ENVIPRO MILJÖTEKNIK. Projekt Gusum

Transkript

1 ENVIPRO MILJÖTEKNIK Ort/Datum Linköping, Stockholm och Göteborg Handläggare Elin Pirard David Engdahl Henrik Eriksson Uppdragsnr Gusumsån Länsstyrelsen Östergötland Miljövårdsenheten Att. Markus Gustavsson Linköping Projekt Gusum Bilaga 5. PM Redovisning av kompletterande undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren, Byngsboån och Strolången okotober 2007 Bakgrund Envipro Miljöteknik genomförde under våren 2007 på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland undersökningar av sediment och vatten i Gusumsån (se Envipro Miljöteknik, 2007). Efter att resultaten hade sammanställts dök ett antal mindre frågor upp. Länsstyrelsen Östergötland önskar nu klarlägga detta innan en ansökan om medel för vidare undersökningar ska skickas in i november Frågorna rör följande: - Förhöjda halter av arsenik i ytvatten i Gusumsån samt kvicksilver i Byngaren. - Föroreningssituationen i sedimenten i Strolången. - Föroreningssituationen i sedimenten i Byngsboån. - Deponierna samt banvallen vid Yxningens camping. Sjön Yxningen utgör referensobjekt, precis som i de tidigare undersökningarna utförda av Envipro Miljöteknik. Genomförda provtagningar och undersökningar Provtagningar och undersökningar utfördes den 4-5 oktober Dokumentation av parametrar såsom t.ex. ph, konduktivitet och temperatur skedde i fältprotokoll som redovisas i bilaga 1 och 2. Kompletterande provtagning av ytvatten i Gusumsån och Byngaren Vid de tidigare provtagningarna av ytvatten analyserades avvikande halter av arsenik i tre prover från Gusumsån (enligt tidigare benämning punkterna 6, 8 och 11) samt kvicksilver i ett prov från Byngaren (enligt tidigare benämning Byngaren 1 YV). I båda fallen rörde det sig om s.k. Envipackanalyser, vilka inte har samma rapporteringsgräns som till exempel paket V-2 (metallanalys i vatten). För att fastställa om halterna av arsenik och kvicksilver är förhöjda eller om det rör sig om analys- eller provtagningsfel genomfördes en uppföljande provtagning av ytvatten i de aktuella punkterna. För provtagningspunkternas lägen refereras till Envipro Miljöteknik (2007). Vattenprovtagningen genomfördes med Envipro Miljöteknik Hifab AB Tel direkt: Magasinsgatan 22 Fax: Göteborg fornamn.efternamr@envipro.se Organisationsnr/f-skatt: Säte: Stockholm Moms reg nr SE Ingår i HifabGruppen AB (publ)

2 hjälp av en Ruttnerhämtare. Metallanalys utfördes av ALS Analytica AB enligt paket V-2 på ofiltrerade ytvattenprover. Kompletterande provtagning av sediment i Byngsboån och sediment + ytvatten i Strolången I Byngsboån har inga sediment tidigare analyserats inom ramen för de kompletterande undersökningarna (Envipro Miljöteknik, 2007). Detta på grund av att bottnen utgjordes av minerogen lera i det undersökta området (åns södra del närmast Byngaren). Inför planering av fortsatta och mer detaljerade undersökningar i vattensystemet nedströms Gusumsån, så önskade länsstyrelsen få en säkrare bedömning av huruvida sedimenten i Byngsboån är förorenade eller inte. Därför föreslogs och genomfördes provtagning av sediment vid två platser i Byngsboån. Karta över provtagningspunkterna redovisas i figur 1. I figur 3 finns foton från de båda platserna. Provpunkt 10 är belägen där vägen till Fängebo korsar Byngsboån/Fängeboån. Provpunkt 11 ligger ca 1 km längre nedströms (norrut) i ån, även detta område är beläget i anslutning till en gammal vägövergång. På båda platserna bestod bottnen av en blandning av minerogent och organiskt material. Bottnen bedömdes som transportbotten med erosionsbotten i strömfåran. Sedimenten provtogs med en för ändamålet specialtillverkad provtagare med fältpersonalen stående på land. Ett samlingsprov på sediment togs ut i varje punkt. Sedimentproverna analyserades dels med avseende på metaller (paket M-2) och dels med avseende på PCB (paket OJ-2). Ytvattenprover togs också vid de båda punkterna men sparades för att eventuellt analyseras vid behov. 2(14)

3 N Provpunkter /EP m Figur 1. Karta som redovisar provpunkterna 10 och 11 i Byngsboån samt den tidigare provpunkten Byngsboån (Envipro Miljöteknik, 2007). 3(14)

4 N Provpunkter /EP m Figur 2. Karta som redovisar provpunkterna 10, 11 och 12 i Strolången samt den tidigare provpunkten Strolången 1 (Envipro Miljöteknik 2007). Vad gäller Strolången genomfördes tidigare provtagning i djuphålan (benämnd Strolången 1 i figur 2), i mitten av sjön (Envipro Miljöteknik, 2007). Analyser av sediment visade bland annat på förhöjda halter av kadmium och bly. För att erhålla en bättre bild över föroreningssituationen i sjön genomfördes provtagning i ytterligare tre punkter, utöver den tidigare provpunkten (Strolången 1). Samtliga punkter är utmärkta på kartan i figur 2. Punkt 10 ligger i anslutning till inloppet för det vattendrag som rinner från Ringarums samhälle. Enligt uppgift rinner exempelvis vatten som bräddas vid Ringarums reningsverk ut i Strolången via detta dike. Punkt 11 är belägen en bit ifrån Byngsboåns inlopp och punk 12 ligger i närheten av Hällaåns utlopp. Vid sedimentprovtagningen togs tre nivåer ut i sedimenten, (i de flesta fall 0-0,10, 0,10-0,20 och 0,20-0,30 m) och de två ytligaste proverna analyserades avseende metaller (paket M-2). Sedimentproverna från den djupaste nivån har sparats. Även ytvatten och bottenvatten togs med Ruttnerhämtare i de tre punkterna. Ytvattenproverna analyserades utan föregående filtrering avseende metaller (paket V-2) medan bottenvattenproverna sparades för eventuella kompletterande analyser. 4(14)

5 Figur 3. Foton från provtagningspunkterna Byngsboån 10 (överst) respektive Byngsboån 11. Undersökning av deponier, tjärdalen och banvallen vid Yxningen I Yxningens sediment har något förhöjda halter av bland annat koppar och zink analyserats, både i föreliggande utredning och i tidigare. För att bringa klarhet i huruvida deponin vid Kungssten respektive deponierna f d Yxningens station, tjärdalen samt banvallen (lokalisering se figur 4) kan utgöra källtermer genomfördes en kompletterande undersökning av området. Banvallen undersöktes visuellt m.a.p. konstruktionsmaterial längs sträckan med början strax norr om Outokumpu (Gräsdalenanläggningen) till några hundra meter söder om Kungsstenen, se karta i figur 4. En kartering genomfördes av diken som vid besöket var vattenförande. Dessa fanns uteslutande i området kring f.d. Yxningens station och vidare ner mot Yxningen och campingplatsen. Prover av ytvatten togs i tre punkter, benämnda YV1, YV2 och YV3. Dessutom togs bottenmaterial i en punkt nere vid campingplatsen. Punkternas lägen redovisas i figur 4. I figur 5 visas foton från de tre provtagningspunkterna av ytvatten. Vattenproverna analyserades avseende metaller (paket V-2) utan föregående filtrering. Sedimentprovet sparades för ev. senare analys. 5(14)

6 Figur 4. Karta som redovisar lägen för provpunkterna i banvallsområdet vid Yxningen. 6(14)

7 a) c) b) Figur 5. Foton från provtagningspunkterna YV 1 (a), YV 2 (b) samt YV 3 (c). 7(14)

8 Resultat Flöden Vattenföringen ut ur Yxningen var vid tiden för provtagningen 0,5 m 3 /s (uppgifter från Kent Lindqvist, Sondera). I jämförelse med provtagningen i våras var flödet i oktober betydligt lägre (jämför 2,7 m 3 /s under perioden ). Ett flöde på 0,5 m 3 /s under vecka 40 får betraktas som förhållandevis lågt jämfört med tidigare mätningar. Sedan 1995 har flödet varit lägre endast vid två mätår den aktuella veckan. Baserat på vattenföringen ut ur Yxningen kan motsvarande för Byngaren beräknas till cirka 0,7 m 3 /s (enligt beräkningsmetodik från Kent Lindqvist, Sondera). Förklaring till beräkningen ges i Envipro Miljöteknik (2007). Kompletterande provtagning av ytvatten i Gusumsån och Byngaren En sammanställning över analyserade element redovisas i tabell 1. Tabellen visar även ett riktvärde för bedömning av tillstånd för metaller i vatten enligt Naturvårdsverket (1999). Riktvärdet utgör gränsen mellan klass 2 (låga halter) och klass 3 (måttligt höga halter). En fullständig sammanställning av analysresultat återfinns i bilaga 3. Tabell 1. Sammanställning av analysresultat för utvalda metaller i ytvatten i Gusumsån och Byngaren samt Naturvårdsverkets riktvärde för bedömning av tillstånd, metaller i vatten. Halter över riktvärdet har gråmarkerats. Element Gusumsån 6 Gusumsån 8 Gusumsån 11 Byngaren 1YV NV riktvärde Arsenik µg/l 0,337 0,395 0,396 0,367 5 Kadmium µg/l 0,0749 0,0393 0,0502 0,0063 0,1 Krom µg/l 0,262 0,269 0,399 0,199 5 Koppar µg/l 5, ,01 3 Kvicksilver µg/l 0,0036 0,004 0,0049 0,0028 0,1* Bly µg/l 0,728 1,03 2,79 0,244 1 Zink µg/l 13,6 18,2 38,3 6,89 20 * Kanadensiskt vattenkriterium för ytvatten Generellt var metallhalterna i ytvattnen låga till måttliga. Arsenikhalterna i Gusumsån 6, 8 och 11 var enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning mycket låga. Vid tidigare mätningar låg arsenikhalterna i storleksordningen μg/l men detta berodde sannolikt på Envipackanalysens osäkerhet vid låga koncentrationer. Byngaren 1 YV uppvisade i analogi med detta inga förhöjda halter av kvicksilver. Så även i detta fall bedöms det tidigare mätvärdet på 1,9 μg/l vara icke tillförlitligt. Koppar förekom i måttligt höga halter i Byngaren 1 YV samt i Gusumsån 6 och 8. Gusumsån 11 visade höga halter av koppar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Kopparhalten visar på en ökande trend, från punkt 6 till punkt 11. Vid provtagningen våren 2007 kunde ingen trend med ökande kopparhalter ses. Det bör dock noteras att antalet prover är litet i jämförelse med provtagningen våren Värt att nämnas är att kopparhalterna vid provtagningen under hösten 2007 var högre jämfört med provtagningen under våren samma år. Även bly förekom i måttligt hög halt i punkten Gusumsån 11, liksom Gusumsån 8. Provtagningspunkten Gusumsån 11 var placerad i anslutning till utloppet från avloppsrenings- 8(14)

9 verket. Referenshalt av koppar i Yxningen var 3 µg/l och av bly 1,1 µg/l enligt tidigare mätningar. Kompletterande provtagning av sediment i Byngsboån och sediment + ytvatten i Strolången Tabell 2 redovisar analysresultat från metallanalyser av sedimentprover från Byngsboån och Strolången (förkortad Stro). Inkluderat i tabellen finns även riktvärde för bedömning av tillstånd för metaller i sediment enligt Naturvårdsverket (1999). Riktvärdet utgör gränsen mellan klass 2 (låga halter) och klass 3 (måttligt höga halter). Tabell 3 redovisar PCB-halter i Byngsboåns sediment. I tabell 4 återfinns analysresultat för analyserade ytvattenprover från Strolången. Tabell 2. Sammanställning av analysresultat för metaller i sediment i Byngsboån och Strolången samt Naturvårdsverkets riktvärde för bedömning av tillstånd. Element Byngsboån 10 Byngsboån 11 Stro 10 (0-0,10) Stro 10 (0,10-0,20) Stro 11 (0-0,10) Stro 11 (0,10-0,20) Stro 12 (0-0,10) Stro 12 (0,13-0,23) NV riktvärde TS % 7,2 54,7 17,2 24,7 13,5 22,1 14,1 24,2 Arsenik mg/kg TS 2,55 0,933 3,13 7,01 2,77 3,65 3,61 4,93 10 Kadmium mg/kg TS 0,832 0,158 1,13 1,04 1,09 1,37 0,83 1,15 2 Kobolt mg/kg TS 11,2 4,55 13,6 15,8 14,8 14,7 15,6 17,4 Krom mg/kg TS 67,5 17,1 51,8 47,6 61,5 80,7 62,4 96,9 20 Koppar mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS 0,115 <0,05 0,0813 0,0585 0,0958 0,0974 0,0791 0,0895 0,3 Nickel mg/kg TS 25, ,7 29,9 32,5 38,1 36,2 47,8 15 Bly mg/kg TS 48,5 11,6 33,9 40,8 43,4 49,5 40,6 50,5 150 Vanadin mg/kg TS 44 19,6 51,3 59,7 53,8 55,3 67,4 69,2 Zink mg/kg TS Tabell 3. Sammanställning av analysresultat för PCB i sediment i Byngsboån. Element Byngsboån 10 Byngsboån 11 TS (105 C) % 9,75 31 PCB 28 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 52 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 101 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 118 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 138 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 153 mg/kg TS <0,010 <0,0060 PCB 180 mg/kg TS <0,010 <0,0060 summa 7st PCB mg/kg TS <0,035 <0,02 9(14)

10 Tabell 4. Sammanställning av analysresultat för utvalda metaller i ytvatten i Strolången samt Naturvårdsverkets riktvärde för bedömning av tillstånd, metaller i vatten. Element Strolången 10 yv Strolången 11 yv Strolången 12 yv NV riktvärde Arsenik µg/l 0,435 0,442 0,476 5 Kadmium µg/l 0,0531 0,0049 0,0026 0,1 Krom µg/l 0,332 0,233 0,111 5 Koppar µg/l 4,38 3,72 3,19 3 Kvicksilver µg/l 0,0031 0,0034 0,0026 0,1* Bly µg/l 0,596 0,352 0,227 1 Zink µg/l 4,3 3,08 2,15 20 * Kanadensiskt vattenkriterium för ytvatten Sedimentprovet Byngsboån 10 uppvisade hög kopparhalt och måttligt höga halter av krom och zink. Både halterna av koppar och krom skiljde sig markant från tidigare uppmätta halter i sedimentet i referensjön Yxningen (113 resp. 28,4 mg/kg TS i ytsedimentet). Sedimentprovet som är taget längre nedströms, Byngsboån 11, innehöll lägre halter av både koppar, krom och zink än Byngsboån 10. Detta skulle kunna bero på att vattnet vid provtagningstillfället hade ett något högre flöde vid Byngsboån 11 och således rördes sedimentet upp i högre utsträckning. Halten av PCB i sedimentproverna från Byngsboån låg under rapporteringsgräns och inga förhöjda halter jämfört med tidigare uppmätta halter i Yxningens sediment kunde påvisas. Cu sediment [mg/kg TS] Yxningen: 0-10 Yxningen: Gusumån 1:0-5 Gusumån 2:0-5 Gusumån 3:0-5 Gusumån 3:5-10 Gusumån 3:10-20 Gusumån 4:0-10 Gusumsån 4:10-20 Gusumån 5:0-5 Gusumån 5:5-10 Gusumån 6:0-10 Gusumån 6:10-30 Gusumån 8:0-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-30 Gusumsån 9: 0-5 Gusumsån 10: 0-10 Gusumsån 11: 0-5 Gusumsån 11: 5-20 Gusumsån 12: 0-5 Byngaren 1: 0-5 Byngaren 1: 5-10 Byngaren 2: 0-5 Byngaren 2: 5-10 Byngaren 2: Byngsboån 10 Byngsboån 11 Strolången 10:0-0,1 Strolången 10:0,1-0,2 Strolången 11:0-0,1 Strolången 11:0,1-0,2 Strolången 12:0-0,1 Strolången 12:0,13-0,23 Strolången: 0-2 Strolången: (14)

11 Zn sediment [mg/kg TS] Yxningen: 0-10 Yxningen: Gusumån 1:0-5 Gusumån 2:0-5 Gusumån 2:5-10 Gusumån 3:0-5 Gusumån 3:5-10 Gusumån 3:10-20 Gusumån 4:0-10 Gusumsån 4:10-20 Gusumån 5:0-5 Gusumån 5:5-10 Gusumån 6:0-10 Gusumån 6:10-30 Gusumån 8:0-5 Gusumån 8:5-15 Gusumån 8:15-30 Gusumsån 9: 0-5 Gusumsån 10: 0-10 Gusumsån 11: 0-5 Gusumsån 11: 5-20 Gusumsån 12: 0-5 Byngaren 1: 0-5 Byngaren 1: 5-10 Byngaren 2: 0-5 Byngaren 2: 5-10 Byngaren 2: Byngsboån 10 Byngsboån 11 Strolången 10:0-0,1 Strolången 10:0,1-0,2 Strolången 11:0-0,1 Strolången 11:0,1-0,2 Strolången 12:0-0,1 Strolången 12:0,13-0,23 Strolången: 0-2 Strolången: 2-10 Figur 6. Graf som redovisar koppar- (överst) och zinkhalterna (nederst) i sediment från Yxningen till Strolången enligt denna och tidigare undersökning (Envipro Miljöteknik, 2007). I den övre grafen har extremvärdet Gusumsån 2:5-10 plockats bort för att underlätta förståelsen. Kopparhalten i det provet uppgick till cirka mg/kg. Sedimentproverna från Strolången innehöll endast låga halter av kadmium och bly. Detta står i kontrast till de ytsedimentprov som tidigare togs i sjöns djuphåla vilka uppvisade kadmium- och blyhalter på 15 mg/kg TS respektive 560 mg/kg TS (Envipro Miljöteknik, 2007). Även i detta fall hade Envipackanalyser använts, vilket kan ha påverkat resultatet. Krom förekom i måttligt höga halter, vilket också var fallet i den tidigare provtagningen i sjöns djuphåla. Något som denna undersökning visade, till skillnad från den tidigare undersökningen, var att både zink och koppar förekom i förhöjda halter i Strolångens sediment. Zinkhalterna var förhöjda gentemot Yxningen (386 resp. 210 mg/kg TS enligt tidigare mätningar) och kan klassas som måttligt höga enligt Naturvårdsverkets bedömning. Koppar förekom i höga halter i både ytligt och lite djupare sediment i Strolången. Även i vattenproverna från sjön förekom koppar i måttligt höga halter. I sedimentprovet från Strolången 11 på nivån 0,1-0,2 m var koncentrationen av koppar mycket hög. Halterna av koppar och zink i sediment redovisas även i grafen i figur 6. Grafen illustrerar hur metallhalterna varierar genom hela vattensystemet från Yxningen till Strolången. Koppar och zink är de metaller som tidigare utredningar främst kunnat påvisa i förhöjda halter. Detta stämmer väl med den generella bild som framkommit även i föreliggande utredning. Undersökning av banvallen, vattendrag och deponier vid Yxningen Utifrån visuell kartering av banvallen i det aktuella området bedömdes det som mindre troligt att det skulle finnas gruvavfall i banvallsballasten. Foto som visar en del av banvallen redovisas i figur 7a. Isälvsmaterial observerades i ett flertal punkter där materialet blottades (se foto i figur 7b). Inget material som liknade gruvavfall observerades. Banvallen har under senare tid använts för dragning av vatten- och avloppsledningar mellan Gusum och Ringarum. Vid f.d. Yxningens station ligger en avloppspumpstation som syns på fotot i figur 7c. 11(14)

12 a) b) c) d) Figur 7. Foton tagna vid okulär besiktning av banvallsområdet. a) Ovanpå banvallen syns vägen som numer har ersatt den gamla rälsen. b) Isälvsmaterial som finns i banvallsballasten. c) Pumpstationen vid Yxningens f.d. station. d) Utfällningar i vattenförande dike framför Yxningens stationshus. En grundvattenkälla observerade i en dikesbotten vid f d Yxningens station. Det är troligt att de utfällningar som observerades i diket nedströms källan (se figur 7d) orsakats av att grundvatten som syresatts, vilket föranlett att lösta ämnen fällts ut. Vattenförande diken observerade i området kring stationen enligt tidigare redovisning i kartan i figur 4. En sammanställning över utvalda metaller i ytvattenproverna från de tre vattendragen i området redovisas i tabell 5. En fullständig sammanställning av analysresultat återfinns i bilaga 3. 12(14)

13 Tabell 5. Sammanställning av analysresultat för utvalda metaller i ytvatten i vattendrag i området kring Yxningens station samt Naturvårdsverkets riktvärde för bedömning av tillstånd, metaller i vatten. Skogs- Element Stationshus YV1 vattendrag YV2 Campingen YV3 NV riktvärde As µg/l 0,562 0,458 0,48 5 Cd µg/l 0,0223 0,0449 0,0561 0,1 Cr µg/l 1,35 0,928 0,521 5 Cu µg/l 15,3 5,35 4,72 3 Hg µg/l 0,0109 0,0115 0,0063 0,1* Pb µg/l 1,17 0,625 0,653 1 Zn µg/l 14,3 13,8 8,73 20 * Kanadensiskt vattenkriterium för ytvatten En förmodad vattendelare lokaliserades vid fältbesöket mellan Yxningens station och Kungsstenen (se figur 4). Då Kungsstensdeponin, tillsammans med deponierna vid Yxningens f d station och banvallen är belägna söder om vattendelaren kan det finnas en risk att eventuella föroreningar från dessa kan spridas till Yxningen. Analys av vattenprovet YV2 indikerar dock inga speciellt höga metallhalter nedströms Kungsstensdeponin. Inte heller nedströms banvallen och deponierna vid Yxningens f d station (YV3) visar analyserna på speciellt höga metallhalter. Det mest anmärkningsvärda resultat är kopparhalten i diket vid stationshuset, vilket inte bedöms dränera deponin. Detta vattendrag uppvisade även måttligt hög halt av bly. Vattendraget rinner av ifrån skogen norr om campingen. Zink förekom i låg halt i alla tre vattendragen. 13(14)

14 Slutsatser Följande slutsatser kan dras utifrån genomförda undersökningar: - Tidigare analyserade höga halter av arsenik och kvicksilver i Gusumsån respektive Byngaren har inte kunnat påvisas i föreliggande undersökning. Analysen som genomförts bedöms som mer tillförlitlig än den tidigare Envipackanalysen. - Kopparanalyser av ytvatten i Gusumsån visar på ökande halter, från punkt 6 till punkt 11. Halterna i dessa punkter var även högre jämfört med motsvarande från provtagningen under våren Sedimenten i Byngsboån uppvisar framförallt en förhöjd halt av koppar, både i relation till halten i Yxningen (referenssjö) och Naturvårdsverkets riktvärden. PCB påvisade inte i någon analys av sediment från Byngsboån. - Sedimenten i Strolången uppvisade inga förhöjda halter av kadmium och bly, vilket påvisats i tidigare utredning. - Halterna av framförallt koppar men i viss mån även zink i Strolångens sediment bedömdes vara förhöjda. Då koppar och zink är de metaller som främst kan kopplas till föroreningarna från Gusumsområdet så indikerar dessa resultat att en spridning skett även till Strolången. Då koppar- och zinkhalterna är förhöjda i Strolångens norra del (nära Hällaåns utlopp) kan det inte uteslutas att en spridning skett ännu längre nedströms i vattensystemet. - Den visuella undersökningen av banvallen har inte påvisat något inslag av gruvavfall. - Ytvattenprover i området kring banvallen och deponierna vid Kungssten och campingen påvisar generellt inga avsevärt höga halter. Anmärkningsvärt är dock den höga kopparhalten i det dike som rinner av från skogen norr om campingen, vid det f d stationshuset (benämnt YV1). Referenser Envipro Miljöteknik (2007): Sammanställning av tidigare undersökningar och resultat från förnyad provtagning av sediment och ytvatten i Yxningen, Gusumsån, Byngaren, Byngsboån och Strolången. Naturvårdsverket (1999): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets förlag. Stockholm Bilageförteckning Bilaga 5-1: Fältprotokoll ytvatten Bilaga 5-2: Fältprotokoll sediment Bilaga 5-3: Analysresultat 14(14)