Fauna och flora utanför Silletorpsån

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Fauna och flora utanför Silletorpsån"

Maja Magnusson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport Härslöv december

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och diskussion...4 Sammanfattning... 6 Referenser

3 Sammanfattning En undersökning av bottenmiljön med avseende på flora och fauna utfördes i slutet av oktober 2016 i det grunda havsområdet i innersta delen av Danmarksfjärden, Karlskrona kommun. Området ligger mellan Strömshall och Ekvika, med ån Silletorpsån mynnande i det undersökta området. Tolv provpunkter undersöktes genom visuell bedömning med vattenkikare, videofilmning och insamling av prover för bottenfaunaundersöning. Vattendjupet var 0,6-19 m. Syftet vara att på uppdrag av ÅfConsult undersöka naturvärdena i området inför en möjlig etablering av en marina. Sammanfattningsvis är området tydligt belastat av näringsämnen, vilket visades genom relativt stora mängder lösa fintrådig alger och blåstång och doft av svavelväte på de flesta punkter. Sedimentet var löst och lerigt med inslag av sand och organiskt material. Trots detta förekom en relativt rik fauna med 18 arter, däribland den rödlistade musslan Parvicadium hauniense samt det hittils ej funna kräftdjuret, märlkräftan Gammarus tigrinus. Naurvärdena får trots detta bedömas som måttliga. Den rödlistade arten Parvicardium hauniense har spridit sig markant under de senaste åren och har observerats mycket rikligt från södra Öresund till västra Hanöbukten och är i nuläget inte på något sätt hotad. Den nya arten Gammarus tigrinus är en främmande art, troligen införd med t. ex. barlastvatten, och påträffades i svenska vatten första gången 2010 i Östergötland. Dess föredragna miljö, lugna, skyddade vikar och floder, gör att den sannolikt finns i fler innerskärgårdar, som inte undersöks regelbundet eller alls. Den är en aggressiv art som utkonkurrerar inhemska märlkräftor på sikt, och som dessutom är mycket tålig mot förändringar i miljön. 3

4 Inledning Ångpanneföreningen ÅfConsult har gett Toxicon uppdraget att inventera naturvärden i ett tänkbart område för etablering av en marina. Området ligger längst inne i Danmarksfjärden, Karlskrona kommun, och mellan Strömshall och Ekvika. Den lilla ån Silletorpsån mynnar i det undersökta området.. Föreliggande rapport redovisar undersökningen av flora och fauna i området. Material och metoder Fältarbete Fältarbetet utfördes 27 oktober och efter diskussion med ÅFConsult placerades 12 punkter i området (se fig. 1). På varje punkt, som positionsbestämts, sänktes en självjusterande stav ned. På pålen satt en GoPro Hero4-kamera. När staven nådde botten gjorde tyngden i botten och ytkroppen i toppen att staven stod stabilt vertikalt även vid sjöhävning. Kameran kunde fästas på mellan 50 och 110 cm höjd från botten och kunde justeras beroende på höjden/tjockleken på vegetationen. När staven sänktes ner startades filmning i HDkvalitet, vilket gjorde att en ca 10 sekunder lång sekvens med stabil bild erhölls. På laboratoriet analyserades varje filmsekvens där vegetationens sammansättning och täckningsgrad, totalt och för varje art/grupp, bedömdes i en löpande procentuell skala. Tjockleken på ev. förekommande lösa fintrådiga alger samt förekomst av svavelväte/ syrebrist och substrattyp bestämdes grovt på filmsekvenserna. Videokameran filmade med upplösningen 1080p och i 170 vinkel (wide-angle) och filmen lagrades på minneskort. Infaunan insamlades med rörprovtagare (bottenyta 83 cm 2 ) på varje punkt. Sedimentpropparna sållades i såll med maskvidden 1 mm och sållresterna konserveras i fält med 80% etanol. I laboratorium sorterades, artbestämdes, räknades och vägdes djuren. Biomassa bestämdes som etanolvåtvikt efter att organismerna hade legat på absorberande papper. Resultat och diskussion Allmänna observationer Överlag var bottnarna i området mycket mjuka med lera, sand och organiskt material samt med svavelväte på en del punkter. Det förekom rikligt med lösa alger på en del punkter, både lös blåstång som lösa fintrådiga alger. Vattendjupet var ca 0,6-1,9 m i det undersökta området. Vegetation Vegetationen bestod på många punkter (se tab. 1) av lösliggande blåstång (Fucus vesiculosus). Det förekom även rikligt med lösa fintrådiga alger på vissa punkter. Vegetationen var på några punkter något översedimenterad eller begravd v sand/lera. Punkt 7 dominerades som enda punkt av kärlväxten borstnate (Pomatogeton pectinatus), medan punkt 12 dominerades av släktingen ålnate (P. perfoliatus). På punkterna 3 men f.f.a. på punkt 11 förekom rikligt med kärlväxten hornsärv (Ceratophyllum demersum). Sammantaget var vegetationssamhället artfattigt vilket är naturligt i en miljö med mycket mjuk botten som mycket lätt slammas upp och försämrar ljuskvalitén. Då hårdbotten helt saknas låg de 4

BORÅKRA Segeborg KARLSKRONA Trantorp 3:2 12:1>3 Strömshall 4:6 3:3 2:3 1:3 4:3>5 8:1 1:1>5 9:1>3 4:5 3:2 2:2 9:1>2 3:1>5 4:2>5 1:2 9:1>1 3:1>1 Ekvika Silleboda 3:18 Skönstavik 3:4 KARLSKRONA 18 17

5 BORÅKRA Segeborg KARLSKRONA Trantorp 3:2 12:1>3 Strömshall 4:6 3:3 2:3 1:3 4:3>5 8:1 1:1>5 9:1>3 4:5 3:2 2:2 9:1>2 3:1>5 4:2>5 1:2 9:1>1 3:1>1 Ekvika Silleboda 3:18 Skönstavik 3:4 KARLSKRONA HERMELINEN :5>5 8 Fig. 1. Karta över undersökningsområdet i norra Danmarksfjärden. Den översta kartan visar en översikt över området, med en röd rektangel som visar själva undersökningsområdet. Den nedre kartan visar undersökningspunkterna

6 förekommande algerna löst på botten. Detta är iofs ett viktigt växtsätt för bl a. blåstång i Östersjön. Närheten till Silletorpsån gör att miljön sannolikt är näringsrik med tidvis hög produktion vilket medför stora mängder organiskt material som ska brytas ned successivt. Det förekom följaktligen svavelväte på flertalet stationer. Tab. 1. Beskrivning av de 12 punkterna avseende substrat och vegetation, baserat på visuella observationer och bedömningar från videofilmerna. Beskrivning 1 Lera, org. material, mkt lös blåstång, H 2 S 2 Sand med underliggande lera, lös blåstång 3 Sand/lera, lös blåstång, enstaka hornsärv 4 Lera, lös blåstång och fintrådiga alger 5 Lera, grus, småsten, skalrester, lös blåstång 6 Lera, org. material, lös blåstång 7 Lera, lite grus, H 2 S, rikligt med borstnate, även lös blåstång o fintrådiga alger 8 Lera, H 2 S, en del delvis översedimenterad blåstång 9 Lera, H 2 S, ingen vegetation 10 Lera, H 2 S, mkt lös blåstång o fintrådiga alger 11 Lera, H 2 S, ca 20% hornsärv, delvid begravd 12 Lera, H 2 S, ca 20% ålnate Bottendjur Bottnens djursamhälle var relativt rikt om man jämför med andra grundområden. I denna undersökning påträffades 21 taxa (2 Polychaeta, 10 Mollusca, 8 Crustacea, 1 Chironomidae). I områdena Åhus-Valjeviken, Björknabben-Sölvesborgsviken, Listershuvud-Pukavik provtogs infauna på motsvarande djup under 2015, där taxa påträffades. Totalt påträffades i denna undersökning ca djur/m 2 fördelat på ca 630 polychaeter, 900 mollusker och 170 kräftdjur. Våtbiomassan var totalt ca 135 g/m 2. Jämfört med ovan nämnda områden är detta relativt likartat för biomassan medan individrikedomen ofta var dubbelt så hög i de andra områdena. I detta område förekom, liksom i ovan nämnda områden, den rödlistade musslan köpenhamnsmussla (Parvicardium hauniense). Denna mussla verkar ha ökat kraftigt i både utbredning och individrikedom de senaste åren, från södra Öresund till Blekinge. En tidigare ej påträffad art i området var kräftdjuret Gammarus tigrinus. Sammanfattning Sammanfattningsvis är området belastat av näringsämnen, vilket visades genom relativt stora mängder lösa fintrådig alger och blåstång och doft av svavelväte på de flesta punkter. Sedimentet var löst och lerigt med inslag av sand och organiskt material. Trots detta förekom en relativt rik fauna med 18 arter, däribland den rödlistade musslan Parvicadium hauniense samt det hittils ej funna kräftdjuret, märlkräftan Gammarus tigrinus. Naurvärdena får trots detta bedömas som måttliga. Den rödlistade arten Parvicardium hauniense har spridit sig markant under de senaste åren och har observerats mycket rikligt från södra Öresund till västra Hanöbukten och är i nuläget inte på något sätt hotad. 6

7 Den nya arten Gammarus tigrinus är en främmande art, troligen införd med t. ex. barlastvatten, och påträffades i svenska vatten första gången 2010 i Östergötland. Dess föredragna miljö, lugna, skyddade vikar och floder, gör att den sannolikt finns i fler innerskärgårdar, som inte undersöks regelbundet eller alls. Den är en aggressiv art som utkonkurrerar inhemska märlkräftor på sikt, och som dessutom är mycket tålig mot förändringar i miljön. Referenser Havs- och vattenmyndigheten. Webbsidan Främmande arter. Länsstyrelsen i Skåne Undersökningar i Hanöbukten- Undersökningar av fintrådiga alger, epi- och infauna samt fisk under hösten 2015 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. Rapport av Toxicon AB. 7

Relevanta dokument

Fauna och flora utanför Saltö

Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö