Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).

Transkript

1 ISSN: Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap

2 Inledning Inför en planerad etablering av vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund genomfördes en inventering av bottenfauna och sediment i området för vindkraftparken samt en inventering av makrovegetation längs den tänkta kabeldragningen under maj och juni Undersökningarna gjordes på uppdrag av Vattenfall AB. Syftet med inventeringarna var att fastställa områdets biologiska status samt att ta reda på om det finns några arter som är särskilt känsliga eller skyddsvärda. Resultatet kommer att utgöra en del i den miljökonsekvensbeskrivning som Vattenfall kommer att sammanställa inför tillståndsansökan. Undersökningarna har utförts av Högskolan i Kalmar, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap. För rapportering och utvärdering svarar Jonas Nilsson. Provtagningsstationernas lägen framgår av figur 1 och 2. Metodik Tio stationer för analys av mjukbottenfauna slumpades ut i området. Positionen bestämdes med dgps (Garmin 276C) vilket ger en bästa precision på knappt 2 meter. Positionerna registrerades först i WGS 84 men transformerades sedan till RT 90 i samma GPS. Proverna togs med en belastad van Veenhuggare (46 kg, 0,12 m 2 ) med ett hugg per station. Bottensubstratet bedömdes okulärt i fält och ett sedimentprov togs för analys av glödförlust. Provet för analys av mjukbottendjur sållades genom ett nät med maskvidden 1 mm. Sållresterna konserverades i buffrad 4 %-ig formalinlösning färgad med Bengalrosa. På laboratoriet analyserades proven med avseende på makrofaunan. Individantal (antal/m 2 ) bestämdes för alla ingående taxa på varje station. Bottendjurens biomassa registrerades inte på grund av att konserveringsmetoden kräver att Figur 1 Karta över provtagningsplatser för undersökning av bottendjur (VF1-VF18) och makrovegetation (A-S), maj och juni Den planerade sträckningen för kabeln markeras med en linje från VFK1 till VFK3. 2

3 Figur 2 Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S). proven står minst 3 månader innan djuren uppnått en konstant vikt. Inventering av högre växter och makroalger gjordes med dykare längs den tänkta kabeldragningen. Sträckan från anslutningspunkten i vindparksområdet (VFK1) till den första lokalen (A) besöktes inte utan här användes istället observationerna vid bottenprovtagningen som underlag för beskrivningen. I djupintervallet 6-14,3 meter (lokal I-A) gjordes enstaka punktdyk och då främst vid positioner där Vattenfall vid tidigare undersökningar påträffat blocksamlingar. Vid varje dyk noterades bottensubstrat och djup, dessutom bedömdes olika makrofyters täckningsgrad enligt en 7-gradig skala. Alla arter eller släkten bestämdes direkt i fält. Nomenklaturen följer Tolstoy & Österlund (2003) och Mossberg & Stenberg (2003). Alla dyk dokumenterades med undervattensvideo. I djupintervallet 3-6 meter och in mot land (lokal J-R) gjordes samma observationer med släpande dykare. Vid varje observerad förändring av bottensubstrat eller vegetation gjordes ett nytt punktdyk. Den sista sträckan in mot land (lokal S) inventerades med simmande dykare. Statistisk analys på resultaten från undersökningen av bottendjur gjordes med sk MDS (Multidimesional Scaling) och klusteranalys vilka är en typ av multivariata analyser som ofta används för att utvärdera artsammansättning för djursamhällen I princip beräknas likheten i artsammansättning mellan alla ingående stationer (Bray-Curtis Similarity Index), därefter rangordnas de efter likhet och plottas så att alla likhetsjämförelser blir så riktiga som möjligt, åskådliggjorda med stationernas inbördes avstånd i en tvådimensionell plott (jfr figur 4). er som ligger nära varandra i plotten har sålunda likartad djursammansättning. Med programmet BVSTEP har djursammansättningen analyserats för att se vilka arter som bäst förklarar fördelningen i MDS-analysen. Vid denna analys kan man alltså se om någon eller några stationer avviker från de övriga och därefter med SIMPER (Similatitiy Percentages Analysis) analysera vilken parameter, i detta fall vilka djur, som bäst förklarar skillnaden. Analyserna ingår i ett programpaket från Plymouth Marine Laboratory och beskrivs ingående i Field m fl. (1982). 3

4 Resultat Djupet där bottenproverna togs varierade från 16,0 till 21,6 meter. På flera av de i förväg utslumpade provtagningsstationerna var inslaget av sten/block stort vilket innebar svårigheter att få upp godkända prover. Detta innebar att nya positioner slumpades ut efterhand och totalt besöktes 18 platser. Sedimentet på de stationer där bottenprover togs bestod huvudsakligen av sand och grus i olika kombinationer. Glödförlusten var låg (0,3-0,7 %) vilket visar att det inte sker någon ackumulation av organiskt material i området. Bottentypen kan således karakteriseras som en typisk erosionsbotten. På och i sedimentet finns normalt ett relativt stort antal djur. Eftersom östersjövattnet är utsötat finns här dock betydligt färre arter än i rent marin miljö. Totalt förekommer ett drygt femtiotal arter av större bottendjur längs den aktuella kuststräckan. De flesta bottendjur i Östersjön gynnas av en viss ökning av mängden organiskt material i vatten och sediment. Detta leder till bättre tillväxt och fler individer. Med ökad föroreningsgrad försvinner emellertid några känsliga arter, i allmänhet kräftdjur, medan musslor och maskar fortsätter att öka. De djur i våra vatten som är mest tåliga mot förorening är östersjömusslor (Macoma baltica), rovborstmaskar (Nereis diversicolor) och framförallt fjädermygglarver (Chironomidae)(Leppäkoski 1975). Även annan typ av störning kan tänkas påverka bottendjuren men här är kunskaperna väldigt begränsade för närvarande. Djur påträffades på samtliga 10 undersökta stationer vid Trolleboda. Antalet arter eller högre taxa i området var totalt 20 och varierade mellan 6 och 12 på stationerna Tre taxa; Pygospio elegans, Oligochaeta och Macoma baltica förekom på samtliga tio stationer. Oligochaeta (daggmaskar) dominerade individantalet (27-82 %) på sex av stationerna, den lilla sandrörsbyggande havsborstmasken Pygospio elegans (44-56 %) på tre stationer och östersjömusslan Macoma baltica (35 %) på en station. Artsammansättningen tyder på en god vattenomsättning i området. Ett flertal kallvattenarter påträffades såsom korvmasken Halicryptus spinulosus, kräftdjuret Diastylis rathkei och vitmärlan Monoporeia affinis. Individtätheten varierade mellan ind/m 2. Det är svårt att se något bakomliggande mönster i materialet och variationen får därför ses som ett exempel på biologisk variation. Medelvärdet för individtäthet var 2372±263 (m±se) ind/m 2 vilket måste betraktas som tämligen normalt. Individtätheten kan variera mellan åren beroende på fluktuationer i populationer av små men talrika djur som t ex småmaskar och kräftdjur. Dessa är oftast ettåriga och populationens storlek varierar med vädersituationen vid fortplantningstillfället mm. Analys med BVSTEP bekräftar att artsammansättningen på stationerna vid Trolleboda var väldigt heterogen. Exempelvis krävs det 7-8 arter för att beskriva det biologiska mönstret i MDS-plotten (figur 4) med 95 % överensstämmelse. Analysen med SIMPER visar att stationernas djursammansättning endast var 61 % lika ( similarity ) och att karaktärsarterna för området var småmaskar (Oligochaeta) och (Pygospio) samt östersjömusslor (Macoma). Även blåmussla (Mytilus edulis) och slammärla (Corophium volutator) bidrog till likheten men då med en betydligt mindre andel. Inventeringen av makrovegetation längs den tänkta kabeldragningen visade att rödalgerna kräkel/gaffeltång (Furcellaria lumbricalis) och Stress 0,09 VF16 VF2 VF9 St VF17 individantal/ m VF13 VF8 VF VF18 VF12 VF1 VF2 VF5 VF8 VF9 VF12 VF13 VF16 VF17 VF18 medel VF5 station Figur 3 Abundans (individantal per kvadratmeter på de 10 provtagna stationerna utanför Trolleboda. Figur 4 De tio bottenfaunastationerna ana ly se ra de med MDS. 4

5 fjäderslick (Polysiphonia fucoides) fanns om än i enstaka exemplar ner till åtminstone 17 meters djup. På de tre bottenstationerna (VF6-7, 11) som hade hårt substrat och som låg djupare än 17 meter noterades ingen vegetation. Dykundersökningen visade att sten- och blockbottnar från ungefär 14 meters djup mer eller mindre var täckta av rödalger. Fjäderslick dominerade och arten täckte i stort sett befintligt substrat ända upp till ungefär 2 meters djup. Rödalgen påträffades också lösliggande på sandbotten. På vissa lokaler påträffades även kräkel och den fintrådiga brunalgen trådslick (Pilayella littoralis) i täckningsgrader upp till 50 %. Övrig algvegetation förekom endast i täckningsgrader på 10 % eller lägre med undantag av olivslemming (Eudesme virescens) som hade en något högre täckningsgrad i det grundaste området. Från 2 meters djup och grundare dominerades algvegetationen av trådslick. De stora brunalgerna blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (Fucus serratus) påträffades endast på relativt grunt vatten (0,6-3,7 m) med en täckningsgrad på maximalt 5-10 %. På sandbotten påträffades enstaka exemplar av ålgräs (Zostera marina) och havsrufse (Tolypella nidifica) från 7,8 meters djup. Ålgräset var fläckvis bältesbildande mellan 3 och 4 meters djup. Referenser Field J.G., K.R. Clarke & R.M. Warwick A practical strategy for analysing multispecies dist ri - bu tion patterns. Mar. Ecol. Prog. Ser. 8: Leppäkoski E Assessment of degree of pollution on the basis of macrozoobenthos in marine and brackish-water environments. Acta Academiae Aboensis, ser B Vol. 35 nr 2. Mossberg B. & L. Stenberg Den nya nordiska floran. Tolstoy A. & K. Österlund Alger vid Sveriges östersjökust - en fotoflora. Tobiasson S., Lundgren F., Sjölin A. & W Wickström Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Årsrapport Högskolan i Kalmar. Rapport 2000:5. Tobiasson S Bottenfaunaundersökning inför en eventuellt utökad vindkraftetablering vid Utgrunden i södra Kalmarsund. Högskolan i Kalmar. Rapport 2001:5. Sammanfattningsvis visar undersökningen att området vid Trolleboda hade en normal sammansättning på bottendjursamhället med förhållandevis många arter. Den stora variationen i samhällsstrukturen mellan stationerna beror sannolikt på en naturlig variation troligtvis bland annat på grund av den heterogena bottenstrukturen inom området. Tidigare undersökningar i södra Kalmarsund har gett liknande resultat (Tobiasson m fl. 2000, Tobiasson 2001). Inventeringen av makrovegetation tyder också på en normal sammansättning med dominans av rödalger. Förekomsten av både ålgräs och havsrufse på 7,8 meters djup är bland den djupaste noteringen för länet. Blåstång och sågtång saknades djupare än 3,7 meter vilket är lite anmärkningsvärt. Både djur- och växtsamhällena tyder annars på god vattenomsättning med goda siktförhållanden och tång borde rimligtvis finnas djupare. Vid undersökningen påträffades inga speciellt känsliga eller skyddsvärda djur- eller växtarter. 5

6 Bottenundersökning vid planerat vindbruk utanför Trolleboda i södra Kalmarsund, maj 2006 station datum position (WGS-84) position (RT 90) djup substrat sed.mängd glödförlust anmärkning lat long x y (m) (l) (%) VF ,0 Grus på lera 9,9 0,4 VF ,8 grov Sand 1,7 0,5 VF ,0 Sten ej prov blåmusslor och rödalger VF ,0 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF ,2 grov Sand 2,5 0,7 VF ,0 Block ej prov VF ,0 Block ej prov VF ,6 grusig stenig Sand 2,5 0,5 VF ,0 Grus och Sten 3,4 0,2 VF ,5 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF ,5 Grus, Sten, Block ej prov VF ,0 Grus och Sand 4,3 0,6 VF ,6 Sand 1,7 0,3 VF ,7 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF ,0 Block ej prov blåmusslor och rödalger VF ,5 Sand på lera 7,6 0,6 VF ,7 stenigt Grus och grov sand 7,6 0,5 VF ,0 Sand och Grus 7,6 0,5 Bilaga 1

7 Resultat av bottenfaunaundersökning på 10 stationer vid planerat vindbruk utanför Trolleboda i södra Kalmarsund, maj Abundans för mjukbottenstationerna vid Trolleboda 2006 (ind/m2) station VF1 VF2 VF5 VF8 VF9 VF12 VF13 VF16 VF17 VF18 djup 18,0 19,8 18,2 19,6 18,0 16,0 21,6 20,5 18,7 21,0 abun abun abun abun abun abun abun abun abun abun medel SE Halicryptus spinulosus Harmothoe sarsi Nereis diversicolor Pygospio elegans Streblospio shrubsoli Marenzelleria viridis Fabriciola baltica Oligochaeta Mysis sp Diastylis rathkei Saduria entomon Jaera sp Gammarus oceanicus Gammarus salinus Monoporeia affinis Corophium volutator Chironomidae Hydrobia sp Mytilus edulis Macoma baltica <5mm Macoma baltica 5-10mm Macoma baltica >10mm Macoma baltica totalt Summa antal taxa Bilaga 2

8 Inventering av makrovegetation längs planerad kabeldragning från vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund, Bilaga 3 A djup (m) beskrivning (djupen ej korrigerade för vattenstånd), täckningsgrad i % Sten/Block 10, Sand 90: Polysiphonia fucoides 10, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Mytilus edulis 5, lösliggande rödalger 10 B Sten/Block 50, Sand 50: Polysiphonia fucoides 25-50, Pylaiella litoralis 50, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Mytilus edulis 10 C Sten/Block 75, Sand 25: Polysiphonia fucoides 50-75, Pylaiella litoralis 25-50, Furcellaria lumbricalis 1, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Chorda filum 1, Mytilus edulis D ,2 Sand 100: Lösliggande rödalger 50 E Block 90, Sand 10: Polysiphonia fucoides , Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 10, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp.1, Mytilus edulis 10 F Block 90, Sand 10: Polysiphonia fucoides , Pylaiella litoralis 5, Furcellaria lumbricalis 10, Rhodomela confervoides 1, Phyllophora sp. 1, Ceramium rubrum 1, Mytilus edulis 10 G Block/sten 90, Sand 10 (Sand 100 vid 7.8m): Polysiphonia fucoides 50-75, Pylaiella litoralis 5, Furcellaria lumbricalis 25-50, Phyllophora sp. 1, Ceramium rubrum 1, Mytilus edulis 10, i sand på 7.8m Zostera marina 5, Tolypella nidifica 1 H Block 10, Sand 90: Polysiphonia fucoides 10, Pylaiella litoralis 1, Furcellaria lumbricalis 1,

9 Phyllophora sp. 1, Ceramium sp. 1, Mytilus edulis 1, Zostera marina 1 (maxdjup 7.8) I Block 5, Sand 95: Zostera marina 1, Tolypella nidifica 1 J Sand 100: Zostera marina 1 K Sand 100, enstaka block: Zostera marina 1 L Block 95, Sand 5: Polysiphonia fucoides , Pylaiella litoralis 10, Furcellaria lumbricalis 1, Ceramium tenuicorne 1 M Block 100: Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 5, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5 20 m utåt från denna position 4.2m, Block 50, Sand 50: Zostera marina 25, Fucus 10 (serr/ves, 8/2), Polysiphonia fucoides 50-75, Ceramium tenuicorne 10, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis 5, Pylaiella litoralis 10, Furcellaria lumbricalis 5 N ,6 Block 100: Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 5, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5 O Sand 100; Zostera marina 25, Potamogeton pectinatus 1 P Block 90, Sand 10; Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 1, Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5, Zostera marina 5 Q Sand 100; Zostera marina 25

10 R Block 75, Sand 25; Polysiphonia fucoides 25, Pylaiella litoralis 50-75, Furcellaria lumbricalis 1, Ceramium tenuicorne 10, Cladophora sp. 1, Chorda filum 1, Eudesme virescens 1, Zostera marina 10-25, Potamogeton pectinatus 1 S Block 90, Sand 10; Polysiphonia fucoides 75, Pylaiella litoralis 10-25, 100 m Furcellaria lumbricalis 5, Ceramium tenuicorne 10, Fucus vesiculosus 1, Fucus serratus 1, från land Cladophora sp. 1, Mytilus edulis <5, Zostera marina Block 50, Sand 50; Polysiphonia fucoides 5, Pylaiella litoralis 50, Furcellaria lumbricalis 1, m Ceramium tenuicorne 5, Fucus vesiculosus 1, Cladophora sp. 1, Chorda filum 1, från land Phyllophora sp. 1, Leathesia difformis 1, Eudesme virescens 5, Zostera marina Block 90, Sand 10; Pylaiella litoralis 75, 40 m och Ceramium tenuicorne 1, Fucus vesiculosus 5-10, Cladophora sp. 1 in till land Leathesia difformis 1, Eudesme virescens 10-25, Chorda filum 5, Ruppia sp. 1 Förklaring: En sjugradig skala för bedömning av täckningsgrad har använts: 100 %: arten täcker hela botten med bara enstaka gluggar 75 %: Arten är inte heltäckande men täcker betydligt mer än hälften av botten 50 %: arten täcker ungefär hälften av bottenytan 25 %: arten är fortfarande bältesbildande men täcker betydligt mindre än hälften av botten 10 %: arten finns i mer än enstaka exemplar och täcker åtminstone små ytor men inte så mycket som en fjärdedel av bottenytan 5 %: arten förekommer i lite mer än enstaka exemplar men täcker inga ytor 1 %: enstaka förekommande individer av en art Rödalger; fjäderslick (Polysiphonia fucoides), kräkel/gaffeltång (Furcellaria lumbricalis), rödris (Rhodomela confervoides), rödblad (Phyllophora sp.), grovsläke (Ceramium rubrum), ullsläke (Ceramium tenuicorne), Brunalger; trådslick (Pylaiella litoralis), sudare (Chorda filum), blåstång (Fucus vesiculosus), sågtång (Fucus serratus), olivslemming (Eudesme virescens), Murkelalg (Leathesia difformis) Grönalger; grönslick (Cladophora sp.) Kransalger; havsrufse (Tolypella nidifica) Högre växter; ålgräs (Zostera marina), borstnate (Potamogeton pectinatus), nating (Ruppia sp.) blåmussla (Mytilus edulis)