TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
|
|
- Katarina Bergqvist
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001
2 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4 Sedimentkaraktär 5 Metaller 6 Kvicksilver 6 Kadmium 7 Bly 7 Krom 7 Nickel 7 Koppar 8 Zink 8 Arsenik 8 Klororganiska föreningar 9 EOX 9 Klorguajakoler 9 Klorkatekoler 10 Klorveratroler 11 Sammanfattande bedömning av tillståndet 11 Metaller 11 Klororganiska föreningar 11 Bilagor 13 Provtagningsuppgifter 13 Analysresultat 16 2
3 Tillståndet i Bergviken-Marmen Inledning Massaindustrin var länge den helt dominerande källan till utsläpp av klorhaltiga organiska föreningar i Sverige. Orsaken var att den producerade massan i stor utsträckning blektes med hjälp av klorgas. Idag har samtliga svenska blekerier övergått till andra blekmedel. Sjöarna Smalsjön (Bergviken) och Marmen belägna längs med Ljusnan fungerade fram till slutet av 1970-talet som recipienter till utsläpp från två massaindustrier. Industrierna är idag nedlagda, men vid Bergviks sulfitfabrik belägen vid Smalsjön producerades blekt sulfitmassa fram till 1979 och vid Marmaverken beläget vid Marmen blektes massa fram till En stor del av de klorföreningar som släppts ut under gångna år är tämligen svårnedbrytbara och brukar finnas kvar i sediment och bottenfauna utanför anläggningarna. En sedimentundersökning genomfördes i Bergviken och Marmen under hösten Avsikten med undersökningen var att få svar på om tidigare utsläpp från Bergviks sulfitfabrik och från Marmaverkens sulfatfabrik kan spåras i sjöarnas sediment och om risk föreligger att föroreningarna påtagligt påverkar recipienten. Syftet var också att få en uppfattning om recipienterna påverkas av eventuellt läckage av metaller från deponin av kisaska som finns på det gamla fabriksområdet i Bergvik. Material och metoder Provtagningsstationernas antal och läge valdes för att verifiera förekomst och spridning av metaller och klorföreningar i två recipienter, Smalsjön (Bergviken) och Marmen belägna i Söderhamns kommun. Sjöarna har ett maxdjup på 30 m respektive 29 m. Sedimentproppar togs från båt hösten 2000 (5-16 oktober) med hjälp av rörhämtare vid 3 stationer i Smalsjön (Bergviken) och vid 4 stationer i Marmen (Figur 1). I sjöarnas djupområden togs dubbelprov. Sedimentpropparna beskrevs (Bilaga 1), skiktades och prov uttogs från 0-1, 4-5, 8-9, och cm sedimentdjup. Marmaverken (sulfatfabrik) Bergviks sulfitfabrik 350 Smalsjön Marmen Figur 1. Provtagningslokaler i Smalsjön (Bergviken) och Marmen. 3
4 Alla prover analyserades på torrsubstans, organisk-, kol- och kvävehalt. Alla prover analyserades även på metallerna Hg, Cd, Pb, Cr, Ni, Cu, Zn, As, Fe och Mn. Samtliga skikt från prover tagna i sjöarnas djupaste områden analyserades på EOX, undantaget station 360 i Marmen där bara de två översta skikten (0-1, 4-5 cm) analyserades. Samtliga ytsedimentprover (0-1 och 4-5 cm) analyserades på klorguajakoler, klorkatekoler och klorveratroler, med undantag för station 360 i Marmen där dessa klorföreningar inte analyserades. Provtagning och sedimentanalyser utfördes av ALcontrol Laboratories AB, Sandarne. Både insamling och analys av sedimentprover skedde enligt metoder som garanterar kvalitet. Undersökningen har finansierats av Stora Enso och Korsnäs AB. Sammanställning och utvärdering av resultaten har gjorts av Länsstyrelsen Gävleborg. Utvärdering Tillståndet i sjöarna vad avser metaller och klorföreningar i sediment beskrivs nedan i första hand utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag (Rapport 4913, Tabell 1a och 1b), men i vissa fall används även - Metodik för inventering av Förorenade områden (Rapport 4918, Tabell 2a och 2b). Bedömningsgrunderna är baserade på parametrar som utgör de viktigaste måtten på vattenkvalitet och när det gäller förorenade områden även på ämnen som anses vara särskilt farliga. Bedömningsgrunderna för miljökvalitet innehåller två typer av skalor - en skala för bedömning av tillstånd och en för bedömning av avvikelse från jämförvärden, dvs. avvikelse från naturligt förekommande halter av t ex metaller. Värt att notera är att vid bedömning av föroreningsnivå i sediment ges avvikelse från jämförvärde större tyngd än tillstånd. I denna rapport används kursiv stil vid Naturvårdsverkets benämningar av klassindelning för beskrivning av tillståndet av de undersökta recipienterna. Då inget annat anges hänvisas till Bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Tabell 1a. Klassificering av tillstånd för metaller i sediment enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag 1999 (Rapport 4913). TILLSTÅND, metaller i sediment (mg/kg ts) för sjöar och vattendrag Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As 1 Mycket låga halter ,8 50 0, Låga halter , ,15 0, Måttligt höga halter ,3 1, Höga halter , Mycket höga halter > 500 > 5000 > 35 > 2000 > 5 > 500 > 250 > 150 Tabell 1b. Klassificering av avvikelse från jämförvärden för metaller i sediment enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag 1999 (Rapport 4913). AVVIKELSE från jämförvärde, sediment för sjöar och vattendrag Klass Benämning Uppmätt halt/jämförvärde Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As 1 Ingen avvikelse 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2 Liten avvikelse 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0-5,0 1,0-15 1,0-3,0 1,0-2,0 1,0-2,0 1,0-2,0 3 Tydlig avvikelse 2,0 4,0 2,0-5,0 5, ,0-8,0 2,0-6,0 2,0-4,0 2,0-3,0 4 Stor avvikelse 4,0-7,0 5, ,0-13 6,0-11 4,0-8,0 3,0-4,0 5 Mycket stor avvikelse > 7,0 > 10 > 23 > 80 > 13 > 11 > 8,0 > 4,0 Bakgrundshalter i sediment (mg/kg ts) i norra Sverige: Cu = 20, Zn = 150, Cd = 0,8, Pb = 50, Cr = 15, Ni = 10, As = 10, Hg = 0,13. 4
5 Tabell 2a. Principer för indelning av tillstånd för metaller i sediment enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Förorenade områden 1999 (Rapport 4918). TILLSTÅND, metaller i sediment för förorenade områden Media Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Sediment < riktvärdet 1-3 ggr riktvärdet 3-10 ggr riktvärdet > 10 ggr riktvärdet Tabell 2b. Indelning av avvikelse från jämförvärde för förorenade sjösediment i norra Sverige enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Förorenade områden 1999 (Rapport 4918). AVVIKELSE från jämförvärde i sediment (mg/kg ts) för förorenade områden Ämne Ingen eller liten påverkan av punktkälla Trolig påverkan av punktkälla Stor påverkan av punktkälla Mycket stor påverkan av punktkälla Koppar < > 2500 Zink < > Kadmium < > 450 Bly < > Krom < > 4000 Nickel < > 2000 Arsenik < > 1000 Kvicksilver < 1,7 1, > 40 EOX < > 50 Sedimentkaraktär Sedimenten i Smalsjön och Marmen har hög vattenhalt och hög andel organiskt material. Vattenhalten i ytsedimenten (0-1 cm) varierar mellan 89 och 97 % med ett medelvärde på 93 %. Halten av organiskt material varierar mellan 13 och 39 % med ett medelvärde på 23 %. Den organiska halten är något högre i Smalsjön, 26% jämfört med 21% i Marmen. På 10 m djup i Marmen finns dock ett 20 cm mäktigt fiberlager som till 52% består av organiskt material. Järn- och manganhalterna är högre i Smalsjön än i Marmen. Järnhalten i Smalsjöns sediment är i medeltal 60 g/kg TS medan den i Marmen är 39 g/kg TS. Sedimentens manganhalt är 2,3 respektive 1,9 g/kg TS i de båda recipienterna. 5
6 Be10 Be20 Be30a Be30b Ma10 Ma20 Ma29a Ma29b Ma26a Ma26b mg/kg TS Metaller Kvicksilver Kvicksilverhalten i ytsedimenten varierar mellan 0,26 och 2,1 mg/kg TS med ett medelvärde på 0,57 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Smalsjön och klassas som hög enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Halten avviker tydligt från halterna uppmätta vid andra lokaler. Medelvärdet för recipienterna reduceras till 0,40 mg Hg/kg TS om denna lokal undantas från beräkningen. Kvicksilverhalten i sedimenten är något lägre i Marmen än i Smalsjön, men kvicksilverhalterna i båda recipienterna klassas generellt som måttligt höga. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kvicksilverhalter i ytsediment (0-1 cm) i Smalsjön (Bergviken) och Marmen Figur 2. Kvicksilverhalter (mg/kg TS) i ytsediment vid sex stationer i Smalsjön (Bergviken) och Marmen. Siffrorna i stationsbeteckningarna anger vattendjupet i recipienten. Bokstavsbeteckningen a eller b markerar att dubbelprov tagits vid stationen. Vid flertalet provtagna stationer avviker också kvicksilverhalten tydligt från jämförvärdet. Avvikelsen är störst vid 10 och 20 meters djup. Allra störst är avvikelsen i Smalsjön (10 m) där den till och med är mycket stor. Kvicksilverhalten i fiberlagret som påträffades i Marmen (10 m) uppvisar en stor avvikelse. Enligt bedömningsgrunderna för Förorenade områden är avvikelserna så stora för kvicksilver i ytsedimenten på de mer grunda områdena i sjöarna att påverkan från punktkälla bedöms som stor och tillståndet allvarligt. För recipienterna som helhet är tillståndet måttligt allvarligt. Vart femte år mäts metallhalten i sediment vid en uppströms belägen station i Bergviken (stn 300). Provtagningen sker inom den samordnade recipientkontrollen i området (Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund). Kvicksilverhalten vid denna station ligger på 0,10-0,19 mg/kg TS ( ), vilket är nära det man anger som naturlig bakgrundshalt (0,13 mg/kg TS). Därmed tyder de nedströms förhöjda kvicksilverhalterna i Smalsjön och Marmen på att källan till utsläppen av kvicksilver är de numera nedlagda massafabrikerna i området. Kvicksilverhalterna visar dock en tendens till att avta med tiden. Halterna är högre i djupare liggande sedimentskikt än i ytsedimenten. I Smalsjön på 10 m djup är t. ex. kvicksilverhalten 3,1 mg/kg TS cm ned i sedimentet, vilket kan jämföras med ytsedimenthalten på 2,1 mg/kg TS. 6
7 Kadmium Kadmiumhalten i ytsedimenten varierar mellan 0,83 och 3,1 mg/kg TS med ett medelvärde på 1,4 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Smalsjön och avviker något från halterna uppmätta vid andra lokaler. Kadmiumhalten vid den här stationen bedöms som måttligt hög, medan alla andra uppmätta kadmiumhalter är låga. Avvikelsen från jämförvärdet är liten vid samtliga stationer enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Kadmiumhalterna är något högre i djupare liggande sediment (12-13 och cm) med medelvärden på 1,9 mg/kg TS respektive 2,1 mg/kg TS. Det är särskilt halten vid 10 m i Smalsjön som är klart högre (6,8 mg/kg TS) och avvikelsen är där tydlig. Bly Blyhalten i ytsedimenten varierar mellan 66 och 390 mg/kg TS med ett medelvärde på 115 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Smalsjön och avviker precis som för flera andra metaller något från halterna uppmätta vid andra lokaler. Blyhalten vid den här stationen bedöms som måttligt hög, medan alla andra uppmätta blyhalter är låga. Avvikelsen från jämförvärdet är liten vid samtliga stationer enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Blyhalterna är betydligt högre i djupare liggande sediment (12-13 och cm) med medelvärden på 329 mg/kg TS respektive 526 mg/kg TS. Det är återigen sedimenten vid lokalen på 10 m i Smalsjön som visar de högsta halterna (1500 och 2400 mg/kg TS), men även i Marmen är blyhalten hög, särskilt i sjöns södra djupområde (stn 360) där blyhalten uppgår till 1000 mg/kg TS cm ned i sedimentet. Avvikelsen från jämförvärdet i dessa sedimentskikt är tydlig eller till och med stor. Krom Kromhalten i ytsedimenten varierar mellan 26 och 210 mg/kg TS med ett medelvärde på 63 mg/kg TS. Kromhalten är i medeltal dubbelt så hög i Marmen som i Smalsjön, 62 mg/kg TS jämfört med 29 mg/kg TS. Kromhalterna bedöms generellt som måttligt höga. Den högsta kromhalten uppmättes vid 10 m djup i Marmen och avvikelsen från jämförvärdet där är mycket stor. Kromhalten är så hög att det finns en trolig punktkälla i området. Övriga uppmätta kromhalter i Marmen (ytsediment) avviker tydligt från jämförvärdet, medan halterna i Smalsjön endast visar en liten avvikelse. I djupare liggande sediment är kromhalterna också avvikande, särskilt i Marmens norra djupområde (stn 350) där avvikelsen är stor i samtliga skikt ned till 13 cm sedimentdjup. Nickel Nickelhalten i ytsedimenten varierar mellan 13 och 25 mg/kg TS med ett medelvärde på 17 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Marmen och är något högre än halterna uppmätta vid andra lokaler. Alla uppmätta nickelhalter i ytsedimenten bedöms ändå som måttligt höga, men avvikelserna från jämförvärdet är små enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Ett undantag är dock halten vid 10 m i Marmen där avvikelsen är tydlig. I djupare liggande sediment är nickelhalterna också över lag måttligt höga och avvikelserna små. Avvikelsen i Marmen är dock något större och bedöms som tydlig. 7
8 Koppar Kopparhalten i ytsedimenten varierar mellan 28 och 200 mg/kg TS med ett medelvärde på 57 mg/kg TS. Kopparhalterna är därmed över lag måttligt höga. Vid 10 m djup i Smalsjön är halten dock hög och avvikelsen från jämförvärdet är mycket stor. Kopparhalten är så hög att det finns, eller har funnits, en trolig punktkälla i området. Vid flertalet stationer är avvikelserna från jämförvärdet inte så stora som på 10 m djup i Smalsjön, men avvikelserna är ändå tydliga enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. I Smalsjöns äldre djupare liggande sediment är kopparhalterna över lag höga, och avvikelserna mycket stora. Att området fått ta emot kopparutsläpp från en tidigare punktkälla är troligt. I Marmens djupare liggande sediment är kopparhalterna betydligt lägre jämfört med i Smalsjön. Endast i det djupaste provtagna sedimentskiktet (16-17 cm, stn 360) är kopparhalten så hög att påverkan från punktkälla är trolig. Zink Zinkhalten i ytsedimenten varierar mellan 260 och 720 mg/kg TS med ett medelvärde på 382 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Smalsjön och är något högre än halterna uppmätta vid andra lokaler. Alla uppmätta zinkhalter i ytsedimenten bedöms ändå som låga eller måttligt höga. Avvikelsen från jämförvärdet är dock tydlig vid flertalet stationer enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag, men påverkan från eventuell punktkälla bedöms som liten. I djupare liggande sediment är zinkhalterna något högre än i ytsedimenten. Generellt bedöms halterna som måttligt höga, men i Smalsjön vid ett sedimentdjup på och cm är zinkhalterna till och med höga. Arsenik Arsenikhalten i ytsedimenten varierar mellan 2,5 och 17 mg/kg TS med ett medelvärde på 7,6 mg/kg TS. Den högsta halten uppmättes vid 10 m djup i Smalsjön. Arsenikhalten vid denna station bedöms ändå som låg och avvikelsen från jämförvärdet är liten enligt bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag. Arsenikhalten är generellt högre i Smalsjön jämfört med i Marmen. Medelvärdet av uppmätta arsenikhalter i Smalsjön är 12 mg/kg TS, medan det är 4,8 mg/kg TS i Marmen. Arsenikhalterna är betydligt högre i djupare liggande sediment, särskilt i Smalsjön. Som högst uppmättes en halt på 62 mg/kg TS. Arsenikhalterna avviker stort från jämförvärdet, till och med mycket stort på 10 m djup (16-17 cm) vilket gör att det är troligt att området tidigare påverkats av en punktkälla. 8
9 Be10 Be20 Be30a Be30b Ma10 Ma20 Ma29a Ma29b Ma26a Ma26b mg/kg IG Klororganiska föreningar EOX EOX-halten i ytsedimenten varierar mellan mg/kg IG (37 och 560 mg/kg TS) med ett medelvärde på 642 mg/kg IG (156 mg/kg TS). Den högsta halten uppmättes vid 20 m djup i Smalsjön. EOX-halten i ytsedimenten är högre i Smalsjön jämfört med i Marmen. Medelvärdet av uppmätta EOX-halter i Smalsjön är 1178 mg/kg IG (303 mg/kg TS), medan det är 284 mg/kg IG (58 mg/kg TS) i Marmen. Halten av klorföreningar i Smalsjöns undersökta sediment är därmed ca 5 gånger så hög jämfört med i Marmens sediment EOX-halter i ytsediment (0-1 cm) i Smalsjön (Bergviken) och Marmen Figur 3. EOX-halter (mg/kg IG) i ytsediment vid sex stationer i Smalsjön (Bergviken) och Marmen. Siffrorna i stationsbeteckningarna anger vattendjupet i recipienten. Bokstavsbeteckningen a eller b markerar att dubbelprov tagits vid stationen. EOX är en s.k. summaparameter för mängden extraherbara halogenerade kolväten som är organiskt bundna. Mängden organisk halogen utgörs i naturen, t ex i sjösediment, i huvudsak av klorföreningar. I av människan opåverkade områden är halten av klorföreningar naturligt låg. I sjösediment överstiger halten EOX sällan 1 mg/kg TS. De halter som uppmätts i Smalsjön och Marmen är med andra ord höga. Så höga att recipienterna fortfarande idag, trots att inga utsläpp av klorföreningar från Bergviks sulfitfabrik eller från Marmaverkens sulfatfabrik skett på över 20 år, ser ut att vara utsatta för en mycket stor påverkan av någon punktkälla enligt bedömningsgrunderna för förorenade områden. Påverkan i Marmens södra del (stn 360) är något mindre, 'bara' stor. I djupare liggande sediment är EOX-halterna högre än i ytsedimenten. De högsta halterna finns vid ett sedimentdjup på cm och är i Smalsjön (dubbelprov i djupområdet) 3049 mg/kg IG (665 mg/kg TS) medan halten i Marmen är 745 mg/kg IG (235 mg/kg TS). EOX-halten i Marmen utgör vid samtliga provtagna sedimentdjup i genomsnitt 30-35% av halten i Smalsjön. Samtliga provtagna skikt ned till 17 cm djup, både i Marmen och i Smalsjön, visar dock mycket stor avvikelse från jämförvärdet och påverkan av tidigare punktkälla. Klorguajakoler Totalhalten av analyserade klorguajakolföreningar (di-, tri- och tetraklorguajakol) i ytsedimenten varierar mellan µg/kg IG med ett medelvärde på 899 µg/kg IG. Halterna skiljer sig dock betydligt mellan Smalsjön och Marmen. Totalmedelhalten i Smalsjön är 209 µg/kg IG, medan motsvarande halt i Marmen uppgår till 1589 µg/kg IG. De högsta halterna uppmättes i Marmens djupområde (stn 350). Det är särskilt halten av diklorguajakol som är betydligt högre i Marmen än i Smalsjön. Halten av diklorguajakol 9
10 Be10 Be20 Be30a Be30b Ma10 Ma20 Ma29a Ma29b Ma26a Ma26b mg/kg IG ligger under detektionsgränsen vid 3 av 4 stationer i Smalsjön. Även halterna av tri- och tetraklorguajakoler är dock högre i Marmen. Halterna av dessa föreningar är ungefär tre gånger högre i Marmen än i Smalsjön Klorguajakoler i ytsediment (0-1 cm) i Smalsjön (Bergviken) och Marmen Figur 4. Halter (mg/kg IG) av klorguajakoler(di-, tri- och tetraklorguajakol) i ytsediment vid sex stationer i Smalsjön (Bergviken) och Marmen. Siffrorna i stationsbeteckningarna anger vattendjupet i recipienten. Bokstavsbeteckningen a eller b anger att dubbelprov tagits vid stationen Det är 3,4,5-triklorguajakol som anses vara klorgasblekeriernas mest typiska "fingeravtryck", föreningen är med andra ord karaktäristisk för blekeriutsläpp och är den föreningen som främst redovisas i litteraturen. Halterna av 3,4,5-triklorguajakol varierade i ytsedimenten mellan 25 och 386 µg/kg IG med ett medelvärde i Smalsjön på 89 µg/kg IG och 316 µg/kg IG i Marmen. Detta kan jämföras med halter på ca 4000 µg/kg IG som uppmättes strax utanför Iggesund i kustsedimenten på 1980-talet (NV rapport 3498). Halterna i Marmen och särskilt i Smalsjön är alltså betydligt lägre, men är ändå så pass förhöjda att påverkan bedöms som stor eller till och med mycket stor. Klorguajakoler mättes även vid ett sedimentdjup på 4-5 cm, men inte djupare. Halten av klorguajakoler vid 4-5 cm sedimentdjup skiljer sig inte nämnvärt från halterna i ytsedimenten, vilket betyder att halterna hålls fortsatt höga vid sedimentytan trots att blekeriutsläppen upphört för över 20 år sedan. Klorkatekoler Totalhalten av analyserade klorkatekolföreningar (di-, tri- och tetraklorkatekol) i ytsedimenten varierar mellan µg/kg IG med ett medelvärde på 4149 µg/kg IG. Det är stor individuell spridning i halterna av klorkatekoler - både den högsta och lägsta halten uppmättes i Smalsjön. Den högsta halten uppmättes vi 20 m djup och avviker alltså från halterna uppmätta vid de övriga provtagningslokalerna i Smalsjön. Avvikelsen går igen för samtliga klorkatekolföreningar. I genomsnitt är dock halten av klorkatekoler mer än dubbelt så hög i Marmen som i Smalsjön. Totalmedelhalten i Smalsjön är 2558 µg/kg IG, medan motsvarande halt i Marmen uppgår till 5740 µg/kg IG. I djupare liggande sediment (4-5 cm) är halten av klorkatekoler betydligt lägre än i ytsedimenten. Totalhalten är nästan 10 gånger så hög i ytsedimenten som 5 cm ner i sedimenten. Klorkatekoler är med andra ord mer kortlivade än t ex klorguajakoler. 10
11 Klorveratroler Halten av klorveratroler var i samtliga prover under detektionsgränsen, dvs. <10 µg/kg TS för triklorveratrolerna och <5 µg/kg TS för tetraklorveratrolerna. Klorguajakoler och klorkatekoler metaboliseras i naturen till klorveratroler. Metaboliterna, dvs. klorveratrolerna, anses vara mer bioackumulerbara än ursprungssubstanserna. Att halten av klorveratroler visat sig vara låg är positivt för recipienterna. Sammanfattande bedömning av tillståndet Metaller Metallerna arsenik, bly, kadmium, krom och kvicksilver bedöms som mycket farliga, medan koppar, krom och nickels farlighet 'bara' bedöms som hög. Sedimenten både i Smalsjön och i Marmen visar klart förhöjda halter av flertalet metaller. Det är endast halterna av zink och arsenik som är låga idag. Halterna för de andra metallerna är över lag måttligt höga eller till och med höga. Särskilt halten av kvicksilver visar mycket stor avvikelse i jämförelse med naturliga bakgrundshalter och tillståndet bedöms som tämligen allvarligt för recipienterna. Påverkan har dock varit större förr och en tillfriskningsprocess är igång. Det syns tydligt vid jämförelse av metallhalterna i ytsediment och i djupare liggande sediment. Processen är dock långsam, troligen beroende på att recipienterna är hydrodynamiskt aktiva då de utgör en del av Ljusnan. Den snabba vattenomsättningen, särskilt på mer grunda områden förhindrar en kontinuerlig sedimentation av okontaminerade partiklar, vilka skulle kunna begrava mer förorenade sedimentmassor. Istället verkar sedimenten vara påverkade av resuspension som fortsätter att hålla metallhalterna relativt höga vid sedimentytan. Tydliga rester av fiberbankar finns också kvar i de nedlagda fabrikernas närområde där halterna av flera metaller är särskilt höga. Hanteringen av svavelkis och kisaska vid den tidigare sulfitfabriken i Bergviken är en verksamhet som bidragit till de förhöjda metallhalterna i Smalsjöns och Marmens sediment. Den största komponenten i kisaska är järn men den innehåller även olika tungmetaller. Inom den f.d. sulfitfabrikens område ligger dessutom en deponi som till större delen består av kisaska. Till följd av resuspension av ytsedimenten är det dock svårt att dra någon slutsats om hur stor deponins påverkan är på metallhalterna i Smalsjön och Marmen i dag. Klororganiska föreningar Organiska klorföreningars farlighet bedöms som mycket hög. Trots att inga utsläpp av klororganiska föreningar till Smalsjön och Marmen har skett på över 20 år är halterna av EOX i sjöarnas ytsediment mycket höga. Förekomsten av bl.a. klorguajakoler i sedimenten visar att de höga halterna av klorföreningar kommer från de tidigare blekeriutsläppen i området. Klorförbrukningen vid Marmaverken, där blekt sulfatmassa framställdes, var under produktionstiden betydligt högre (under 1970-talet dubbelt så hög) jämfört med klorförbrukningen vid sulfitfabriken i Bergviken. Trots detta är EOX-halten i Smalsjöns ytsediment fem gånger högre än i Marmen. Anledningen till denna skillnad är svår att fastställa idag. Det kan bero på att en större del av det klorerade material som släppts ut från Marmaverken var löst i vattenmassan. Om en stor del är löst i vattenmassan blir sedimentationen liten eller till och med obefintlig. Hur stor den partikelbundna delen av det klorerade materialet som släppts ut från de två fabrikerna var vet man inte. Andra faktorer 11
12 som också kan påverka sedimentationen och hur stor geografisk spridning det klorerade materialet får är ämnenas flyktighet och grad av nedbrytning i vattenmassan. Halten av de blekerispecifika föreningarna, som t ex klorguajakoler, är dock som förväntat betydligt högre i Marmen än i Smalsjön. Sulfitmassor är generellt mera lättblekta än sulfatmassor och man kan därför ge sulfitmassorna önskad ljushet med färre bleksteg. Följden av detta blir att utsläppen av blekerispecifika föreningar är mindre från sulfitfabriker än från sulfatfabriker. Precis som halterna av metaller är på väg att avta, är också halterna av klorföreningar i dagens ytsediment lägre än vad de är t ex 15 cm ner i sedimenten. Anledningen till att halten av klorföreningar fortfarande är så hög är den samma som beskrivs för metallerna (se ovan). 12
PM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Geografiska verksamhetsområden F d Lundbergs läder Förorening från garveriverksamhet i Valdemarsvik under perioden1870-1960 (ca) Deponin Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län
Läs merProvfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).
Läs merUndersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).
Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund
Läs merMETALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB
Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs mer8. Sammanfattning av sedimentanalyser
I de två underliggande lagren som analyserats motsvarar kromhalten klass 5 i båda fallen. Resterande parametrar motsvarar klass 3 eller lägre. Kromhalten i område C är som högst i det understa analyserade
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merUtlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping
Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping Utfört av:, Suez Recycling AB Datum: 2017-03-09 I samband med en geoteknisk utredning inför eventuell kommande byggnation
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merMedins METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter. Rapport
Metaller i Göta älvs avrinningsområde 2000 Medins Rapport 2001-02 - 28 Sjö- och Åbiologi AB METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2000 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid sexton provpunkter
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merSkottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Läs merMETALLER I VATTENDRAG 2005.
Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merMaria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(17) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 215 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 216:7 Mars 215 2(17) Sammanfattning I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av
Läs merENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum
ENVIPRO MILJÖTEKNIK Ort/Datum Linköping, Stockholm och Göteborg 2007-11-23 Handläggare Elin Pirard David Engdahl Henrik Eriksson Uppdragsnr 312860 Gusumsån Länsstyrelsen Östergötland Miljövårdsenheten
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merBilaga 2, Sedimentprovtagning
Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även
Läs merTungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011
Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor
Läs merResultat från miljökontroll - referenskontroll
Resultat från miljökontroll - referenskontroll Västervik 2-7-1 FÖRORD Västerviks kommun har under perioden maj 23 till maj 2 genomfört Projekt Gladhammars gruvor, en huvudstudie enligt Naturvårdsverket
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merPM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad
UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merSäker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment
Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment Emma Lilliesköld, miljöingenjör Fortifikationsverket Pia Dromberg, miljöingenjör Stockholm Vatten och Avfall Säker
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merÖversedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB
Vattendagarna, 23-24 oktober, Jönköping Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB Korta fakta - påståenden Det är dyrt att efterbehandla mark,
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2013:2. ISBN nr: Foto: Martin Liungman
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:2 Foto: Martin Liungman Metaller i vattendrag 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merSGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden
AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:
Läs merRAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2011:3. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:3 Metaller i vattendrag 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo VI
Läs merRiktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten
Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merVästerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
DATUM: 2018-07-17 KUND: SANNA NORBERG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING TOMTMARK, VÄRSTAGÅRDSVÄGEN, SPÅNGA, SANNA NORBERG Per Samuelsson Tel. 0768-640464 per.samuelsson@mrm.se MRM Konsult AB Tavastgatan 34
Läs merProvtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm
Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT
Läs merLiljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29
Bilaga 2:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 2 Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2002-04-29 kl 22.15 2002-05-01 kl 13.32 Kommun Stockholm
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merKOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste
Läs merPM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20
SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Läs merMetaller i vattendrag
Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998
Läs merStabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merMetaller i vattendrag 2009
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva.
Läs merSanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merMetaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2014:7. ISBN nr:
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:7 Provpunkt 21 i Grimåsbäcken Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs mer