ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Transkript

1 SWECO ENVIRONMENT AB PER HOLMLUND HANNAH STYF

2 Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från årets samordnade recipientkontroll i nedre Ångermanälven. Under 2016 har vattenprovtagningar utförts enligt gällande kontrollprogram, i augusti och november. Statusprovpunkterna är representativa för hela vattenförekomsterna, till skillnad från påverkanspunkterna vars syfte är att beskriva de enskilda verksamheternas belastning. Från statuspunkterna finns en lång serie recipientdata medan påverkanspunkterna hittills provtagits vid endast två tillfällen. Det är viktigt att förstå att spädning av utsläpp i en punkt närmare en utsläppskälla varierar kraftigt över tid. Recipientdata från påverkanspunkterna presenteras därför i rapporten utan någon utförligare analys. Status för kvalitetsfaktorn näringsämnen var hög i samtliga statusprovpunkter förutom i provpunkt 65 (Södra sundet), där status var god. Zink och koppar uppvisar, utifrån preliminära resultat inte god status i någon av provpunkterna (status- och påverkanspunkter). Bottenvatten i Bollstafjärden uppvisar flerårig syrebrist. Syrgashalten har under perioden minskat signifikant. Syrgashalten i Ramöfjärden har minskat signifikant under perioden Bottensubstrat i anslutning till Kattastrands utsläppsrör och Ålands fisk kassodling avviker från omgivande botten. Påverkansområdet utgör ca 3600 respektive 3500 m 2.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Material och metoder Fältarbete Förändringar av halten näringsämnen och syrgas över tid Uppmätta recipientdata 2016 och statusklassificering av alla provpunkter Förändringar av bottensubstrat och en fördjupad påverkansanalys av kvalitetsfaktorn näringsämnen 4 3 Resultat Vattenkemi i SRK Ångermanälvens statusprovpunkter över tid ( ) Näringsämnen Syrgashalt Vattenkemi i statuspunkter och påverkanspunkter Referens (0) Ramöfjärden (statuspunkt 25) Bollstafjärden (statuspunkt 9 och påverkanspunkt) Kramforsfjärden (statusprovpunkt 15 och påverkanspunkt) Södra sundet (statusprovpunkt 65 och påverkanspunkt) Älandsfjärden (statuspunkt) Storfjärden (statuspunkt 701 och påverkanspunkt) Statusklassning av alla provpunkter Näringsämnen Metaller Syrgashalt 17

4 3.4 Fördjupad påverkansanalys för Kattastrand ARV, Mondi Dynäs (Väja), Malmbergskajen (VA), Öd ARV och Ålands fiskförädling Kattastrand avloppsreningsverk Mondi Dynäs (Väja) Öd avloppsreningsverk Ålands fiskförädling Malmbergskajen 33 4 Slutsatser av recipientkontrollen Referenser 36

5 1 Inledning Sweco Environment AB har på uppdrag av gruppen för samordnad recipientkontroll i nedre Ångermanälven (fortsättningsvis refererad till som SRK Ångermanälven) utfört vattenprovtagningar och analyser i enlighet med nytt kontrollprogram (1). SRK Ångermanälven omfattar följande medlemmar: Härnösand Energi & Miljö AB, Kramfors kommun, Mondi Dynäs AB, SCA Timber och Ålands fiskförädling AB. Under 2016 har två provtagningar utförts, i augusti och november. Det samordnade recipientkontrollprogrammet omfattar sju statusprovpunkter och fyra påverkanspunkter. Statusprovpunkter avser att motsvara vattenförekomstens generella miljöstatus. Statusprovpunkternas position är antagen från tidigare versioner av SRK Ångermanälvens KP. Påverkanspunkterna har lokaliserats till närområdet för de verksamheter som bedömts vara i behov av löpande recipientprovtagning (Tabell 1). Påverkanspunkterna i det nya kontrollprogrammet kommer på sikt att göra kopplingen mellan verksamheterna och recipienten tydligare. Årsrapportens resultat kan indelas i fyra delar, den första presenterar koncentrationen av näringsämnen och halten tillgängligt syre i recipientkontrollprogrammets statusprovpunkter över tid ( ). Den andra presenterar det gångna årets uppmätta koncentrationer av näringsämnen, metaller och tillgängligt syre, i statuspunkter och påverkanspunkter. I den tredje delen presenteras statusklassificering av uppmätta data i enlighet med Havs och Vattenmyndighetens bedömningsgrunder (3) för näringsämnen, metaller och syrgashalt. I den sista delen beskrivs Kattastrand ARV, Mondi-Dynäs, Öd ARV, Malmbergskajen och Ålands fiskförädling, påverkan på bottensubstrat och anspråk på kvalitetsfaktorn näringsämnen, i förhållande till hela vattenförekomsten. 2 Material och metoder 2.1 Fältarbete Vattenprovtagningar utfördes i augusti och november Vid båda tillfällena inhämtades vattenprover från alla provtagningsstationer i kontrollprogrammet (Tabell 1; Figur 1). Vattenprover togs med Ruttnerhämtare från 0,5 m djup och med bottenvattenhämtare från < 1 m ovan botten. Proverna skickades omgående till Eurofins 1(36)

6 Environment AB för analys av näringsämnen (endast i prover från 0,5m djup) och metaller etc. (Tabell 2). Syrgas-, temperatur och salthaltsprofiler inhämtades med en STD/CTD SD204 för stationer med ett större djup än 20 m och med en insitu för grundare stationer. Vid några av stationerna användes båda sensorerna, för att säkerställa likvärdig datainsamling. Tabell 1. Koordinater för kontrollprogrammets provtagningspunkter (SWEREF99 TM). Provpunkt X-koordinat Y-koordinat Verksamheter Referens statuspunkt (0) Bollstafjärden statuspunkt (9) Mondi Dynäs (Väja) Bollstafjärden påverkanspunkt Kramforsfjärden statuspunkt (15) Kramforsfjärden påverkanspunkt (13) Ramöfjärden statuspunkt (25) Storfjärden statuspunkt (701) Storfjärden påverkanspunkt Älandsfjärden referens Södra sundet statuspunkt (65) Södra sundet påverkanspunkt Malmbergskajen Öd ARV Ålands fiskförädling Hemab (Kattastrand ARV) 2(36)

7 Figur 1. Karta över provtagningspunkter i Nedre Ångermanälvens kontrollprogram. Tabell 2. Analyserade parametrar. Totalkväve (tot-n) Totalfosfor (tot-p) Nitrat (NO3-N) Nitrit (NO-2-N) Ammonium (NH4-N) Fosfatfosfor (PO4-P) Konduktivitet DOC Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) 3(36)

8 2.2 Förändringar av halten näringsämnen och syrgas över tid Totalfosfor, totalkväve och syrgashalt, uppmätta i statusprovpunkterna under de senaste 13 åren, analyserades för att undersöka eventuella förändringar av Ångermanälvens vattenmiljö över tid. Data analyserades med linjär regression och ANOVA i mjukvaran SPSS Statistics, IBM. 2.3 Uppmätta recipientdata 2016 och statusklassificering av alla provpunkter Koncentrationen av näringsämnen och metaller som uppmätts under 2016 jämfördes mellan status- och påverkanspunkterna (ingen statistik utfördes). För kvalitetsfaktorn näringsämnen (ingående parametrar: totalkväve, totalfosfor, löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor) statusklassificerades samtliga statusprovpunkter i enlighet med HVMFS 2007:4, utifrån recipientdata från Kvalitetsfaktorn näringsämnen statusklassificerades till en av fem kategorier: dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Även påverkanspunkterna statusklassificerades men p.g.a. få data (endast en sommar och en vinterprovtagning) är tillförlitligheten för dessa klassningar låg. För de uppmätta särskilda förorenande och prioriterade ämnena (Tabell 2) statusklassificerades alla provpunkter i enlighet med HVMFS 2015:4. För ämnen vars recipientkoncentration faller under det beslutade gränsvärdet uppnås god status medan de som överskrider gränsvärdet ej uppnår god status. Syrgashalt i referensprovpunkterna statusklassades enligt bedömningsgrunderna medan uppmätt syrgaskoncentration i påverkanspunkterna endast jämfördes mot gränsvärdet för hög status (3,5 ml O2/l). 2.4 Förändringar av bottensubstrat och en fördjupad påverkansanalys av kvalitetsfaktorn näringsämnen Med hjälp av sidoseende sonar undersöktes verksamheternas utsläppsposition och närområdet kring dessa. Utifrån scanningsbilderna beräknades sedan den bottenarea som påverkas av verksamheternas utsläpp i form av ett förändrat bottensubstrat. Ett förändrat bottensubstrat innebär förändrade livsbetingelser för bentiska arter som kan leda till både positiva och negativa förändringar i artabundans och artsammansättning. 4(36)

9 För att beskriva en verksamhets anspråk på kvalitetsfaktor näringsämnen, sett till hela vattenförekomsten, användes en tidigare upprättad hydrodynamisk modell, där utsläppens spridningsmönster har modellerats i programvaran Telemac-Mascaret (Sweco, 2016). Modelleringen baserades på uppmätta data av bl.a. djup, flöden, skiktningar och vindförhållanden samt uppgifter om större verksamhetsutövares utsläpp i området. Det totala anspråket motsvarar den volym och procentuella andel som försämras till en för vattenförekomstens underliggande statusklass. Volymberäkningarna utgick från den ekologiska kvoten (EK-värdet) för näringsämnen i statusprovpunkten närmast verksamheten. 3 Resultat 3.1 Vattenkemi i SRK Ångermanälvens statusprovpunkter över tid ( ) Näringsämnen Halten totalkväve och totalfosfor i Ångermanälven tycks fluktuera över åren, med generellt lägre uppmätta halter kring 2007/2008 och 2015/2016 och något högre halter kring 2005 och Under perioden har halten totalkväve haft en statistiskt signifikant ökning i statusprovpunkten Referens (0) (p < 0,05). Högst medelkoncentration av totalkväve under perioden har uppmätts i provpunkt 65 i Södra sundet. Skillnaden i totalkvävehalt mellan provpunkt 65 och övriga provpunkter var också statistiskt signifikant (p<0,001). Medelvärdet för totalkväve var signifikant högre i provpunkt 65 i Södra sundet än i någon av de andra statusprovpunkterna, 260 ± 60 µg/l jämfört med 206 ± 40 µg/l (provpunkt 25) 220 ± 50 µg/l (provpunkt 9) (medel ± SD) (Figur 2). Södra sundets provpunkt (65) har under perioden haft en signifikant högre halt totalfosfor än alla andra statusprovpunkter, 12 ± 1 µg/l jämfört med mellan 7 ± 1 9 ± 1 µg/l (medel ± SD) (Figur 3). 5(36)

10 Totalkväve (µg/l) Referens (0) 0,5m Bollstafjärden (9) 0,5m Kramforsfjärden (15) 0,5m Ramöfjärden (25) 0,5m Södra sundet (65) 0,5m Storfjärden (701) 0,5m Linjär (Referens (0) 0,5m) Linjär (Bollstafjärden (9) 0,5m) Linjär (Kramforsfjärden (15) 0,5m) Linjär (Ramöfjärden (25) 0,5m) Linjär (Södra sundet (65) 0,5m) Linjär (Storfjärden (701) 0,5m) Figur 2. Uppmätta halter av totalkväve i SRK Ångermanälvens referensprovpunkter åren Sommar- och vintervärden inkluderade. 6(36)

11 Totalfosfor (µg/l) Referens (0) 0,5m Bollstafjärden (9) 0,5 m Kramforsfjärden (15) 0,5m Ramöfjärden (25) 0,5m Södra sundet (65) 0,5m Storfjärden (701) 0,5m Linjär (Referens (0) 0,5m) Linjär (Bollstafjärden (9) 0,5 m) Linjär (Kramforsfjärden (15) 0,5m) Linjär (Ramöfjärden (25) 0,5m) Linjär (Södra sundet (65) 0,5m) Linjär (Storfjärden (701) 0,5m) Figur 3. Uppmätta halter av totalfosfor i SRK Ångermanälvens referensprovpunkter åren Sommar- och vintervärden inkluderade. 7(36)

12 O 2 -halt (mg/l) Syrgashalt Syrgashalten i referensprovpunkterna Bollstafjärden (9), Kramforsfjärden (15) och Ramöfjärden (25) har under perioden varit signifikant lägre än i Södra sundet (65) och Storfjärden (701), med den lägsta syrgashalten i Bollstafjärden. Syrgashalten i Bollstafjärden och Kramforsfjärden har också minskat signifikant mellan (p < 0,05). Södra sundet och Storfjärden har varit väl syresatt under hela perioden. Provpunkten Referens (0) har inte inkluderats i figuren då den endast är ca 2 m djup och väl syresatt. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Bollstafjärden (9) 0,5 m Kramforsfjärden (15) 0,5m Ramöfjärden (25) 0,5m Södra sundet (65) 0,5m Storfjärden (701) 0,5m Linjär (Bollstafjärden (9) 0,5 m) Linjär (Kramforsfjärden (15) 0,5m) Linjär (Ramöfjärden (25) 0,5m) Linjär (Södra sundet (65) 0,5m) Linjär (Storfjärden (701) 0,5m) 8(36)

13 Figur 4. Syrgashalt i SRK Ångermanälvens referensprovpunkter åren Sommar- och vintervärden inkluderade. Provpunkt Referens (0) är inte inkluderad. 3.2 Vattenkemi i statuspunkter och påverkanspunkter Referens (0) Näringsämnen Koncentrationen av totalkväve, totalfosfor, ammonium och fosfatfosfor var högre vid provtagningen i november än i augusti (Figur 5-8). Metaller För koncentrationer av uppmätta metaller, se Tabell 4. Syrgas Syrgashalten var likt tidigare år hög, 13 mg O2/l (Figur 9) Ramöfjärden (statuspunkt 25) Näringsämnen Av de uppmätta näringsämnena var ammoniumkoncentrationen högre i november jämfört med i augusti (Figur 7) medan totalkvävehalten var högre i augusti än i november (Figur 5). Halten totalfosfor var oförändrad mellan årstiderna medan fosfatfosfor låg under detektionsgränsen (0,5 µg/l) både i augusti och november (Figur 5-8). Metaller För koncentrationer av uppmätta metaller under 2016, se Tabell Bollstafjärden (statuspunkt 9 och påverkanspunkt) Näringsämnen I Bollstafjärdens statusprovpunkt (9) var halten totalkväve, totalfosfor och ammonium högre i november än i augusti (Figur 5-7). I Bollstafjärdens påverkanspunkt var halten totalkväve och ammonium högre i november än i augusti (Figur 5 & 7). Koncentrationen totalkväve i påverkanspunkten var 13 % högre än i statusprovpunkten i augusti medan den var 63 % högre i november (Figur 5). 9(36)

14 Totalkväve (µg/l) Totalkväve (µg/l) Halten totalfosfor i påverkanspunkten var 50 % högre än i statuspunkten i augusti och 10 % lägre i november (Figur 6). I november var halten ammonium 25 % lägre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten (Figur 7). (A) statusprovpunkt påverkanspunkt (B) statusprovpunkt påverkanspunkt Figur 5. A) Koncentrationen av totalkväve i alla statusprovpunkter (ljusröda staplar) och påverkanspunkter (mörkröda staplar) vid provtagningen i augusti B) Koncentration av totalkväve i alla statusprovpunkter (ljusblå staplar) och påverkanspunkter (mörkblå staplar) vid provtagningen i november (36)

15 Totalfosfor (µg/l) Totalfosfor (µg/l) statusprovpunkt påverkanspunkt ,5 8,1 5,4 8,5 7, ,1 2,5 12 2,5 statusprovpunkt påverkanspunkt ,6 8,9 8 6, ,8 10 Figur 6. A) Koncentration av totalfosfor i alla statusprovpunkter (ljusröda staplar) och påverkanspunkter (mörkröda staplar) vid provtagningen i augusti B) Koncentration av totalfosfor i alla statusprovpunkter (ljusblå staplar) och påverkanspunkter (mörkblå staplar) vid provtagningen i november (36)

16 Metaller Koncentrationen av zink var högre i påverkanspunktens bottenvatten jämfört med i statusprovpunktens, 3,5 µg Zn/l jämfört med 1,9 µg Zn/l. I ytvattnet var däremot halten zink lägre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten (Tabell 4). Syrgas Syrgashalten var låg i både statusprovpunkter och påverkanspunkten (Figur 9) Kramforsfjärden (statusprovpunkt 15 och påverkanspunkt) Näringsämnen I Kramforsfjärdens statusprovpunkt (15) var koncentrationen av totalkväve och totalfosfor högre i augusti medan ammoniumhalten var högre i november (Figur 5-8). I påverkanspunkten var istället koncentrationen av alla näringsämnen högre i november än i augusti (Figur 5-8). I Kramforsfjärdens påverkanspunkt var koncentrationen av totalkväve 11 % lägre än i statusprovpunkten i augusti men 86 % högre i november (Figur 5). Halten totalfosfor i påverkanspunkten var 16 % lägre än i statusprovpunkten i augusti men 109 % högre i november (Figur 6). Halten ammonium och fosfatfosfor var 20 % respektive 160 % högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten i november (Figur 7 & 8). Metaller I Kramforsfjärdens yt- och bottenvatten var koncentrationen av zink, koppar och nickel högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten. Koncentrationen av krom och bly var högre i påverkanspunktens ytvatten än i statusprovpunkten (Tabell 4). Syrgas Syrgashalten var högre i påverkanspunktens bottenvatten än i statusprovpunkten vid båda provtagningarna (Figur 9). 12(36)

17 Ammonium (µg/l) Ammonium (µg/l) statusprovpunkt påverkanspunkt statusprovpunkt påverkanspunkt Figur 7. A) Koncentration av ammonium i alla statusprovpunkter (ljusröda staplar) och påverkanspunkter (mörkröda staplar) vid provtagningen i augusti B) Koncentration av ammonium i alla statusprovpunkter (ljusblå staplar) och påverkanspunkter (mörkblå staplar) vid provtagningen i november (36)

18 Fosfatfosfor (µg/l) statusprovpunkt påverkanspunkt ,9 5,9 4,1 2,8 2,3 2 1,3 1 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0 Figur 8. Koncentration av fosfatfosfor i alla statusprovpunkter (ljusblå staplar) och påverkanspunkter (mörkblå staplar) vid provtagningen i november Vid augustiprovtagningen låg fosfatfosfor under detektionsgränsen (0,5 ug/l) i alla provpunkter (status- och påverkanspunkter) Södra sundet (statusprovpunkt 65 och påverkanspunkt) Näringsämnen I Södra sundets statusprovpunkt (65) var det endast fosfatfosfor av näringsämnena som uppvisade en årstidsskillnad, med en högre koncentration i november jämfört med i augusti (Figur 5-8). I påverkanspunkten var koncentrationen av totalfosfor och fosfatfosfor högre i november än i augusti medan halten av ammonium var lägre i november jämfört med i augusti (Figur 5-8). I Södra sundet var koncentrationen av totalkväve i påverkanspunkten 117 % och 78 % högre än i statusprovpunkten i augusti respektive november (Figur 5). Halten totalfosfor i påverkanspunkten var 38 % lägre än i statusprovpunkten i augusti men 23 % högre i november (Figur 6). Halten ammonium var 1194 % och 261 % högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten i augusti respektive november (Figur 7). I november var halten 14(36)

19 Syrgashalt (mg/l)) Syrgashalt (mg/l)) fosfatfosfor 20 % högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten medan den var oförändrad i augusti mellan provpunkterna (Figur 8). Metaller Koncentrationen av zink och koppar var högre i påverkanspunktens bottenvatten än i statusprovpunkten (Tabell 4). I ytvattnet var däremot koncentrationen högre i statusprovpunkten än i påverkanspunkten. statusprovpunkt påverkanspunkt statusprovpunkt påverkanspunkt Figur 9. A) Syrgashalt i alla statusprovpunkter (ljusröda staplar) och påverkanspunkter (mörkröda staplar) vid provtagningen i augusti B) Syrgashalt i alla 15(36)

20 statusprovpunkter (ljusblå staplar) och påverkanspunkter (mörkblå staplar) vid provtagningen i november Syrgas Syrgashalten i statuspunktens och påverkanspunktens bottenvatten var hög båda årstiderna (Figur 9) Älandsfjärden (statuspunkt) Näringsämnen Koncentrationen av totalkväve var högre i augusti än i november medan koncentrationen av totalfosfor istället var högre i november än i augusti (Figur 5 & 6). Halten fosfatfosfor i provpunkten var den tredje högsta uppmätta koncentrationen under året, näst efter Södra sundets status- och påverkanspunkt (Figur 8). Metaller För koncentrationer av uppmätta metaller, se Tabell 4. Syrgas Syrgashalten i Älandsfjärdens bottenvatten var hög, mellan mg O2/l, beroende på provtagningstillfälle och provpunkt. (Figur 9) Storfjärden (statuspunkt 701 och påverkanspunkt) Näringsämnen I Storfjärdens statusprovpunkt (701) var koncentrationen av totalkväve, totalfosfor och ammonium lägre i november än i augusti medan halten fosfatfosfor var högre (Figur 5-8). I påverkanspunkten var koncentrationen av totalfosfor och fosfatfosfor högre i november än i augusti medan koncentrationen av totalkväve och ammonium var högre i augusti än i november (Figur 5 & 7). I Storfjärdens påverkanspunkt var koncentrationen av totalkväve i augusti och november 9 % respektive 6 % högre än i statuspunkten (Figur 5). Halten totalfosfor i påverkanspunkten var 79 % lägre än i satuspunkten i augusti men 2 % högre i november (Figur 6). Halten ammonium i påverkanspunkten var 7 % lägre i augusti och 67 % högre i november, än den var i statuspunkten (Figur 7). Halten fosfatfosfor i november var 22 % högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten (Figur 8). 16(36)

21 Metaller I ytvattnet var koncentrationen av zink, koppar och nickel högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten. I bottenvattnet var koncentrationen av koppar och nickel högre i påverkanspunkten än i statusprovpunkten (Tabell 4). Syrgas Syrgashalten i statuspunktens och påverkanspunktens bottenvatten var hög (Figur 9). 3.3 Statusklassning av alla provpunkter Näringsämnen Samtliga provpunkter förutom Södra sundet och Älandsfjärden uppnår hög status för kvalitetsfaktorn näringsämnen. Näringsämnen i Södra sundets och Älandsfjärdens provpunkter klassades till god status. Lägst klassning fick Södra sundets påverkanspunkt (måttlig). Statusklassningen av påverkanspunkterna är dock inte tillförlitliga p.g.a. för få mättillfällen (Tabell 3). Det faktum att kväve ingår i bedömningsgrunderna för att beräkna status för miljökvalitetsfaktorn näringsämnen, i förhållande till att växtplankton i kustvattnet i nedre Ångermanälven är fosforbegränsade (N/P = 22), väcker frågan om bedömningsgrundernas tillämpbarhet i norrländska kustvatten Metaller Zink och koppar överskrider respektive gränsvärde i alla provpunkter och uppnår därför inte god status (Tabell 4) Syrgashalt Status för kvalitetsfaktorn syrgasförhållande var hög i samtliga provpunkter förutom i Bollstafjärden (9) där recipientdata tyder på flerårig syrebrist (Tabell 5). 17(36)

22 Tabell 3. Statusklassning av näringsämnen i SRK Ångermanälvens recipientprovpunkter ( för statusprovpunkterna). Provpunkt Vinter Sommar Årsmedel Status ( ) EKvärde EKvärde Status ( ) EKvärde Status ( ) Referens (0) 4,44 Hög 4,86 Hög 4,65 Hög Bollstafjärden (9) 4,38 Hög 4,84 Hög 4,61 Hög Bollstafjärden (påv)* 4,18 Hög 5,00 Hög 4,59 Hög Kramforsfjärden (15) 4,54 Hög 4,90 Hög 4,72 Hög Kramforsfjärden (påv)* 4,31 Hög 5,00 Hög 4,65 Hög Ramöfjärden (25) 4,30 Hög 4,91 Hög 4,60 Hög Södra sundet (65) 3,91 God 4,00 Hög 3,96 God Södra sundet (påv)* 2,70 Måttlig 3,33 God 3,01 God Älandsfjärden 4,38 Hög 3,06 God 3,72 God Storfjärden (701) 4,46 Hög 4,75 Hög 4,61 Hög Storfjärden (påv)* 4,43 Hög 4,94 Hög 4,68 Hög *= dataunderlag endast från 2016 innebär att statusklassningen inte är tillförlitlig. 18(36)

23 Tabell 4. Uppmätta metaller i yt- och bottenvatten i Ångermanälven samt gränsvärden för respektive metall (HVMFS 2015:4). Koncentrationer markerade med gult uppnår ej god status. Koncentrationer i fetstil innebär en högre koncentration i påverkanspunkten än i statusprovpunkten. Kursivt gränsvärde för koppar innebär att påverkanspunkten har ett annat gränsvärde än statuspunkten. Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Referens Krom Yta 3,4 0,10 Botten Zink Yta 1,1 1,8 Botten Koppar Yta 1,2 3,1 Botten Kadmium Yta 0,2 0,010 Botten Bly Yta 1,3 0,12 Botten Kvicksilver Yta 0,1 0,05 Botten Nickel Yta 8,6 1,5 Botten Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Ramöfjärden Krom Yta 3,4 0,18 Botten 0,50 Zink Yta 1,1 5,9 Botten 1,9 Koppar Yta 1,3 1,5 Botten 1,3 0,85 Kadmium Yta 0,2 0,021 Botten 0,050 Bly Yta 1,3 0,045 Botten 0,13 Kvicksilver Yta 0,1 0,050 Botten 0,050 Nickel Yta 8,6 1,6 Botten 0,85 19(36)

24 20(36) Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Älandsfjärden Krom Yta 3,4 0,50 Botten 0,50 Zink Yta 1,1 9,5 Botten 1,9 Koppar Yta 1,4 3,9 Botten 1,2 0,50 Kadmium Yta 0,2 0,050 Botten 0,050 Bly Yta 1,3 0,13 Botten 0,13 Kvicksilver Yta 0,07 0,050 Botten 0,050 Nickel Yta 8,6 2,0 Botten 0,50 Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Bollstafjärden Krom Yta 3,4 0,1 0,1 Botten 0,5 0,5 Zink Yta 1,1 18 6,6 Botten 1,9 3,5 Koppar Yta 1,3 4,0 1,9 Botten 1,3 0,89 0,5 Kadmium Yta 0,2 0,01 0,01 Botten 0,05 0,05 Bly Yta 1,3 0,11 0,01 Botten 0,13 0,13 Kvicksilver Yta 0,07 0,05 0,05 Botten 0,05 0,05 Nickel Yta 8,6 2,1 1,4 Botten 1,0 0,5 Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Kramforsfjärden Krom Yta 3,4 0,1 0,2 Botten 0,5 0,5 Zink Yta 1,1 3,7 35 Botten 1,9 3,9 Koppar Yta 1,4 (1,6) 1,3 7,9 Botten 1,3 0,5 0,9 Kadmium Yta 0,2 0,04 0,02 Botten 0,05 0,05 Bly Yta 1,3 0,04 0,3 Botten 0,1 0,1 Kvicksilver Yta 0,1 0,05 0,05 Botten 0,05 0,05 Nickel Yta 8,6 0,9 4,6 Botten 0,5 0,9

25 Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Storfjärden Krom Yta 3,4 0,5 0,5 Botten 0,5 0,35 Zink Yta 1,1 5,0 11 Botten 1,9 1,8 Koppar Yta 1,3 2,2 3,5 Botten 1,2 (1,3) 0,5 0,54 Kadmium Yta 0,2 0,05 0,05 Botten 0,05 0,035 Bly Yta 1,3 0,13 0,13 Botten 0,13 0,088 Kvicksilver Yta 0,1 0,05 0,05 Botten 0,05 0,05 Nickel Yta 8,6 0,85 2,3 Botten 0,75 0,67 Uppmätt koncentration (µg/l) Provmärkning Ämne Djup Gränsvärde (µg/l) Statuspunkt Påverkanspunkt Södra sundet Krom Yta 3,4 0,5 0,5 Botten 0,5 0,5 Zink Yta 1,1 7,8 4,4 Botten 1,9 5,9 Koppar Yta 1,4 1,6 1,4 Botten 1,3 0,9 1,9 Kadmium Yta 0,2 0,05 0,05 Botten 0,05 0,05 Bly Yta 1,3 0,13 0,13 Botten 0,13 0,13 Kvicksilver Yta 0,07 0,05 0,05 Botten 0,05 0,05 Nickel Yta 8,6 1,8 1,3 Botten 1,1 1,1 21(36)

26 Tabell 5. Statusklassning av kvalitetsfaktorn syrgashalt i alla provpunkter. Provpunkt Status ( ) Referens statuspunkt (0) Bollstafjärden statuspunkt (9) Bollstafjärden påverkanspunkt* Kramforsfjärden statuspunkt (15) Kramforsfjärden påverkanspunkt* Ramöfjärden (25) Södra sundet statuspunkt (65) Södra sundet påverkanspunkt* Älandsfjärden statuspunkt Storfjärden statuspunkt (701) Hög Flerårig syrebrist < 3,5 ml O2/l Hög > 3,5 ml O2/l Hög Hög > 3,5 ml O2/l Storfjärden påverkanspunkt > 3,5 ml O2/l *jämförelse av medel av uppmätta värden med gränsvärdet för hög status (3,5 ml O2/l) 3.4 Fördjupad påverkansanalys för Kattastrand ARV, Mondi Dynäs (Väja), Malmbergskajen (VA), Öd ARV och Ålands fiskförädling En fördjupad analys har utförts för Kattastrand ARV, Mondi Dynäs (Väja), Öd ARV och Ålands fisk. Området kring utsläpp från dessa verksamheter har bottenscannats i syfte att undersöka utsläppens lokala påverkan på bottensubstratet. Därtill har verksamheternas Hög Hög anspråk på kvalitetsfaktorn näringsämnen beräknats i förhållande till hela vattenförekomsten eufotiska zon (0-10m) Kattastrand avloppsreningsverk En lokal påverkan på bottensubstratet kan ses kring Kattastrands utsläppsrör, i form av en sedimentbulle. Vilken påverkan en substratavvikelse har på biota är oklart men kan innebära en lokal förändring av artsammansättning och artabundans (Figur 10). Påverkansområdet motsvarar 3600 m 2. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har god status på vintern i statuspunkt 65. Reningsverket Kattastrand sänker vintertid teoretiskt status närmast utsläppet till måttlig i 0,3 % av den eufotiska zonen (0-10 m) (Figur 11). Sommartid, då statuspunkten klassas till hög status, sänker reningsverket teoretiskt status till god i 52 % och till måttlig i 0,4 % av vattenförekomstens ytvatten (Figur 12). En förklaring till verksamhetens större anspråk sommartid ligger i statusprovpunktens EK-värde (4,00), som tangerar gränsen till god 22(36)

27 status. Det krävs alltså en mindre koncentrationsökning i recipienten för att sänka status en nivå på sommaren, från EK 4,00 till EK 3,99 än det gör på vintern (från EK 3,91 till 2,99). Figur 10. Kattastrand avloppsreningsverks utloppsrör och omgivande bottensubstrat. 23(36)

28 24(36) Status vinter Volym (m 3 ) % andel Hög God Måttlig ,3 % Otillfredsställande Dålig Figur 11. Kattastrand avloppsreningsverk, vinter på 8 m djup.

29 Status sommar Volym (m 3 ) % andel Hög God % Måttlig ,4 % Otillfredsställande Dålig Figur 12. Kattastrand avloppsreningsverk, sommar på 5 m djup. 25(36)

30 3.4.2 Mondi Dynäs (Väja) Kvalitetsfaktorn näringsämnen har hög status i statuspunkt 9, både vinter- och sommartid. Utsläpp från Väja pappersbruk sänker vintertid status närmast utsläppet till måttlig i 3 %, otillfredsställande i 2 % och dålig i 2 % av den eufotiska zonen (0-10m) (Figur 15). Sommartid, sänker utsläppen status till god i 1,5 %, måttlig i 1,2 %, otillfredsställande i 0,3 % och dålig i 0,2 % av vattenförekomsten (Figur 16). Status vinter Volym % andel Hög God % Måttlig % Otillfredsställande % Dålig % Figur 13. Bioreningen Väja, vinter på 2 m djup. 26(36)

31 Status sommar Volym % andel Hög God % Måttlig % Otillfredsställande ,3 % Dålig ,2 % Figur 14. Bioreningen Väja, sommar på 2 m djup. 27(36)

32 3.4.3 Öd avloppsreningsverk En tydlig påverkan på bottensubstratet kan ses kring Öd reningsverks utsläppsrör, i form av en sedimentbulle. Vilken påverkan substratavvikelsen har på biota är oklart men den kan innebära en lokal förändring av artsammansättning och artabundans (Figur 15). Kvalitetsfaktorn näringsämnen har hög status i statuspunkt 15 vinter- och sommartid. På vintern sänker Öds reningsverk status närmast utsläppet till god i 0,4 %, måttlig i 0,05 % och otillfredsställande i 0,001 % av den eufotiska zonen (0-10m) (Figur 16). Sommartid sänker reningsverket status till god i 0,01 % och till måttlig i 0,001 % av vattenförekomsten (Figur 17). Figur 15. Öd avloppsreningsverks utloppsrör och omgivande bottensubstrat. 28(36)

33 Status vinter Volym (m 3 ) % andel Hög God ,4 % Måttlig ,05 % Otillfredsställande ,001 % Dålig Figur 16. Öd avloppsreningsverk, vinter på 8 m djup. 29(36)

34 Status sommar Volym (m 3 ) % andel Hög God ,01 % Måttlig ,001 % Otillfredsställande Dålig Figur 17. Öd avloppsreningsverk, sommar på 8 m djup. 30(36)

35 3.4.4 Ålands fiskförädling Sonar undersökningen visar en ytlig substratavvikelse i anslutning till kassodlingen. Området motsvarar ca 3500 m 2. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har hög status i statuspunkt 701 både vinter- och sommartid. Fiskodlingen har en obefintlig påverkan på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattenförekomstens eufotiska zon (0-10m) (Figur 19). Figur 18. Ålands fisk odlingskassar och omgivande bottensubstrat. 31(36)

36 Status sommar Volym (m 3 ) % andel Hög God 0 0 % Måttlig 0 0 % Otillfredsställande 0 0 % Dålig 0 0 % Figur 19. Ålands fiskförädling, oförändrat mellan sommar och vinter. 32(36)

37 3.4.5 Malmbergskajen Lokala vind och is förhållanden under provtagningen medförde att substratavvikelsen vid utloppsledningen inte tydligt gick att kartlägga. Undersökningen kommer att fortgå vid våroch höstprovtagning. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har hög status i statuspunkt 9 vinter- och sommartid. På vintern sänker reningsverket teoretiskt status närmast utsläppet till god i 4 %, måttlig i 1 %, otillfredsställande i 2 % och dålig i 0,1 % av den eufotiska zonen (0-10m) (Figur 21). Sommartid sänker VA-utsläppet teoretiskt status till god i 0,2 %, måttlig i 0,05 % och otillfredsställande i 0,02 % av vattenförekomsten (Figur 22). Figur 20. Malmbergskajen (VA) utloppsrör och omgivande bottensubstrat. 33(36)

38 Status vinter Volym (m 3 ) % andel Hög God % Måttlig % Otillfredsställande % Dålig ,1 % Figur 21. Malmbergskajen (VA) 5m, vinter. 34(36)

39 Status sommar Volym (m 3 ) % andel Hög God ,2 % Måttlig ,05 % Otillfredsställande ,02 % Dålig Figur 22. Malmbergskajen (VA) 5m, sommar. 35(36)

40 4 Slutsatser av recipientkontrollen 2016 Status för kvalitetsfaktorn näringsämnen var hög i samtliga provpunkter förutom i provpunkt 65 (Södra sundet), där den var god. Zink och koppar uppnår inte god status i någon av provpunkterna. Bottenvatten i Bollstafjärden uppvisar flerårig syrebrist. Syrgashalten i Bollstafjärden har under perioden minskat signifikant. Syrgashalten i Ramöfjärden har minskat signifikant under perioden Bottensubstrat kring Kattastrands utsläppsrör och Ålands fiskförädlings kassodling avviker från omgivande bottensubstrat. Denna påverkan utgör ca 3600 respektive 3500 m 2. 5 Referenser 1 SRK Ångermanälvens recipientkontrollprogram, Sweco Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Föreskrift 2013:19. 36(36)