspunkternas läge Koordinater enl. RT90 X (n-s) Y (ö-v) Punkt Punkt Punkt Punkt Punkt Punkt Punkt Punkt

3 Uppdragsnr: (9) Övrigt Vid provtagningstillfället var temperatur ca 10º C, det var soligt och blåste ca 2,5 m/s. Beskrivning av provtagna sedimentkärnor Sedimentkärna 1 Ett ganska fast, ljust sediment med sandiga inslag. Väl syresatt och kraftigt omblandat, varför sedimentkärnan saknade stratifiering. Ytskiktet bestod av något lösare sediment. Provet är taget i den yttre delen av det område där piren är tänkt att anläggas på ca 4 meters djup. Sedimentkärna 2 Denna sedimentkärna bestod av ett betydligt lösare sediment än sedimentkärna 1. Sedimentet var betydligt mer reducerat material och luktade svavelväte. Till utseende var det mörkare och lika omblandat som sedimentkärna 1. Troligtvis ligger redoxklinen 1 en bit upp i vattenfasen och bottenvattnet är syrefritt. Sedimentet var mycket löst (hög vattenhalt, hög organisk halt). Provet är taget i den inre del av området där piren är tänkt att anläggas, utanför den västligaste bryggan, djup ca 8 meter. Figur 3. Sedimentkärnor från provpunkt 1 (tv) och 2 (tv). Lägg märke till färgskillnaden mellan det syresatta, sandhaltiga sedimentet från punkt 1 och det mörkare, syrefattiga sedimentet från punkt 2. 1 Skiljelinjen mellan syrefritt och syreinnehållande vatten

4 Uppdragsnr: (9) Sedimentkärna 3 En sedimentkärna bestående av mycket mörkt, löst och illaluktande material. Kraftigt reducerat och med stark lukt av svavelväte. Sedimentet var mycket homogent utan tydliga gradienter. Provet är taget centralt i det område som idag utgörs av båtbryggor, på ca 9,5 meters djup. Sedimentkärna 4 En sedimentkärna med lös yta och kornig konsistens på ca 10 cm djup. Kärnan var fast och ljusgrå och reducerat (syrefritt). Provet är taget mycket nära kajkanten, ca 5 meter från den, och på ett djup av ca 7 meter. Sedimentkärna 5 En sedimentkärna besående av ett löst sediment utan synbar stratifiering. Dock syntes röda stråk i de övre 3 cm. I övrigt ett svart, illaluktande sediment med fina oljedroppar i. Provet är taget i den västra delen av det område som är tänkt att utgöra den framtida marinan, vid den brygga som idag kröker österut, djupet var ca 7,5 meter. Sedimentkärna 6 En sedimentkärna bestående av ett ytligare skikt med inslag av kornigare material (sand) och med en tydlig avgränsning till underliggande lera vid ca 7 cm. Sedimentet är väl syresatt och lukt u.a. Provet är taget centralt i Skutviken rakt ut från befintlig bebyggelse, djup ca 2,5 meter. Sedimentkärna 7 En sedimentkärna som är mycket snarlik sedimentkärna 6, men med ett något mäktigare sedimentlager ovanpå leran. Sedimentet är något lösare än i provpunkt 6 och även något sämre syresatt (okular besiktning samt lukt). Provet är taget i den östra delen av Skutviken, i anslutning till en utskjutande brygga. På botten syntes mycket gammal bråte, djupet var ca 1,6 meter. Sedimentkärna 8 En sedimentkärna med något sandiga inslag i sedimentet och med en tydlig gräns mot underliggande lera. Mycket lik sedimentkärna 6 när det gäller sedimentets mäktighet och kondition. Provet är taget något längre ut i viken, dock klart innanför den revel och de grund som utgör en naturlig avgränsning mot det övriga sundet, djupet var ca 3,1 meter.

5 Uppdragsnr: (9) Figur 4. Från höger till vänster provkärna 6, 7 och 8, tagna i Skutviken. Resultat För att få en uppfattning om föroreningsämnenas haltnivåer görs här jämförelser med olika jämförelsevärden. Metaller I figuren nedan görs en jämförelse med naturliga ursprungliga halter i sjöar vattendrag (Naturvårdsverket, 1999a). Lännerstasundet är visserligen beläget i Saltsjön, men förhållandena där är ändå jämförbara med insjöar. I figuren görs också en jämförelse med medianhalter i Stockholm (IVL, 1998), vilka kan ses som en lokal bakgrundsnivå. Det framgår att halterna av flera metaller är betydligt högre än de naturliga ursprungliga halterna, men att de är i nivå med halterna i Stockholmsområdet. Några metaller uppvisar dock relativt höga halter i vissa punkter. De högsta halterna av krom och nickel förekom i punkt 6. Höga halter av koppar och kvicksilver förekommer i punkt 2-5. Kvicksilver förekommer i höga halter även i punkt 7 och 8. Bly förekommer i höga halter i punkt 4 och 5.

6 Uppdragsnr: (9) mg/kg TS As Cd Co Cr Hg Ni V Naturlig ursprunglig halt 10 0, ,04 30 Medianhalt Stockholm 6,7 2, ,7 40 Medelhalt i Fisksätra Marina 12 2, , Medelhalt i Skutviken 4,5 0,6 9,2 99 1, mg/kg TS Cu Pb Zn Naturlig ursprunglig halt Medianhalt Stockholm Medelhalt i Fisksätra Marina Medelhalt i Skutviken Figur 5. Metallhalter vid Fisksätra marina och i Skutviken. Felstaplarna anger minsta respektive högsta uppmätta värde. I figuren visas också naturliga ursprungliga halter (Naturvårdsverket (1999a) och medianhalten i Stockholm (IVL, 1998).

7 Uppdragsnr: (9) Organiska ämnen PAH För parametern summa 16 EPA-PAH redovisas en jämförelse med medianhalten i Stockholmsområdet. Det framgår att halterna är högre vid Fisksätra marina än vid Skutviken. Vid Fisksätra marina är halterna generellt högre än medianvärdet i Stockholm. För summa id 11 PAH görs en jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav (Naturvårdsverket, 1999b). Vid den senare jämförelsen är PAH-halterna normaliserade till ett sediment med 1 % organiskt kol. PAH-halterna kan då klassas som medelhöga både vid Fisksätra marina och i Skutviken. mg/kg ,7 Sum 16 EPA- PAH Sum id 11 PAH Medianhalt Stockholm 10,6 Mycket hög halt (NV4914) 2,5 PAH- L PAH- M PAH- H Medelhalt i Fisksätra 15,8 0,5 0,2 2,8 5,0 Medelhalt i Skutviken 4,2 0,3 0,05 1,0 1,6 Figur 6. PAH-halter vid Fisksätra marina och i Skutviken. Felstaplarna anger minsta respektive högsta uppmätta värde. I figuren visas också medianhalten i Stockholm (IVL, 1998) samt gränsen mellan hög och mycket hög halt enligt Naturvårdsverket (1999b). PCB På grund av att PCB detekterats i mark i anslutning till marinan beslutades att även PCB skulle analyseras i de närmast liggande sedimentproverna. PCB är analyserade i provpunkt 3 (ytliga och djupa sediment) samt provpunkt 4 (endast ytliga sediment). Tabellen nedan redovisar halter i µg/kg TS. Vid klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999b) har halterna normaliserats till 1% organiskt kol. Överlag klassas PCB-halterna som höga.

8 Uppdragsnr: (9) Följande färgkoder gäller: Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Tabell 2. Halter av TOC och PCB i punkt 3 och 4. Prov 3-1, , , TOC % ,2 PCB 28 µg/kg TS 2,4 6,1 0,9 PCB 52 µg/kg TS 5,5 8,9 2,9 PCB 101 µg/kg TS PCB 118 µg/kg TS 8,1 16 7,1 PCB 153 µg/kg TS 9,1 16 7,8 PCB 138 µg/kg TS 9,6 18 7,9 PCB 180 µg/kg TS 3,5 9,1 3,2 Summa PCB 7 µg/kg TS Tennorganiska föreningar Inom marin verksamhet har framförallt tributyltenn (TBT) använts i båtbottenfärg, vilket gjort TBT-kontaminering allmänt förekommande i anslutning till marinor och småbåtshamnar. Trots ett förbud av TBT på småbåtar sedan sent 80-tal är tennorganiska föreningar allmänt förekommande i sediment i och runt båtanläggningar. De uppmätta halterna i sedimenten är höga men inte ovanligt höga. Halterna är i nivå med vad som tidigare påträffats i Östersjön (Cato, 2003) och vid Gålö i Stockholms skärgård (Tesfalidet, 2003). Enligt norska bedömningsgrunder klassas dock sedimenten som mycket starkt förorenade (>100 µg/kg) i punkt 3 och starkt förorenade ( µg/kg) i punkt 2 och 8. Prov - nivå MPC TBT TPT 6 <2,3 <9, <2 <2 TBT bildar under nedbrytning dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT). I Skutviken syns en tydlig trend där halten MBT>DBT>TBT, dvs. här råder en hög nedbrytning. Samma trend kan skönjas (om ej lika tydligt) i provpunkt 1 och 2. Dock är trenden det omvända i punkt 3, invid kajen. Detta kan tolkas som att TBT alltjämt tillförs sediment, men den troligaste förklaringen är att TBT helt enkelt

9 Uppdragsnr: (9) inte bryts ner p g a att vatten och sediment är så starkt reducerat (syrefritt). Märkbart är också att analyser av djupare sediment i punkt 3 visar på högre halt av TBT än motsvarande ytsediment. Referenser Cato I. (2003) Organotin compounds in Swedish sediments an overlooked environmental problem. Swedish Geological Survey, report 2003:4, 6-8. Crommentuijn, T, D Sijm, J De Bruijn, K Van Leeuwen, E Van De Plassche. Maximum permissible and negligible concentrations for some organic substances and pesticides. Journal of Environmental Management 58 (2000): 297 IVL B1297 Metaller, PAH, PCB och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter. Per Östlund, John Sternbeck och Eva Brorström-Lundén. Rapport, 1297, Naturvårdsverket (1999a) Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag. Rapport 4913 Naturvårdsverket (1999b) Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav. Rapport 4914 SFT (2004) Veileder for håndtering av forurensede sedimenter (TA-1979/2003). ISBN Tesfalidet S. (2003) Screening of organotin compounds in the Swedish marine environment. Analytical Chemistry, Umeå University. April 2003.