RAPPORT Miljöteknisk undersökning av mark- och vattenområdet vid f d Götaverken, Göteborg

Transkript

1 RAPPORT Miljöteknisk undersökning av mark- och vattenområdet vid f d Götaverken, Göteborg Riskbedömning och åtgärdsutredning För: Älvstranden Utveckling AB Version: Slutrapport Upprättad: Uppdrag:

2 Älvstranden Utveckling AB Sida 2 av INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE ORGANISATION UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ALLMÄNT OM TENNORGANISKA FÖRORENINGAR BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSOMRÅDET ALLMÄNT KORT HISTORIK SEDIMENTATIONSFÖRHÅLLANDEN MUDDRINGAR KRING F D GÖTAVERKEN SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ALLMÄNT SEDIMENT Genomförda provtagningar Föroreningssituation Avgränsning av källområde PÅGÅENDE BELASTNING AV TBT FRÅN KAJOMRÅDEN OCH FYLLNADSMASSOR PÅGÅENDE SPRIDNING AV TBT MED DAGVATTEN MARK OCH GRUNDVATTEN FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING ALLMÄNT SKYDDSOBJEKT DIMENSIONERANDE FÖRORENINGAR TOXIKOLOGISKA EGENSKAPER OCH RIKTVÄRDEN NEDBRYTNING AV TBT FÖRDELNING AV TBT MELLAN VATTEN OCH SEDIMENT ANDRA UNDERSÖKNINGAR NUVARANDE RISKER Markområdet Vattenområdet FRAMTIDA RISKER Markområdet Vattenområdet... 33

3 Älvstranden Utveckling AB Sida 3 av SAMLAD RISKBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISKREDUKTION ÅTGÄRDSUTREDNING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL ÅTGÄRDSUTREDNING KÄLLOMRÅDET ÅTGÄRDERNAS OMFATTNING ÖVERVÄGDA ÅTGÄRDSMETODER MUDDRINGSTEKNIKER BEHANDLING AV MUDDERMASSOR OMHÄNDERTAGANDE AV MUDDERMASSOR FÖRSLAG TILL MILJÖMÄSSIGT MOTIVERADE OCH KOSTNADSEFFEKTIVA SANERINGSÅTGÄRDER SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER REFERENSER Bilaga 1 Resultatrapport sjömätningar, provtagning av sediment och ytvatten, Bilaga 2 Resultatrapport jord, grundvatten och dagvatten,

4 Älvstranden Utveckling AB Sida 4 av Sammanfattning har på uppdrag av Älvstranden Utveckling AB genomfört kompletterande miljötekniska undersökningar av mark- och vattenområdet vid f d Götaverkens verksamhetsområde i centrala Göteborg. Med underlag av resultaten har en riskbedömning och en åtgärdsutredning utarbetats för att kunna föreslå miljömässigt motiverade och kostnadseffektiva saneringsåtgärder. Utredningens utgångspunkt är att det ska bedrivas fortsatt varvsverksamhet vid f d Götaverken. Undersökningarna visar sammanfattningsvis att det finns stora mängder lösa sediment i vattenområdet vid f d Götaverken som är kraftigt förorenade av främst tennorganiska föreningar (TBT m m) ända ned till underliggande lera. TBT har funnits i båtbottenfärger och eftersom de klart högsta halterna finns i sediment under eller omedelbart invid torrdockorna bedöms källan till föroreningen vara varvsverksamheten. Även markområdet inom f d Götaverken är mycket förorenat, främst av tungmetaller, PAH samt ställvis av olja och TBT. Risken för spridning av de finkorniga sedimenten med mycket höga halter av TBT till omgivande hamnområden och till Västerhavet bedöms vara mycket stor vid fortsatt varvsverksamhet. Fartygstrafik alstrar kraftiga propellerströmmar som frigör (virvlar upp) de förorenade sedimenten som då snabbt kan spridas vidare med Göta älvs strömmande vatten till övriga delar av hamnen och till Västerhavet. Mätningar i sediment upp- och nedströms f d Götaverken indikerar också att de förorenade sedimenten vid f d Götaverken utgör en betydande källa till TBT i hamnsedimenten längre nedströms. Den enda betydelsefulla spridningen från markområdet bedöms härröra från TBT-haltigt slam i dagvattenledningar. Structor bedömer att det är nödvändigt och miljömässigt motiverat att åtgärda förorenade sediment inom en ca m 2 stor sammanhängande yta vid f d Götaverken om det ska bedrivas varvsverksamhet utan restriktioner i området. Åtgärderna föreslås omfatta muddring av lösa sediment ned till naturlig lera (ursprunglig muddrad bottennivå) så att resthalter av tennorganiska föroreningar (summa TBT, DBT och MBT) understiger µg/kg TS. Muddringsteknik och nödvändiga skyddsåtgärder tas fram inom ramen för en tillståndsprövning och fastställs av miljödomstol. Inom markområdet bör TBT-haltigt slam sugas upp från dagvattensystemet. Muddermassorna kan omhändertas på extern mottagningsanläggning som icke farligt avfall eller återanvändas för anläggningsändamål efter erforderlig miljöprövning. Andra åtgärdsmetoder som övertäckning eller begränsad restriktiv varvsverksamhet har övervägts men de står i konflikt med de övergripande åtgärdsmålen.

5 Älvstranden Utveckling AB Sida 5 av Bakgrund och syfte Under sommaren 2014 genomförde WSP Environmental AB på uppdrag Damen Shiprepair Götaverken AB (Damen) översiktliga miljötekniska undersökningar av mark- och vattenområdet vid Damens verksamhetsområde. Undersökningarna visade att sedimenten inom vattenområdet var kraftigt och allvarligt förorenade av tennorganiska föreningar (TBT m m) från båtbottenfärger. Göteborgs Miljöförvaltning har därefter begärt kompletteringar men Damen har inte varit villiga att genomföra ytterligare miljötekniska undersökningar i området. Mot bakgrund av ovanstående har Älvstranden Utveckling AB, som är ett helägt kommunalt bolag, gett ( Structor ) i uppdrag att genomföra kompletterande miljötekniska undersökningar av mark- och vattenområdet. Området benämns hädanefter f d Götaverken. Det ligger i centrala Göteborg på Norra Älvstranden, strax nedströms Frihamnen, Lundbyhamnen och Göta älv-bron, se Figur 1 nedan. Markområdet ägs av Älvstranden Utveckling AB och vattenområdet av Göteborgs kommun. På området har det bedrivits tillverkning av fartyg och varvsverksamhet från mitten av 1800-talet. Med underlag av resultaten av de miljötekniska undersökningarna har en riskbedömning och en åtgärdsutredning avseende identifierade föroreningar i mark och sediment utarbetats. Slutligen har ett förslag till miljömässigt motiverade och kostnadseffektiva åtgärder lämnats med utgångspunkt från att det ska bedrivas fortsatt varvsverksamhet på området. Syftet med undersökningen är att fastighetsägaren ska få kunskap om vilka saneringsåtgärder som behöver vidtas i mark- och vattenområdet vid fortsatt varvsverksamhet. Figur 1. Översikt f.d Götaverken i centrala Göteborg.

6 Älvstranden Utveckling AB Sida 6 av Organisation Beställare av utredningarna är Älvstranden Utveckling AB. Riskbedömning och åtgärdsutredning har genomförts av under ledning av uppdragsledare civ. ing. Anders Bank. Ansvarig handläggare har varit fil. mag. Fredric Engelke. Provtagningar av sediment, ytvatten, jord, grundvatten och dagvatten samt redovisning har utförts av civ. ing. Linus Nilsson och civ. ing. Johan Cassel. Underkonsulter för provtagningarna har varit Clinton Mätkonsult AB (sjömätningar och sedimentprovtagning), Tellstedt AB (borrarbeten mark), Geogruppen AB (borrarbeten sediment) och ALS Scandinavia AB (laboratoriearbeten). 3 Utförda undersökningar Denna riskbedömning och åtgärdsutredning är huvudsakligen baserad på resultaten från följande miljötekniska undersökningar: 1. Älvstranden Utveckling AB, Undersökning av sediment och ytvatten kring f.d Götaverken, Resultatrapport Rapporten finns i bilaga Älvstranden Utveckling AB, Undersökning av mark, grundvatten och dagvatten inom f.d Götaverken, Resultatrapport Rapporten finns i bilaga Damen Shiprepair Götaverken AB, Phase II Environmental Site Assessment, Sediment investigation, , WSP Enviromental 4. Damen Shiprepair Götaverken AB, Phase II Environmental Site Assessment, Soil and groundwater investigation, , WSP Enviromental 5. Damen Shiprepair Götaverken AB, Environmental Site Assessment Indoor air, , WSP Environmental Utöver ovan nämnda undersökningar har även resultat hämtade ur rapporter från Göteborgs Hamn, Statens Geotekniska Institut, Göteborg Vatten, Miljöförvaltningen m. fl använts vad gäller exempelvis sedimentationsförhållanden i Göta älv och TBT-halter i sediment övriga delar av hamnområdet. Litteraturstudier av egenskaper hos tennorganiska föroreningar, rapporterade halter från andra undersökningar nationellt och internationellt samt resultat från vetenskapliga studier refereras löpande i texten. En referenslista för dessa studier och artiklar återfinns i slutet av denna rapport.

7 Älvstranden Utveckling AB Sida 7 av Allmänt om tennorganiska föroreningar Tennorganiska föroreningar, däribland tributyltenn (TBT), har använts som gift med bred biocidverkan i bland annat träskyddsmedel och textilier. TBT är framförallt känt som en tillsats i båtbottenfärger (då främst som tributyltennoxid, TBTO), med syfte att förhindra påväxt av t.ex. alger och havstulpaner. De påväxthämmande färgerna började användas under slutet av 1960-talet och en omfattande användning på fartyg, fritidsbåtar har medfört spridning av TBT i marina miljöer runt om i världen. Bottenfärger med TBT var billiga att framställa och mycket effektivare än tidigare använda biocider. Siffror finns på att bränsleförbrukningen hos större fartyg målade med TBT-haltig bottenfärg i genomsnitt minskade med ca 6 %, vilket innebar stora besparingar. Bottenfärgerna var huvudsakligen självpolerande och färgen släppte långsamt tillsammans med påväxt från skrovet. Ny bottenfärg med TBT behövde påföras i intervall om 2-3 år. Innan påföring rengjordes skrovet med blästring, slipning m m. Sedan slutet av 1980-talet har användningen av TBT i båtbottenfärg varit förbjuden för mindre båtar (< 25m) och sedan 2003 är användningen förbjuden för alla båtstorlekar inom EU. Internationellt har dock påmålning med TBT skett i några länder fram till Under 2008 kom även ett förbud för internationella fartyg att angöra EU-hamnar, med mindre än att TBT-färgen är förseglad. TBT räknas till en av de mest giftiga substanserna som tillverkats och släppts ut i den marina miljön (Knutzen 1995). Även mycket låga koncentrationer orsakar negativa effekter för de organismer som exponeras. Hormonstörningar hos snäckor, skador på musslor mm. har konstaterats. Musslor anrikar TBT genom sin filtrering av små partiklar. Just bivalver (musslor med två skalhalvor som kan sluta tätt mot varandra) anrikar TBT i störst utsträckning eftersom de saknar effektiva sätt att utsöndra TBT jämfört med högre stående djur. TBT bioackumuleras och förhöjda TBT-koncentrationer har påvisats i ägg, lever och muskler hos olika fiskarter samt hos marina däggdjur. Kunskapen om effekterna hos fisk och högre marina däggdjur är dock fortfarande begränsad (Cato, 2007).

8 Älvstranden Utveckling AB Sida 8 av Beskrivning av undersökningsområdet 5.1 Allmänt F d Götaverken utgörs av Damen s nuvarande verksamhetsområde för samt kringliggande vattenområde, se Figur 2 nedan. Markområdet är ca 5 ha och vattenområdet ca 25 ha. Det senare begränsas i söder av den muddrade farleden och i väster av Stena-båtarnas vändcirkel. Figur 2. Översikt undersökningsområde mark- och vattenområde kring Götaverken. Markområdet, markerat med svart streckad linje är ca kvm och vattenområdet, markerat med vitt, är ca kvm stort. Idag finns två större torrdockor i vattenområdet där den största, som är ca 250 m lång, klarar fartyg upp till ca dödviktston.

9 Älvstranden Utveckling AB Sida 9 av Kort historik Götaverken startade under 1800-talet och växte under 1930-talet till att bli världens då största skeppsvarv. På den historiska kartan över Göteborgs Hamn 1932, se Figur 3 nedan, syns två torrdockor och flera stapelbäddar (sluttande bäddar av trä eller betong där fartygen byggdes). Götaverken tillverkade fartyg, men hade även annan tillverkning så som dieselmotorer, ångpannor och under en period flygplan. Figur 3. Karta Göteborg Hamn Götaverken är markerad med en svart cirkel. På kartan syns två mindre torrdockor och flera stapelbäddar (sluttande bäddar av trä eller betong där skeppen byggdes). På flygbilden från 1956 i Figur 54 syns full verksamhet med tre torrdockor och pågående byggnationer i samtliga fem stapelbäddar. Andra världskriget och efterkrigsåren innebar en stor efterfrågan på reparationer och även nybyggnationen av fartyg ökade under och 1960-talet. Redan under slutet av 1960-talet ökade dock konkurrensen från bland annat Japan och Sydkorea med minskande vinster som följd. Under 1970-talet bidrog oljekrisen till att ytterligare minska efterfrågan och varvskrisen var ett faktum. Götaverken överlevde (bland annat genom statliga stöd), men nu som ett av de större reparations- och underhållsvarven.

10 Älvstranden Utveckling AB Sida 10 av På flygbilden från 1973 i Figur 5 nedan syns underhåll/reparation av fartyg, däremot ingen nytillverkning i stapelbäddarna. Några av stapelbäddarna hade börjat fyllas igen och 10 år senare var samtliga stapelbäddar igenfyllda, se Figur 6 nedan. Götaverken har sedan slutet av 1960-talet varit ett reperations- och underhållsvarv. Under 1980-talet fanns tre torrdockor som sedermera såldes vidare. Idag finns två torrdockor (där den största kommer ifrån Eriksberg). Figur 4. Flygbild över Götaverken Omfattande fartygstillverkning syns i stapelbäddarna.

11 Älvstranden Utveckling AB Sida 11 av Figur 5. Flygbild från 1973 under varvskrisen. Ingen nytillverkning syns. Figur fanns tre torrdockor för reperation/underhåll. Samtliga stapelbäddar var nu igenfyllda.

12 Älvstranden Utveckling AB Sida 12 av Sedimentationsförhållanden F d Götaverken ligger i mynningen av Göta älv och stora mängder minerogena partiklar transporteras årligen ut med älven. Den totala transporten av suspenderat material i Göteborgsgrenen varierar kraftigt från år till år, men har skattats till ca ton/år, motsvarande ca kbm sediment med TS 30 %/år (Göransson, 2011). Det suspenderade materialet utgörs huvudsakligen av lera, silt och sand. På flygfotot i Figur 7 syns hur grumligt sött älvvatten med mycket suspenderat material transporteras ut till innerhamnen. Det djupare vattnet kring f d Götaverken är salt och i exempelvis de djupmuddrade delarna under nuvarande dockor finns sannolikt ett tydligt språngskikt mellan ytligt sött vatten och djupare (tyngre) saltvatten. Då stora volymer suspenderat material avsätts i innerhamnen krävs regelbunden underhållsmuddring för att upprätthålla sjökortsdjupen. Vattendjupet i farleden utanför f d Götaverken är för närvarande 8-9 m, vilket är grundare än önskat. Underhållsmuddring av farleden sker därför hösten Muddermassorna får p g a för höga halter av TBT inte längre dumpas till havs utan läggs i Lundbyhamnen (innanför Frihamnen). Figur 7. Flygbild över utloppet från Göta älv till innerhamnen strax uppströms Götaverken. Stora mängder suspenderat transporteras ut med sött vatten från älven, vilket syns på flygfotot. Fotot kommer från Göteborgs Stads program för Frihamnen och del av Ringön (2014).

13 Älvstranden Utveckling AB Sida 13 av Det sker en betydande nettoackumulation av sediment i kring f d Götaverken. Muntliga uppgifter från anställda vid Göteborgs hamn indikerar att det kan ske en sedimenttillväxt på ca 5 cm/år inom vattenområdet. Osäkerheten är dock stor och i de djupmuddrade torrdockorna bedöms sedimenttillväxten vara betydligt större. 5.4 Muddringar kring f d Götaverken Området kring f d Götaverken är ett äldre vassområde och omfattande muddringar har skett för att möjliggöra hamnverksamhet. Enligt nuvarande hamnkapten så muddrades det för ett vattendjup till minst 10 m fram till Frihamnen i mitten av 1970-talet. Troligen muddrades det då till ca 10,5-11 m djup vid detta tillfälle. Enligt hamnkaptenen är djupet under nuvarande torrdockor ca 20 m. Denna uppgift har bekräftats med provtagningar hösten I en dom från Vattendomstolen 1974 (DVA 32/74, DVA 68/73) beskrivs en omfattande muddring (ca totalt ca 0,5 miljoner kbm) i lera. Under 1980-talet fanns en tredje torrdocka öster om nuvarande dockor, se Figur 6 ovan. En anställd vid f.d. Götaverken uppger att det skett en begränsad underhållsmuddring av ca 1 m sediment under nuvarande stora torrdockan ner till ca 16,5 m vattendjup kring Vattendjupet här är idag ca 14,5-15,5 m, vilket innebär att ungefär 1-2 m sediment tillförts de senaste 20 åren, dvs. en påbyggnad med i storleksordningen ca 5-10 cm/år.

14 Älvstranden Utveckling AB Sida 14 av Sammanfattning av genomförda undersökningar Allmänt Omfattande provtagningar av sediment, vatten och markområden har genomförts av Structor under oktober månad Resultaten av sjömätningar, sediment och ytvattenprovtagningar redovisas i bilaga 1. Utförda provtagningar av mark, grundvatten och dagvattensystem redovisas i bilaga Sediment Genomförda provtagningar Undersökningar av sediment inom f d Götaverken har utförts av WSP på uppdrag av Damen (juli 2014). Provtagning av ytliga sediment (ner i snitt ca 0,5 m med ett maxdjup på 0,75 m) utfördes i 22 punkter. Totalt analyserades 52 prover avseende tennorganiska föroreningar. Analyser utfördes även avseende PAH, olja, PCB, dioxiner, TOC mm. Structor har under oktober 2014 tagit sedimentprover i ytterligare 40 punkter ner till som mest 1,8 m sedimentdjup och i ytterligare två punkter från torrdocka ned till ca 5 m sedimentdjup med syftet att avgränsa TBT-förorenade sediment horisontellt och vertikalt. Samtliga provtagningspunkter finns i Figur 10. Provtagningarna av sediment föregicks av sjömätningar avseende vattendjup och sedimentkaraktär med multi-beam och penetrerande ekolod. Totalt har 92 sedimentprover analyserats avseende tennorganiska föreningar, tungmetaller och glödrest. Figur 8. Provtagning av sediment från båt. Sedimentkärnor ner till 1,8 m under botten kunde provtas.

15 Älvstranden Utveckling AB Sida 15 av Provtagningen från båt visade sig i flertalet punkter inte nå underlagrande ren lera, varför kompletterande provtagning utfördes i två punkter under en torrdocka med hjälp av en geoteknisk borrbandvagn och kolvprovtagning, se Figur 9 nedan. Figur 9. Provtagning av sediment från torrdockan med borrbandvagn.

16 Älvstranden Utveckling AB Sida 16 av Figur 10. Provtagningspunkter sediment markerade med svart. Färgerna markerar vattendjupet. Ljusbruna områden är grunda (5-6 m) med mörkgröna områden är djupare. Under nuvarande dockor är vattendjupet ca 15 m.

17 Älvstranden Utveckling AB Sida 17 av Föroreningssituation Sedimenten kring Götaverken består av lösa mörkgrå leriga, siltiga och sandiga sediment. Den organiska halten är relativt låg, kring 3 %. Sedimentens torrsubstanshalt varierar mellan 38 och 50 %, med ett medelvärde på 43 %. Inom vattenområdet har det skett omfattande muddringar och den ursprungligt muddrade botten består av en ganska styv ljusgrå glacial lera. I de provpunkter där lera påträffats har den mycket låga föroreningshalter. Övergången mellan mörka sediment och ljusgrå lera är mycket tydlig, se Figur 11 nedan. Mäktigheten av sedimenten överskrider i de flesta punkter det största provtagningsdjupet (1,5-1,8 m) som var möjligt med den provtagningsmetodik som användes. Sedimentmäktigheten under de två torrdockorna konsterades vara ca 4,5 m. Figur 11. Exempel på mörka kraftigt TBT-förorenade sediment ovan ren glacial lera (ursprunglig muddrad botten). Uppmätta halter av tributyltenn (TBT) samt nedbrytningsprodukterna dibutyltenn (DBT) och monobutyltenn (MBT) är i de mörka sedimenten kring f d Götaverken mycket höga, se även Figur 12 och Figur 13 nedan. Andelen nedbrytningsprodukter (DBT och MBT) är generellt låg vilket tyder på förekomst av färgflagor/partiklar.

18 Älvstranden Utveckling AB Sida 18 av Figur 12. Maxhalt TBT (µg/kg TS) i sediment 0-1 m.

19 Älvstranden Utveckling AB Sida 19 av Figur 13. Maxhalt TBT (µg/kg TS) i på djup >1 m Avgränsning av källområde Baserat på nu utförda och tidigare provtagningar har ett sammanhängande område med mycket höga halter av TBT i sedimentprover (> 1000 µg/kg TS) kunnat avgränsas vid f d Götaverken. Detta källområde utgörs av sediment under nuvarande och tidigare dockor, sedimenten i anslutning till kajer och pirer kring dockorna samt i ett stråk nedströms, väster om, dockorna som troligen kontaminerats när fartyg körts in och ut från dockorna. Utanför källområdet finns endast enstaka prover med TBT-halter > 1000 µg/kg TS. Källområdet är översiktligt markerat med rött i Figur 14 nedan. Källområdet avgränsas i väster av Stenabåtarnas vändcirkel vid Masthuggskajen. I söder avgränsas källområdet av den regelbundet muddrade farleden. I norr avgränsas området av kajer och hamnbassänger och i öster av dockområdets gräns.

20 Älvstranden Utveckling AB Sida 20 av Figur 14. Källområdet med kraftigt förorenade sediment kring Götaverken är markerat med rött. Källområdet är indelat i sex olika delområden (I-VI). Källområdet avgränsas i väster av det område av vändområdet för Stenabåtarna vid Masthuggskajen och i söder av farleden. Halterna av tennorganiska föroreningar inom källområdet är mycket höga. Den beräknade medelhalten av TBT för de 90-tal prover som analyserats i lösa sediment inom källområdet är ca µg/kg TS och maxhalten µg/kg TS, se även Tabell 1 nedan. Tabell 1. TBT-halter i sediment inom källområdet vid f d Götaverken (µg/kg TS). TBT-halter i lösa sediment inom källområdet kring Götaverken Antal analyser 91 Max percentil UCLM 95% Medel Median UCLM 95% Det verkliga medelvärdet understiger med 95 % sannolikhet ULCM 95% Volymen kraftigt TBT-förorenade sediment inom källområdet har uppskattats till ca kbm och mängden tennorganiska föroreningar till ca kg, se Tabell 2 och Tabell 3 nedan. Som illustrativ jämförelse kan nämnas att denna mängd TBT teoretiskt kan kontaminera drygt 25 miljoner m 3 hamnsediment så att de kräver kvalificerat omhändertagande (d v s TBT-halterna i hamnsedimenten blir 100 µg/kg TS).

21 Älvstranden Utveckling AB Sida 21 av Tabell 2. Volym kraftigt förorenade sediment inom källområdet vid f d Götaverken. Avrundade siffror. Antagen mäktighet Volym Götaverken, Vattendjup (m) Area (kvm) lösa sediment ovan förorenade delområde lera (m) sediment (kbm) I II III IV V VI Totalt Ca Ca Tabell 3. Mängd tennorganiska föroreningar inom källområdet vid f d Götaverken. I beräkningen används TS-halt på 40 % och en densitet på 1,4 ton/kbm. Avrundade siffror Medelhalt Mängd Volym Götaverken Provpunkter Antal TBT+DBT TBT+DBT sediment delområde analyser +MBT +MBT (kbm) (µg/kg TS) (kg) I Slag 3, 15, 16, 33, II Slag 1, Slag 2, 18, III Slag 4, Sdock 6, Sdock 10, 13, 20, IV Sdock 3, Sdock, 4, Sdock 8, Sdock 9, 10, 11, 12, V Sdock 1, Sdock 2, Sdock 7, 6, 7.2, 8, 9, VI Sdock 11, 2, 3, 4, 5.2, 38 och Gbg Hamn Ca Totalt Ca Ca Pågående belastning av TBT från kajområden och fyllnadsmassor Provtagning av ytvatten har skett för att kunna bedöma ev. spridning av TBT från förorenade fyllnadsmassor i kajkonstruktioner mm. Provtagningen utfördes som stickprovtagning 17 oktober i fem punkter utanför kajer och i dockan samt en referenspunkt. Vid tillfället pågick ingen verksamhet eller fartygsrörelser inom varvsområdet. Uppmätta halter tennorganiska föroreningar i ytvattenproverna var låga (< 3 ng/l) och någon större spridning från kajer mm. kunde inte påvisas vid provtagningstillfället.

22 Älvstranden Utveckling AB Sida 22 av Pågående spridning av TBT med dagvatten Några av de dagvattenbrunnar som mynnar till hamnbassängen vid f d Götaverken provtogs i mitten av oktober (inget regn vid provtagningen). Ganska höga halter av tennorganiska föreningar påvisades i ett dagvattenprov (max 2,5 µg/l) och mycket höga halter i slam vid Broströmskajen (max ca µg/kg TS). Viss spridning förväntas således ske till hamnbassängen, men mängderna är i förhållande till de extrema mängder som finns i sedimenten små. En rensning av sandfång, oljeavskiljare och dagvattenbrunnar bör dock genomföras. Tabell 4. Uppmätta halter tennorganiska föreningar i dagvatten, Götaverken (µg/l). Dagvatten, vatten (µg/l) DV21 (Broströmskajen) DV22 (Broströmskajen) DV3 (Stapelkajen) DV8 (Stapelkajen) DV9 (Stapelkajen) MBT 0,2 0,02 0,03 0,01 0,01 DBT 1 0,03 0,04 0,03 0,01 TBT 1,3 0,2 0,06 0,07 0,02 Summa 2,5 0,25 0,13 0,11 0,04 Dagvatten, slam DV21 DV22 (µg/kg TS) MBT DBT TBT Summa Ca Ca Mark och grundvatten Grundvatten och fyllnadsmassor har undersökts under 2014 av både WSP och Structor. Marken är förorenad av dryga hundra års varvsverksamhet och omfattande utfyllnader med oljerester, tjärrester, blästersand, färg, slagg mm innehållande förhöjda halter av tungmetaller och PAH, ofta över Naturvårdsverkets generella riktvärden vid mindre känslig markanvändning. För att kontrollera ev. spridning av föroreningar från varvsområdet till omgivningen genomfördes provtagning av grundvatten. I en punkt fanns en kraftig oljeförorening (fri fas), vilket sannolikt finns på fler ställen. Några högre halter av klorerade lösningsmedel (som normalt är spridningsbenägna) påträffades ej vid provtagningen. Tennorganiska föroreningar har påvisats i tre av fem grundvattenprover, men halterna är ur spridningssynpunkt mycket låga (i storleksordningen 0,01µg/l). 30 jordprover har analyserats avseende tennorganiska föroreningar. Förhöjda halter påträffats i de ytliga fyllnadsmassorna (0-0,5 m) i de norra grusade delarna av markområdet. I fyllnadsmassorna under hårdgjorda ytor är halterna betydligt lägre. Högst uppmätt halt i de grusade ytorna är för TBT µg/kg TS och näst högsta halt är µg/kg TS. Detta överskrider klart det beräknade riktvärdet för mindre känslig markanvändning på 300 µg/kg TS (Elert och Jones 2013). Beräknat hälsoriskbaserat riktvärde för TBT är µg/kg TS.

23 Älvstranden Utveckling AB Sida 23 av Fördjupad riskbedömning 7.1 Allmänt Riskbedömningen utgår från att nuvarande förhållanden med hamn- och varvsverksamhet bibehålls och att inga saneringsåtgärder utförs. Resultat skall ligga till grund en bedömning av omfattning och inriktning på eventuella åtgärder. 7.2 Skyddsobjekt Skyddsobjekt är framförallt akvatiska organismer i estuariet Göta älv, hamnområdet och Västerhavet vid älvens mynning. Göta älv är ett viktigt vandringsstråk för lax, havsöring och ål och påverkar därigenom fisket. 7.3 Dimensionerande föroreningar Utförda undersökningar har inriktats mot tennorganiska föreningar samt tungmetaller. Sedan tidigare finns även analyser av PCB, olja och PAH i sedimenten. Generellt förekommer förhöjda halter av t ex koppar, PCB och PAH. I ett flertal punkter finns höga halter av kvicksilver (1-10 mg/kg TS) Dimensionerande för riskbedömning och miljömässigt motiverade åtgärder bedöms dock vara förekomsten av tennorganiska föreningar. Tennorganiska föreningar, dvs. främst tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter dibutyltenn (DBT) samt monobutyltenn (MBT) är extremt toxiska och finns i mycket höga halter i sediment inom ett större sammanhängande område vid f d Götaverken. 7.4 Toxikologiska egenskaper och riktvärden TBT är extremt toxiskt för olika kräftdjur och mollusker. Tillväxten hos exempelvis hummerlarver hämmades helt vid exponering för TBT (Musgrove 1998). TBT orsakar obalanser i hormonsystemet och har visat sig orsaka hanliknande könskaraktärer hos honor, s.k imposex. Hos vissa arter kan TBT orsaka sterilitet hos honorna. En sammanställning av toxikologiska effekter finns i Tabell 5 nedan (från Radke m. fl. 2008). I en polsk studie (Senthilkumar m fl 1999) kring varven i Gdansk konsteraterades förhöjda halter av tennorganiska föroreningar, främst TBT, i ägg, lever och muskler hos olika fiskarter så som sill, gärs m. fl. Studien tolkade detta som att föroreningarna har bioackumulerats, vilket bekräftas av andra studier. Även högre marina däggdjur som livnär sig på musslor, fisk mm. med förhöjda halter av tennorganiska föroreningar kommer således att utsättas för tennorganiska ämnen. De

24 Älvstranden Utveckling AB Sida 24 av långsiktiga effekterna för däggdjuren, och även människor som äter TBT-förorenad fisk, är dock inte kända. Tabell 5. Toxikologiska effekter vid exponering av TBT (Radke m fl. 2008). Organism Toxikologiska effekter Maskar (Neo, Gastropodas) Musslor (Bivalvia) Fisk Däggdjur / Människor Imposex, hormonstörningar, mm. Skador på skal, hormonstörningar, ökad dödlighet, imposex alt. intersex. TBT ackumuleras i hjärta, hjärna, blod, muskler och lever. TBT orsakar immunologiska störningar, aptitlöshet, nedbrytning av mitokondrier, förändringar i gälar, ökad dödlighet hos yngel etc. Effekterna är inte helt kända, men TBT bedöms orsaka negativa effekter på ögon, hud, lever, blodsystemet, lymfkörtlar, andningssystem, hormonsystemet, nervsystem mm. Akuta effekter (hudutslag, illamående etc) hos arbetare som målat ubåtar med TBT-färger har dokumenterats. Det saknas för närvarande svenska riktvärden för tennorganiska föroreningar i sediment och ofta används istället norska riktvärden. För TBT är det effektbaserade riktvärdet för klass V (med förväntade omfattande akuta effekter) mycket lågt; 0,032 µg/kg TS. Detta är en halt som är avsevärt lägre än vad som förekommer i påverkade marina miljöer i Norge, varför även ett förvaltningsmässigt riktvärde på 100 µg/kg TS anges för klass V. Detta riktvärde är vanligt att använda även i Sverige för att bedöms föroreningsnivå i sediment. I en genomgång av rapporterade halter för akuta och kroniska effekter konstaterades löst TBT ha akuta effekter på många akvatiska organismer vid koncentrationer på ca 0,5 µg/l i vatten och kroniska effekter för känsliga organismer redan i betydligt lägre koncentrationer, 0,01 µg/l. Nivåerna för kroniska effekter i vatten är idag enstaka nanogram/l och för akuta effekter enstaka µg/l. För sediment finns inte lika omfattande undersökningar, men med hänsyn till att TBT inte är speciellt vattenlösligt bedömdes haltnivåerna kunna vara minst 1000 gånger högre i sediment jämfört med vatten, dvs. kring 1000 µg/kg för akuta effekter (Musgrove 1998). I några studier varierade akut toxicitet mellan 1000 och µg/kg TS för en räkart (Palaemonetes pugio) respektive det bottenlevande strängdjuret Branchiostoma. Flera studier visar även på skillnaderna i effekter beroende på vilken form TBT förekommer. Effekterna från TBT i färgflagor är skilda från effekterna när TBT förekommer fritt i vattenfasen eller diffust bundet till partiklar och organiskt material. Höga halter relaterade till färgflagor är generellt mindre akut toxiska, men orsakar negativa effekter på länge sikt. I en studie från

25 Älvstranden Utveckling AB Sida 25 av Storbritannien (DEFRA 2002) konstaterades att sediment var akut toxiska med TBT-halter i nivåer kring 1000 µg/kg, men att testerna underskattade långtidseffekterna då sedimenten var förorenade med färgflagor. Sammanfattningsvis är Structors bedömning att allvarliga och akuta effekter hos akvatiska organismer kan förväntas uppkomma vid TBT-halter i sediment kring µg/kg TS. Kroniska effekter för känsliga marina organismer uppkommer vid väsentligt lägre nivåer, enstaka µg/kg TS. Tennorganiska föroreningar bioackumuleras och kan därmed påverka även högre organismer så som fisk och marina däggdjur. Acceptabla nivåer för dumpning av förorenade muddermassor till havs utanför Göteborg har i en dom från mark- och miljööverdomstolen fastslagits till 100 µg/kg TS. Muddermassor med föroreningshalter överskridande 100 µg/kg TS omhändertas idag genom tippning och täckning i Lundbyhamnen. 7.5 Nedbrytning av TBT Under gynnsamma syrerika förhållanden i vatten bryts TBT ned till det mindre giftigt dibutyltenn (DBT) med två butylkedjor och vidare till monobutyltenn (MBT) med en butylkedja och slutligen till fria tennjoner (Sn4+). Under syrefria förhållanden, t.ex. i sediment eller på platser med syrefritt bottenvatten, sker nedbrytning långsamt. För sediment med färgflagor med TBT sker nedbrytning mycket långsamt. I prover från Götaverken med misstänkta färgflagor (TBT-halter > ca µg/kg TS) är kvoterna mellan TBT och nedbrytningsprodukter höga (mellan 5 och 37, medel 14), vilket bekräftar att nedbrytningen sker mycket långsamt (halveringstider på flera decennier) och/eller att föroreningen är tämligen ny De tennorganiska föreningar som finns i sedimenten kring f d Götaverken kommer således att utgöra potentiella miljörisker under mycket lång tid (hundratals år). Bedömningen bekräftas även av andra studier rörande nedbrytning som visar att denna sker mycket långsamt i sedimenten, se t ex. Berge m fl, Fördelning av TBT mellan vatten och sediment Relativt hydrofobiska föroreningar som TBT binds hårt till partiklar. Fördelningen mellan vatten och partiklar (sediment) beror på flera faktorer, bland annat innehåll av organiskt kol, andel finmaterial, typ av lermineral, ph mm.

26 Älvstranden Utveckling AB Sida 26 av Generellt binds TBT relativt hårt till sedimentpartiklar, men rapporterade Kd-värden (fördelning mellan vatten och fast fas) varierar kraftigt i litteraturen, med värden från 300 och upp till L/kg. De flesta värdena dock finns i spannet 1000 till 3000 L/kg (Musgrove 1998). Ett högre innehåll av organiskt material och lerpartiklar innebär att mer föroreningar binds till sedimentet. Innehållet av organiskt kol i sedimenten kring f d Götaverken är ca 3 %, vilket är lågt jämfört med många andra sediment. Den låga halten organiskt kol indikerar att organiska partiklar från Göta älv sedimenterar längre ut i hamnen/västerhavet. En låg halt organiskt material innebära att sedimenten har sämre förmåga att binda tennorganiska föroreningar jämfört med andra områden med högre andel organiskt material. Som tidigare nämnts bedöms de dock extremt höga halter (> 5000 µg/kg TS) som påträffats i flera prover vara ett resultat av färgflagor. TBT i färgflagor antas vara är mindre benäget att lösa ut i vattenfasen jämfört med diffusa TBT-föroreningar där föroreningarna finns bundet till ler- och/eller organiska partiklar. Maximal sorption till partiklar sker under neutrala förhållanden, i intervallet ph 6-8. Lösligheten ökar vid högre eller lägre ph. I Antwerpen har betydande desorption påvisats vid ph över 8,1 (TBT Clean, 2005) dvs. att TBT löst ut från sedimenten till vattenfasen vid muddring. Vid mätning av ph i samband med ytvattenprovtagningarna vid Götaverken har ph varit mellan 7,9 och 8, Andra undersökningar Förhöjda halter av tennorganiska föroreningar påträffas i princip alla vattenområden som har båt-, hamn-, och/eller varvsverksamheter. I en studie baserat på undersökningar i Wales och England (Waite m. fl. 1996) delades TBTförorenade sediment in i fyra olika kategorier: Lätt förhöjda halter (<10-50 µg/kg TS) som påträffas i estuarier med större antal båtar, där något högre halter (i storleksordningen µg/kg TS) finns i anslutning till kajer/pirer. Höga halter ( µg/kg TS) fanns i områden med omfattande fartygsrörelser i anslutning till marinor/kajer. Då TBT i bottenfärger idag är förbjudet bedöms nytillskottet av TBT från båtar vara betydligt mindre. Högst halter, över 1000 µg/kg TS, fanns i sediment med relaterade färgflagor/partiklar från t ex varvsverksamhet. Resultaten från Wales/England överensstämmer med andra rapporterade TBT-halter. I exempelvis den stora hamnen i Antwerpen påträffades TBT i alla sedimentprover, med måttliga halter ( µg/kg TS) diffust i hamnen. I anslutning till Antwerpen Ship Repair (reperationsvarv) var

27 Älvstranden Utveckling AB Sida 27 av TBT-halterna betydligt högre, mellan 5000 och µg/kg TS, med en högsta uppmätt halt på µg/kg TS. De höga halterna kring varvet tolkades som förekomst av färgflagor i sedimenten (TBT Clean, 2005). Andra exempel är Vuosaari hamn i Helsingfors där även här de högsta halterna TBT, max µg/kg TS (normaliserat till 1% organiskt kol) fanns utanför hamnens varv (Vuosaari, 2004), sannolikt beroende på färgpartiklar som frigjorts från skrov vid t ex blästring. Den högsta halt som påträffats i litteraturstudier samband med denna riskbedömning är från sediment vid varvet i Gdansk, Polen. Totalhalten tennorganiska föroreningar (TBT+DBT+MBT) i ett sedimentprov utanför torrdockorna var µg/kg TS. Författarna noterar att detta då var den högsta halt som rapporterats i litteraturen (Senthilkumar m fl 1999). I de provtagningar som ingår i den svenska miljöövervakningen i hamnar och marinor rapporterades 2007 en högsta uppmätt halt i ytsediment på µg/kg TS (Cato 2007), se Figur 15 nedan. Figur 15. Halten TBT i ytsediment från svenska kust- och havsområden, hamnar och marinor. Från Havet Nu Rapporterad maxhalten var µg/kg TS. Vid jämförelse med de TBT-halter som rapporterats från andra undersökningar konstateras att den högsta halt av tennorganiska föreningar som påträffats i sedimenten kring f d Götaverken (TBT µg/kg TS och summa TBT+DBT+MBT µg/kg TS) bör vara bland de högsta som

28 Älvstranden Utveckling AB Sida 28 av någonsin rapporterats. Även medelhalten tennorganiska föroreningar, ca 8000 µg/kg TS, är med hänsyn till den stora volymen av förorenade sediment, ca kbm, anmärkningsvärt hög i både ett svenskt och internationellt perspektiv. Mängden tennorganiska föroreningar kring Götaverken är beräknade till ca kg. Detta är avsevärt mer än exempelvis i den omfattande muddringen i hamnen i Helsingfors där ca 100 kg TBT fanns i de ca kbm sediment som åtgärdades (Vuosaari, 2004). 7.8 Nuvarande risker Markområdet 100 års industriell verksamhet med omfattande utfyllnader har inneburit att marken är förorenad av flera ämnen inom undersökningsområdet. Eftersom de förorenade massorna till stora delar är täckta av hårdgjorda ytor bedömer WSP, som genomfört undersökningar på uppdrag av Damen,att inga betydande hälsorisker finns för människor som vistas och/eller arbetar inom varvsområdet så länge det ska bedrivas varvsverksamhet i området. Structor delar denna bedömning. Ytliga marklager i norra delen av markområdet inom f d Götaverken är kontaminerade av TBT men provtagningar av grundvatten visar att spridningen till vattenområdet är obetydlig. Riskerna med denna förorening bedöms därmed som liten vid nuvarande markanvändning. Dagvattensystemet inom f d Götaverken innehåller ställvis höga halter av TBT och relativt höga halter påvisas också i dagvattnet. Uppmätta halter ligger vid nivåer som kan vara akut toxiska mot akvatiska organismer och spridningen innebär ökade halter och mängder i sedimenten som kan vara betydande om sedimenten saneras Vattenområdet Sedimenten i källområdet kring Götaverken innehåller mycket höga halter av tennorganiska föroreningar, i medeltal ca µg/kg TS. Detta är åtta gånger högre än de nivåer där akuta effekter förväntas för akvatiska organismer (ca µg/kg TS). Negativ påverkan på även högre organismer, t ex fisk eller marina däggdjur, kan inte heller uteslutas då föroreningarna bioackumuleras. Volymen förorenade sediment (ca kbm) och mängden tennorganiska föroreningar (ca kg) inom källområdet är mycket stor. Förorenade sediment sprids nedströms Götaverken och påverkar vatten och sediment inom ett mycket stort område, från innerhamnen och ut till

29 Älvstranden Utveckling AB Sida 29 av Västerhavet. Spridning sker framförallt i partikelform när förorenade sediment frigörs från källområdet genom erosion/uppgrumling vid fartygsrörelser, dockning av fartyg (nedsänkning/höjning av dockorna) och andra aktiviteter som virvlar upp sedimenten. Trots den stora naturliga transporten av suspenderat material från Göta älv ut till hamnområdet finns en tydlig påverkan av TBT i sedimenten nedströms f d Götaverken. Exempelvis kan man i de provtagningar som Göteborgs Hamn AB (GHAB) regelbundet genomför se en gradient i TBThalterna nedströms f d Götaverken. I provtagningen av ytliga sediment år 2009 är TBT-halterna uppströms f d Götaverken måttliga (< 1000 µg/kg TS), mycket höga (>6 000 µg/kg TS) intill f d Götaverken och minskande nedströms som en funktion av avståndet. Även kvoten TBT och nedbrytningsprodukterna (DBT+MBT) är höga nära f d Götaverken och minskar i ytsedimenten nedströms, vilket tyder på att tillskott av tennorganiska föreningar från f d Götaverken, se Tabell 6 nedan. Tabell 6. Sammanställning av provtagningar av ytsediment (0-1 cm) från Göteborgs Hamn, Provpunkt GHAB 2009, ytsediment Avstånd från Götaverken (m) TBT µg/kg TS DBT+MBT µg/kg TS Kvot TBT/(DBT+MTB) F d Götaverken, källområdet 0 >8 000 Liten andel > Spridningen 2009 syns även tydligt på kartbilden från GHAB och när man plottar uppmätta TBThalter och kvoten mot avståndet för de ytliga sedimenten i farleden, se Figur 16 och Figur 17 nedan.

30 Älvstranden Utveckling AB Sida 30 av Figur 16. Sammanställning av provtagningar av ytsediment (0-1 cm) från Göteborgs Hamn, TBT-halter överskridande 1 000µg/kg TS (1 mg/kg TS) har markerats med röda siffror. TBThalter lägre än µg/kg TS (1 mg/kg TS) har markerats med grönt. Figur 17. Sammanställning av provtagningar av ytsediment (0-1 cm) från Göteborgs Hamn, Rött är kvoten TBT/nedbrytningsprodukter och blått halten i µg/kg TS. Numreringen visar GHAB:s provpunkter. Mönstret är liknande för GHAB:s provtagningar tidigare år se t ex 2005 i Figur 18 nedan. Vid en begränsad provtagning augusti 2013 (tre punkter) syns inte mönstret lika tydligt och halterna i det ytligaste sedimentet (0-1 cm) var betydligt lägre. Sedimenten på något större djup (30 cm) är dock kraftigt förorenade, se Figur 19.

31 Älvstranden Utveckling AB Sida 31 av Figur 18. Sammanställning av provtagningar av ytsediment (0-1 cm) från Göteborgs Hamn, TBT-halter överskridande 1 mg/kg TS har markerats med röda siffror. TBT-halter lägre än µg/kg TS (1 mg/kg TS) har markets med grönt. Figur 19. Sammanställning av provtagningar av ytsediment (0-1 cm) samt djupare sediment (30 cm) i tre provpunkter (55, 56 och 57) nära och nedströms Götaverken. Bearbetat från Göteborgs Hamn, Provtagningar av sediment nedströms f d Götaverken visar att dessa är förorenade av tennorganiska föroreningar, vilket med stor sannolikhet delvis kan kopplas till de mycket stora mängder och höga halter av tennorganiska föroreningar som finns i källområdet f d Götaverken.

32 Älvstranden Utveckling AB Sida 32 av Spridningen bedöms ske när sedimenten virvlas upp och partiklar med tennorganiska föroreningar följer med strömmande vattnet ut i hamnområdet. Detta sker främst vid fartygsrörelser och dockning. Delar av de förorenade partiklarna avsätts i andra delar av hamnen nedströms f d Götaverken, medan mer finkorniga partiklar sannolikt sprids längre ut mot hamninloppet. Ett visst tillskott av TBT till vatten och sediment sker sannolikt även vid underhåll och reparation av fartyg i varvet, men då bottenfärgerna i allt mindre omfattning innehåller tennorganiska föreningar bedöms detta inte vara den huvudsakliga källan idag. Någon större spridning via erosion från fyllnadsmassor i kajer, eller från markområdet via dag- och grundvatten har inte heller kunnat påvisas. Mängden tennorganiska föroreningar inom källområdet uppgår till ca kg vilket bedöms vara en mycket stor mängd. Källområdet, som är ca 18 ha stort och innehåller ca kbm kraftigt förorenade sediment, har en potential att förorena i storleksordningen 25 miljoner kubikmeter sediment till nivåer som överskrider gällande gränsvärden för tippning till havs (TBT = 100 µg/kg TS). Sammanfattningsvis konstateras att underhåll och reparation av fartyg vid f d Götaverken orsakat en förorening med höga halter och mycket stora mängder tennorganiska föroreningar i sedimenten. De förorenade sedimenten utgör en således en mycket stor källa för spridning av extremt toxiska tennorganiska föroreningar till vatten och sediment nedströms f d Götaverken. Inom källområdet är halterna av TBT i sediment mycket höga och riskerna för akuta effekter hos känsliga akvatiska organismer är uppenbara. Även mycket låga halter av tennorganiska föroreningar orsakar på längre sikt negativa effekter på t. ex. musslor, vilket innebär att ett mycket stort område, från innerhamnen och ut mot Västerhavet sannolikt påverkas. Tennorganiska föroreningar bioackumuleras hos högre organismer som fisk och marina däggdjur och negativa effekter hos högre arter relaterade till de förorenade sedimenten i källområdet vid f d Götaverken kan därför inte uteslutas. 7.9 Framtida risker Markområdet Under förutsättning att marken ska användas för fortsatt varvsverksamhet bedöms nuvarande begränsade risker av markföroreningar för människor och miljö kvarstå. Endast de lokala förekomsterna av TBT-haltigt slam i dagvattensystemet bedöms kunna orsaka risker p g a spridning till vattenområdet och akuta effekter lokalt i utströmningsområdet.

33 Älvstranden Utveckling AB Sida 33 av Vattenområdet Nedbrytning av tennorganiska föroreningar i sediment sker mycket långsamt (100-tals år). I det fall inga avhjälpande åtgärder utförs kommer därför nuvarande risker att kvarstå under oöverskådlig tid. Spridning av de kraftigt förorenade sedimenten i källområdet kommer även i framtiden att ske vid fartygsrörelser och andra verksamheter som virvlar upp sedimenten. Suspenderat material med höga halter tennorganiska föroreningar sprids med vattenmassorna ut till hamnområdet och vidare ut mot Västerhavet. Delar av de förorenade sedimenten avsätts i andra delar av hamnen nedströms Götaverken, medan mer finkorniga partiklar sprids betydligt längre ut i Västerhavet. Stora mängder suspenderat naturligt material kommer från älven som mynnar i hamnområdet strax uppströms Götaverken. Delar av partiklarna ackumuleras på botten kring f d Götaverken, men då sedimenten är mjuka och lösa ger inte dessa något egentligt skydd. Vid en framtida användning av området för varvsverksamhet kommer sediment att virvla upp från botten och orsaka fortsatt spridning av tennorganiska föreningar. Om inga åtgärder vidtas kommer även mängden lösa sediment inom källområdet att öka beroende på att en del av Göta älvs partiklar avsätts på botten. Grovt räknat kommer mängden förorenade sediment att öka med ca m 3 per år. Detta innebär i praktiken att den potentiella åtgärdskostnaden ökar med flera miljoner per år. Sammanfattningsvis konstateras att riskerna inte kommer att minska i framtiden vid fortsatt varvsverksamhet. Fortsatt varvsverksamhet riskerar virvla upp kraftigt TBT-förorenade sediment och sprida dessa nedströms f d Götaverken.

34 Älvstranden Utveckling AB Sida 34 av Samlad riskbedömning och behov av riskreduktion Underhåll och reperation av fartyg vid f d Götaverken har orsakat höga halter och stora mängder tennorganiska föreningar i sediment. Genom sedimentprovtagning har ett ca m 2 stort källområde med mycket höga halter tennorganiska föroreningar i anslutning till f d Götaverken avgränsats. Den totala volymen kraftigt förorenade sediment uppgår till ca kbm och mängden tennorganiska föroreningar till ca kg. Mängderna tennorganiska föroreningar är mycket stora och halterna mycket höga, även i ett internationellt perspektiv. Medelhalten tennorganiska föroreningar inom källområdet är ca µg/kg TS och högst uppmätt halt är ca µg/kg TS. Uppmätta halter överskrider vida de koncentrationer då akuta effekter för akvatiska organismer kan uppstå (ca µg/kg TS) samt med flera tiopotenser nivåer för långsiktiga effekter (enstaka µg/kg TS). De förorenade sedimenten utgör en mycket stor källa för spridning av extremt toxiska tennorganiska föreningar till vatten och sediment nedströms f d Götaverken. Med de halter och mängder tennorganiska föroreningar som finns i källområdet vid f d Götaverken finns en potential att förorena ca 25 miljoner kubikmeter hamnsediment till koncentrationer som överskrider det gränsvärde som gäller för tippning av muddermassor till havs (100 µg/kg TS).

35 Älvstranden Utveckling AB Sida 35 av Åtgärdsutredning 9.1 Övergripande åtgärdsmål Utgångspunkten för riskbedömning och åtgärdsutredningen är att f d Götaverken ska användas för varvsverksamhet utan restriktioner i framtiden. Varvsverksamhet är en okänslig verksamhet och de lokala skyddsvärdena för miljön i marken och i sedimenten är därmed mindre betydelsefulla. Undersökningsområdet ligger dock i direkt anslutning till Göta älvs utlopp i Västerhavet med mycket höga skyddsvärden. Genomförda mätningar av tennorganiska ämnen i sedimenten uppströms, inom och nedströms f d Götaverken visar att det sker en väsentlig spridning från sedimenten vid f d Götaverken. Sedimenten kan betraktas som ett källområde för tennorganiska förningar. Spridning av tennorganiska förningar från de förorenade sedimenten måste därmed upphöra i enlighet med riskbedömningen. Med hänsyn till detta förslås följande övergripande åtgärdsmål: Spridning av tennorganiska föroeningar från de förorenade sedimenten vid f d Götaverken skall upphöra. Åtgärderna skall inte innebära restriktioner för fortsatt varvsverksamhet. 9.2 Mätbara åtgärdsmål För att kunna uppnå de övergripande åtgärdsmålen måste de förorenade sedimenten vid f.d Götaverken åtgärdas. Structor bedömer att endast de sediment som utgör ett källområde ska åtgärdas. I källområdet är halterna av tennorganiska föroreningar betydligt högre än de lokala bakgrundshalterna. Utifrån de provtagningar som genomförts av sediment uppströms f d Götaverken bedöms källområdet kunna definieras som ett sammanhängande område där koncentrationen av tennorganiska föreningar (summa TBT, DBT och MBT) i sediment överstiger µg/kg TS. Uppströms f d Götaverken uppmäts normalt halter av tennorganiska föreningar på µg/kg TS i ytliga sediment. Structor bedömer att man inte kan ha olika mätbara mål beroende på sedimentdjup eftersom varvsverksamhet innebär omfattande fartygstrafik med kraftiga propellerströmmar som kan frigöra förorenade sediment på stora djup. I Tabell 7 redovisas föreslaget till mätbara åtgärdsmål och hur det i praktiken ska mätas. Tabell 7 Förslag till mätbara åtgärdsmål i sediment inom f d Götaverken (µg/kg TS). Ämne Mätbara åtgärdsmål Definition Summa TBT, DBT & MBT Medelvärde i en volym på max m 3 med 95 % säkerhet