Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö.

Transkript

1 1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Laboratoriet för akvatisk miljökemi Stockholms universitet Docent Britta Eklund Rapport Analys av metaller, organiska tennföreningar och irgarol i sediment i anslutning till båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö. Uppdragsgivare: Håll Sverige Rent (HSR) (Kontaktperson: Jessica Ångström) Uppdragstagare: ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

2 2 Bakgrund och uppdrag Inför båtsäsongen 2008 installerades en båttvätt i Käppalahamnen på Lidingö. Målet för Håll Sverige Rent (HSR) tillsammans med Lidingö stad var att ge båtägare ett mekaniskt alternativ till användning av giftläckande båtbottenfärger. Käppalahamnen ligger nästan längst ut på Lidingö och har ett bra läge intill en av många använd farled mellan Mälaren/Stockholm och skärgården längre ut. För att följa upp eventuell påverkan i samband med användning av båttvätten uppdrogs åt docent Britta Eklund vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet att utföra provtagning och analys av sediment på olika platser i hamnen. Detta skulle göras dels före och dels efter installation och användning av båttvätten. Sedimenten skulle analyseras med avseende på ämnen som är och har varit vanligt förekommande i båtbottenfärger såsom metallerna koppar, bly och zink liksom de tennorganiska föreningarna tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT). För att få ett begrepp om hur mycket av dessa substanser som ansamlades i uppsamlingsbassängen under båttvätten skulle prover tas även från detta sediment i samband med upptagningen av båttvätten efter säsongen På det uppsamlade sedimentet skulle analys utföras på samma substanser som ovan plus ämnet irgarol.

3 3 Material och metoder Provtagningsplats Käppalahamnen ligger nästan längst ut på Lidingö vid Halvkakssundet som är en del av den väl frekventerade farleden mellan Stockholm/Mälaren och Stockholms skärgård. Läget gör att båtbottentvätten är lätt åtkomlig för många båtar. Hamnen har 172 båtplatser och på uppläggningsplatsen ovanför hamnen finns plats för vinterförvaring av 85 båtar. Provtagningsstationer Provtagningspunkternas placering framgår av kartan i figur 1. I samtliga fall analyserades ytsedimentet (0-2cm). För att få en uppfattning om halterna i sedimenten innan båttvätten installerades togs tre prover i själva hamnbassängen (innerst i hamnbassängen = stn 1, mitt i hamnbassängen = stn 2 och ytterst i hamnbassängen = stn 3) och dessutom togs två sedimentproppar vardera framför (stn 4) och bakom (stn 5) där båttvätten skulle placeras. Två referensprover (ref 1 och ref 2) togs också utanför själva hamnområdet. Denna provtagning ägde rum Efter säsongens slut ( ) togs återigen dubbelprover framför och bakom båttvätten och mitt i hamnbassängen. Istället för ytterligare prov utanför hamnen togs två stycken djupare sedimentproppar i hamnbassängen för att kunna belysa eventuella skillnader mellan ytsedimentet och 10 cm längre ner i sedimentet. Provtagningarna utfördes av Jörgen Ek, Britta Eklund och Erik Ytreberg från ITM, Stockholms universitet med Tomas Gilbert från Lidingö kommun som båtförare. Käppalahamnen Ref A 4 Figur 1 Kartan visar provtagningsstationerna i Käppalahamnen, Ref B

4 Sedimentproverna har tagits med en rörprovtagare av Willnertyp. De översta 2 cm av sedimentproppen skars av m.h.a. en skiktskärare och samlades upp i en syratvättad provtagningsburk av polypropylen (se figur 2). Sedimentproverna frystes och frystorkades vid ITM innan analys. Samtliga ytsediment analyserades med avseende på koppar, bly och zink. För analys av organiska tennföreningar och irgarol gjordes samlingsprover av dubbelproverna från respektive provtagningsstation. 4 Fig 2. De översta 2 cm av sedimenten provtogs. I samband med upptag av båttvätten tömdes uppsamlingsbassängen på allt ansamlat sediment med hjälp av en pump som var placerad på bassängbotten. Detta arbete utfördes av Ragnsells (Kontaktperson Kjell Gustafsson). Arbetet utfördes i omgångar genom att materialet pumpades upp i tio stycken 200 liters behållare. Där fick det uppumpade materialet sedimentera tio dygn varefter ovanstående vatten dekanterades av och kärlen fylldes på med nytt material från uppsamlingsbassängen. Detta pågick i omgångar tills allt material var upptaget. Från de tio uppsamlingskärlen samlades till slut det sedimenterade materialet i en behållare som rymde 200 L. Denna blandning provtogs efter omblandning och 5 liter levererades till ITM. Här fick provet stå och sedimentera i en vecka varefter det ovanstående vattnet dekanterades av och det kvarvarande sediment fylldes på burkar. Sedimentet frystorkades och skickades därefter till ALS Scandinavia AB för analys. Kemiska analyser Torrviktsbestämning har utförts på samtliga prover för att kunna relatera halten av de analyserade ämnena till torrviktsbasis. Sedimentproverna har behandlats och analyserats med avseende på sitt metallinnehåll av ASL Scandinavia AB i Luleå. Uppslutning av sedimentproverna för metallanalys har utförts enligt svensk standard SS och analys har utförts med ICP-MS enligt svensk och internationell standard SS-EN ISO Bestämning av organiska tennföreningar och irgarol har utförts av ASL Scandinavia AB i Täby. Bestämning av organiska tennföreningar gjordes enligt DIN och laboratoriet är ackrediterad för metoden. För bestämning av irgarol användes GC-MS. För denna analys är ALS Scandinavia AB inte ackrediterade.

5 5 Resultat Temperatur, salthalt, djup och glödningsförlust Temperaturen och salthalten i ytvattnet var vid juniprovtagningen 12,4 C och 3,8 och vid oktoberprovtagningen 10,8 C och 2,6. Djupet vid de olika provtagningsplateserna var för referensstation A 10 m, för referensstation B 17 m, innerst och mitt i hamnbassängen 7 m och ytterst 12 m. Både framför och bakom båttvätten var det 13,5 m djupt. Mängden organiskt material uttryckt som glödningsförlust visas i nedanstående tabell. Tabell 1. Glödningsförlust i % av torrsubstansen i sediment tagna i Käppalahamnen och Referens Hamnbassäng Före tvätt (stn 4) Efter tvätt (stn 5) Uppsamlingsbass. juni 2,2 ± 0,2 17,6 ± 0,2 16,7 ± 0,14 18,8 ± 0,07 oktober 17,6 ± 1,3 14 ± 0,07 14,8 ± 0,07 30,7 ± 0,71 Det låga värdet på referensstationerna på 2,2 % bekräftade våra observationer att botten var mycket stenig. I hamnområdet i juni låg alla värden mellan 16,7 och 18,8 %. I oktober hade den relativa mängden organiskt material sjunkit i sedimenten i anslutning till båttvätten som då låg 13,9 och 14,8 %. Det ansamlade materialet från uppsamlingsbassängen hade koncentrerats en hel del innan analys och hade då en organisk halt på nästan 31 %. Metaller Koppar-, zink och blyhalter i samtliga provtagna ytsediment i Käppalahamnen och strax utanför under sommaren 2008 redovisas i tabell 1 i bilagan. I figur 3 nedan visas medelvärden av replikaten med respektive standardavvikelse från de olika områdena. Medelvärdena på de båda referensstationerna med standardavvikelser är för koppar 37 ± 1,6, för bly 38 ± 3,1 och för zink 97 ± 2,6 mg/kg torrsubstans (TS). Referensvärdena är signifikant lägre (ANOVA, p< 0,005) för alla tre metaller jämfört med värdena inne i hamnområdet. Här är halterna ganska jämna i ytsedimenten och ligger för koppar på 130 ± 20, för bly 123 ± 20 och för zink 354 ± 47 mg/kg TS baserat på samtliga stationer inom hamnområdet. I oktober var samtliga värden förhöjda jämfört med i juni. Medelvärdena med standardavvikelser var då 243 ± 96, 131 ± 16 och 654 ± 388 mg/kg TS för koppar, bly respektive zink. När det gäller koppar är höjningen i hamnbassängen och innan båttvätten signifikant höjd (t-test, p<0,001) medan höjningen efter båttvätten inte är signifikant (förmodligen beroende på för stora skillnader mellan de två provpunkterna). För bly är höjningen signifikant höjd i oktober (t-test, p<0,05) både före och efter båttvätten men inte för hamnbassängen. Zink är endast signifikant höjd (t-test, p<0,005) innan båttvätten. Skillnaden efter båttvätten blir inte signifikant beroende på de få data och ojämna värdena.

6 6 Figur 3. Metallhalter i anslutning till en båttvätt i Käppalahamnen Staplarna anger medelvärden med felstaplar uttryckta som standardavvikelse. I samband med oktoberprovtagningen togs två stycken sedimentproppar där även skiktet 8-10 cm analyserades. För alla tre metaller var värdena högre i det djupare sedimentlagret. Med parat t-test för alla par av metalldata fås signifikansnivån p < 0,05. Resultaten visas i figur 4. Figur 4. Halter av koppar, bly och zink i ytsedimentet och på 8-10 cm djup från två sedimentproppar tagna mitt i hamnbassängen i Käppalahamnen

7 7 Halter av organiska tennföreningar Resultaten av analys av tributyltenn (TBT), dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) framgår av figur 5 och tabell 2 i bilagan. Eftersom analysen har utförts på ett samlingsprov av replikaten från respektive plats går det inte att beräkna några spridningsmått. Vid samtliga provtagningsplatser var halterna av alla tre mätta tennorganiska föreningar högre vid oktoberprovtagningen jämfört med proverna tagna i juni. I samtliga sedimentprover är även halten av modersubstansen TBT väsentligt högre än de två nedbrytningsprodukterna DBT och MBT. Fördelningen av (MBT + DBT)/TBT brukar användas som ett mått på hur långt nedbrytningen har skett. För samtliga ytprovssediment ligger denna kvot på mellan 0,40 och 0,58 (se tabell 2 i bilagan). Tennorganiska föreningar i ytsediment (0 2 cm) i Käppalahamnen 700 t e n 600 im d se 500 rt to 400 g / k g 300 µ monobutyltenn, MBT dibutyltenn, DBT tributyltenn, TBT Halter Halter Figur 5. Diagrammet visar halterna av tributultenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) i sediment från olika platser i Käppalahamnen, I figur 6 jämförs skiktet på 8-10 cm djup med halterna i motsvarande ytsediment i hamnbassängen. TBT halten här låg på 790 µg/kg TS. Resultatet visade att halterna längre ner var ungefär i samma storleksordning för både MBT, DBT och TBT som vid ytan. Kvoten för (MBT+DBT)/TBT låg här på 0,29.

8 8 Halter av organiska tennföreningar i hamnbassängen i Käppalahamnen 0 2 cm MBT DBT TBT 8 10 cm µg/kg torrt sediment Figur 6. Diagrammet visar halterna av tributultenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) i ytsediment och ca 1 dm ner i sediment från hamnbassängen i Käppalahamnen, Halter av metaller, organiska tennföreningar och irgarol från uppsamlingsbassängen under båttvätten i Käppalahamnen, Det våta sediment som bildades av 5 L prov vägde totalt 302 g och som torrvikt efter frystorkning 34 g. Detta innebär att 200 L blir 40 gånger mer dvs ca 12 kg vått sediment motsvarande 1,36 kg torrt sediment. Halterna av dubbelproverna som togs redovisas i tabell 1 och 2 i bilagan och medelvärdena redovisas i tabell 2 nedan. Irgarolhalten uppmättes i uppsamlingsbassängen till 0,11 ± 0,03 mg/kg TS. I tabell 2 redovisas också den totala mängden av olika substanser som hade ansamlats i bassängen och även hur mycket detta blev per tvättad båt. Totalt hade 531 båttvättar av sammanlagt 435 båtar utförts under säsongen 2008 (information från Ann Gilbert, Lidingö kommun). I beräkningen nedan har siffran 435 använts. Tabell 2. Halter och totala mängder i uppsamlingsbassängen under båttvätten i Käppalahamnen, 2008 samt beräknad mängd per tvättad båt (435 st). MBT DBT TBT Irgarol Koppar Bly Zink Koncentration, mg/kg TS 0, ,3 0, Totalt ansamlat, mg 0,25 2,7 14 0, Mängd per båt, mg 0,0006 0,0063 0,03 0, ,52 462

9 9 Diskussion och slutsatser Metallhalter Sedimenten från de två referenspropparna utanför Käppalahamnen hade båda kopparhalter som enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder klassas som tydlig avvikelse (> 30 mg/kg TS). För bly och zink blev klassningen liten avvikelse (mellan 25 och 40 mg bly/kg TS respektive mellan 85 och 130 mg zink/kg TS). Alla övriga mätta sedimentprover inne från hamnområdet hade halter av alla tre metaller som innebar mycket stor avvikelse från av Naturvårdsverket uppsatta jämförvärden för förorenade sediment (koppar > 80, bly > 110, zink > 360 mg/kg TS). Undantaget var zinkhalter i juni före och efter båttvätten där halterna låg mellan 200 och 360 mg/kg TS vilket endast innebär stor avvikelse ( Om man ser till medelvärdet så har både koppar och zinkhalter nästan fördubblats i Käppalahamnen under säsongen medan det för bly endast skett en blygsam ökning. Eftersom både koppar och zink förekommer allmänt i båtbottenfärger så är detta den troliga källan. Detta stärks av de förhöjda metallhalterna efter båttvätten. De uppmätta metallvärden i Käppalahamnen stämmer bra överens med halter uppmätta på prover tagna 2007 i en marina på Hundudden på Djurgården (Eklund et al 2008). Som jämförelse kan också nämnas att halterna i Strömmen låg i början av 2000-talet på 300, 300 och 620 mg/kg TS för respektive koppar, bly och zink (Sternbeck et al. 2003) dvs något högre än i Käppalahamnen. I centrala Stockholmsområdet var spannet för koppar mellan 120 och 300, för bly mellan 100 och 300 och för zink mellan 300 och 900 mg/kg TS (Sternbeck et al 2003) vilket stämmer väl överens med nivåerna i Käppalahamnen. I kustområden längre ut ligger enligt samma rapport halterna för koppar mellan 6 och 50, för bly mellan 30 och 90 och för zink mellan 80 och 260 mg/kg TS. Detta innebär att halterna i hela centrala Stockholmsområdet är starkt påverkat av metallföroreningar och förhållandena Käppalahamnen är i nivå vad som kan förväntas för området som helhet. Halter av tennorganiska föreningar I juni, innan båttvätten hade installerats fanns de högsta värdena i hamnbassängen med 340 µg tributyltenn (TBT)/kg TS. Därefter ökade halterna av tennorganiska föreningar i Käppalahamnen för alla tre mätta föreningar från juni till oktober och TBT halten uppmättes då till 660 µg/kg TS. De högsta ökningarna av TBT observerades i själva hamnbassängen och efter båttvätten där det hade skett en fördubbling eller mer under säsongen. Detta indikerar att det fortfarande sker läckage av TBT från båtarna både när de ligger förtöjda och vid avborstning i båttvätten. Eftersom TBT har varit förbjudet för användning i Sverige på båtar < 25 m sedan 1989 (89/677/EEG) och på stora fartyg sedan 2003 och att det dessutom finns ett internationellt förbud för TBT i båtbottenfärger (AFS 2001) är det sannolikt svårt att få tag på sådana färger och mindre troligt att sådana färger fortfarande används. Det troligaste är att de tennorganiska föreningarna kommer från underliggande färglager. Jämfört med halter uppmätta av IVL så ligger halterna av TBT på mellan 40 och 560 i centrala Stockholm för att sjunka längre ut i skärgården ner till mellan µg TBT/kg

10 TS (Sternbeck et al. 2003). Ofta kan halterna vara betydligt högre i marinor vilket en marina på Djurgården är ett exempel där halter på upp till 1400 µg TBT/kg TS uppmättes i 2007 (Eklund et al 2008). Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har också gjort mätningar runt svenska kusten där de högsta halterna, uppemot 8000 µg TBT/kg TS som regel påvisas i marinor och i småbåtshamnar (Cato 2003, 2007). Vid provtagningen i Käppalahamnen analyserades även ett prov från hamnbassängen från skiktet 8-10 cm under sedimentytan. Vilka år detta skikt motsvarar går inte att säga utan direkta mätningar eftersom det beror på de hydrologiska förhållandena i området. Som en jämförelse kan dock nämnas att i hamnar som Oslo och Drammen uppmättes sedimentationshastigheter på 1-2 cm/år (Cornelissen et al 2008). Om denna siffra används så är sedimentet 10 cm ner ca 10 år gammalt Detta skikt visade på en något högre halt (790 µg TBT/kg TS) jämfört med ytsedimentet (660 µg TBT/kg TS). Även metallhalterna är något högre i det djupare skiktet, vilket tyder på något minskad tillförsel av dessa substanser under senare år. Halterna av MBT och DBT som bildas då TBT bryts ner var jämfört med halten av moderssubstansen låga överlag. Av den totala mängden av dessa tre substanser utgjorde TBT mellan 63 och 69 % i juni och mellan 35 och 47 % i oktober. I provet från 8-10 cm djup var motsvarande siffra 77 %. Om man dessutom studerar kvoten mellan nedbrytningsprodukterna och moderssubstansen ((MBT+DBT)/TBT) får man mellan 0,4 och 0,58 för alla sedimenten. Dessa höga procentsiffror respektive låga kvoter tyder på att det inte har skett någon särskild nedbrytning av TBT i sedimenten i Käppalahamnen utan att det snarare finns en konstant tillförsel. Nedbrytningshastigheten ökar som regel ju varmare det är. I en studie från Oslo och Drammen, som ligger på ungefär samma breddgrader som Stockholmsområdet, uppskattades halveringstiden av TBT till år (Cornelissen et al. 2008). Denna halveringstid är under förutsättning att inte nytt TBT tillförs. I denna studie hade de också räknat ut kvoten mellan nedbrytningsprodukterna och TBT ((MBT+DBT)/TBT). För Oslo fick de i snitt 0,5 och för Drammen 0,1 vilket är i nivå med vad det blev i Käppalahamnen. Detta innebär att även om all TBT-innehållande färg tas bort från båtarna kommer det att ta lång tid innan det försvinner från miljön. Uppsamlingsbassäng Sedimentet från uppsamlingsbassängen visade mycket höga halter av metallerna koppar och zink men nästan ingen ökning av bly. För koppar var halterna jämfört med medelvärdet för alla stationer i hamnområdet i oktober 350 gånger högre och för zink 226 gånger högre. Detta innebär att både koppar och zink tvättas av båtarna. När det gäller TBT halter var dessa ca 20 gånger högre i uppsamlingsbassängen jämfört med medelvärdet för övriga data i oktober. De totala mängder som ansamlades i uppsamlingsbassängen var 14 mg TBT, 117 g koppar, 0,23 g bly och 200 g zink. Jämfört med vad som samlades upp under båttvätten i Trosa 2007 är TBT halterna ca 60 gånger lägre medan för koppar och zink var det 17 respektive 9 gånger högre mängder under Käppalahamnens båttvätt. Räknar man istället per båt så blir siffrorna mer likvärdiga för de två tvättarna med ca 300 mg koppar per båt och för zink 1000 mg/båt i Trosa och 460 mg/båt i Käppala. För att få en uppfattning vad detta innebär kan man räkna på hur mycket koppar som finns i en kopparbaserad västkustfärg. 1 L färg kan innehålla allt från 10 till 50 % koppar i viktprocent, men det vanligaste ligger på runt 20 %. Detta innebär att en burk består av ca 10

11 200 g koppar, vilket är ca 1000 gånger högre än vad som tvättades bort per båt (230 mg). Därmed så tvättas det bort ca 1/1000 färgburk per båt i båttvätten = 1 ml. När det gäller halterna per båt av TBT blev det endast 0,03 mg i Käppala jämfört med Trosas 4 mg per båt. Varför skillnaden är så stor när det gäller TBT finns ingen uppenbar förklaring till. Totalt visar de högre halterna i uppsamlingsbassängen jämfört med de omgivande sedimenten att uppsamlingsbassängen fungerar som anordning för att samla upp mycket av de giftiga ämnen som lossnar från båtskroven. Att den inte är perfekt i sin utformning påvisas genom de förhöjda halter av samtliga mätta ämnen efter båttvätten. Trots att uppsamlingsbassängen har förlängts till 11 m jämfört med 8 m i tidigare båttvättar, så är det uppenbarligen inte tillräckligt för att fånga in allt material från tvättningen. En möjlig orsak kan vara att det avtvättade materialet inte hinner sjunka innan båten tas ur tvätten och i samband med att båten åker ut följer en del material med och sedimenterar istället utanför bassängen. Sammanfattningsvis kan sägas att de substanser som idag läcker ut när båtarna tvättas är förmodligen en kombination av rester av gamla färger och nya färger. Detta gäller både vid användning av båttvätt och när båtarna högtryckspolas i samband med höstupptagning. De färger som finns för Östersjöbruk sägs alla fungera genom fysikalika principer. Tyvärr har det visat sig att flera av dessa fysikaliskt verkande färger ändå innehåller något som läcker ut och som påverkar icke målorganismer negativt och som i vissa fall till och med är mer giftiga än de gamla kopparfärgerna (Karlsson och Eklund, 2004, Karlsson et al. 2006). När det gäller de båtägare som utnyttjade båttvätten i Käppalahamnen visade det sig, i en enkätundersökning som Håll Sverige rent utförde, att ca en fjärdedel av båtägarna aldrig hade målat sin båt (HSR 2009). I samma undersökning visades också att de främsta anledningarna till att man använde båttvätten var att det var bekvämt och att man ville ta hänsyn till miljön. Detta tyder på att det finns många båtägare som gärna kan tänka sig att låta bli och använda giftläckande färger och istället förlita sig på en helt mekanisk rengöring av sina båtar. Ju fler som handlar enligt detta ju mindre gifter kommer att spridas ut och i förlängningen bör det inte behövas några uppsamlingsanordningar under båttvättar. 11 Stockholm Projektledare Britta Eklund, ITM Referenser AFS Convention International Convention on the Control of Harmful Anti-Fouling Systems on Ships, International Maritime Organization, IMO. Cato, I Organotin compounds in Swedish sediments an overlooked environmental problem. Swedish Geological Survey, report 2003, 4, 6-8.

12 Cato, I Havet Eklund, B., Holm, J., Ek, J Analys av metaller och närsalter i anslutning till båttvätt i Trosa hamn. Rapport till Trosa kommun Eklund, B., Holm, K., Ek, J Analys av metaller i anslutning till båttvätt i Trosa hamn. Rapport till Naturvårdsverket och Trosa kommun Eklund, B., Holm, K Analys av metaller, organiska tennföreningar, irgarol och polyaromatiska kolväten i sediment i anslutning till båttvätt och båtupptagningsplatser i Trosa hamn. Rapport till Trosa kommun Eklund, B Halter av organiska tennföreningar, irgarol och PAH i sediment från olika typer av hamnar i Stockholmsområdet. Rapport till Sjöfartsverket Håll Sverige Rent, Enkätundersökning, båtbottentvätten i Käppala, sommaren Johansson, E., Wester-Herber, M., Eklund, B Utvärdering av enkät bland båtägare I Trosa om användning och åsikter gällande båttvätt, båtbottenfärger, miljö och ansvar. Rapport till Trosa kommun, Länsstyrelsen i Södermanland, Kemikalieinspektionen och Sjöfartsverket Karlsson, J., Eklund, B New biocide-free antifouling paints are toxic. Marine Pollution Bulletin, 49, Karlsson, J., M. Breitholtz and B. Eklund. (2006) A Practical Ranking System to Compare Toxicity of Anti-fouling Paints. Marine Pollution, 52, Kemikalieinspektionen Debourg, C., Johnson, A., Lye, C., Törnquist, L och Unger, C. Antifouling products- Pleasure boats, commercial vessels, nets, fish cages and other underwater equipment. KemI Report 2/93. Kemikalieinspektionen Eriksson, U., Lindgren, P., Olsson B och Unger, C Antifoulingprodukter, fritidsbåtar. - KemI PM-beslut. Kemikalieinspektionen, Kemiska ämnen i båtbottenfärger en undersökning av koppar, zink och irgarol 1051 runt Bullandö marina Kemikalieinspektionen, Rapport Nr 2/06 Länsstyrelsen i Södermanlands län, Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zinkpyretion ochirgarol i ytsediment. Rapport Nr 2007:11. Sternbeck, J., Brorström-Lundén, E., Remberger, M., Kaj, L., palm, A., Junedal, E., Cato, I WFD Priority substances in sediments from Stockholm and the Svealand coastal region. IVL rapport B

13 13 Bilaga Tabell 1. Metallhalter av koppar, bly och zink i sedimentprover tagna i Käppalahamnen vid två olika tillfällen under båtsäsongen Värdena anger metallhalt i mg per kg torrvikt av sedimenten. Vid oktoberprovtagningen analyserades även sediment från två proppar från djupskiktet 8-10 cm. Station Koppar mg/kg TS ytsediment 0-2cm mg/kg TS ytsediment 0-2cm mg/kg TS djupsediment 8-10 cm Referens utanför hamnen, A 37,7 Referens utanför hamnen, B 35,4 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 188 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng, Bly Referens utanför hamnen, A 35,8 Referens utanför hamnen, B 40,2 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 179 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng, Zink Referens utanför hamnen, A 94,9 Referens utanför hamnen, B 98,5 Hamnbassäng, innerst, stn Hamnbassäng, mitt, stn och och 473 Hamnbassäng, ytterst, stn Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, före, stn 4 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Båttvätten, efter, stn 5 prov Uppsamlingsbassäng, Uppsamlingsbassäng,

14 Tabell 2. Halter av tennorganiska föreningar i sediment från Käppalahamnen och från uppsamlingsbassängen under båttvätten Samtliga data är samlingsprov från två olika proppar från respektive provtagningsplats. MBT = monobutyltenn, DBT = dibutyltenn och TBT = tributyltenn. Provtagningsplatser MBT µg/kg TS juni DBT µg/kg TS juni TBT µg/kg TS juni (MBT+ DBT)/ TBT juni MBT µg/kg TS oktober DBT µg/kg TS oktober TBT µg/kg TS oktober 14 (MBT+ DBT)/ TBT oktober Referens 7, ,45 Hamnbassäng , ,40 Båttvätten, före , ,51 Båttvätten, efter , ,50 Uppsamlingsbass, Uppsamlingsbass,