HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... Undersökningarnas genomförande... Resultat och diskussion... Väderåret... Vattentemperatur...9 Salthalt... Syrehalt och syremättnad... Siktdjup... Närsalter... Ekologisk statusklassning...9 Sammanfattande diskussion... Referenser... Bilaga hydrografi...

3 Sammanfattning Under året har hydrografin undersökts vid tillfällen vid Höganäs :, Barsebäck 3:, Lomma :, Spillepeng : och Klagshamn :. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Vintern var i allmänhet mild, med nederbörd över det normala, och med en passerande storm, Egon. Våren inleddes varmt men blev efterhand allt kallare och blåsigare, men det var ändå ett temperaturöverskott för hela våren. Mars och var nederbördsrika månader. Sommaren var inledningsvis kylig och ostadig och fortsatte så med något undantag till. Augusti var i huvudsak varm och torr. Hösten inleddes med mycket regn i men vädret var fortsatt varmt. Oktober kännetecknades mest som mycket torr medan f.f.a men även var nederbördsrika. Under passerade även de två stormarna Freja och Gorm. Hela hösten in i var mycket varm. Vattentemperaturerna var under våren höga och under resten av året, med några undantag, inom variationen för de senaste åren. Under resten av året låg ytsalthalterna vid -3 tillfällen över eller mycket över variationen. Speciellt notabla var men även och med ytsalthalter över eller långt över det normala. Vid dessa tillfällen var ytsalthalten hög genom hela vattenpelaren med ganska svagt utvecklade språngskikt. Vid ett tillfälle har endast bottenvattnet varit mycket salt, d.v.s. det har funnits ett kraftigt språngskikt trots de ringa vattendjupen. Detta inträffade, med undantag för Spillepeng (:) och Klagshamn (:), i med mycket höga bottenvärden. Sålunda har Öresund, liksom under, varit kraftigare påverkat av saltare vatten än normalt under. Den period som varit mest speciell var, då salthalten steg kraftigt i hela Öresund, i samband med ett stort saltvatteninflödet till Östersjön. Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar i som följd, gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer. I sjönk syrehalterna kraftigt på stationerna Höganäs, Barsebäck och Lomma. Vid Höganäs sjönk halten ned till, ml/l vilket var klart under variationen men inte kritiskt för bottenlivet. På station Barsebäck 3: och Lomma : sjönk halterna dock ned till kritiska nivåer. Vid Barsebäck var halten, ml/l med 9% mättnad, vilket är bland det lägsta som uppmätts sedan 997. Den lägsta mättnaden uppmättes dock vid Lomma med,3 ml/l och 9% mättnad vilket är det lägsta som uppmätts på denna station. Värdena sammanfaller med förekomsten av mycket salt bottenvatten och mycket kraftiga språngskikt, d.v.s. ytvattnet hade normal salthalt. Vid Höganäs var syrehalten högre, sannolikt p.g.a. att bottenskiktet var större, med större mängd syre som kunde förbrukas vid nedbrytning. Vid Barsebäck och Lomma låg det bildade språngskiktet närmre botten vilket troligen lett till en snabbare utveckling av syrebrist. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningen kunnat detekteras. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. Halterna av närsalter låg i huvudsak inom variationen men några avvikande observationer förekom. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma, Barsebäck och Spillepeng. Siktdjup var något bättre relativt tidigare år men överlag var statusen måttlig i Öresund. 3

4 Inledning Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram omfattar bland annat hydrografiska mätningar längs hela Öresund. Från och med 997 har programmet innehållit hydrografistationer, fördelade i olika vattenbassänger från Höganäs i norr till Klagshamn i söder. Syftet har varit att studera näringsstatusen i Öresunds kustvatten, statusklassa enligt Vattendirektivet samt ge underlag för biologiska parametrar i kontrollprogrammet och visa på effekter av åtgärder på land. Föreliggande rapport redovisar resultatet från undersökningar inom hydrografiprogrammet för (se figur för positioner). Undersökningarnas genomförande Undersökningen utfördes vid fem stationer längs kusten, ÖVF : (Höganäs), ÖVF 3: (Landskrona), ÖVF : (Lomma), ÖVF : (Spillepeng) och ÖVF : (Klagshamn) under - (Fig. och Tab. I). Provtagningsstationerna visas i figur och tabell I. Provtagning utfördes vid tillfällen, en gång per månad och med en extra provtagning i och en i, för att bättre detektera vårblomningen. Vattendjupen på stationerna varierade mellan ca 3 och m. Vid varje station togs prover med Ruttnerhämtare (3 liters) på två olika vattendjup,, m och ca, m ovan bottnen för analys av temperatur, salthalt, syrehalt och närsalter. Prover överfördes till sköljda polyetenflaskor och kalibrerade Winkler-flaskor. Samtliga prover förvarades efter provtagning mörkt och svalt och levererades till Toxicons analyslaboratorium inom 3 timmar. Prover för kemisk analys levererades till VaSyd inom timmar därefter. Kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar: Temperatur, salthalt och djup direkt i fält med ka- librerad CTD (SAIV SD ), längs hela vattenpelaren. Syrehalten uppmättes med Winkler-metoden på samtliga djup. Syrehalten anges i ml/l (=mg/l/,9) och syremättnadsgraden i %. Siktdjup mättes med en standardsiktskiva. Strömriktning och strömhastighet mättes vid ytan ( m) och vid m ovan botten ( m) med pendelmätare av Haamermodell. Prover för kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: PO -P SS-EN ISO 7: Total-P SS-EN ISO 7: NO -N+NO3-N SS-EN ISO 339 NH -N SS-EN ISO 73: Total-N SS-EN ISO 9- Kisel-Si Grasshoff, UNESCO 93 Prover för POC/PON-analys filtrerades inom timmar efter provtagning på förbrända GF/F-filter. Trippelprover för varje vattennivå filtrerades. Efter torkning i ecksikator skickades proven till SMHI, Oceanografiska enheten, Göteborg för analys enligt följande metod: POC/PON Grasshoff et al Methods of sea water analysis 3rd ed. Wiley. Nieuwenhuize et al. 99. Marine chemistry, 7-. FlashEA Elementar Analyzer operating Manual.. Thermo Electron S.p.A. Värden redovisades av analyslaboratorierna i µg/l. Dessa värden omräknades dock till, vilket avser antalet molekyler och möjliggör en direkt jämförelse mellan ämnena i motsats till viktangivelsen µg/l. Värdena har rapporterats månadsvis och båda enheterna redovisas i månadsprotokollen i bilagan. I resultatdelen kommer Hydrografiska mätningar omfattar fysikaliska och kemiska parametrar. Till de fysikaliska hör temperatur, salt- och syrehalt, strömmar, och siktdjup. Till de kemiska hör olika närsalter (t.ex. fosfat, nitrat, kisel) och klorofyll. I samband med hydrografin provtas ofta växtplankton och ibland även djurplankton. Hydrografins syfte är bl.a. att förstå och förklara skeenden i vattenpelaren, t.ex. omsättning av närsalter eller uppkomst av syrebrist. Eftersom vattenomsättningen i kustområden är ganska hög krävs det att prover tas med hög frekvens (minst gånger per år) och på flera olika djup (minst var :e meter). Data från hydrografin är till mycket stor hjälp, och nödvändiga, för att förklara bl.a. växtplanktonens utveckling och även bottenfaunans. Temperatur och salthalt, och till viss del syre, är s.k. konservativa parametrar, d.v.s. de påverkas inte av några biologiska eller kemiska processer. De styrs helt av väder och vind (solinstrålning, strömmar). Närsalter är icke-konservativa, d.v.s. de styrs till stor del av både biologiska och kemiska processer i vattnet och på bottnen. De oorganiska närsalterna fosfat, nitrat, nitrit, ammonium och kisel tas upp aktivt av växtplankton för sin tillväxt vilket kan förändra halterna av dessa ämnen. Vid planktonens död bryts deras biomassa ned i vattenpelaren och på bottnarna varvid närsalterna på sikt återförs till vattnet för ny tillväxt. En stor del av det totala kvävet består inte av de oorganiska fraktionerna utan av lösta organiska kväveföreningar. De kan till viss del tas upp av plankton men utgör i huvudsak näring åt de mängder av bakterier och virus som finns i vattnet. Den näring som inför varje säsong finns tillgänglig för havets växter kommer till största del från återförd näring från havsbottnarna. Till detta kommer ett nytillskott genom tillförseln från land. Ju närmare land vi befinner oss, desto större del är nytillskott.

5 endast att användas eftersom mol är den förhärskande enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor, kisel, kväve och kol (3,,, respektive ). I resultatdelen redovisas månadsmedelvärden för ytvatten med standardavvikelse för perioden 997- för underlätta jämförelsen med ytvatten, för respektive station. Hav- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 3:9 används för en bedömning av miljöstatusen. Fem klasser används i bedömningen där är bäst och sämst. I nedanstående tabell (Tabell II) redovisas klassningssystemet. Tot-N och tot-p klassas för vinter- och sommarperioden (- respektive -). Nitrat och fosfat klassas enbart för vinterperioden, medan klorofyll och siktdjup klassas för perioden - månad. Syre klassas för den undre kvartilen för alla bottenvattenvärden under de tre senaste åren. Klassning för perioden - har hämtas från föregående årsrapport, medan ny klassning har utförts för medelvärden för 3, och. Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Filemaker Pro-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar, statistiska analyser och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på två olika hårddiskar samt på CD-rom. Utdrag ur fälthandböcker och samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. Personal från Toxicon har utfört alla provtagningar med egna båtar (ansvariga Fredrik Lundgren, Weste Nylander). Samtliga analyser av salthalt, syrehalt och klorofyll har utförts av Toxicon (ansvariga Fredrik Lundgren, Per Olsson och Ingrid Trulsson). Analyser av närsalter har utförts av VaSyd, Vattenlaboratoriet, Malmö (ansvariga Kerstin Nilsson och Karin Eriksson) medan POC/PON har analyserats av SMHI (ansvarig Jenny Lycken). All utvärdering har utförts av Per Olsson, Toxicon. TAB. I. Vattendjup och positioner (WGS-) för hydrografi inom ÖVF. Station Djup, m Latitud Longitud ÖVF : Höganäs 3, 3, ÖVF 3: Barsebäck 7 7,, ÖVF : Lomma, 3, ÖVF : Spillepeng 3 39, 3, ÖVF : Klagshamn 3,, TABELL II. Klassningssystem för närsalter, klorofyll, syre och siktdjup enligt Hav- och Vattenmyndigheten HVMFS 3:9. Siffer- och färgkodning (blå) Hög (grön) God 3 (gul) Måttlig Klassningsstatus (orange) Otillfresställande (röd) Dålig

6 ÖVF : Höganäs Helsingborg Landskrona ÖVF 3: ÖVF : Lomma ÖVF : Malmö ÖVF : FIGUR.. Karta över provtagningsstationer för hydrografi. I varje station har prover tagits på två vattendjup,, m och, m ovan botten.

7 Resultat och diskussion Väderåret Normal Hbg Vintern var i allmänhet mild, med nederbörd över det normala, och med en passerande storm, Egon. Våren inleddes varmt men blev efterhand allt kallare och blåsigare, men det var ändå ett temperaturöverskott för hela våren. Mars och var nederbördsrika månader (Fig. ). Sommaren var inledningsvis kylig och ostadig och fortsatte så med något undantag till. Augusti var i huvudsak varm och torr. Hösten inleddes med mycket regn i men vädret var fortsatt varmt. Oktober kännetecknades mest som mycket torr medan f.f.a men även var nederbördsrika. Under passerade även de två stormarna Freja och Gorm. Hela hösten in i var mycket varm. Vattentemperatur Vattentemperaturerna låg, med några undantag, inom variationen ( standardavvikelse) hela året. Ett undantag var våren under - då temperaturerna var Nederbörd, mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec FIGUR. Nederbörden i Helsingborg under jämfört med normalvärden 9-99 (data från SMHI). höga och på flertalet stationer låg över variationen. Ett annat undantag var i då vattentemperaturerna var låga och mestadels under variationen (Fig. 3). Hösten var varm vilket avspeglades i relativt höga vattentemperaturer under -, om än inom variationen. Årets lägsta temperatur uppmättes i vid Klagshamn, 3, C, och den högsta i, vid Lomma, med 9, C : 3: +SA Temperatur, C -SA : : Temperatur, C : Temperatur, C FIGUR 3. Vattentemperatur (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till

8 Salthalt, PSU 3 : SA -SA botten 3 3 3: 3 : : Salthalt, PSU : Salthalt, PSU FIGUR. Salthalten i PSU (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till För är även bottendata inlagda för. Salthalt Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. I början av året, -, var salthalterna i huvdudsak inom det normala (Fig. ). Under resten av året låg ytsalthalterna vid -3 tillfällen över eller mycket över variationen. Speciellt notabla var men även och med ytsalthalter över eller långt över det normala. Vid dessa tillfällen var ytsalthalten hög genom hela vattenpelaren med ganska svagt utvecklade språngskikt. Vid ett tillfälle har endast bottenvattnet varit mycket salt, d.v.s. det har funnits ett kraftigt språngskikt trots de ringa vattendjupen. Detta inträffade, med undantag för Spillepeng (:) och Klagshamn (:), i med mycket höga bottenvärden. Sålunda har Öresund, liksom under, varit kraftigare påverkat av saltare vatten än normalt under. Den period som varit mest speciell var, då salthalten steg kraftigt i hela Öresund, i samband med ett stort saltvatteninflödet till Östersjön. För att belysa detta tydligare har saltprofiler gjorts (Fig. ) för tre av stationerna för att visa på de mycket stora saltgradienterna under hösten. Vid Klagshamn : kan i figur se att salthalten är hög genom hela vattenpelaren men att det finns en skiktning. I finns ingen skillnad mellan yta och botten vid Klagshamn. Vid Lomma : kan se att salthalten är hög genom hela pelare i med en liten skiktning medan skiktningen är mycket stor i. Slutligen vid Höganäs : är salthalten mycket hög i hela vatttenpelaren i utan skiktningar, men med stor skiktning och skillnad mellan ytan och botten i. På denna station är dock tjockleken på bottenskiktet betydligt större än på 3: och :, vilket spelar en roll, se nedan syrehalt. Station Barsebäck 3: låg uppvisade samma typ av skiktning som Höganäs :. Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar i som följd, gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer, vilket redovisas nedan. Syrehalt och syremättnad Samtliga hydrografistationer inom ÖVF:s kontrollprogram ligger kustnära med låga vattendjup, som mest ca m och som minst ca 3 m. Detta innebär att omsättningen och den vertikala blandningen är god med hög

9 3 : Djup, m Djup, m 3 : : Djup, m FIGUR. Salthaltsprofiler från ytan till botten under på :, :,och :. Ju blåare (mörkare) färg, desto högre är salthalten. 9

10 9 : 9 3: 7 7 Syrehalt, ml/l SA -SA 3 9% Syrehalt, ml/l : 9 : 7 3 9% 9 : 7 3 FIGUR. Syrehalten, ml/l, (botten) under på :, 3:, :, : och :.. Syrehalt, ml/l syresättning av bottenvattnet. De få och korta perioder då tydliga språngskikt bildas i vattenpelaren räcker oftast inte för att syrgasbrist ska utvecklas i det då avgränsade bottenvattnet. År skulle dock visa sig avvika på denna punkt. I figur redovisas syrehalten på de fem stationerna under året. Som synes förekom ingen period med kritiskt låga mättnadsgrader under perioden. I samband med ett stort inflöde av salt bottenvatten i sjönk halterna dock kraftigt på stationerna Höganäs, Barsebäck och Lomma. Vid Höganäs sjönk halten ned till, ml/l vilket var klart under variationen men inte kritiskt för bottenlivet. På station Barsebäck 3: och Lomma : sjönk halterna dock ned till kritiska nivåer. Vid Barsebäck var halten, ml/l med 9% mättnad, vilket är bland det lägsta som uppmätts sedan 997. Den lägsta mättnaden uppmättes dock vid Lomma med,3 ml/l och 9% mättnad vilket är det lägsta som uppmätts på denna station. Värdena sammanfaller med förekomsten av mycket salt bottenvatten och mycket kraftiga språngskikt, d.v.s. ytvattnet hade normal salthalt. Orsakerna vara flera. Lösligheten av syre är lägre ju högre salthalten är och det inkommande saltvattnet kan ha haft lägre syrehalter. En ytterligare möjlig och troligen mest bidragande orsak är att det kraftigt utvecklade språngskiktet fungerat som ett lock för tillförsel av syre från ytan vilket gett en snabb syreminskning vid nedbrytning av organiskt material i bottenvattnet. Vid Höganäs var syrehalten högre, sannolikt p.g.a. att bottenskiktet var större, med större mängd syre som kunde förbrukas vid nedbrytning. Vid Barsebäck och Lomma låg det bildade språngskiktet närmre botten vilket troligen lett till en snabbare utveckling av syrebrist. TABELL III. Siktdjupet, m,under på :, 3:, :, : och :. Ett + efter värdet anger att siktdjupet översteg det verkliga vattendjupet vid aktuellt provtagningstillfälle. : Höganäs 3: Barsebäck : Lomma : Spillepeng : Klagshamn,+ 7,+,3+ 3,3+,+, 7,,+ 3,+,,9 7,,+ 3,+,+ 7,7+ 7,+,+,+,7+,9 7,7+,+,+,+,3+ 7,+,+ 3,+,9+,,,+ 3,3+,+,+ 7,,+,,+ 7,9 7,9+ 3, 3,+,,7+ 7,+,7 3,3+,,,,,9+,3,+ 7,+,+,9+,79+,,,9 3,+,9+,+ 7,+,+ 3,+,+

11 , :,9 3:, +SA,,7 -SA,7 Fosfat,,,,,,,,3,3,,,,,9 :,9 :,,,7,7 Fosfat,,,,,,,,3,3,,,,,9, :,7 Fosfat,,,,,3,, FIGUR 7. Fosfatfosfor,, (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till Siktdjup Siktdjupen har mätts vid varje provtagningstillfälle och resultatet visas i tabell III. Då vattendjupen är låga har siktdjupet ofta lästs av då siktskivan legat på botten. Vid Höganäs, Barsebäck, Lomma, Spillepeng och Klagshamn var siktdjupen under i regel så pass bra att siktskivan kunde ses på botten. Vid Lomma var siktdjupen låga under f.f.a., vilket sannolikt kan förklaras av närheten till Höjeå, med stor avrinning och annat åplymen gick rakt över provpunkten vid detta tillfälle. Närsalter Närsalter mäts som oorganiska (fosfat, nitrit, nitrat, ammonium, kisel) och som totalvärden (oorganiska fraktioner samt de organiska fraktionerna) i form av totalfosfor och totalkväve. De oorganiska kvävefraktionerna slås ofta samman i gruppen DIN (dissolved inorganic nitrogen) vilket även gjorts i denna rapport. Halterna av de oorganiska fraktionerna varierar under året, med de högsta värdena under vintern och de lägsta efter växtplanktonens vårblomning samt under sommaren. I samband med stor avrinning från åar kan dock halterna vid stationer i närheten av åar tillfälligt variera betydligt, oavsett årstid. Nedan redovisas varje parameter för sig, med utveckling under året för ytvattnet i relation till medelvärden Fosfat Fosfathalterna var höga i början på året (Fig. 7), vilket är normalt innan växtplanktonen i vårblomningen har konsumerat närsalter. Halten var dock något över gränsen till variationen 997- vid Lomma under. I samband med vårblomningen sjönk halterna betydligt, och halterna låg under resten av året i huvudsak inom variationen med några undantag. Vid Lomma var halten i något över variationen, vilket sannolikt kan kopplas till Höjeå. Provtagningsstationen vid Lomma ligger relativt nära åmynningen och det är möjligt att åplymen passerat rakt över provpunkten vid detta tillfälle.

12 ,,, SA -SA, : 3:,,,, Tot-P,,,,,,,,,,,,,,, :,, :,,,, Tot-P,,,,,,,,,,,,,,,, :, Tot-P,,,,,,, FIGUR. Totalfosfor,, (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till Totalfosfor Halterna av totalfosfor var vid några tillfällen, mycket höga (Fig. ) och ovanför variationen. I huvudsak låg dock värdena innanför variationen vilket stämmer väl överens med data från Sydkusten Vattenvårdsförbund (SVF) och Nordvästskånes kustvattenkommitté (NV- SKK) med provtagningsstationer vid Falsterbo resp. mellersta Skälderviken och södra Laholmsbukten. Vid Höganäs :, Lomma : och Spillepeng : var halten hög eller mycket hög i vilket överenstämmer med data från NVSKK. Detta är sannolikt kopplat till den höga nederbörden under - och närheten till olika vattendrag med utförsel av mycket partikulärt material. DIN - oorganiskt kväve Liksom för fosfat, var halterna som högst under vinterperioden (Fig. 9), innan vårblomningens plankton konsumerat det förråd som byggts upp under vintern. Efter vårblomningen i -, sjönk alltså halterna kraftigt och låg i nivå med detektionsgränserna för nitrit, nitrat och ammonium. Undantagen var vid Lomma och Spillepeng där tillskotten från åarna gjorde att halterna var relativt höga fram till månad. I slutet av året sker alltid en höjning av halterna i takt med att vegetationen (växtplankton, ålgräs, makroalger) är på väg in i en vilofas på grund av minskande ljustillgång. Så skedde även i Öresund under även om uppbyggnaden var mycket långsam under -. I ökade halterna markant vid

13 997- +SA : 3: -SA DIN, 3 3 : 3 3 : DIN, : DIN, FIGUR 9. Oorganiskt kväve DIN,, (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till Lomma och Spillepeng, vilket troligen berodde på det stora saltvatteninflödet i kombination med hög nederbörd. I var halterna dock låga vid dessa stationer vilket kan bero på stort upptag av kiselalgblomningen i. Station Höganäs avviker dock med höga halter vilket stämmer överens med data från NVSKK. Totalkväve Totalkväve varierar ofta mindre än de oorganiska fraktionerna och totalfosfor. Undantaget kan vara i närheten av olika viktiga källor till totalkväve-tillskott, som t.ex. åar. Halterna var under i huvudsak inom variationen för 997- (Fig. ). Vid Lomma och Spillepeng var halterna ofta högre än vid övriga stationer på grund av närheten och tillskotten från åarna Höjeå respektive Segeån. Vid Spillepeng och framför allt vid Lomma observerades mycket höga halter i, vilket kan vara en kvarvarande effekt från stormen Alexander i som orsakat uppvirvling av kväverikt bottenmaterial i åmyn- ningsområdet. I förekom höga värden över variationen vid flera stationer, men någon omedelbar förklaring till dessa värden går inte att se. Kisel Halterna av kisel (Fig. ) följde i princip de för fosfat och DIN. De höga halterna i början på året på flertalet stationer var en följd av naturlig uppbyggnad av nivån under en period med låg växtproduktion och även en följd av höga halter i södra Östersjön som genom ett stort utflöde påverkat Öresund. Eftersom vårblomningens växtplanktonsamhälle domineras av kiselalger, minskade därför halterna kraftigt i samband med blomningen. Halterna var sedan relativt låga men inom variationen under sommaren för att därefter sakta öka i takt med att upptaget från kiselalger minskade. Utvecklingen i - präglades sannolikt av upptag av kiselalgsförekomsterna men även av påverkan från de stora saltvatteninflödena och hög nederbörd i -. 3

14 3 3 3 : 3: 3 Tot-N, SA +SA 7 : 7 : Tot-N, : Tot-N, FIGUR. Totalkväve,, (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till SA : 3: +SA Kisel, 3 3 : 3 3 : Kisel, : FIGUR. Löst kisel,, (ytan) under på :, 3:, :, : och : i relation till Kisel,

15 POC, FIGUR. Halten partikulärt organiskt kol (POC) på de fem stationerna under. POC - partikulärt organiskt kol Partikulärt organiskt kol (POC) i vattenmassan är ett grovt mått på planktonbiomassan. POC-halterna visar därför indikativt på eutrofieringsnivån och på mängden material som kan sedimentera och belasta bottnarna med syretäring. POC består av både levande material (plankton och bakterier) och dött organiskt material (fekalier och detritus). Värdena under varierade kraftigt, mellan ca och drygt, beroende på växtblomningar, uppvirvling av material i samband med stormar, utflöde av åvatten och införsel av mycket salt vatten från Kattegatt. De högsta värdena noterades i samband med blomningar vid f.f.a. stationen Höganäs (Fig. ) samt vid Lomma i. Kvoten POC /PON Kvoten mellan partikulärt organiskt kol och kväve (POC/PON) ger en indikation på om i vilket stadium planktonsamhället är, växande och i balans eller döende. En kvot omkring 7 visar på ett samhälle i balanserad tillväxt, med rätt tillgång på kol och kväve för tillväxt. Om samhället är döende ökar kvoten då kväve under nedbryningen av organismerna omsätts snabbare än kolet. Är kvoten klart under 7 kan det indikera kolbrist och om den ligger klart över 7 kan det indikera kvävebrist. Kvoten låg i Öresund på mellan ca, och drygt med merparten av värdena mellan och 7 vilket tyder på en i huvudsak aktiv tillväxt. Kvoten var som högst under tidig vinter och under sensommaren (Fig. 3), men värdena låg i huvudsak marginellt över Kvoten POC/PON 7 3 FIGUR 3. Kvoten mellan partikulärt organiskt kol (POC) och partikulärt organiskt kväve (PON) på de fem stationerna under.

16 Ekologisk statusklassning Den ekologiska klassningen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 3:9) och utförs på biologiska parametrar (växtplankton, makrovegetation, bottenfauna) samt närsalter (kväve, fosfor), siktdjup, syrehalt och klorofyll. I detta är de sistnämnda parametrarna så kallade stödparametrar till de biologiska. I den nedanstående tabell IV redovisas klassningen för 3- för närsalter, siktdjup, syrehalt och klorofyll samt sammanvägningen -. Klassningen för visar på både försämringar och förbättringar relativt. Klassningen för fosfat och totalfosfor under vintern var överlag något sämre med otillfredsställande till måttlig status. Nitrat-statusen visade på försämringar i Lommabukten relativt och låg nu på samma låga status som - och 3. Totalkväve-statusen visade dock på försämringar generellt sedan både 3 och under vintern. Under sommaren var det fortsatt låg status för totalfosfor, och med försämrad status för totalkväve. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs och Klagshamn, medan den var otillfredsställande vid Lomma, Barsebäck och Spillepeng vilket är identiskt med. Klorofyll-statusen behandlas mer utförligt i växtplanktonrapporten då klorofyllstatusen sammanvägs med växtplanktonens biovolym. Siktdjup var något bättre vid Höganäs med god status men överlag var statusen måttlig i Öresund. Slutligen var statusen för syrehalterna hög vilket knappast är förvånande med tanke på de ringa vattendjupen på stationerna. Detta kan inte tas som intäkt för att syrestatusen är lika god i Öresunds djupare delar, speciellt inte i områden med tydliga och mer eller mindre permanenta språngskikt. De mycket låga värdena i är också för få för att slå igenom vid beräkningen av statusen. Sammanfattande diskussion Under året har hydrografin undersökts vid tillfällen vid Höganäs :, Barsebäck 3:, Lomma :, Spillepeng : och Klagshamn :. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Vintern var i allmänhet mild, med nederbörd över det normala, och med en passerande storm, Egon. Våren inleddes varmt men blev efterhand allt kallare och blåsigare, men det var ändå ett temperaturöverskott för hela våren. Mars och var nederbördsrika månader. Sommaren var inledningsvis kylig och ostadig och fortsatte så med något undantag till. Augusti var i huvudsak varm och torr. Hösten inleddes med mycket regn i men vädret var fortsatt varmt. Oktober kännetecknades mest som mycket torr medan f.f.a men även var nederbördsrika. Under passerade även de två stormarna Freja och Gorm. Hela hösten in i var mycket varm. Vattentemperaturerna var under våren höga och under resten av året, med några undantag, inom variationen för de senaste åren. Under resten av året låg ytsalthalterna vid -3 tillfällen över eller mycket över variationen. Speciellt notabla var men även och med ytsalthalter över eller långt över det normala. Vid dessa tillfällen var ytsalthalten hög genom hela vattenpelaren med ganska svagt utvecklade språngskikt. Vid ett tillfälle har endast bottenvattnet varit mycket salt, d.v.s. det har funnits ett kraftigt språngskikt trots de ringa vattendjupen. Detta inträffade, med undantag för Spillepeng (:) och Klagshamn (:), i med mycket höga bottenvärden. Sålunda har Öresund, liksom under, varit kraftigare påverkat av saltare vatten än normalt under. Den period som varit mest speciell var, då salthalten steg kraftigt i hela Öresund, i samband med ett stort saltvatteninflödet till Östersjön. TABELL IV. Klassning enligt Vattendirektivet (HVMFS 3:9) för närsalter med sammanvägning av åren - samt de separata åren 3, och. Blått=hög status, grönt=god, gult=måttlig, orange=otillfredställande, rött=dålig status. Siffrorna 3- anger N-klassen enligt beräkningarna för statusen. Sammanställning klassning Närsalter Vinter Fosfat,9,9,9,,,7,,9,,7,,,9,3,9 Tot-P,,3,9,,,9,3,3,,37,7,,,3, Nitrat,,,3,,7,7,7,7,,9,9,9,9,, Tot-N 3,3 3,9,, 3,,9,9,9,,3,,3,,,73 Sommar Tot-P,3,,9,,3,,79,9,,,3,7,97,9,97 Tot-N 3,,,7,7 3, 3,3 3,7,7,3,9,,7,7,3, Sammanvägning ämnen-år-vinter,9,9,7,3,,,,,,,,7,,3,3 Sammanvägning ämnen-år-sommar,,7,3,,,,9,7,,7,,97,7,,9 Sammanvägning ämnen-år-totalt,,3,,7,3,,,99,97,,3,7,,, Klorofyll,9,7,73 3,3,9,3 3,9,9 3,,,,,,9, Siktdjup,9,7,3,9,7,,7,,3,,7,7,,9, Syre

17 Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar i som följd, gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer. I sjönk syrehalterna kraftigt på stationerna Höganäs, Barsebäck och Lomma. Vid Höganäs sjönk halten ned till, ml/l vilket var klart under variationen men inte kritiskt för bottenlivet. På station Barsebäck 3: och Lomma : sjönk halterna dock ned till kritiska nivåer. Vid Barsebäck var halten, ml/l med 9% mättnad, vilket är bland det lägsta som uppmätts sedan 997. Den lägsta mättnaden uppmättes dock vid Lomma med,3 ml/l och 9% mättnad vilket är det lägsta som uppmätts på denna station. Värdena sammanfaller med förekomsten av mycket salt bottenvatten och mycket kraftiga språngskikt, d.v.s. ytvattnet hade normal salthalt. Vid Höganäs var syrehalten högre, sannolikt p.g.a. att bottenskiktet var större, med större mängd syre som kunde förbrukas vid nedbrytning. Vid Barsebäck och Lomma låg det bildade språngskiktet närmre botten vilket troligen lett till en snabbare utveckling av syrebrist. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningen kunnat detekteras. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. Halterna av närsalter låg i huvudsak inom variationen men några avvikande observationer förekom. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma, Barsebäck och Spillepeng. Siktdjup var något bättre relativt tidigare år men överlag var statusen måttlig i Öresund. Referenser Havs- och Vattenmyndigheten. 3. HVMFS 3:9. Nordvästskånes kustvattenkommitté NVSKK.. Årsrapport. Toxicon rapport. Sydkusten Vattenvårdsförbund SVF.. Årsrapport. Toxicon rapport. ÖVF Undersökningar i Öresund Nätversioner - ÖVF:s hemsida, www. oresunds-vvf.se. 7

18 Bilaga - Hydrografi Prim. Prod., mg C/h l Strömrikt. grader Strömhast. cm/s Kl. a µg/l PON POC Tot-N DIN NH-N NO3-N NO-N SiO3-Si Tot-P PO-P Salthalt PSU Siktdjup m Syre ml/l Syremättn. % Temperatur C Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We- E,, 3,97 7,7 93,+,9,7,,3, 7,,7 9,,9,,,7, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-, 3,3 7,9 97 7,,,77,3, 7,,79 9, 3,7,,,3 7 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We39-3 SW,, 3,7, 9,,,,7,7,,79,,39,3 3,9,33,3 7, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We39-3, 3,, 99 7,3,39,7 7,,,,9,,7,3,, 3 33 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We37-3 -,stilla,,7,7,9,,,,3,,,,9,3 3,, 7,7 9, ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We37-,,, 9,97,,,3,,,,,7,7, ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We3-3 NW,,,3,7 7,7+,9,3,77,3,,,3,7 7, 7,7,,9,3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We3-3,,3,9,97,,,,,,,,3,3 3,3, 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We39-39 NNW, 7,,3,7,9,,, 3,7,,,,7, 3,, 3,7,3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We39-39,,,9 3,,9,7 3,3,,,,,7 3,7, 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We33-39 NW,,,3 7, 3,3+ 3,,, 3,93,,,,3 7,,,7,,3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We33-39, 7,73,,9,, 3,7,,,3,7,7,9,3,3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-7 SW,,, 7,,,7,, 3,7,,,9,33, 3,73 3,,93 3 7, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-7,,7 7, 7,9,,,9,,,37,,9, 3,9, 9 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3 NV 7,,,,+ 7,,,39,3,,,,7,,99,7 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3,,33,3,7,,,,,,,,7,7, ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N-3 noll,,,3 7,9,,9,,,,,,9 9,9,3 3,3,9 3, ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N-3, 7,7 7,3 7,9,,3,7,9,,,, 7,,3, 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-7 SO 3, 7,9, 3,7+,,9,7,79,,,,3 3,7,,,9 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-7, 7,,79,7,, 3,93,,,,,3 3,,, ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We3-3 SO 7,,,9,,9,9,9,,,,,3,3,7, 3, 9,3 ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We3-3,,,33 9,77,3, 7,,,,,7, 7, 3,3, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We3- stilla,, 7, 9,+ 9,,39,,,,9,,73,7 7,7 3,3 3,9, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We3-, 3,, 9,7,,,3,3 3,7,, 7,,,3,9 3 9 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3-33 NO,,99, 9,,7,,9 3,3,7,79,3,,7,7 3,7 3,3 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3-33, 9,9, 9,9,3,7,9,7,,,79,,,7 3,7 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We37-7 SSV,,,7,+,,,3,,,,79, 9,9,,,9 3 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We37-7,,9, 9,7,, 7,,3,93,3,79 9,9,,,7 3

19 ÖVF : ,,9, 9,7,, 7,,3,93,3,79 9,9,,,7 3 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- N,,, 7,7 9 7,+,,,,79, 7,, 9,,,7,9, 3 3, ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- 7, 3,9, 9 3,,7,3,,,7, 9,9 7,,,99,3 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- SSW,, 3,3,7 9 7,,,,7,, 7,,79,,7 9,3,, 3,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- 7, 3,,3 97,3,,7 3,,9,7,,,3,9,,9 3 ÖVF 3: -3- Fredrik Lundgren & We-33 ESE,,,,9 7,,9,3, 7,,,9,,3 9,9 9,7 3,, 3, ÖVF 3: -3- Fredrik Lundgren & We-33 7,,,3,7,, 7,, 3,7, 3,3,,79,3, 7 7 ÖVF 3: -3- Fredrik Lundgren & We-3 SW,,,,3 7,+ 9,3,,,9,,3,, 9,9,,7,7, ÖVF 3: -3- Fredrik Lundgren & We-3 7,,,3,,3,9 3,3,,,,73,7,,39,9 ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We- SW, 7,,7, 9 7,7+ 9,,9,,9,,9,79,,7,,7,9 7, ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We- 7,,7, 99 9,,,,9,,,,9,7,3,,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We-7 NW,, 7, 7,9 7,+ 9,93,, 3,93,,,,3 7,,,79, 7,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We-7 7, 7,3, 9,9,,3 3,93,,,, 7,,,9, 9 ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We-9 7 SW,,,3 7,3,,,,,,,,,3,7 3,,, 7, ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We-9 7,,9 7,9 3,,,,9,,,7,,7,99,97, ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We-9 VNV,,,3 9 7,,,,,7,,, 7,,73,,7, ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We-9 7, 3,9 7,7,93,,,,,, 7, 3,7,,9 ÖVF 3: -7-7 Anders Sjölin & Weste N39-3 SV, 7,, 7,9+,,,7,3,7,,, 7,,7,9,7 3, ÖVF 3: -7-7 Anders Sjölin & Weste N39-3 7, 7,3,7,93,,,7,,,,7 7,,,,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- O, 7,99, 99 7,+,9,9,3 7,,,,, 33,7,,7, 3, ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- 7, 7,97, 9 9,3,3,,,,,, 3,3,,, ÖVF 3: -9- Fredrik Lundgren & We- 3 SO 7,,9,9,,7,,,93,,,,,9,,9, 33, ÖVF 3: -9- Fredrik Lundgren & We- 7,,93,,,3,,93,,,,,9,,9,9 < ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We3- NO,,7, 93 7,+,7,3,3,,,9,93,,7 9,,9, 3, ÖVF 3: --9 Fredrik Lundgren & We3-7,,, 9 3,,, 39,9,3,7,7,7 9,9,7,,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We7- NO, 9,7, 9,,,3,77 7,,,,9,,7 3,7,,3 3 9,7 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We7-7,,3,9 7,77,, 7,,,,3 3,7,9 7,,, 3 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- S 7,, 7,3 7 7,+,,,,79,,7,79,,3,,,9,9 ÖVF 3: -- Fredrik Lundgren & We- 7,, 7,,,,,79,,,,,7,,,9 7 PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l 9

20 ÖVF : ,, 7,,7,,,3,7,,7,,7 7,,3, 7 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3-3 N,, 3,99 7, 93,3+,,7,3,9,79 3,3, 33,7,7 9,7,,93, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3-3, 3,9, 9,,7,3,,,7,7 9,9,3,7,7, 33 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We SW,, 3,,3 9,+,,,,3,,7,, 3,7 7,,3, 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We937-97, 3,, 9,,,9,3,,,, 3,7 7,9,9, 7 3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We97-7 E, 3,,,,+,,3, 7,,,7,, 7,,77,73,3,7 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We97-7,,,3 99,,39,7,,7,79,9,,7,3,3,3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We9-9 SW,,,,3 99,+,,9,,,,,7,3 7,,,3,7, ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We9-9,,,,7,3,,,,7,3, 3,7 7,7,, 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-9 SW,,,,9,+,9,,,7,9,,9 7,7 37,,9,3, 3 3, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-9,,,3,97,,7,7,9,9,3,93 3,7,,7,3 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9 NW,,,,,+ 9,,,77 3,93,7,7,9,97 3, 7,,3, 9 7, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9,,,,9,,,9,,9,,,9,,9,9 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3 SW, 7,,79 7,3,+,,,,,,,3,,3,7,,7 3, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3,,9 7,3,,,,,,,3,7,3,93 3,, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9- VNV 7,,,3,+ 9,3,,7,79,,, 7,,37,, 7, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-,,3,9 9,,,7,,,,,7 7,,,,9 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N7- SV 9, 9,,9 9 3,,,,3 7,,7,,3,, 3,,,3,7 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N7-, 9,, 9,,, 7,,,,,73,7,,9,93 7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3 O,,, 9,7,77,9,7 7,,7,,, 3,3 7,73 3,3, 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3,,, 97,77,, 7,,,,,3,7 7,,9, 7 ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We9- SO,,,33 97,,,3,,93,,,,3,3,,33 3,7 3, ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We9-,,7,3 9,,9,7,93,,,9,3 3,7 3,,33, 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3 NO 3,,3,3 9,+,3,39, 7,,,3, 3,7,7 9,37,9,93 9 7, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3,,37,3 9,9,39,,,3 3, 7,,93 3,7,3,, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We NO 3, 9,, 9,9 9,99,,,9,3 7,,3 9,93 33,7 3, 3,9 3,7 9, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We93-9,,3,7,7,,9,93,,3,93 3, 7,,3,9 3, 7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We- SSO,,3 7, 7,+ 9,79,,,7,3,9,,,7 7,7,9,93, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-,, 7, 9,9,,9 7,,,7,79, 3,7 7,,, 9 PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l

21 ÖVF 3: ,, 7,,,,,79,,,,,7,,,9 7 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-9 vxl,, 7, 93 3,3+,,77,97,79,7 7,,7,3 9,9 9,,, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-9 3, 3,9 7,9 9,3,7,97,3,7,7,,79,9,,9,3 7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9 SW, 7, 3,7,3 9 3,+ 9,9,,,,3 3,7,,93 3,9,,,7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9 3, 3,,3 97,3,,9 7,,3,,93,9,7 7,3,, 7 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We937-9 E,,,,3 97 3,+,,39,7,,9,3,7,9 33,7,3,,3 3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We ,,9,3,79,3, 9,9,,9,,,,3,3,3 3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We99-9 SW,,,77, 9,+,9,39,3,7,,,,3 9,9,9,, ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We99-9 3,,7,3,9,,9,,,,,9 9,9,,, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-93 SW,,,9,3 3,+ 9,,,7,9,9, 3,7, 7, 9,9,9,9 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-93 3,,9 9, 9 9,7,9,,,,3,,3 3,7,,3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We93-9 NW,,, 7,77 3,+ 9,,, 7,, 7,,9 7, 37,,9,,9 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We93-9 3,,,9 9,9,,3 3,, 7,,3,3 9,9,3,, 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-7 SW,,,7 7,7 3,3+,,,,9,,9,93,,3,7,9,7 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We9-7 3,,3 7,3,,,,,,3 3, 3,79,7 9,3,, 7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-99 VNV 7,,,7 9,,7,9,3 3,,,,,9,3,7,,3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-99 3,,9, 9,,,,3,,,,,,9,99,3 3 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N- VSV,,,9 3,+,,9,7,7,3,,3,,3,3,7,93 9 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N- 3,,,3 7,,3,9,7,3,,,,7 3, 3,,3 - - ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We- O,,,7 99 3,3+,77,3,,3,7,,9,7,7,7,, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We- 3,,,3 99,7,3,3,3,7,,, 3,7,,97,7 ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We9-93 SSO,,7, 9,9+,,3, 9,,,,3,3 3,7,7,, ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We9-93 3,,7, 9,,3,7 9,,,3,3,9 3,7,,, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We NO 3,,3, 9,9+,,9,7,7,7,3,,3, 9,7,7, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We93-9 3,,7,7 3 9,,9,7,79,,3,9,,9,73,, 7 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We NO 3, 9,,7 9 3,+ 7,,,3,7,7 3,7,,3,3,3 3,, 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We93-9 3, 9,99, 9,,39,77 7,,,3,3, 7,,,,3 9 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9 SSO,,3 7, 9 3,+ 9,,,9,7,7,,79 3,7 9,9,3,7,9 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We9-9 3,, 7,,7,,,3,7,,7,,7 7,,3, 7 Prim. Prod., mg C/h l

22 ÖVF : -- -,, 7, 9,9,,9 7,,,7,79, 3,7 7,,, 9 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3- N,,,,3 97,+,,, 9,,3 3,7,,39,3,,97, 33,3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We3-,,,9 9,3,,3,3,,,9,93 3,7 3,77,7, 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We SW,, 3,,3 9, 9,,,3 3,7, 3,,79,,3,97,, , ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We737-77, 3,,7 9,,, 3,,,,79,,,,97,7 9 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We77- E, 3, 3, 9,39 7,+ 9,9,9,,,,,,7,7 3, 3,,9 3 3,7 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We77-,,,9,9,3,9,79,,,,7,7 3,7,9, 3 ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We7- SW,,,,73,7+ 9,3,39,3,9,,,3,7 9,9,,, 3, ÖVF : -3- Fredrik Lundgren & We7-,,,3,9,,3,3,,,79,7 9,9,,3,7 7 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We73-3 SW, 7,,9,39,+ 9,,3, 3,,,,7,7 7, 7,,,7 3,9 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We73-,,9, 9,,3,77 3,,,,,7 9,9,,,9 7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We73- NW, 7, 7,, 3,9+,97,,9,,,,,3 7, 7,,3,3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We73-, 7,7, 3 9,3,, 3,3,,,9, 7,,,, 7 3 ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3 SW, 7,, 7,,+ 9,,, 3,93,,,, 7, 9,9,3,7 33, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We-3,, 7,33 3 9,,, 3,93,,,3,7 9,9,37,,3 33 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We73-7 VNV 7,,7,93 3,+ 9,7,3,,7,,,, 7, 9,9,,7 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We73-7,,7 7, 9,,3,,7,,,,9 7, 9,,,9 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N3-9 VSV,,9,9 9,,7,3,,,7,,37,,,3,, 3,9 ÖVF : -7-7 Anders Sjölin & Weste N3-9,,, 9,7,3,,3,7,,,79,7,7 3,,77 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We33-3 O,,3, 97,,,3,97,7,7,,,, 3,7 3,7,7 3,7 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We33-3,,3,99 9,,39,,,7,,,3,,9 3,7, 7 33 ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We7- S,,73, 9,3,3,3,9,93,,,3,37 3,7,99,, 3 3 9, ÖVF : -9- Fredrik Lundgren & We7-,,, 7 9,3,9,,,,,3,,3, 7,9, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We77- NNO,,,7 9,79+,7,3,7,7,7,,,9, 7,,,, ÖVF : --9 Fredrik Lundgren & We77-,,7,79 9,7,39,,7,,,93,9,,,,7 < ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We77- NO, 9,3,7 9,9+,,39,,3,,,,3 7,,,3, , ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We77-,,,9 9,7,3,97,79,,79,7,,,39,7, 3 ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3 SSO 7,, 7, 9,+ 9,,,,,3,7,,,,9,3, 9 3, ÖVF : -- Fredrik Lundgren & We-3,, 7,,9,,,3,3,,3,9 7,,,37,9 3