HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN"

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 17 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 1: ISSN SE Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... Undersökningarnas genomförande... Resultat och diskussion...7 Väderåret...7 Vattentemperatur...7 Salthalt...7 Syrehalt och syremättnad...9 Siktdjup... 1 Närsalter... 1 Ekologisk statusklassning...1 Utveckling Sammanfattande diskussion...1 Referenser...19 Bilaga hydrografi...

3 Sammanfattning Under året har hydrografin undersökts vid 1 tillfällen vid Höganäs 1:1, Landskrona 3:, Barsebäck 3:, Lomma :, Spillepeng :11 och Klagshamn :. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Vintern var mycket mild och torr, även om bjöd på relativt riklig nederbörd. I samband med ettkraftigt lågtryck i början av förekom rekordhöga vattenstånd vid Klagshamn. Våren var mycket varierad men överlag varm och med högsommartemperaturer i slutet av. Sommaren var generellt blåsig, regnig och med mycket få högsommardagar. Hösten var mildare än normalt och relativt nederbördsrik. December var fortsatt mild och relativt nederbördsrik. Vattentemperaturerna låg, med några undantag, inom variationen hela året. Ett undantag var under då vattentemperaturerna var låga på grund av en kort köldperiod i början av månaden. Årets lägsta temperatur uppmättes i vid Klagshamn,,3 C, och den högsta i, vid Spillepeng, med 1, C. Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. Under större delen av året var ytsalthalterna i huvudsak inom det normala, men det fanns viktiga undantag. I, och var ytsalthalterna lägre än normalt vid Höganäs, indikerande ett stort utflöde från Östersjön. Även i och förekom höga halter i både yt- och bottenvatten. I 1 förekom ett inflöde med mycket salt bottenvatten, men som dock bara verkade nå norra Öresund, vid Höganäs. I 17 förekom även nu ett stort inflöde av salt bottenvatten men som nu nådde hela vägen ner i Öresund, till Klagshamn. I var bottensalthalterna också höga, f.f.a. vid Höganäs, Landskrona och Barsebäck. Sålunda har Öresund under 17, liksom under 1-1, varit kraftigt påverkat av saltare vatten än normalt vid olika tidpunkter. Data tyder också på att paket med saltare vatten kan påverka distinkta stationer, inte bara i norra Öresund utan även längre söderut. Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer under 1. Under 17 har några dylika effekter dock inte observerats. Under vintern - var närsalthalterna på den högsta nivån, vilket är normalt efter en period med låg tillväxt av växtplankton och övrig vegetation. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. Halterna av närsalter låg i huvudsak inom variationen men några avvikande observationer förekom. Det finns tendenser till minskande halter av kväve under vintern för perioden För fosfor är dock trenden ökande. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter 13-1 var statusen Måttlig vid Höganäs, Landskrona och Klagshamn, medan den var Otillfredställande vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng. Jämfört med 1-1 är detta en förbättring endast på :, på övriga stationer är det status quo. För 17 har en del förändringar inträffat jämfört med perioden Generellt ses förbättringar för nitrat under vintern och för totalkväve under vinter och sommar. För fosfor är den huvudsakliga förändringen att klassningen för totalfosfor under sommaren försämrats till Dålig på två stationer. 3

4 Inledning Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram omfattar bland annat hydrografiska mätningar längs hela Öresund. Från och med 1997 har programmet innehållit hydrografistationer, fördelade i olika vattenbassänger från Höganäs i norr till Klagshamn i söder. Syftet har varit att studera näringsstatusen i Öresunds kustvatten, statusklassa enligt Vattendirektivet samt ge underlag för biologiska parametrar i kontrollprogrammet och visa på effekter av åtgärder på land. Under 1 utökades programmet med en hydrografistation utanför Landskrona hamn, ÖVF 3:. Föreliggande rapport redovisar resultatet från undersökningar inom hydrografiprogrammet för 17 (se figur 1 för positioner). Undersökningarnas genomförande Undersökningen utfördes vid sex stationer längs kusten, ÖVF 1:1 (Höganäs), ÖVF 3: (Landskrona), ÖVF 3: (Barsebäck), ÖVF : (Lomma), ÖVF :11 (Spillepeng) och ÖVF : (Klagshamn) under - 1 (Fig. 1 och Tab. I). Provtagningsstationerna visas i figur 1 och tabell I. Provtagning utfördes vid 1 tillfällen, en gång per månad och med en extra provtagning i och en i, för att bättre detektera vårblomningen. Vattendjupen på stationerna varierade mellan ca 3 och m. Vid varje station togs prover med Ruttnerhämtare (3 liters) på två olika vattendjup,, m och ca, m ovan bottnen för analys av temperatur, salthalt, syrehalt och närsalter. Prover överfördes till sköljda polyetenflaskor och kalibrerade Winklerflaskor. Samtliga prover förvarades efter provtagning mörkt och svalt och levererades till Toxicons analyslaboratorium inom 3 timmar. Prover för kemisk analys levererades till VaSyd inom timmar därefter. Kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar: Temperatur, salthalt och djup mättes direkt i fält med kalibrerad CTD (SAIV SD ), längs hela vattenpelaren. Syrehalten uppmättes med Winkler-metoden på samtliga djup. Syrehalten anges i ml/l (=mg/l/1,9) och syremättnadsgraden i %. Siktdjup mättes med en standardsiktskiva. Strömriktning och strömhastighet mättes vid ytan (1 m) och vid 1 m ovan botten med pendelmätare av Haamermodell. Prover för kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: PO -P SS-EN ISO 7: Total-P SS-EN ISO 7: NO -N+NO3-N SS-EN ISO 1339 NH -N SS-EN ISO 1173: Total-N SS-EN ISO Kisel-Si Grasshoff, UNESCO 193 Prover för POC/PON-analys (Partikulärt organiskt kol/partikulärt organiskt kväve) filtrerades inom timmar efter provtagning på förbrända GF/F-filter. Trippelprover för varje vattennivå filtrerades. Efter torkning i ecksikator skickades proven till SMHI, Oceanografiska enheten, Göteborg för analys enligt följande metod: POC/PON Grasshoff et al Methods of sea water analysis 3rd ed. Wiley. Nieuwenhuize et al Marine chemistry, 17-. FlashEA 111 Elementar Analyzer operating Manual.. Thermo Electron S.p.A. För POC/PON finns databortfall vid fyra tillfällen, varav tre sannolikt p.g.a. slarv i PostNords hantering av Hydrografiska mätningar omfattar fysikaliska och kemiska parametrar. Till de fysikaliska hör temperatur, salt- och syrehalt, strömmar, och siktdjup. Till de kemiska hör olika närsalter (t.ex. fosfat, nitrat, kisel) och klorofyll. I samband med hydrografin provtas ofta växtplankton och ibland även djurplankton. Hydrografins syfte är bl.a. att förstå och förklara skeenden i vattenpelaren, t.ex. omsättning av närsalter eller uppkomst av syrebrist. Eftersom vattenomsättningen i kustområden är ganska hög krävs det att prover tas med hög frekvens (minst 1 gånger per år) och på flera olika djup (minst var :e meter). Data från hydrografin är till mycket stor hjälp, och nödvändiga, för att förklara bl.a. växtplanktonens utveckling och även bottenfaunans. Temperatur och salthalt, och till viss del syre, är s.k. konservativa parametrar, d.v.s. de påverkas inte av några biologiska eller kemiska processer. De styrs helt av väder och vind (solinstrålning, strömmar). Närsalter är icke-konservativa, d.v.s. de styrs till stor del av både biologiska och kemiska processer i vattnet och på bottnen. De oorganiska närsalterna fosfat, nitrat, nitrit, ammonium och kisel tas upp aktivt av växtplankton för sin tillväxt vilket kan förändra halterna av dessa ämnen. Vid planktonens död bryts deras biomassa ned i vattenpelaren och på bottnarna varvid närsalterna på sikt återförs till vattnet för ny tillväxt. En stor del av det totala kvävet består inte av de oorganiska fraktionerna utan av lösta organiska kväveföreningar. De kan till viss del tas upp av plankton men utgör i huvudsak näring åt de mängder av bakterier och virus som finns i vattnet. Den näring som inför varje säsong finns tillgänglig för havets växter kommer till största del från återförd näring från havsbottnarna. Till detta kommer ett nytillskott genom tillförseln från land. Ju närmare land vi befinner oss, desto större del är nytillskott.

5 provsändningar från Toxicon till SMHI och ett tillfälle p.g.a analysproblem på SMHI. Värden redovisades av analyslaboratorierna i µg/l. Dessa värden omräknades dock till, vilket avser antalet molekyler och möjliggör en direkt jämförelse mellan ämnena i motsats till viktangivelsen µg/l. Värdena har rapporterats månadsvis och båda enheterna redovisas i månadsprotokollen i bilagan. I resultatdelen kommer endast att användas eftersom mol är den vedertagna enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor, kisel, kväve och kol (31,, 1, respektive 1). I resultatdelen redovisas månadsmedelvärden stationsvis för ytvatten med standardavvikelse för perioden för underlätta jämförelsen med ytvatten 1. Hav- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 13:19 används för en bedömning av miljöstatusen. Fem klasser används i bedömningen där 1 är bäst och sämst. I nedanstående tabell (Tabell II) redovisas klassningssystemet. Tot-N och tot-p klassas för vinter- och sommarperioden (- respektive -). Nitrat och fosfat klassas enbart för vinterperioden, medan klorofyll och siktdjup klassas för perioden - månad. Syre klassas för den undre kvartilen för alla bottenvattenvärden under de tre senaste åren. Klassning för perioden 1-1 har hämtas från föregående årsrapporter, medan ny klassning har utförts för Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Excel-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar, statistiska analyser och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på Toxicons databackupsystem. Samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. Personal från Toxicon har utfört alla provtagningar med egna båtar (ansvariga Fredrik Lundgren, Weste Nylander). Samtliga analyser av salthalt, syrehalt och klorofyll har utförts av Toxicon (ansvariga Fredrik Lundgren, Per Olsson, Rebecca Ljungdahl och Eva Helgesson). Analyser av närsalter har utförts av VaSyd, Vattenlaboratoriet, Malmö (ansvarig Kerstin Nilsson) medan POC/PON har analyserats av SMHI (ansvarig Jenny Lycken). All utvärdering har utförts av Per Olsson, Toxicon. TAB. I. Vattendjup och positioner (WGS-) för hydrografi inom ÖVF 17. Station Djup, m Latitud Longitud ÖVF 1:1 Höganäs 13,1 1 31, ÖVF 3: Landskrona 7,1 1 7,7 ÖVF 3: Barsebäck 7 7,1 1, ÖVF : Lomma 1, 13, ÖVF :11 Spillepeng 3 39, 13,1 ÖVF : Klagshamn 3, 1, TABELL II. Klassningssystem för närsalter, klorofyll, syre och siktdjup enligt Hav- och Vattenmyndigheten HVMFS 13:19. Siffer- och färgkodning 1 (blå) Hög (grön) God 3 (gul) Måttlig Klassningsstatus (orange) Otillfresställande (röd) Dålig

6 OVF 1:1 Höganäs Helsingborg Landskrona OVF 3: OVF 3: Lomma OVF : OVF :11 Malmö OVF : Vellinge FIGUR. 1. Karta över provtagningsstationer för hydrografi 17. Vid varje station har prover tagits på två vattendjup,, m och, m ovan botten.

7 Resultat och diskussion Väderåret 17 Vintern var mycket mild och torr, även om bjöd på relativt riklig nederbörd (Fig. ). I samband med ett kraftigt lågtryck i början av förekom rekordhöga vattenstånd vid Klagshamn. Våren var mycket varierad men överlag varm och med högsommartemperaturer i slutet av. Sommaren var generellt blåsig, regnig och med mycket få högsommardagar. Hösten var mildare än normalt och relativt nederbördsrik. December var fortsatt mild och relativt nederbördsrik. Vattentemperatur Vattentemperaturerna låg, med några undantag, inom variationen (1 standardavvikelse) hela året. Ett undantag var under då vattentemperaturerna var låga på grund av en kort köldperiod i början av månaden (Fig. 3). Årets lägsta temperatur uppmättes i vid Klagshamn,,3 C, och den högsta i, vid Spillepeng, med 1, C. Nederbörd, mm Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec FIGUR. Nederbörden i Helsingborg under 17 jämfört med normalvärden (data från SMHI). Salthalt Normal Hbg 17 Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. Under större delen av året var ytsalthalterna i huvudsak inom det normala (Fig. ), men det fanns vik :1 Höganäs 3: Landskrona Temperatur, C SA -SA : Barsebäck : Lomma 1 1 Temperatur, C :11 Spillepeng : Klagshamn FIGUR 3. Vattentemperatur (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till Temperatur, C

8 Salthalt, PSU Salthalt, PSU Salthalt, PSU :1 Höganäs SA -SA botten 3 3: Barsebäck 3 : Lomma :11 Spillepeng 3 : Klagshamn : Landskrona FIGUR. Salthalten i PSU (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till För 17 är även bottendata inlagda för hela året. tiga undantag. I, och var ytsalthalterna lägre än normalt vid Höganäs, indikerande ett stort utflöde från Östersjön. Även i och förekom höga halter i både yt- och bottenvatten. I 1 förekom ett inflöde med mycket salt bottenvatten, men som dock bara verkade nå norra Öresund, vid Höganäs. I 17 förekom även nu ett stort inflöde av salt bottenvatten men som nu nådde hela vägen ner i Öresund, till Klagshamn. I var bottensalthalterna också höga, f.f.a. vid Höganäs, Landskrona och Barsebäck. Sålunda har Öresund under 17, liksom under 1-1, varit kraftigt påverkat av saltare vatten än normalt vid olika tidpunkter. Data tyder också på att paket med saltare vatten kan påverka distinkta stationer, inte bara i norra Öresund utan även längre söderut. Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer under 1. Under 17 har några dylika effekter dock inte observerats.

9 1 9 1:1 Höganäs 1 9 3: Landskrona 7 7 Syrehalt, ml/l SA -SA : Barsebäck 9 : Lomma 7 7 Syrehalt, ml/l :11 Spillepeng 9 : Klagshamn Syrehalt, ml/l 3 1 FIGUR. Syrehalten, ml/l, (botten) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till Streckad linje anger syrenivån som anses som kritisk för bottenlevande djur. Syrehalt och syremättnad Samtliga hydrografistationer inom ÖVF:s kontrollprogram ligger kustnära med låga vattendjup, som mest ca m och som minst ca 3 m. Detta innebär att omsättningen och den vertikala blandningen är god med hög syresättning av bottenvattnet. De få och korta perioder då tydliga språngskikt bildas i vattenpelaren räcker oftast inte för att syrgasbrist ska utvecklas i det då avgränsade bottenvattnet. I årsrapporten för 1 visades det dock sig avvika på denna punkt. Dock kan vattenpaket med låga syrehalter föras in och tränga upp från djupare områden i Öresund och Kattegatt. I figur redovisas syrehalten på de sex stationerna under året. Som synes förekom ingen period med kritiskt låga mättnadsgrader under hela året, i likhet med 1 men till skillnad från 1. I var syrehalterna under det normala vid Spillepeng vilket sannolikt kan kopplas till höga salthalter i tunna bottenskikt. 9

10 Siktdjup Siktdjup har mätts vid varje provtagningstillfälle och resultatet visas i tabell III. Då vattendjupen är låga har siktdjupet ofta lästs av då siktskivan legat på botten. Vid Höganäs, Landskrona, Barsebäck, Lomma, Spillepeng och Klagshamn var siktdjupen under 17 i regel så pass bra att siktskivan kunde ses på botten. Vid de tillfällen då siktdjupet varit lägre än bottendjupet vid respektive station, var förklaringen ibland hård blåst, vilken virvlat upp bottenmaterial, strax innan provtagningen. Vid Landskrona, Barsebäck, Lomma och Spillepeng var förklaringen dock ibland hög avrinning från de näraliggande åarna vilket grumlat vattnet i mynningsområdena. Närsalter Närsalter mäts som oorganiska (fosfat, nitrit, nitrat, ammonium, kisel) och som totalvärden (oorganiska fraktioner samt de organiska fraktionerna) i form av totalfosfor och totalkväve. De oorganiska kvävefraktionerna slås ofta samman i gruppen DIN (dissolved inorganic nitrogen) vilket även har gjorts i denna rapport. Halterna av de oorganiska fraktionerna varierar under året, med de högsta värdena under vintern och de lägsta efter växtplanktonens vårblomning samt under sommaren. I samband med stor avrinning från åar kan dock halterna vid stationer i närheten av åar tillfälligt variera betydligt, oavsett årstid. Nedan redovisas varje parameter för sig, med utveckling under året för ytvattnet i relation till medelvärden Fosfat Fosfathalterna var höga i början på året (Fig. ), vilket är normalt innan växtplanktonen i vårblomningen har konsumerat närsalter. Halterna låg generellt inom den normala variationen (±1 standardavvikelse) under 17. I samband med vårblomningen sjönk halterna betydligt, och halterna låg under resten av året i huvudsak inom variationen med några undantag. Låga halter, strax under variationen, observerades dock i vid flera stationer, sannolikt beroende på ett stort upptag i samband med vårens kiselalgblomning. Efter sommaren ökade halterna successivt igen. Vid framförallt Landskrona var halten mycket hög i. Troligen var det p.g.a. stora flöden från Saxån, vars gamla åränna gör att en ostörd vattenplym kan föras igenom hamnen och ut över provpunkten 3:. TABELL III. Siktdjupet, m,under 17 på 1:1, 3:, 3:, :, :11 och :. Ett + efter värdet anger att siktdjupet översteg det verkliga vattendjupet vid aktuellt provtagningstillfälle. 1:1 Höganäs 3: Landskrona 3: Barsebäck : Lomma :11 Spillepeng : Klagshamn 7,3 7,3+ 7,+ 3,,9+,1+,1+ 7,+ 7,+,+,+,7+, 3,9,, 3,1+,+,+ 7,3+ 7,+,3+ 3,1+,+,7+ 7,+ 7,+,1+ 3,+,9+,3+ 7,7+ 7,7+,9+,9+,+,1+ 7, 7,7+,+,9+,+,,,, 3,+,9+, 7,1 7,7, 3,,3 7, 7,,7,,,1,,1,, 3,1,+,9,9 7,+,+ 3,+,9, 7,,, 3,1+,,,9,,+ 3,+, 1

11 1, :1 Höganäs 1,9 3: Landskrona, +SA,,7 -SA,7 Fosfat,,,, 17,,,,3,3,,,1,1 Fosfat, 1,9,,7,,,,3,,1 1,9,,7,,,,3,,1 Fosfat, 1 3: Barsebäck : Lomma,9,,7,,,,3,,1 1 :11 Spillepeng : Klagshamn,9,,7,,,,3,,1 FIGUR. Fosfatfosfor,, (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till

12 1, 1, 1:1 Höganäs 1, 1, 3: Landskrona 1, 1, 1, 1, Tot-P, 1,,, 1,,,,,, SA -SA 17,,, Tot-P, 1, 1, 1, 1, 1,,,,,, 1, 1, 1, 1, 1,,,,,, Tot-P, 1, 3: Barsebäck : Lomma 1, 1, 1, 1,,,,,, 1, :11 Spillepeng : Klagshamn 1, 1, 1, 1,,,,,, FIGUR 7. Totalfosfor,, (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till Totalfosfor Halterna av totalfosfor var vid flera tillfällen, f.f.a. i och vid slutet av året, mycket höga (Fig. 7) och ovanför variationen, men även värden nära undre gränsen för variationen förekom. I huvudsak låg dock värdena innanför variationen och överlag stämmer värdena väl överens med data från Sydkusten Vattenvårdsförbund (SVF) och Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK), med provtagningsstationer vid Falsterbo respektive mellersta Skälderviken. Värdena kan vara kopplade till hög nederbörd med hög avrinning och utförsel av mycket partikulärt material, samt till blåsiga perioder med stor uppblandning av sedimenterat material. 1

13 SA -SA 9 7 3: Landskrona 1 17 DIN, 1 DIN, DIN, : Barsebäck 3 : Lomma :11 Spillepeng : Klagshamn FIGUR. Oorganiskt kväve DIN,, (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till DIN - oorganiskt kväve Liksom för fosfat, var halterna som högst under vinterperioden (Fig. ), innan vårblomningens plankton konsumerat det förråd som byggts upp under vintern. Under 17 var halterna dock mycket måttliga i, vilket överensstämmer väl med fosfat-värdena (se fig. ). Efter vårblomningen i -, sjönk halterna kraftigt och låg i nivå med detektionsgränserna för nitrit, nitrat och ammonium. Undantagen var vid Lomma och Spillepeng där halterna vid enstaka tillfällen var högre genom tillskott från avrinningen från åarna. I slutet av året sker alltid en höjning av halterna i takt med att vegetationen (växtplankton, ålgräs, makroalger) är på väg in i en vilofas på grund av minskande ljustillgång. Så skedde även i Öresund under Framför allt vid Landskrona och Barsebäck var halterna mycket höga i, vilket troligen kan förklaras av att vattenplymen från näraliggande åar gått rakt över provtagningspunkten. 13

14 3 3 1:1 Höganäs 1 3 3: Landskrona Tot-N, SA 1 +SA 17 3: Barsebäck : Lomma Tot-N, :11 Spillepeng : Klagshamn 3 Tot-N, FIGUR 9. Totalkväve,, (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till Totalkväve Totalkväve varierar ofta mindre än de oorganiska fraktionerna och totalfosfor. Undantaget kan vara i närheten av olika viktiga källor till totalkväve-tillskott, som t.ex. åar. Halterna var under 17 i huvudsak inom variationen för (Fig. 9). Vid Lomma och Spillepeng var halterna ofta högre än vid övriga stationer på grund av närheten och tillskotten från åarna Höjeå respektive Segeån. Även vid Landskrona var halten i mycket hög vilket överensstämmer med data för fosfat och DIN och den troliga förklaringen att det var avrinning från Saxån längs den gamla årännan genom Landskrona hamn. 1

15 SA -SA 17 1:1 Höganäs 3 3 3: Landskrona Kisel, Kisel, : Barsebäck : Lomma Kisel, 1 :11 Spillepeng : Klagshamn FIGUR 1. Löst kisel,, (ytan) under 17 på 1:1, 3:, :, :11, : och 3: i relation till Kisel Halterna av kisel (Fig. 1) följde i princip de för fosfat och DIN. De högre halterna i början på året vid flertalet stationer var en följd av naturlig uppbyggnad av nivån under en period med låg växtproduktion. Eftersom vårblomningens växtplanktonsamhälle domineras av kiselalger, minskade därför halterna i samband med blomningen. Halterna var sedan lägre men i huvudsak inom variationen under sommaren för att därefter sakta öka i takt med att upptaget från kiselalger minskade. De enstaka mycket höga värden som förekom vid olika tidpunkter vid flera stationer kan sannolikt kopplas till hög avrinning från åarna. Men den generella haltnivån var förhöjd under 17, vilket överensstämmer med data från sydkusten (SVF), Hanöbukten (Vattenvårdsförbundet för Västra Hanöbukten och Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund) samt från det nationella hydrografiska provtagningsprogrammet (SMHI, webrapporter). 1

16 Höganäs 3- Barsebäck - Lomma -11 Spillepeng - Klagshamn 3- Landskrona 7 Kvoten POC/PON 3 FIGUR 11. Kvoten mellan partikulärt organiskt kol (POC) och partikulärt organiskt kväve (PON) på de sex stationerna under 17. Kvoten POC /PON Kvoten mellan partikulärt organiskt kol och kväve (POC/PON) ger en indikation på om i vilket stadium planktonsamhället är, växande och i balans eller döende. En kvot omkring 7 visar på ett samhälle i balanserad tillväxt, med rätt tillgång på kol och kväve för tillväxt. Om samhället är döende ökar kvoten då kväve under nedbrytningen av organismerna omsätts snabbare än kolet. Är kvoten klart under 7 kan det indikera kolbrist och om den ligger klart över 7 kan det indikera kvävebrist. Kvoten låg i Öresund på mellan ca 3, och drygt 1 med merparten av värdena mellan och 7 vilket tyder på en i huvudsak aktiv tillväxt. Kvoten var som högst under och (Fig. 11) och slutet av året, indikerande att planktonsamhället var i en mer inaktiv fas vilket också borde vara rimligt för en vinterperiod. Ekologisk statusklassning Den ekologiska klassningen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 13:19) och ut- TABELL IV. Klassning enligt Vattendirektivet (HVMFS 13:19) för närsalter med sammanvägning av åren 1-1, medelvärden för åren 13-1 samt för 17. Station 3: började inte provtagas förrän 1. Blått=hög status, grönt=god, gult=måttlig, orange=otillfredställande, rött=dålig status. Siffrorna anger N-klassen enligt beräkningarna för statusen Närsalter Vinter Fosfat,9 1, 1,3 1,, 3,,37,9 1,99,7 1,7,9 Tot-P 1, 1,,9 1,11,3 1,3 1, 1, 1, 1,3 1,1,13 Nitrat, 1, 1,37 1,3, 1, 3,,,7 1,99,1, Tot-N 3,1,9 1,9 1,3,9,3, 3,,9,3,,1 Sommar Tot-P 1,3 1,11 1,11 1,,9 1, 1,7 1, 1,3,9,7,9 Tot-N 3, 3,,3,7 3,1,7,7 3,3 3, 3,17,1 3, Sammanvägning ämnen-år-vinter,39 1, 1, 1,3,,9,9,,3 1,71 1,9,7 Sammanvägning ämnen-år-sommar,3,1 1,97 1,9 1,9 1,97,9,9,39, 1,, Sammanvägning ämnen-år-totalt,37 1,99 1,7 1,1,,13,9,,3 1, 1,73,3 Klorofyll,,11 3,,,9,,,,,,71, Siktdjup Syre 1

17 förs på biologiska parametrar (växtplankton, makrovegetation, bottenfauna) samt närsalter (kväve, fosfor), siktdjup, syrehalt och klorofyll. I detta är de sistnämnda parametrarna så kallade stödparametrar till de biologiska. I nedanstående tabell IV redovisas klassningen sammanvägt för 13-1 för närsalter, siktdjup, syrehalt och klorofyll samt sammanvägningen 1-1 från tidigare rapporter av SMHI. Då station 3: började provtagas först 1 visas klassningen för denna station separat för 1, medan för övriga stationer visas en sammanvägd klassning för fyra år, Klassningen för 17 visas separat. Klassningen för 13-1 visar på allt mellan God och Dålig status beroende på parameter och period. Klassningen för fosfat och totalfosfor under vintern var överlag Otillfredsställande men även God, Måttlig och Dålig status förekom. Nitrat-statusen vinter var i huvudsak Otillfredställande men det var ändå en generell förbättring jämfört med 1-1, i likhet med fosfattotalfosfor. Totalkväve-statusen visade också på förbättringar på flera stationer, både vinter och sommar, relativt 1-1. Under sommaren var det dock fortsatt Otillfredställande eller Dålig status för totalfosfor. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter 13-1 var statusen Måttlig vid Höganäs, Landskrona och Klagshamn, medan den var Otillfredställande vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng. Jämfört med 1-1 är detta en förbättring endast på :, på övriga stationer är det status quo. Klorofyll-statusen behandlas mer utförligt i växtplanktonrapporten då klorofyllstatusen sammanvägs med växtplanktonens biovolym. Siktdjupets klassning ger i allmänhet Måttlig status, men detta är missvisande då stationernas låga vattendjup gör att God eller Hög status aldrig kan nås. Därför har statusklassningen utelämnats i tabell IV. Slutligen var statusen för syrehalterna hög vilket knappast är förvånande med tanke på de ringa vattendjupen på stationerna. Detta kan inte tas som intäkt för att syrestatusen är lika god i Öresunds djupare delar, speciellt inte i områden med tydliga och mer eller mindre permanenta språngskikt. För 17 har en del förändringar inträffat jämfört med perioden Generellt ses förbättringar för nitrat under vintern och för totalkväve under vinter och sommar. För fosfor är den huvudsakliga förändringen att klassningen för totalfosfor under sommaren försämrats till Dålig på två stationer. Utveckling För att belysa utvecklingen och eventuella trender i materialet för perioden har regressionanalyser gjorts för i huvudsak en station i norr, Höganäs 1:1, och en i söder Klagshamn : för några parametrar under vinter. Vintern har i huvudsak använts då detta är den period då årets högsta halter observeras och indikerar hur mycket näring som finns att tillgå för vårens produktion. Resultaten visas i figur 1. För DIN (nitrit, nitrat, ammonium) finns en tendens till minskande halter vid både Höganäs och Klagshamn, men det är inga signifikanta trender. Tendenserna delas med sydkusten och Skälderviken. Totalkvävehalterna minskar också under vintern men här är minskningen signifikant, vilket också är fallet i t.ex. Skälderviken. Fosfathalterna däremot ökar under perioden under vintern, vilket även detta stämmer med t.ex. Skälderviken. I Öresund är ökningen på gränsen till signifikant vid Klagshamn, vilket överensstämmer med sydkusten, signifikant vid Lomma (visas ej), men ickesignifikant vid Höganäs. Även totalfosforhalterna ökar under vintern och här är ökningen signifikant för både Höganäs och Klagshamn (och Lomma, visas ej), vilket stämmer med både Skälderviken och sydkusten. Likaledes har sommardata för totalfosfor och totalkväve har analyserats för Höganäs och Klagshamn. Resultaten visar att totalfosfor ökar signifikant vid både Höganäs och Klagshamn (samt Lomma, visas ej), vilket också stämmer med angränsande kustområden. Totalkväve-halterna minskar under sommaren men ej signifikant, vilket de gör i Skälderviken. Sammantaget är slutsatsen att ökande eller minskande tendenser är regionala och inte bara lokala företeelser. 17

18 DIN, Fosfat, Tot-P, NS 199 DIN, vinter År Fosfat, vinter fosfat vinter 1:1 fosfat vinter : 199 p<,1 p<,1 År Tot-P sommar TotP sommar : 199 År DIN vinter 1:1 DIN vinter : NS TOTP sommar 1: Tot-P vinter FIGUR 1. Utveckling av halter av nitrat, totalkväve, fosfat, totalfosfor under vinter (-) på station 1:1 Höganäs och : Klagshamn, under åren Heldragna och streckade linjer anger linjär regressionslinje. p-värden för signifikanta (p<,1), på gränsen till signifikanta (p<,1) samt icke-signifikanta (NS=p>,1) regressioner visas för respektive parameter och säsong. Tot-N, Tot-P, Tot-N, TotN vinter 1:1 TotN vinter : 199 Tot-N vinter p<,1 År p<,1 TOTP vinter 1:1 TotP vinter : År Tot-N sommar TotN sommar 1:1 TotN sommar : År NS p<, Sammanfattande diskussion Under året har hydrografin undersökts vid 1 tillfällen vid Höganäs 1:1, Landskrona 3:, Barsebäck 3:, Lomma :, Spillepeng :11 och Klagshamn :. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Vintern var mycket mild och torr, även om bjöd på relativt riklig nederbörd. I samband med ett kraftigt lågtryck i början av förekom rekordhöga vattenstånd vid Klagshamn. Våren var mycket varierad men överlag varm och med högsommartemperaturer i slutet av. Sommaren var generellt blåsig, regnig och med mycket få högsommardagar. Hösten var mildare 1

19 än normalt och relativt nederbördsrik. December var fortsatt mild och relativt nederbördsrik. Vattentemperaturerna låg, med några undantag, inom variationen hela året. Ett undantag var under då vattentemperaturerna var låga på grund av en kort köldperiod i början av månaden. Årets lägsta temperatur uppmättes i vid Klagshamn,,3 C, och den högsta i, vid Spillepeng, med 1, C. Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. Under större delen av året var ytsalthalterna i huvudsak inom det normala, men det fanns viktiga undantag. I, och var ytsalthalterna lägre än normalt vid Höganäs, indikerande ett stort utflöde från Östersjön. Även i och förekom höga halter i både yt- och bottenvatten. I 1 förekom ett inflöde med mycket salt bottenvatten, men som dock bara verkade nå norra Öresund, vid Höganäs. I 17 förekom även nu ett stort inflöde av salt bottenvatten men som nu nådde hela vägen ner i Öresund, till Klagshamn. I var bottensalthalterna också höga, f.f.a. vid Höganäs, Landskrona och Barsebäck. Sålunda har Öresund under 17, liksom under 1-1, varit kraftigt påverkat av saltare vatten än normalt vid olika tidpunkter. Data tyder också på att paket med saltare vatten kan påverka distinkta stationer, inte bara i norra Öresund utan även längre söderut. Dessa saltvatteninflöden med mycket starka skiktningar gav mycket stora effekter på syrenivåerna på flera stationer under 1. Under 17 har några dylika effekter dock inte observerats. Under vintern - var närsalthalterna på den högsta nivån, vilket är normalt efter en period med låg tillväxt av växtplankton och övrig vegetation. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. Halterna av närsalter låg i huvudsak inom variationen men några avvikande observationer förekom. Det finns tendenser till minskande halter av kväve under vintern för perioden För fosfor är dock trenden ökande. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter 13-1 var statusen Måttlig vid Höganäs, Landskrona och Klagshamn, medan den var Otillfredställande vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng. Jämfört med 1-1 är detta en förbättring endast på :, på övriga stationer är det status quo. För 17 har en del förändringar inträffat jämfört med perioden Generellt ses förbättringar för nitrat under vintern och för totalkväve under vinter och sommar. För fosfor är den huvudsakliga förändringen att klassningen för totalfosfor under sommaren försämrats till Dålig på två stationer. Referenser Havs- och Vattenmyndigheten. 13. HVMFS 13:19. Nordvästskånes kustvattenkommitté NVSKK. 1. Årsrapport 17. Toxicon rapport. Sydkusten Vattenvårdsförbund SVF. 1. Årsrapport 17. Toxicon rapport. ÖVF Undersökningar i Öresund Nätversioner - ÖVF:s hemsida, www. oresunds-vvf.se. 19

20 Bilaga - Hydrografi Prim. Prod., mg C/h l Strömrikt. grader Strömhast. cm/s Kl. a µg/l PON POC Tot-N DIN NH-N NO3-N NO-N SiO3-Si Tot-P PO-P Salthalt PSU Om > vattendjup Siktdjup m Syre ml/l Syremättn. % Temperatur C Djup m Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV,,, 9 7,3 17,, 1,1 9,,7 3,3,93, 1,3,79 1,,3 1, ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3,3 7,71 9 1,, 1,1,7,3 3,1,9,33 1,9,,3, ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren N 1, 1, 9,39 99,1 > 9,,,77 1,71,3 3,7, 3,7, 7,7 1,1, 1 1,9 ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren 91-93,,9, ,,,9 9,,9 3,1,3 3, 17,1 7,7 1,1,3 3 ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9 SV 9,,7, 1, 1,9,19,7,3 <,7 <,1,31, 1, 1,1 17 1,9 ÖVF 1: Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9,,7, 13 19,9,19,,79 <,7 <,1,3, 1,71 13, ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl 91-9 SSV 7, 3,, 11, > 1,,3,1 11,7,9,1,1,, 1,9 3,, 1 3,1 ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl 91-9, 3,,9 1 1,3,,77 9,9,1 1,1,17 1, 17,, 3,7, 3 1 ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl S 3,,,9 1,7 > 9,31 <,1 1,3, <,7 <,1,9, 17,1,7, ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl 91-93,, 7,7 9 1, <,1,9,9 <,7 <,1,3,3 1,9 1, ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl NE,, 7, 9,3 > 13,3 <,1,9, <,7 <,1,31,, 1,33 3, 1,93 1, ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl 9-917, 7,, 19 1,9 <,1,97 3, <,7 <,1,3,3 1,7 13,1,17 1,1 3 1 ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl NW, 1,9 7,77 1,1 > 9, <,1,7 7, <,7 <,1,1, 17,,7 9, ÖVF 1: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl , 9,, ,3 <,1,9,1 <,7 <,1,13, 13,7 1,1 13 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NW, 17,, 1, 1, <,1 1,3, <,7 <,1,1,7 13,7, 3,,7 19 3, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1, 7, ,9 <,1 1,, <,7 <,1,,3 1, 1,3,3, 3 ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander S 1, 17,,7 17, 1, <,1,71 3,93 <,7 <,1,7,1 1, 9,7 1,3,7 3 1, ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 13-1, 17,, 13 17,93 <,1,9 1, <,7 <,1,,13 1,7 1,,9 1,3 1 ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander V, 17,,9 9 7, 17,1 <,1,,9 <,7 <,1,19,3 1,71 1,,71, 1 3,9 ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,, ,1 <,1,1,7 <,7 <,1,19,3 13,7 11, 1,1 1,1 1 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Anders Sjölin NV, 1,,9 1, 1,,3,77 9, <,7 <,1,3,9,, 1 1, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Anders Sjölin , 1,, ,1 <,1 1, 3,1 <,7 <,1,,31 19,9, 7 3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 13-1 ESE, 1,, 9,9 1,1,9,7,93,1,, 1,31 1, 1,, 3, 1, ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 13-1, 1,, ,7,,9,7,1,,7 1,11 13,7 33,,,79 3 ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander S, 7, 7,1 9, 1,,9 1, 11,7,9,79,79 3, 3,7 1,1,9,9 3 7,3 ÖVF 1: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 1-13,,,9 13 1,3,39 1,13 7,,1 1,,9,37 1,7 11,9 1,3 1,1 3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO 3,, 7, 9,,1, 1,3,1,3,3 1,1,93,71,9 1,1 1,1,3 ÖVF 1: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,,1 7, 13,17,,1,71,9,,93 3,71 1,,3,9 1,9 9 3

21 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV 1,,9,9 9 7, > 9,9,,7 11,7, 3,,39,,1,,9, , ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,, 9 1,, 1,13 11,7, 3,,9 3,93,71,3 1,11,9 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1, 9, 97 7, >,1,,7 1,1,3 3,79,,,1,,, , ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1, 9,9 9,,,9 1,1,3 3,71,9,,71 9,1 1,1,9 7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV, 3,, 1, 11,9,, 11,79,9,,7 3,1,, 9, ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3,,9 1 13,7,39 1, 11,3,9,71,19 3,19, 3, 9 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV, 3, 9,1 1 7, >,,,77 11,3,3,7,9,1,1 9, 1, 1,1 13 1,7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3, 9,1 1,7,,71 11,7,9 3,,9,3 1,3,91 1,1, 9 1 ÖVF 3: 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren W 7,,1, , >,39 <,1,,9 <,7,3,, 17, 1, 1 19, ÖVF 3: 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,9,7 1,1 <,1 1,,9 <,7 <,1,,37 17,1 1, 9 17 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren NNW,,1,3 1 7,7 > 9, <,1,,79 <,7,9,3,3 17,, 1,1,3 19 1,3 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,, 1 9,9 <,1,39,3 <,7 <,1,3, 1,3,9 1,7, 7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 9,9 7, 1 7,7 >,3,19,71 9,9 <,7 <,1,19,3 17,1, ,3 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 9, 7, 99,7,19,1 1, <,7 <,1,19,3 17,, 17 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SW 1, 1,,3 1, 1,7 <,1,,79 <,7 <,1,,33 17,1 17,,7, ,7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1,, 1 1,79 <,1,97,7 <,7 <,1,11, 11,3 17,71, 1, 1 33 ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander S 1, 17,, ,7 1,79,19,77,1 <,7 <,1,1,1 1,3 1,,3 1,3 1, ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,,7 1 1,3,1 1,,79 <,7 <,1,13,,71 1,9, 1, 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO 9, 17,,37 1,7 1,,19, 9, <,7 <,1,1,7 1,7 17,3,,9 1 19,1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 17,,3 13 1,1,19, 7, <,7 <,1,1, 19,9 9,9 1,7, 7 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Per Olsson , 1,,9 9, 9,,3,7 1,9 <,7 <,1,1,7,, ,9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Per Olsson , 1,, 9 9,3,3 1, 1,9 <,7 <,1,1,3 1,7 3,19 19 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander E 7, 1,, 9 7, > 1,7,3,9 1,,7,7,71 1,3 17,1 11,1, 3,11 1 7, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,, ,3,3, 1,1,7,71, 1, 17,1 1,, 1,93 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander SW,, 7,3 9, 11,7, 1, 13,93,3 3,1 1,1,71, 13,7,1 1, 3, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,, 7, 9 11,9, 1,13 13,93,3,9 1,7 3,71, 1,9 1,7 1,1 3 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO,, 7,19 93, 1,33, 1,3 1,9,71 1,71 1,3 1,79,7 1,3 1,3 1,9 33,9 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,, 7, 9 19,, 1, 1,3,,7 1,1 7,79, 9,99 1,17,7 1 Om > vattendjup Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l 1

22 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV 9,,, 9 3, 9,9, 1, 1,,,,,9,9 3, 3,9, 9 1 1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,, 9 9,99,,9 1,,,1,,1,71 3,,31 1,7 7 3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren O 1,,9 9,3 97, >,,,7 11,79,3 3,79 1,,1 3,7 3,7 1,11,3 1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 11-11, 1, 9,3 1,1,,1 1,1,,7 1,,7,1 1, 1,3, 1 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 13-1 SV 3, 3,, 9, 9,77, 1,1 17,,,,93,3 3,7,7 9 1,9 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 13-1, 3, 7, 9 11,3, 1, 1,7,3 19,9,,7 3,3 1,9 17 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV, 3,,93 11,3 >,,,77 1,3,, 1, 7, 3,7 1, 1,99 1,1 17,1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 1-111, 3, 9,1 13,3,,9 1,1,3 1,71,93 1,7 9,9,1 1,7, ÖVF : 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9 WSW, 7,, 19,1 > 7, <,1,77,7,71,, 1,31, 3,11,1 ÖVF : 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9,,9 9, 11,39 <,1, 3,7,1 1,7,,1, 1,1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9 ENE,,,37 11,9 >,91 <,1, 7,1,7,,3,9,1 7,31 1,, 1 7 1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9,,9,3 1 9,3 <,1,,,7 1,9,7 1,3, 1,1,1,9 7 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SW, 1,3, 113, >,1 <,1,1, <,7 <,1,,3 19,9, ,3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 97-93, 9,,17 17, <,1,,3 <,7 <,1,,3 17,,7 <1 3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9 WSW, 1,,9 11, 1,13,3,7 1,71 <,7 <,1,,3 1, 1,9,,3 1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9, 1,,9 1 1,11,19,77 1,71 <,7 <,1,7,3 1,71 19, 3,33,3 3 ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 1-1 7, 17,1,1 1, 1,1,19,9 7, <,7 <,1,3,,71 17,9,9 1,1 7, ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 1-1, 1,,7 1 11,,19,9 7, <,7 <,1,11, 1,3 9, 3, 1,3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO, 17,, 9, 1,,9 1,3 1,3 <,7 <,1,3,7,71 1,1,9 1,9 7 9, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-1, 17,, 11 11,7,3 1,3 9,9 <,7 <,1,1,7 19,9 1,3,1 3, 7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson O, 1,,7 99,,9,1 1, 31,7, 17,,93 19,9,71 19, , ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson 1-1, 1,7,19 9 9,,19,71 1,3,1 1,3 1,1,71, 3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-11 O, 1,, 9, > 1,,3,97 1,9,1 3,3,1,1,71 1,,3,11 3 7,3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-11, 1,,3 9 1,7,3,77 1,9,1,3 1,1,71,1 1,7,9,3 3 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-11 SW,,3 7, 97, 1,, 1, 13,7,3 1,71 1,3 3,,1 1, 1,7 1,1 1 1,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-11,,3 7, 9 1,1, 1, 13,7,3 1,7 1, 3,3, 1,9 1, 1,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO 7,, 7, 9, > 1,, 1, 1, 1, 3,7 1,,7, 1,71 1,7 1,1 3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,, 7,33 9 1,9, 1,3 1,9,93 3, 1,1,93,71 11,9 1,,7 1 Om > vattendjup Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l

23 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Om > vattendjup Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV 9,,,7 97,9 > 9,7, 1, 11,7, 3,1,9,7,9 13,3 1,,9 1 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,, 97 9,7, 1,13 11,7, 3,1,9,3,1 1,93 1,, 3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,9 9,39 99, >,7,,7 1,1,3,71,93 7,7,9, 1,9, 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1, 9, 1,7,,77 1,1,,,93,93,9 7,11 1,17,9 1 9 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 93-9 SV 3, 3,, 11 3,1 > 9,1,,7 17,1,7,71 1,,9,71,77 9 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3,,7 99 1,,,77 1,,3,93,3,71, 1,1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 13-1 SV, 3, 9,1 13 3,1 >,, 1,39 1,,3,93 1,,3, 1, 1,77 1,1 7 3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3, 9,1 1,,,71 1,,3, 1,7,3 1,3 11, 1,9 1,1 7 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-91 W, 7, 9, 11 3, >, <,1,1,3,71 7,,93 9, 9,9,77 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,1 9, 11,1 <,1 1,3 3,3,7 3,9,,,9 1,3 3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 7-99 E 1,,,3 11,9 >,79 <,1,,3 <,7 <,1,,3 17,1, 1,,9 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,1,37 11,3 <,1,,71 <,7 <,1,,3 17,1 1, 1,9, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-91, 1, 7,93 17,9 > 7,91 <,1, 9, 1,71 <,1 3,1,7,71 1, 1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1,, ,9 <,1,,7 1,9 <,1,3 3,71,,3 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 3-99 WSW, 1,,7 13 3, >,1,3,9 17,,7,,71 7,93 3,,7 7, 7, 11 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1,, 1 1,1,3 1,,7 <,7,9,37, 17,1 1,1 1, 1, 1 1 ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,, 9 3, 1,3,,9 7,1 <,7 <,1,,,71 17,,9 1,9 3 ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,,7 1 11,,19,,7 <,7 <,1,,, 1,9 1,1,9 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander SO 7, 17,, 93, 1,,3 1, 9, <,7 <,1,,1,1 11,3 1,9 1,1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-9 3, 1,,17 1 1,1, 1,,1 <,7 <,1,,33, 1,7 1,9,9 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson O, 1,,39 9 3,1,,3 1,3 33,93, 11,3 3,3 1,,, 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson , 1,, 9 9,11,3 1,3 1,9,9 1,1,1 3,,9, 3 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander O, 1,, 9 3, > 1,,3,1 13,1,1,79,79,79, 1,7,7 3,19 33 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,,9 79 1,1,3,9 13,1,1,,71,79, 1, 1,9,3 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-9 SW,, 7,3 99 3,1 > 9,, 1, 1,7,93, 7, 1,79 31,3 11,31 1, 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander ,, 7,3 9 9,, 1,3 1,7,93 1,93,7 11,3 3,71 1,1 1, 1,1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NO,, 7,3 9 3, > 1,1, 1,19 1,7 1,7 1, 1,1 1,3 3,71 11,3 1,1 1,1 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-9 3,,1 7, 93 1,, 1,1 17,1 1, 1, 1,9 1, 7,1 1,79 1,1,9 Prim. Prod., mg C/h l 3

24 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Om > vattendjup Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9 SV 1,,7, 9,1 > 9,7, 1,39 1,71,,79,3 3,7,71 1,9 1,3, ,1 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 9-9,,7,7 97 9,7,,9 1,71,,79,33 3,7, 1,7 1,, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 3- O,,7 9,7 1,7 >,,, 1,1,3 3,93,9,7 1,3,1 1,3,9 7, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 3-,,3 9,9 11,,,1,7,9 3,9,,11 1,3 9, 1,,9 7 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 1-3 SV, 3,, 99, > 9,,,7 1,3,9,79,9 3,3, 1, ,7 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 1-3, 3,, 9 1,,,9 9,,9,71,7 3,7,, 31 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV, 3, 9, 1, >,37,39, 9,9,1,,1, 19,9 9,1 1,, , ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 91-99, 3,7 9, 11,7 <,1,,3 <,7,,3, 17,,3 1,,7 1 ÖVF : 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren W 3,,,9 11,9 >,3 <,1,1 3,3 <,7 <,1,33, 1,7,7 1,7 ÖVF : 17-- Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,, 1,3 <,1, 3,39 <,7 <,1,9, 17,1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 73-7 E 3,,, 1, >,1 <,1, 7,1 <,7 <,1,9, 1,7 7,3 1,3,9 3 1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 73-7,,9, 1,7 <,1,,7 <,7 <,1,,3 17,1 1,3 1,1, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren SW, 11,3, 11, > 7,9 <,1,,3 <,7 <,1,3,7 1,7, 7 1,9 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 73-7, 11, 7,9 1, <,1,9 3,93 <,7 <,1,,7 1,7,7 ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren W, 1,, 1,9 > 9,73,,9,7 <,7 <,1,3,7 1,7 1,13,,3 1 3, ÖVF : Weste Nylander & Fredrik Lundgren 71-73, 1,, 1 1,9,9,7,79 <,7 <,1,31, 1,1, 1,7,9 1 ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 7-17, 1,,97 1,3 9,1,9,71,79 <,7 <,1,19,3 17,1,7 1,, 3 1, ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 7-17, 1,, 1 1,,9,1,7 <,7 <,1,1, 17,1 13,9,, ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander SO 9, 17,7,3 1,1 9,1,9, 9,9 <,7 <,1,1,3 19,9 1,1,7 1,9 1 31, ÖVF : Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander 73-79, 17,,3 11 9,,9,7 9,9 <,7 <,1,1,7 19,9 1,,7,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson 7-7 V, 1,9, 97, > 9,1,39 1,1 13,93 <,7 <,1,1,3 1,7 1, ,9 ÖVF : Fredrik Lundgren & Per Olsson 7-, 1,9, 9 9,11,3 1,19 13,93 <,7 <,1,1,3 1,7 1,3 1 3 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-1 E, 1,,9 9,9 9,,3,77 1,1 <,7 <,1,,37 17, 13,,,3 1 3, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-1, 1,,3 9 9,,3, 1,1 <,7,1,,,9 1,,,1 1 1 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-1 SW,,3 7, 9, 9,13, 1,13 13,7,3 1,3 1,1,93,1 17,9,1 1, 13 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-1, 7,7 7,3 93 9,, 1, 13,7,3,93,,1 1,3,97, 1,3 7 ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander NE 7,,1, 1, Mörkt, siktdj 1,, 1,3 1, 1,1,3,9,19 1,3 1,3 1,,9 1 1, ÖVF : Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-77,, 7,9 1 11,, 1,19 1, 1,,,,71, 1,13 1,7,9 3

25 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vindriktning Vindhastighet Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Om > vattendjup Salthalt PSU PO-P Tot-P SiO3-Si NO-N NO3-N NH-N DIN Tot-N POC PON Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV,,,9 9 7,3 > 1,, 1,39 1,71, 3,,, 1,7,1,, ,3 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren ,,7, 9 11,, 1,3 1,3, 3,1,,3 19,9 9,1 1,9,7 7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren N 3, 1, 9,7 1 7, >,31,,9 9,,3 3,,1,7,71,7 1,, <1,7 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 1,1 9,9 11,,, 9,,3,7,,99,9 7,1 1,9,3 1 ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren SV, 3,3, 99 3,9 1,,3,97 7,,9,,37, 1,3 9,1 1 1, ÖVF 3: Weste Nylander & Fredrik Lundgren , 3,3,7 9 1,,3 1,19 9,9,3,,7,93 37,1 7, 1 9 ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl SSV, 3,, ,3 >,,, 1,1,9,3,,1,,7 1,7 1,3 1 1, ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl , 3, 9, 13 9,9,,71 11,3,3 3,7,,3,1 1, 1,,9 3 7 ÖVF 3: 17-- Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl S,,9 9,1 11 7, >, <,1,7 1,3 <,7 <,1,,31 17,1,7 9 1, ÖVF 3: 17-- Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl , 7, 9,9 11, <,1,9 1,79 <,7 <,1,,1,,9 7 3 ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl NE,,,11 1 7,7 > 1,7 <,1 1,, <,7 <,1,,7 1,7, 1,7, , ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl ,,7, 13 11,37 <,1,1 3,1 <,7,,9 3,,1,1 1,, ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl 1-11 N, 1,1, 17 7,, <,1,1,1 <,7 <,1,1,3 17,, 9 1,1 ÖVF 3: Weste Nylander & Rebecca Ljungdahl ,, 7,1 97 1,7 <,1 1, 7,1 <,7 <,1,1, 1,71 1,93 13 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander S, 1,1, 1, 1,,1,1 7, <,7 <,1,1, 1,71 17,, 1, , ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,1, ,,1 1,19,79 <,7 <,1,19,3 1,1 3,,1, 1 ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander S, 17,, 11 7,1 11,7,19,7 7,1 <,7 <,1,1,7 17,,9 1,9,9 1 3, ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,, 1 1,,9, 7, <,7 <,1,3, 19,9 11,1 1,1 1,9 1 9 ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander V, 17,,9 97 7, 1,,1,,79 <,7 <,1,3,7 17,1, 3, 1,1 7, ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 17,,73 9 1,33,19,97 7,1 <,7,9,,9 1,71 13,9,33 1,1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Anders Sjölin 3-9 V, 1,, 99,1 1,3,39 1,13 1,71,7 1,3 1,7,7 1,3 3, , ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Anders Sjölin 3-9 7, 1,, 9 1,7,3 1, 1,,7 <,1 1,7 1,1,71, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 13-1 SE 7, 1,,7 93,9 1,37,3, 1,1,7 1,3 1,9,79 1,7 9, 1,91, ,7 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander , 1,3,3 9 1,7,3,9 1,,3 19,9 1,79 1,3 37,1 1,39, 1, ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander S,, 7,31 9 7, 11,73, 1, 13,7,3,1 1,9 3,, 1,3 1,7 1,1 1 3, ÖVF 3: Rebecca Ljungdahl & Weste Nylander , 7, 7,1 93 1,7, 1, 13,1,3, 1,3,, 1, 1,7,7 1 ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 NO,,3 7,9 93,9 13,,9 1,39 3, 1,1 7,7,3 1, 1,,93 3, 1,3 19 1, ÖVF 3: Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 7,,, 93,7,,9,93,3,7 1,3,93 19,9,,7,9 1

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 7-3-7 ÖVF Rapport 7: ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 15-3-7 ÖVF Rapport 15: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB -- ÖVF Rapport : ISSN -9 SE-37-79- Rosenhällsvägen 9 S- 9 Härslöv -77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se Innehållsförteckning

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2012-15 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI SMHI 2012-03-29

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2011-19 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 Hydrografi Författare: Anna Edman, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI SMHI 2011-04-04

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull.

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull. Från: Åsa Larsson Till: Registrator Ärende: Fwd: NVSKK januari Datum: den 26 januari 17:54:45 Bilagor: NVSKKjan17.pdf NVSKKjan17.xls Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 26-36 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Hydrografi Författare: Arne Svensson, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Toxicon AB SMHI 26-6-7 ÖVF Rapport 26:2 Rapport Författare:

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet. Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2007-16 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Toxicon

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2008-27 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2007 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Sverker Hellström, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Toxicon

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 ÖVF RAPPORT 21:1 ÖRESUNDS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÖVF RAPPORT 21:1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Rapporten är sammanställd av Bo Leander Författare: Hans Alexandersson, SMHI Lena Carlsson,

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2008

Årsrapport Hydrografi 2008 Rapport Nr. 2009-6 Årsrapport Hydrografi 2008 Helma Lindow Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, Sunningesundsbro Uddevalla, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare:

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2009-25 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2008 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Miljöövervakning i Mälaren 2002 Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018 Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport Oktober 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober 18... 1 Vad mäter

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund

Läs mer

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,

Läs mer

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN 16540204 SWECO ENVIRONMENT AB PER HOLMLUND HANNAH STYF Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från årets samordnade recipientkontroll i nedre Ångermanälven. Under 2016 har vattenprovtagningar

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer