ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN
|
|
- Roger Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 213 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB ÖVF Rapport 214:5 ISSN SE Rosenhällsvägen 29 S Härslöv toxicon@toxicon.com 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Undersökningarnas genomförande...5 Provtagningsprogram...5 Metodik...5 Resultat och diskussion...8 Skottäthet...8 Biomassa...9 Skottlängd...1 Täckningsgrad...11 Skottindex Sockerhalt i rhizom...13 Djuputbredning...14 Statusklassning...14 Kartering Höganäs...15 Sammanfattande diskussion...17 Referenser...18 BILAGOR
3 Sammanfattning Inom ramen för Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram, har undersökningar av ålgräs utförts under 213. Syftet var att följa förändringar som kan vara en följd av naturlig variation eller antropogen påverkan. Fyra stationer, ÖVF1:4 (Höganäs), ÖVF 3:4 (Landskrona), ÖVF4:1 (Bjärred) och ÖVF 5:4 (Klagshamn) undersöktes under augusti 213. I varje station togs prover på två olika vattendjup, ca 1,8 respektive ca 4,5 m, för analyser av skottäthet, skottbiomassa, skottlängd och sockerhalten i rhizom (jordstam). Dessutom bedömdes täckningsgraden samt huvuddjuputbredningen. De mest väsentliga ålgräsparametrarna visade i huvudsak på försämringar sedan 212, men nivåerna låg ändå överlag inom ramen för sena delen av -talet. De viktiga parametrarna skottäthet, skottbiomassa och skottindex visade överlag på minskningar, i vissa fall på stora sådana. Vid Höganäs utfördes ingen provtagning på grund av de stora förändringarna som tidigare skett där. Troligen har ålgräset och sedimenten påverkats på ett mycket dramatiskt sätt genom stormvindar och vågor någon gång under vintern Karteringen 21 visade dock på en återhämtning i området och 211 visade karteringen på en mycket tydlig förbättring på nästan samtliga transekter. Med 212- och 213-års undersökningar kunde en ytterligare förbättring ses och i delar av det undersökta området skulle man nu återigen kunna göra samma sorts fysiska provtagningar som på övriga stationer. Vid Bjärred och Klagshamn, där utvecklingen var mycket negativ under 26-7, hade en vändning inträffat med i många fall rekordnivåer under 212, men 213 var nivåerna i allmänhet klart lägre. För en del parametrar kan man mer och mer se ett böljande mönster i utvecklingen och den tycks nu gå mot lägre nivåer. Vid Klagshamns grunda station har andra blomväxter än ålgräs, nämligen nating och nate, ökat kraftigt i täckningsgrad. Orsaken kan vara att förbättrade ljusföhållanden ökat utbredningsgränsen för nating/nate som därmed trängt undan ålgräset. Ålgräs har i sin tur ökat utbredningsgränsen i södra Öresund de senaste åren. Resultaten tyder på att ljusklimatet förbättrats söder om brolinjen, vilket gjort att arterna kan förekomma djupare (Fig. 17d). Negativt är dock att ålgräset trots detta förekommit klart glesare under de senaste 4-5 åren relativt sena 9-talet och tidiga -talet vid Klagshamns djupa station (Fig. 17c). Den positiva utvecklingen år 212 var en tydligen en engångsföreteelse. Ålgräset var i övrigt i fint skick i Öresund (Fig. 17 a och b) och utvecklingen speglar sannolikt normala mellanårsvariationer med effekter av ett antal kraftiga stormar. De generella minskningarna 213 är dock överraskande då både våren och sommaren varit relativt nederbödsfattiga och solrika varför tillväxtbetingelserna borde varit goda. En del av tidigare observerade förändringar i ytsedimenten kvarstår. Vid framför allt stationen Landskrona noterades tydliga och kraftiga erosionseffekter genom att lösa, sandiga ytsediment i stort sett saknades. Om ytsedimenten fortsätter att eroderas bort kan ålgräsbestånden vara i farozonen. Om de försvinner ökar erosionen ytterligare eftersom ålgräs fungerar som vågdämpare i grundområdena och även binder sedimentet genom rhizom och rottrådar. De två mycket kraftiga stormarna i oktober och december 213 kan ha orsakat mycket stora skador på bottnarna, hur stora får undersökningarna 214 avgöra. 3
4 Inledning Ålgräsundersökningar ingår som en del i kontrollprogrammet för Öresunds Vattenvårdsförbund. Syftet är att följa förändringar som kan vara en följd av naturlig variation eller antropogen påverkan. Ålgräs (Zostera marina L.) har stor ekologisk betydelse i grundare havsområden. Ålgräsängar erbjuder föda och livsrum för många organismer, förhindrar sedimenterosion samt har en viktig roll i närsaltskretsloppet (Mann, 1982). Ålgräsplantan består av en underliggande rhizomdel (jordstam) med tillhörande rotsystem som löper horisontellt i sedimentet samt skott med gräsliknande blad (Fig. 1). Ålgräs har en hög salttolerans och växer i salthalter mellan 5 och 35. Utbredningen i vertikalled (ca 1-6 m), begränsas i de djupare delarna av ljuset. Med ökat djup avtar skottantalet, skotten blir längre och bladen bredare, och de underjordiska delarna blir kraftigare. I djupare vatten försöker växterna att komma närmare ljuset genom att öka bladlängden samtidigt som avsaknaden av kraftiga vågrörelser gör det möjligt för större plantor att hålla sig kvar i substratet. Fig. 1. Ålgräs (Zostera marina) med blad/ skott, rhizom (jordstam) och rottrådar. Rhizomet är upplagringsorgan för bl. a. kolhydrater. Kolhydrater ackumuleras främst under sensommaren och hösten. Mängden upplagrad kolhydrat bestämmer tillväxtpotentialen för kommande säsong. Trots en begränsad tillgång på ljus, kan tillväxten med hjälp av de upplagrade kolhydraterna påbörjas under våren. Rottrådarna, som utgår från rhizomet, står för upptaget av näringsämnen från bottensedimentet och förankrar växten. Som hos de flesta vattenväxter, kan också bladen ta upp näring från vattnet. Blomningen sker i juni månad, men mindre än 1% av skotten blommar. Efter avslutad blomning dör delar av de gamla skotten och sidoskott bildas vid skottbasen (VKI, 1994). Skottbiomassan av ålgräs når i Öresund sin topp i september, medan de lägsta värdena erhålles i december månad (VKI, 1994). 4
5 Undersökningarnas genomförande På ålgräsbottnar förekommer ett flertal kräftdjursarter, t. ex. märlor (Gammarus spp.) och tånggråsuggor (Idothea spp.). Dessa arter lever i vegetationen och livnär sig på dött och/eller levande växtmaterial. På ålgräset förekommer även olika former av blötdjur, som snäckor (tusensnäckor, strandsnäckor) och blåmusslor. Fisk, såsom sandstubb, horngädda och sjurygg finner skydds- och fortplantningsmöjligheter på och mellan ålgräsbladen. Provtagningsprogram Undersökningen av ålgräs utfördes i fyra stationer längs kusten, ÖVF 1:4 (Höganäs), ÖVF 3:4 (Landskrona), ÖVF 4:1 (Bjärred) och ÖVF 5:4 (Klagshamn) under augusti-september 213 (Fig. 2 och Tab. 1). Vid varje station togs prover på två olika vattendjup, ca 1,5 m och ca 4 m, med ett undantag vilket beskrivs nedan. Tab. 1. Vattendjup, positioner (WGS-84) och provtagningsdatum för ålgräs inom ÖVF 213. Station Djup, m Latitud Longitud Provtagningsdatum ÖVF 1:4 1, , , ÖVF 1:4 4, , , ÖVF 3:4 1,8 55 5, , ÖVF 3:4 4,4 55 5, , ÖVF 4:1 1, , , ÖVF 4:1 4, , , ÖVF 5:4 1,8 55 3, , ÖVF 5:4 4,4 55 3, , Metodik Då ålgräsbottnarnas utbredning är från ca 1,5 m djup till ca 5 m, användes dykning för provtagningen. I varje station togs prover på två djup, 1,8-1,9 och ca 4,1-4,8 m. Positioner för samtliga provtagningspunkter har fastställts med GPS och DGPS (WGS-84). Vid varje provtagningsdjup togs 6 replikat inom den tätaste delen i väletablerade ålgräsängar. En ram med måtten 25x25 cm (area 1/16 m 2 ) lades ut inom ålgräsbältena. Med hjälp av en kniv skars jordstammarna av längs ramens kanter. Ålgräset innanför ramen lyftes upp med jordstammarna och lades i en nätkasse. I samband med provtagning bedömdes täckningsgraden av ålgräs i provtagningsområdet. Ombord på provtagningsbåten plockades ålgrässkotten från jordstammarna. Samtliga skott räknades och medel-, maximi- och minimilängden av samtliga skott uppskattades. Från respektive replikat togs rhizomdelar som pressades för bestämning av kolhydrathalten (mätt som socker) med refraktometer i växtsaften. Med hjälp av dykning, vattenkikare och videokamera bedömdes det största vattendjupet för sammanhängande ålgräsbälten, definierat som gränsen för 1% täckningsgrad. På laboratoriet torkades ålgrässkotten i 15 C under 24 timmar varefter de vägdes. Den använda metodiken överensstämmer med Öresundskonsortiets Feedback Monitoring Programme, samt med ålgräsundersökningar vid Falsterbohalvön och Hallands Väderö av 5
6 Höganäs ÖVF 1:4 Helsingborg Landskrona ÖVF 3:4 ÖVF 4:1 Lomma Malmö ÖVF 5:4 Fig. 2. Karta över provtagningsstationer för ålgräs I varje station har prover tagits på två vattendjup, ca 1,8 och 4,4 m, med undantag för ÖVF 1:4, se text för metodik. 6
7 länsstyrelsen i Skåne, Sydkustens Vattenvårdsförbund och Vattenfalls/ Eurowinds undersökningar i Öresund. På ÖVF 1:4 (Höganäs) observerades stora försämringar år 29 som omöjliggjorde provtagning. Det beslöts därför, i samråd med ÖVF, att området från och med år 21 skulle inventeras med avseende på ålgräsets täckningsgrad med hjälp av vattenkikare. I figur 3 visas de transekter som undersöktes. Härmed erhölls en bild av utbredningen i närområdet, vilken kan användas för att bestämma när provtagningar kan återupptas i området. Data från ÖVF har jämförts med data från Öresundskonsortiets och andra förekommande undersökningar Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Filemaker Pro-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på två olika hårddiskar samt på CD-rom. Utdrag ur fälthandböcker och samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. I bilaga redovisas rådata för längd, biomassa, sockerhalt, täckningsgrad samt antalet skott per m 2. Höganäs hamn T1 T2 T3 T4 T5 T6 Fig. 3. Karta över inventeringsområde vid ÖVF 1:4 (Höganäs) för ålgräs Undersökta transekter med observationspunkter (T1-T6) visas. 7
8 ÖVF 1:4 Höganäs G ÖVF 3:4 Landskrona G ÖVF 4:1 Bjärred G ÖVF 5:4 Klagshamn G Skottäthet/m Fig. 4. Skottäthet/m 2 i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF Skottäthet/m ÖVF 3:4 Landskrona D ÖVF 4:1 Bjärred D ÖVF 5:4 Klagshamn D ÖVF 1:4 Höganäs D Fig. 5. Skottäthet/m 2 i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF Resultat och diskussion Generellt var ålgräset i fin kondition och utan epifyter och bestånden var i nivå med med tidigare år. Vid ÖVF 1:4 (1,9 och 4,3) var dock bestånden förändrade. Förändringar observerades vid undersökningar i området redan i mars 28, i augusti 28, juli 29 och 21. Orsaken till bottenförändringen var sannolikt kraftiga vindar och vågor som slitit bort ålgräset under vintern Baserat på undersökningarna i tycks dock bestånden vid Höganäs vara på väg att återhämta sig. Skottäthet Skottätheten i de grunda stationerna var som högst vid Klagshamn (ÖVF 5:4) och Bjärred (ÖVF 4:1) och som lägst vid Landskrona (ÖVF 3:4) under 212 (Fig. 4). Tätheterna vid samtliga stationer hade minskat tydligt relativt 212, men låg fortfarande inom det normala. Vid de djupa stationerna var tätheten i nivå med (Fig. 5), med minskningar relativt 212. Vid Landskrona ökade dock tätheten något relativt 212. Generellt var tätheten högre i de grunda än de djupa stationerna vilket är en naturlig effekt av ljusklimatskillnader på olika vattendjup. Vid jämförelse inom ÖVF och med andra undersökningsprogram förekom skillnader som kan förklaras genom skillnader i bl.a. exponering och sedimentförhållanden. Man kan nu, framför allt på de djupa stationerna, börja se ett mönster utkristalliseras med en vågformad utvecklingskurva, med dalar runt sekelskiftet och omkring Om detta mönster står sig är vi nu på väg mot en dal efter en topp
9 Biomassa Biomassorna i de grunda stationerna hade minskat relativt 212 (Fig. 6), f.f.a.vid Bjärred där den nu var den hittills lägst uppmätta. Vid de övriga stationerna var biomassan fortfarande inom det normala. Biomassan i de djupa stationerna var under 213 störst i Landskrona och lägst i Klagshamn (Fig. 7). Vid en jämförelse med 212, minskade biomassan kraftigt i Bjärred och var nu tillbaka på nivåer jämförbara med Vid Klagshamn var biomassan bland det lägst uppmätta. Biomassorna var något större i de grundare stationerna av samma skäl som för skottäthet, d.v.s. på grund av bättre ljusklimat i grunda stationer än i djupa stationer. Liksom för skottäthet, kan man nu börja sett ett tydligare vågmönster i utvecklingen. 4 ÖVF 1:4 Höganäs G 4 ÖVF 3:4 Landskrona G 4 ÖVF 4:1 Bjärred G 4 ÖVF 5:4 Klagshamn G Biomassa g TV/m Fig. 6. Skottbiomassa i g/m 2 i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF Biomassa g TV/m ÖVF 1:4 Höganäs D ÖVF 3:4 Landskrona D ÖVF 4:1 Bjärred D ÖVF 5:4 Klagshamn D Fig. 7. Skottbiomassa i g/m 2 i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF
10 Skottlängd Skottlängden (medellängd) i de grunda stationerna var under 213 mellan ca 34 och 6 cm med längst blad vid Landskrona och kortast vid Klagshamn (Fig. 8). Skottlängden 213 var på samma nivå eller något högre relativt I de djupa stationerna (Fig. 9) var medelskottlängden ungefär på samma nivå relativt 28-12, även om små ökningar i längd skett. Medelskottlängden 213 var ca 4-66 cm. Generellt var skottlängden större i de djupare stationerna p.g.a. den lägre ljusintensiteten relativt grunda stationer, och värdena var i nivå med jämförbara stationer i närområdet. Skillnader i skottlängd mellan olika stationer speglar delvis exponeringsgraden men även påverkan från t.ex. överlagring av sediment och fintrådiga alger samt dåliga siktförhållanden. 12 ÖVF 1:4 Höganäs G 12 ÖVF 3:4 Landskrona G 12 ÖVF 4:1 Bjärred G 12 ÖVF 5:4 Klagshamn G Skottlängd cm Fig. 8. Skottlängd (medel, cm) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF ÖVF 1:4 Höganäs D 12 ÖVF 3:4 Landskrona D 12 ÖVF 4:1 Bjärred D 12 ÖVF 5:4 Klagshamn D Skottlängd cm Fig. 9. Skottlängd (medel, cm) i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF
11 Täckningsgrad Täckningsgraden i grunda stationer varierade mellan 5 och 7% under 213 med små förändringar relativt 212 (Fig. 1). Vid Klagshamn ökade dock täckningsgraden av ålgräs från 4 till 6%, medan övriga blomväxter, som nating och nate, hade minskat till ca 5% täckning. I de djupa stationerna var täckningsgraden under 213 mellan 3 och 7% med små minskningar vid Bjärred och Klagshamn och en liten ökning vid Landskrona (Fig. 11). 1 ÖVF 1:4 Höganäs G 1 ÖVF 3:4 Landskrona G 1 ÖVF 4:1 Bjärred G 1 ÖVF 5:4 Klagshamn G Täckning % Fig. 1. Täckningsgrad (%) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF ÖVF 1:4 Höganäs D 1 ÖVF 3:4 Landskrona D 1 ÖVF 4:1 Bjärred D 1 ÖVF 5:4 Klagshamn D Täckning % Fig. 11. Täckningsgrad (%) i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF
12 Skottindex Tätheten av skott ger en bra bild av tillståndet i en specifik ålgräsäng, medan täckningsgraden ger en allmän bild av utbredningen i undersökningsområdet (i en radie av ca 25 m från provpunkten). Täthetsmåttet kan i vissa fall vara missvisande för tillståndet om tätheten i en provtagen äng fortsatt är hög medan utbredningen i området minskat. Likaså kan täckningsgraden i vissa fall vara missvisande för tillståndet då täckningen ej förändrats men tätheten minskat. Ett sätt att komma förbi detta är att kombinera täthet och täckning i skottindex (skottäthet x täckningsgrad). Nedan redovisas skottindex för perioden -213 (Fig. 12 och 13). Vid Landskronas grunda station har tätheten minskat varför indexet också minskat. Vid Bjärred har indexet minskat sedan 212 beroende på en minskad skottäthet. Vid Klagshamn är indexet oförändrat sedan 212, beroende på att ökning i täthet motverkats av en minskning i täckningsgrad. Under perioden -213 är trenden uppåtgående för Landskrona medan någon klar tendens inte finns för Bjärred och Klagshamn. I de djupa stationerna har indexet ökat sedan 212 vid Landskrona beroende på en ökning i både täthet och täckning medan indexet minskat kraftigt vid både Klagshamn och Bjärred, beroende på både minskande skottäthet och täckning. Under perioden -213 finns ett oscillerande mönster med toppar och dalar, och där utvecklingen tycks gå mot en dal. Skottindex ÖVF 1:4 Höganäs G ÖVF 3:4 Landskrona G ÖVF 4:1 Bjärred G ÖVF 5:4 Klagshamn G Fig. 12. Skottindex i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF ÖVF 1:4 Höganäs D 7 ÖVF 3:4 Landskrona D 7 ÖVF 4:1 Bjärred D 7 ÖVF 5:4 Klagshamn D Skottindex Fig. 13. Skottindex i djupa stationer, G (=4,1-4,8 m) inom ÖVF
13 Sockerhalt i rhizom Sockerhalten i rhizom kan användas som ett mått på mängden kolhydrater i ålgräsets näringslager. Om undersökningen utförs under augusti-september erhålls värden som indikerar de maximala kolhydratmängder som ålgräset lagrat under sommarens produktion. Dessa kolhydrater kommer ålgräset att använda för att kunna skjuta nya skott till våren då solenergin återigen kan användas. Om kolhydrathalterna är för låga klarar ålgräset ej detta och plantan dör. Värdena för ÖVF under 213 var på ungefär samma nivå som (Fig. 14 och 15) med undantag för en kraftig minskning vid Klagshamns djupa station. Det förekom i övrigt överlag små förändringar vid övriga stationer och djup. ÖVF 1:4 Höganäs G ÖVF 3:4 Landskrona G ÖVF 4:1 Bjärred G ÖVF 5:4 Klagshamn G Sockerhalt, % Fig. 14. Sockerhalt (%) i grunda stationer, G (=1,8 m) inom ÖVF ÖVF 1:4 Höganäs D ÖVF 3:4 Landskrona D ÖVF 4:1 Bjärred D ÖVF 5:4 Klagshamn D Sockerhalt, % Fig. 15. Sockerhalt (%) i djupa stationer, D (=4,1-4,8 m) inom ÖVF
14 Djuputbredning Djuputbredningen bedömdes som det djup där täckningsgraden ändrades till <1%. Anledningen till en klar definition är att felmarginalen vid bedömningen minskar samtidigt som gränsen 1% bedöms mer relevant än på vilket djup de sista skotten förekommer. I tabell 2 redovisas data för -22 (åren sammanslagna då samma data redovisats varje år) och -13. Jämfört med 212 var gränsen under 213 på en något lägre nivå vid Bjärred och Klagshamn och men högre vid Landskrona. Skillnaderna mellan åren ligger sannolikt inom felmarginalen. Vid Höganäs kunde utbredningsgränsen genom karteringen bestämmas till 3,6 m, vilket är något sämre än 212. Tab. 2. Djuputbredningsgräns vid 1% täckning, i meter, för ålgräs. Station ÖVF 1:4 5,5 4,5 4,5 5, 4,3 4,8 4,5 3,3 3,8 3,6 ÖVF 3:4 4,6 5,3 5,4 5,5 5,5 5, 5,5 5,6 5,6 5,6 6,3 ÖVF 4:1 4,5 6, 5,8 5,2 5,7 3,5 4,1 5,8 7, 6,8 6,6 ÖVF 5:4 5,5 5,4 5,5 8, 8,2 >8 8, 8, >8 >7,6 7,3 Statusklassning I Hav- och Vattenmyndighetens nya föreskrift för statusklassning (HVMFS 213:19) finns kriterier för klassning av vegetation. Bland annat krävs att minst tre arter för ett aktuellt typområde ska finnas med i undersökningsmaterialet. För Öresund (typområde 6) finns 7 makroalgarter och en fanerogam, ålgräs. Eftersom endast ålgräs undersöks kan klassning ej göras av formella skäl. Man kan dock ändå göra en beräkning som stöd för en bedömning. En sådan beräkning visar att Landskrona har God status liksom Klagshamn och Bjärred. Eftersom ålgräset slagits ut vid Höganäs blir bedömningen dålig status. Dock ska påpekas att djuputbredningen i föreliggande undersöknings görs ut till gränsen för 1% täckning, medan Naturvårdsverkets metod ska göras för den djupast observerade exemplaret av en art, vilket kan ha stor betydelse för bedömningsunderlaget. För att den nya föreskriften ska kunna användas som underlag behövs dels undersökningar för att bedöma det maximala utbredningsdjupet samt information för fler arter. 14
15 Kartering Höganäs Eftersom allt ålgräs var försvunnet från de ordinarie positionerna år 29, bestämdes att kartera närområdet för att bedöma utbredningen av ålgräs och för att skapa underlag för när provtagning kan återupptagas. Karteringen visade att det 213 förekommer fina bestånd av ålgräs söder om ordinarie punkter. Täckningsgraden varierade mellan 1 och 1% på djup mellan,8 och 3,6 m vid transekterna 1, 2, 3, 4 och 5 (Tab. 3) och inget ålgräs söder om dessa transekter (transekt 6). Tab. 3. Kartering av ålgräs 213 söder om ÖVF 1:4 (Höganäs). Se även fig. 3 för karta över positioner. Transekt 1 Transekt 2 Transekt 3 Transekt 4 Transekt 5 Transekt 6 Djup, m Täckning, % Djup, m Täckning, % Djup, m Täckning, % Djup, m Täckning, % Djup, m Täckning, % Djup, m Täckning, % 1,6,6,7,5,6 1,1 1 1,8 1 2,8 2,8 1, ,2 5 1,1 1,9 6 1,1 1,5 8 1,3 1 1,4 1 1,2 1 1,1 8 1,3 1,7 8 1,5 1 1,5 1 1, ,5 2,1 7 1,6 8 1,7 1 1,5 1 1,1 1,4 2,1 7 1,7 1 1,8 1 1,6 1 1,2 1,8 2,3 1 1,8 1 1,8 1 1,6 1 1,3 8 2,1 2,4 1 1,9 1 1,8 1 1,6 1 1,3 8 2,5 2,2 1 2,1 8 1,8 8 1,6 1 1,3 5 2, ,2 6 2,1 1 1,7 1 1, ,5 8 2, ,7 1 1,6 6 3,1 2,5 8 2, ,8 1 1,6 2,8 5 2, ,8 1 1,8 2,8 8 2,5 2 2,2 1 2, ,9 1 2,6 4 2,2 8 2,1 1 2,2 1 2,9 5 2,7 2 2,2 1 2,1 1 2,2 2,6 5 2,5 6 2,5 1 2,1 1 2,2 2,4 1 2,8 1 2,6 1 2,2 1 2, ,1 6 2,7 1 2,2 8 2, ,3 8 2,4 1 2,1 8 2, ,3 4 2, ,5 1 2,8 5 2,7 8 2,1 1 2,2 3 2,4 2 3,2 1 2, ,2 1 2,2 4 2,6 3 2,6 4 1,9 1 2,2 2,5 3,3 3 2,8 6 2,2 8 2,5 2,5 1 2,8 7 2,9 4 2,2 4 2,8 2,5 2,5 4 2,7 6 2,6 2 3,1 2,5 3 3,6 1 2,8 8 2,8 2,6 3 3, ,8 4,2 2,9 5 3,4 2,7 1 3, ,8 5 3, ,4 1 3,5 3,1 1 3,6 3,7 Resultaten för 213 visar generellt på ytterligare förbättringar gentemot 212 vilket kan ses i figur 16. I figuren visas täckningsgraden på varje punkt där observationer gjorts 21, 212 och 213. På transekterna 1-3 är skillnaden som störst med mycket stora ökningar i täckningsgrad på transekternas inre och mellersta delar sedan 21. Även längs transekterna 4-5 finns förbättringar i de inre delarna. Alla åren saknas ålgräs helt längs transekt 6. Ålgräs saknas också fortfarande i 15
16 N m N m Fig. 16. Täckningsgrad (%) vid Höganäs 21, 212och 213 på de sex undersökta transekterna, från norr till söder transekt 1-6. Legenden visar täckningsgrad i % i 7 färgkodade klasser. Som bakgrund ligger ett rasterkort av området söder om Höganäs hamn (21, 212) resp. Sjöfartsverkets hamnkort för Höganäs hamn (213). Täckning
17 a c b d Fig. 17. a) Ålgräsäng vid Lomma, 1,8 m (ÖVF4:1), b) Ålgräsäng vid Klagshamn, 1,8 m (ÖVF5:4) c) Ålgräsäng vid Klagshamn, 4,4 m (ÖVF 5:4) d) ålgräs vid ca 7 m vid Höllvikens fyr. det djupområde som ålgräs provtogs i tidigare, 4-4,3 m. I djupområdet 1-2,5 m finns numera så mycket ålgräs att det återigen är provtagningsbart längs transekterna 1-3. Sammanfattande diskussion De mest väsentliga ålgräsparametrarna visade i huvudsak på försämringar sedan 212, men nivåerna låg ändå överlag inom ramen för sena delen av -talet. De viktiga parametrarna skottäthet, skottbiomassa och skottindex visade överlag på minskningar, i vissa fall på stora sådana. Vid Höganäs utfördes ingen provtagning på grund av de stora förändringarna som tidigare skett där. Troligen har ålgräset och sedimenten påverkats på ett mycket dramatiskt sätt genom stormvindar och vågor någon gång under vintern Karteringen 21 visade dock på en återhämtning i området och 211 visade karteringen på en mycket tydlig förbättring på nästan samtliga transekter. Med 212- och 213-års undersökningar kunde en ytterligare förbättring ses och i delar av det undersökta området skulle man nu återigen kunna göra samma sorts fysiska provtagningar som på övriga stationer. Vid Bjärred och Klagshamn, där utvecklingen var mycket negativ under 26-7, hade en vändning inträffat med i många fall rekordnivåer under 212, men 213 var nivåerna i allmänhet klart lägre. För en del parametrar kan man mer och mer se ett böljande mönster i utvecklingen och den 17
18 tycks nu gå mot lägre nivåer. Vid Klagshamns grunda station har andra blomväxter än ålgräs, nämligen nating och nate, ökat kraftigt i täckningsgrad. Orsaken kan vara att förbättrade ljusföhållanden ökat utbredningsgränsen för nating/nate och därmed trängt undan ålgräset. Ålgräs har i sin tur ökat utbredningsgränsen i södra Öresund de senaste åren. Resultaten tyder på att ljusklimatet förbättrats söder om brolinjen, vilket gjort att arterna kan förekomma djupare (Fig. 17d). Negativt är dock att ålgräset trots detta förekommit klart glesare under de senaste 4-5 åren relativt sena 9-talet och tidiga -talet vid Klagshamns djupa station (Fig. 17c). Den positiva utvecklingen år 212 var en tydligen en engångsföreteelse. Ålgräset var i övrigt i fint skick i Öresund (Fig. 17 a och b) och utvecklingen speglar sannolikt normala mellanårsvariationer med effekter av ett antal kraftiga stormar. De generella minskningarna 213 är dock överraskande då både våren och sommaren varit relativt nederbödsfattiga och solrika varför tillväxtbetingelserna borde varit goda. En del av tidigare observerade förändringar i ytsedimenten kvarstår. Vid framför allt stationen Landskrona noterades tydliga och kraftiga erosionseffekter genom att lösa, sandiga ytsediment i stort sett saknades. Om ytsedimenten fortsätter att eroderas bort kan ålgräsbestånden vara i farozonen. Om de försvinner ökar erosionen ytterligare eftersom ålgräs fungerar som vågdämpare i grundområdena och även binder sedimentet genom rhizom och rottrådar. De två mycket kraftiga stormarna i oktober och december 213 kan ha orsakat mycket stora skador på bottnarna, hur stora får undersökningarna 214 avgöra. Referenser Leander, B. Undersökningar i Öresund. ÖVF Rapport 1998:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund ÖVF Rapport :1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund. ÖVF Rapport 2:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 2. ÖVF Rapport 21:1. VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 21. ÖVF Rapport 22:1. SWECO VBB VIAK. Leander, B. Undersökningar i Öresund 22. ÖVF Rapport :1. SWECO VBB VIAK. Hav- och Vattenmyndigheten Bedömningsgrunder HVMFS 213:19. Toxicon AB Undersökningar längs sydkusten -13. Årsrapport för Sydkustens Vattenvårdsförbund -12. Toxicon AB Baslinje- feedbackundersökningar för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Rapport till Örestads Vindkraftpark AB/Vattenfall. VKI Growth dynamics of eelgrass in Öresund and assessment of impact of shading on eelgrass growth. - VKI 94/173/E. ÖVF. 24. Undersökningar i Öresund - Ålgräs. ÖVF Rapport 24:4. ÖVF Undersökningar i Öresund Ålgräs. Nätversion - ÖVF:s hemsida, 18
19 BILAGA ÅLGRÄS RÅDATA 19
20 Provtagningsstation: ÖVF 3:4 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,4 18,1 Biomassa skott, g/m 2 15,7 294,1 293,9 345,7 312,6 24,7 294, 272,9 68,9 25,2 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min ,5 24,5 13,9 56,5 Skottlängd cm, max , 88,2 14,2 16,1 Skottlängd cm, medel ,5 59,7 11,7 19,6 Sockerhalt, % 4,6 6,4 1,8 11,8 12,6 1, 5,5 6,4 4,9 77,3 Provtagningsstation: ÖVF 3:4 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 4,4 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,1 19,1 Biomassa skott, g/m 2 262,5 258,1 276,5 191,1 227,3 225,7 242,7 24,2 31,4 13,1 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min , 28,2 5,9 2,9 Skottlängd cm, max , 95,7 5,3 5,5 Skottlängd cm, medel , 65,7 11,9 18,1 Sockerhalt, % 11,6 9, 12, 9, 7,8 3,8 9, 8,9 3, 33,5 Provtagningsstation: ÖVF 4:1 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,3 17,8 Biomassa skott, g/m 2 115,6 115,8 15,5 132,6 14,3 155,5 124,2 127,6 18,6 14,6 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min , 14, 1,4 1,1 Skottlängd cm, max ,5 59, 8, 13,5 Skottlängd cm, medel , 34, 3,5 1,4 Sockerhalt, % 9,6 7, 4,2 11,4 1,8 6,2 8,3 8,2 2,8 34,7 Provtagningsstation: ÖVF 4:1 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 4,1 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,1 36,4 Biomassa skott, g/m 2 168,7 223,7 23,5 151,4 149, 97,1 16,1 165,6 44,7 27, Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min , 12,8 3,2 24,8 Skottlängd cm, max , 78,5 13,8 17,6 Skottlängd cm, medel , 44,5 7,7 17,3 Sockerhalt, % 6,6 15, 1,2 15,8 1,4 15, 12,7 12,2 3,7 3,1 2
21 Provtagningsstation: ÖVF 5:4 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 1,8 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,3 14,2 Biomassa skott, g/m 2 258,8 269,7 236,5 138, 128,9 15,2 187,2 189,5 73,3 38,7 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min , 9,7 2,9 29,7 Skottlängd cm, max , 55, 5,3 9,6 Skottlängd cm, medel ,5 33,5 5,5 16,4 Sockerhalt, % 4, 11,8 7, 5,4 5,8 1, 7, 7,6 3,9 51,8 Provtagningsstation: ÖVF 5:4 Projektnummer: Geodetiskt datum: WGS-84 Datum: Provtagningsyta: 1/16 m 2 Position, N: Djup, m: 4,4 Antal replikat: 6 Position, E: Täckningsgrad, %: Median Medel ±SA CV% Skottantal/m ,4 25,6 Biomassa skott, g/m 2 63,5 63,9 32,6 44,1 61,8 51,6 56,7 52,9 12,7 23,9 Biomassa rhizom, g/m 2 Skottlängd cm, min , 2,7 5,7 27,5 Skottlängd cm, max ,5 69,7 9,4 13,5 Skottlängd cm, medel , 4, 7,6 19,1 Sockerhalt, % 5, 3,2 2,2 6, 5,4 2, 4,1 4, 1,7 43,4 21
22 Kartering vid Höganäs Transekt: T1 Projektnr.: Transekt: T2 Projektnr.: Transekt: T3 Projektnr.: Datum: Datum: Datum: Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 N E N E N E N E N E N E 56 11, , , , , , , , , , , ,719 Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, % Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, % Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, % 1,6,6 9 1, ,8 25 1, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 59 3,7 22
23 Kartering vid Höganäs Transekt: T4 Projektnr.: Transekt: T5 Projektnr.: Transekt: T6 Projektnr.: Datum: Datum: Datum: Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 Startposition WGS-84 Slutposition WGS-84 N E N E N E N E N E N E 56 11, , , , , , , , , , , ,725 Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, % Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, % Avstånd från start, m Djup, m Täckningsgrad, %,7,5, ,8 2 1,8 21 1,1 1 9, ,1 35 1, , ,3 55 1, ,5 7 1, ,1 16 1,4 85 1, , ,8 98 1, , , , , ,5 13 1, , , , , , , , , , , , , , , ,2 26 2, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 47 2, , ,8 45 2, ,1 23
ÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 214 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 214-12-16 ÖVF Rapport 215:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 211 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 211-12-3 ÖVF Rapport 212:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 215 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 215-12-3 ÖVF Rapport 216:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2004-12-22 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 216 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 217-3-21 ÖVF Rapport 217:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 218-2-22 ÖVF Rapport 218:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2005-12-21 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:4 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÅLGRÄS Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Per Olsson, Toxicon SWECO VIAK 2004-05-10 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB Toxicon AB 19--1 ÖVF Rapport 19:5 ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2007:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 27-1-3 ÖVF Rapport 27:5 ISSN 1654-697 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKävlingeåns vattenvårdsförbund
Kävlingeåns vattenvårdsförbund Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten Toxicon rapport 054-12 Härslöv december 2012 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4 Material och
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 2017 Toxicon rapport 055-17 Härslöv november 2017 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 2016 Toxicon rapport 066-16 Härslöv november 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 218 Toxicon rapport 62-18 Härslöv november 218 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4 Material
Läs merKävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merÅlgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd
Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd 2015-11-27 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: 2015-11-25 Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merInventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.
Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Lena Carlson LeCa Marin Michael Palmgren Klockargårdens film 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera
Läs merTäckningsgrad av ålgräs
Täckningsgrad av ålgräs Metoderfarenheter från fältstudier kring Orust och Tjörn 2013 Hafok AB Mats Blomqvist, Hafok AB Per Olsson, Toxicon AB 2015-01-12 Inledning WATERS är ett femårigt forskningsprogram
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merNORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Läs merMarin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet
Marin inventering av floran och faunan i Foteviken och i Höllvikenområdet Underlagsrapport för den marina statusen i området Rapport 5-6 LANDSKRONA JANUARI 7 Innehåll Inledning Utförande Bedömning N Eskilstorpsholmarna
Läs merÅlgräs i Skåne Fältinventering och satellitbildstolkning
Ålgräs i Skåne 2016 Fältinventering och satellitbildstolkning Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Ålgräs i Skåne 2016 Fältinventering och satellitbildstolkning Länsstyrelsen Skåne Fältinventering:
Läs merBilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 1 Skattning
Läs merFÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03 LANDSKRONA MAJ 2003 1 (17) FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK
Läs merBedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merKalmar läns kustvattenkommittée
Kalmar läns kustvattenkommittée Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten Toxicon rapport -3 Härslöv maj 3 www.toxicon.com Föreliggande rapport är en sammanställning av - års
Läs merBiosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merDen goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Läs merDet marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden
Det marina Malmö översiktlig analys av befintliga marinbiologiska värden Malmös Marina miljö Ålgräsängar i centrala Malmö. Foto Michael Palmgren Upprättad Datum: Version: Författare: Förvaltning: Kontaktperson:
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merInventering av ålgräsängar längs Skånes kust
Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust atur och kultur Per Olsson Titel: Inventering av ålgräsängar längs Skånes kust Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län Författare: Beställningsadress: Per Olsson
Läs merMakrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merStatusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merSedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende
Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merFauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merVideodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.
Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013. Robert Rådén Martin Mattsson Jonatan Johansson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merUtveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar
Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel:
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merRapport marin inventering av Malmö havsområde 2012. Rapport 2012. Marin inventering av Malmös havsområde
Rapport 2012 Marin inventering av Malmös havsområde Författare: Martin Karlsson, martin@sea- u.se Michael Palmgren, michael@sea- u.se SEA- U Marint Kunskapscenter Ribersborgsstigen 6, 216 13 Malmö Telefon:
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merUtveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merBasinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Läs merGRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005
LANDSKRONA KOMMUN GRÖNSAKSUNDERSÖKNING Bly i sallat och grönkål Landskrona 2005 Patrik Nilsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2006:1 261 80 Landskrona Grönsaksund 2005HÄ.doc/m.overv 1(6) 2(6)
Läs merI Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene
I Petersens fotspår Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene 1883-86 Den danske biologen Carl Georg Johannes Petersen utförde 1883-1886 en mycket
Läs merVildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merJaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län. Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:2 www.bearproject.
Jaktens inverkan på björnstammen i Norrbottens län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 213:2 www.bearproject.info Uppdrag Skandinaviska björnprojektet har fått en förfrågan
Läs merInventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde
Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde Lena Carlson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera marina 4 Monitering av ålgräs 5 Metoder 5
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 7-3-7 ÖVF Rapport 7: ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning
Läs merPå gång inom vattenförvaltningen
På gång inom vattenförvaltningen Med fokus på bekämpningsmedel Teresia Wällstedt Upplägg Preliminär tidsaxel till 2021 Ny vägledning från HaV Statusklassificering, några exempel Nästa 6-årscykel Reviderade
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 15-3-7 ÖVF Rapport 15: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merHYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merVattenväxter Trummen Fältförsök 2014
Vattenväxter Trummen Fältförsök 2014 Växjö kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Växjö kommun Andreas Hedrén Växjö kommun, tekniska förvaltningen VA-avd. Post: Box
Läs merGrönsaksundersökning. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2010
Miljöförvaltningen Grönsaksundersökning Bly i sallat och grönkål Landskrona 2010 Martin Lindahl Rapport 2011:1 Utredare Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1981 har sallat och grönkål
Läs merUNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport 135/01
UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 135/1 LANDSKRONA JANUARI 22 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs mer