Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Transkript

1 Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport LANDSKRONA JULI

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte Material & metoder Resultat Diskussion Referenser

3 1. SAMMANFATTNING En feedbackundersökning av ålgräs (feedback 1 ) utfördes i maj-juni 2006 på 5 stationer (3 referens- och 2 effektstationer), vardera bestående av två djupintervall. Stationerna överensstämde med baslinjeundersökningen 5 i maj-juni Resultaten från feedbackundersökningen av ålgräs maj-juni år 2006 visade generellt på förbättringar relativt baslinjeundersökning 5 i majjuni För den viktigaste feedbackparametern, skottäthet, förekom bara ökningar på samtliga stationer och djup relativt Om sedimentplymer från grävarbetena påverkat ljusklimatet väsentligt skulle denna parameter ha minskat på effektstationerna. En annan viktig parameter, sockerhalt i rhizomet, återspeglar upplagringen av näring och påverkas även den snabbt av försämrat ljusklimat. Värdena visar dock på några små minskningar och några stora ökningar på effektstationerna. Parametern täckningsgrad visar också på generella ökningar, f.f.a. på effektstationerna. Slutligen visar parametern skottlängd på generella minskningar vilket kan tolkas som allmänna ljusklimatförbättringar i området. Då de viktigaste parametrarna visade på förbättringar, har inga statistiska feedback-rutiner gjorts på materialet. Det står ändå helt klart att grävarbetena under april-maj inte har påverkat ålgräset negativt. 3

4 2. BAKGRUND En vindkraftspark med ca 50 vindkraftverk planeras att byggas vid Lillgrund i Öresund vilket kommer att innebära omfattande muddrings- och grävarbeten i området. Denna typ av verksamhet genererar sedimentspill i vattenfasen. Spillets effekt på havsmiljön sker främst genom skuggning av vegetation och övertäckning av bottnar. Ålgräs har visat sig vara känslig för grumling av vattnet och blåmusslor kan ta skada vid sedimentövertäckning. Dessa två organismer har därför använts som indikatorer på miljön vid andra liknande projekt t. ex. Öresundsbroförbindelsen (Öresundskonsortiet 1995, 1998, 2000). För att kunna verifiera att påverkan på miljön inte överstiger de gränser som kommer att sättas av myndigheterna ska ett kontrollprogram som innefattar bl. a. övervakning ålgräs och blåmussla etableras. 3. SYFTE Föreliggande undersökning utgör den första feedbackundersökningen för ett kontrollprogram avseende ålgräs. Under maj-juni 2005 utfördes en baslinjeundersökning av ålgräs på 5 stationer med vardera två provtagningsdjup (baslinje 5), då det förelåg en möjlighet att grävarbeten skulle initieras under våren Föreliggande undersökning - feedback 1- utgör en kontroll av eventuella förändringar som kan ha skett efter att grävarbetena började i april 2006, relativt baslinjen år MATERIAL & METODER Ålgräsprovtagningarna genomfördes 1-2 respektive 5 juni 2006 på fem stationer. Varje station innefattade två punkter (Fig. 1) på olika djup (ca 2-3 m (G) respektive 4-5 m (D) djup). Stationerna delades in kategorierna referens- (RE) respektive effektstation (LE) efter analys av preliminära sedimentspridningsmodelleringar (Tab. 1). Medelst dykning insamlades 6 delprov vid varje punkt genom att en provtagningsram (25 X 25 cm, provtagningsyta 1/16 m 2 ) placerades inom väletablerade ålgräsängar. På effektsstationerna LE1 och LE3 insamlades dock 12 delprov på varje provdjup. Den totala täckningsgraden bedömdes i närområdet av dykaren. All biomassa ovan botten insamlades samt en del av rotmattan. Bladens medel-, min- och maxlängd samt skottäthet bestämdes ombord på provtagningsbåten. Vid bestämning av stärkelsehalt i rhizom (jordstammar) valdes representativa, friska bitar ut, ur vilka växtsaft pressades. Saften analyserades med refraktometer (% sockerhalt) direkt på provtagningsbåten. Ålgräsbladen sköljdes i havsvatten och placerades i uppmärkta plastpåsar. Påsarna förvarades kallt och transporterades till laboratorium för att där torkas vid 105 C i 24 timmar för bestämning av bladskottens torrviktsbiomassa. Medel- och medianvärden beräknades tillsammans med standardavvikelse och variationskoefficient för att bedöma om variationerna på enstaka stationer var inom de gränser som behövs. Datainmatning och de enkla matematiska beräkningarna utfördes i Excel. 4

5 RE6 RE5 LE3 RE4 LE1 Figur 1. Ålgrässtationer som besöktes under baslinjeundersökningarna år 2001, 2003, 2004 och 2005 och feedbackundersökningarna

6 Tabell 1. Provtagna ålgrässtationer i programmet för flora och fauna vid etablering av vindkraftpark Lillgrund. Positioner angivna i WGS-84. Effektstationer Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud LE1 G Bredgrund 3, LE1 D Bredgrund 5, LE3 G Bunkeflo 3, LE3 D Bunkeflo 5, Referensstationer Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud RE4 G Dynan 3, RE4 D Dynan 4, RE5 G Lomma 3, RE5 D Lomma 4, RE6 G Bjärred 2, RE6 D Bjärred 4,

7 5. RESULTAT Antal skott per m 2, skottbiomassa per m 2, kolhydrater i rhizom, medelbladlängden samt täckningsgraden vid undersökningarna i maj/juni år 2006 presenteras i figurerna 2-6 tillsammans med data från baslinjeundersökningen Lokalerna delades upp i grunda (G; djup 2,7-3,5 m) och djupa (D; djup 4,2-5,6 m) stationer. Skottäthet -grunda stationer (G) Skottätheten låg på en högre nivå maj/juni 2006 (Fig. 2) då man jämförde med baslinjeundersökningen från samma tidpunkt Täthetsökningen var mellan 20 och 73% på effekstationerna LE1 och LE3 och 27% i snitt på de tre referensstationerna, RE4, RE5 och RE6. Skottäthet -djupa stationer (D) Tätheten var även på de djupa stationerna högre maj/juni 2006 jämfört året innan. Täthetsökningen var mellan 18 och 69% på effekstationerna LE1 och LE3 och 37% i snitt på de tre referensstationerna, RE4, RE5 och RE6. Skottantal/m LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D 2006 Figur 2. Skottätheten som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005 och Biomassa -grunda stationer (G) Biomassan varierade på alla stationer maj/juni 2006 (Fig. 3) jämfört med maj/juni Biomassan var ökade på LE3 med 56% men minskade på LE1 och RE4-6 med 13 respektive 7%. Biomassa -djupa stationer (D) Biomassan på de djupa stationerna låg på ungefär samma nivå relativt Värdena var samma eller mellan 5,5 och 11% högre jämfört med föregående år (Fig. 3). 7

8 Biomassa g TV/m LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 3. Skottbiomassa som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005 och Kolhydrater i rhizom - grunda stationer (G) Alla stationer uppvisade måttliga värden som låg klart under normala sensommarvärden. Detta är naturligt och beror på att ålgräset använder stora reserver för uppbyggnad under våren och inte hunnit bygga upp nya reserver (Fig. 4). Värdena var 12-13% lägre på LE1 och RE4-6 men 29% högre på LE3 relativt Kolhydrater i rhizom - djupa stationer (D) Kolhydrathalten var även på djupa stationer lägre på LE1 än 2005 (- 12%) men 11-35% högre på övriga stationer (Fig. 4) Sockerhalt, % LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 4. Kolhydrathalter i rhizom (% socker) som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005 och

9 Bladlängd - grunda (G) och djupa stationer (D) Bladlängden var generellt lägre relativt 2005 (Fig. 5). En förklaring kan vara att ljusklimatet varit något bättre under våren Skottlängd, cm LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 5. Skottens medelbladlängd i cm som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005 och Täckningsgrad - grunda (G) och djupa stationer (D) Täckningsgraden var generellt högre i maj-juni 2006 relativt 2005 (Fig. 6) med några undantag på referensstationerna täckningsgrad, % LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D 2006 Fig. 6. Täckningsgraden (%) av ålgräs på båda djupen på de fem stationerna under maj-juni 2005 och

10 6. DISKUSSION År 2006 Resultaten från feedbackundersökningen av ålgräs maj-juni år 2006 visade generellt på förbättringar relativt baslinjeundersökning 5 i maj-juni För den viktigaste feedbackparametern, skottäthet, förekom bara ökningar på samtliga stationer och djup relativt Om sedimentplymer från grävarbetena påverkat ljusklimatet väsentligt skulle denna parameter ha minskat på effektstationerna. En annan viktig parameter, sockerhalt i rhizomet, återspeglar upplagringen av näring och påverkas även den snabbt av försämrat ljusklimat. Värdena visar dock på några små minskningar och några stora ökningar på effektstationerna. Parametern täckningsgrad visar också på generella ökningar, f.f.a. på effektstationerna. Slutligen visar parametern skottlängd på generella minskningar vilket kan tolkas som allmänna ljusklimatförbättringar i området. Då de viktigaste parametrarna visade på förbättringar, har inga statistiska feedback-rutiner gjorts på materialet. Det står ändå helt klart att grävarbetena under april-maj inte har påverkat ålgräset negativt. 10

11 7. REFERENSER Örestads Vindkraftpark AB Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Toxicon rapport 095/01. Örestads Vindkraftpark AB Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 3 - september Toxicon rapport 135/03. Örestads Vindkraftpark AB Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 4 - augusti-september Toxicon rapport 108/04. Örestads Vindkraftpark AB Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 5 - maj-juni Toxicon rapport The Öresund Link - Supplementary assessment of the impacts on the marine environment of the Öresund Link. March Dynamics of eelgrass in Öresund and assessment of impact of shading on eelgrass growth at different depths and times of season. Rapport 96/108/1E av VKI/Toxicon Annual compliance test of eelgrass variables in Rapport 97/320/1E av Feedback Monitoring Centre Biomass and size distribution of common mussel, 1996, including Annual compliance test. Rapport 97/ 344/1E av Feedback Monitoring Centre Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till The Öresund Link - Assessment of the impacts on the marine environment of the Öresund Link. Update, March Annual compliance test of eelgrass variables in Rapport 98/411/1E av Feedback Monitoring Centre Biomass of common mussel - Annual compliance test Rapport 98/409/2E av Feedback Monitoring Centre Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Annual compliance test of eelgrass variables in Rapport 99/440/1E av Feedback Monitoring Centre Biomass of common mussel - Annual compliance test Rapport 99/441/2E av Feedback Monitoring 11

12 Centre Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Miljöpåverkan i samband med byggandet av Öresundsförbindelsen. Maj Annual compliance test of eelgrass variables in Rapport 00/482/2E av Feedback Monitoring Centre Biomass of common mussel - Annual compliance test Rapport 00/478/1E av Feedback Monitoring Centre Annual compliance test of eelgrass variables in Rapport 01/503/1E av Feedback Monitoring Centre Biomass of common mussel - Annual compliance test Rapport 01/502/1E av Feedback Monitoring Centre Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport Rapport av SEMAC JV till 12