i Nordöstra Hälsingland

Transkript

1 Recipientkontroll i Nordöstra Hälsinglands vattendrag, sjöar och kustvatten år 2012

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gruppen för samordnad recipientkontroll i Nordöstra Hälsingland Hanna Almstedt, Hudiksvalls kommun Tel: E-post: hanna.almstedt@hudiksvall.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Omslagsfoto: ALcontrol AB Sven Thunéll Alf Engdahl Sven Thunéll Sven Thunéll Tel: E-post: sven.thunell@alcontrol.se Kransalgsamhälle på lokal GFJ3 (Foto: Sveriges Vattenekologer AB) Tryckt:

3 SAMMANFATTNING På uppdrag av Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Nordöstra Hälsingland har ALcontrol AB sammanställt och utvärderat resultat från recipientkontrollen under år Vattenkemiska undersökningar i vattendrag och sjöar genomfördes vid sju stationer vardera. I tre sjöar undersöktes också växtplankton och ytsediment. I kustvatten utfördes vattenkemiska undersökningar vid sju stationer och makroalger undersöktes vid åtta stationer. Vattendrag och sjöar Vattenflödena var högre än normalt jämfört med perioden Vattenföringen var också generellt sett något högre än år År 2012 transporterades ca 491 ton kväve och 14 ton fosfor ut till havet, beräknat som summan av transporterna från Gnarpsån, Norrsjöns utlopp, Harmångersåns utlopp, Hornån och Delångeråns utlopp. De arealspecifika förlusterna med avseende på kväve och fosfor var höga vid provpunkterna i Hornån. Övriga provpunkter uppvisade måttligt höga eller låga förluster av kväve och fosfor. De vattenkemiska resultaten i vattendrag och sjöar visade i stort på låga till måttligt höga halter av näringsämnen. I Hornån var dock halterna höga. Bedömd status med avseende på totalfosfor visade på hög eller god status vid merparten av provpunkterna. I Gnarpsån bedömdes statusen som måttlig och vid de båda provpunkterna i Hornån som dålig. Vid några provpunkter har halterna av fosfor minskat sedan början av 1990-talet, bland annat i Harmångersåns utlopp och i ytvattnet i norra delen av Hasselasjön. I Hornån har halterna av ammoniumkväve minskat sedan Uppmätta halter av klorofyll visade den senaste treårsperioden på god till hög status vid samtliga provpunkter i sjöarna. Färgtalen i vattendrag visade på måttligt till starkt förgat vatten. I sjöarna var vattnet mindre färgat, framför allt i Dellensjöarna. Generellt sett var färgtalen något högre 2012 jämfört med Jämfört med början av 1990-talet har färgtalen ökat vid flera provpunkter, bland annat i Svågan, Gnarpsån och i södra Dellen. Uppmätta siktdjup uppvisade god till hög status vid samtliga provpunkter i sjöarna. Största siktdjupen uppmättes i Dellensjöarna. Halterna av TOC var under perioden låg i Rolfstaån och hög i Gnarpsån och Hornån. I sjöarna var halterna låga till måttligt höga. I flera vattendrag har halterna av TOC ökat sedan början av 1990-talet. Sammantaget har syrgasförhållandena i sjöarnas bottenvatten varit goda, framför allt i Dellensjöarna. I norra delen av Hasselasjön och i Långsjön har dock syrefria eller nästan syrefria förhållanden noterats vid något eller några tillfällen den senaste treårsperioden. Uppmätta ph-värden har under perioden visat på svagt sura till neutrala förhållanden samt god buffertkapacitet. I Hornån har dock låga ph-värden uppmätts med svag till mycket svag buffertkapacitet. Resultaten för metaller i vatten visade på låga till mycket låga halter vid samtliga provpunkter där metaller analyserades. Endast koppar förekom i måttlig halt i Hornån. Även halten av zink var något förhöjd i Hornån jämfört Naturvårdsverkets förslag på gränsvärde. Utsläppen av fosfor och kväve från punktkällor (kommunala reningsverk) var överlag mycket små jämfört med beräknade transporter. I norra delen av Hasselasjön bedöms reningsverket ha en lokal negativ påverkan, med tidvis höga halter i bottenvattnet och låga syrgashalter. I Hornån kan utsläppen från uppströms liggande reningsverk, framför allt vid mycket låga vattenföringar, ha en signifikant betydelse för de halter av näringsämnen som kan uppkomma i vattendraget.

4 Resultaten från undersökningar av ytsediment visade på låga till mycket låga halter av kadmium, bly, kvicksilver och zink och måttligt höga halter av koppar, krom, nickel och arsenik. Inga höga halter noterades. Jämfört med det förslag på gränsvärde för zink som anges av Naturvårdsverket 2008, var dock zinkhalterna i de tre sjöarna högre. Undersökningen av växtplankton omfattade tre sjöar provtagna i augusti Sjöarna var Norra Dellen (D80), Södra Dellen (D100) och Storsjön (H95). Biomassan av växtplankton var liten i Norra Dellen (D80), mycket liten i Södra Dellen (D100) och måttligt stor i Långsjön. Potentiellt toxiska cyanobakterier hittades vid samtliga lokaler, men risken för långvariga algblomningar bedömdes som liten för alla tre sjöarna. TPI-värdet (Trofiskt Planktonindex) var mycket lågt i Norra och Södra Dellen samt lågt i Långsjön och ingen av de tre lokalerna bedöms vara försurningspåverkade. Vid statusklassning enligt Naturvårdsverket bedöms alla tre sjöarna ha en god näringsstatus utifrån resultaten Kustvatten Den sammanvägda näringsstatusen var god vid alla kuststationer förutom i Enångersfjärden (K293) och i Hudiksvallsfjärden (K152) där statusen var måttlig respektive otillfredsställande. Klassningen i Enångersfjärden låg dock precis på gränsen till god status. I Gårdsfjärden (K179) klassades statusen med avseende på klorofyll som otillfredsställande. I övriga stationer blev statusen måttlig eller god. Siktdjupen under sommarmånaderna 2012 varierade mellan ca 3 till 7 m. Status med avseende på siktdjup i Agöfjärden (K200) och Siviksfjärden (K286) klassades som god medan statusen i resterande stationer klassades som måttlig Inga låga syrehalter uppmättes under 2012 och statusen med avseende på syre klassades som hög vid alla stationer. Sett över en treårsperiod har dock mycket låga till låga halter uppmätts i Hudiksvallsfjärden (K152) respektive i Siviksfjärden (K286) under augusti Medelhalterna för de metaller där gränsvärden finns uppsatta (kadmium, bly, nickel, krom, koppar och zink) låg alla under det allmänna gränsvärdet vid vilken ingen effekt uppstår. För zink tangerade dock den uppmätta halten (8-9 µg/l) i februari det övergripande gränsvärdet. Inventeringen av makrofyter visade skillnader i samhällena på de tre vattenförekomsternas vegetationsklädda bottnar. Gårdsfjärdens ekologiska status bedömdes som otillfredsställande. Vegetationens djuputbredning var liten och antalet arter lågt. Agöfjärdens ekologiska status bedömdes däremot som god. Den bruna, fleråriga algen ishavstofs noterades som djupast på 13,5 m och båda lokalerna hade artrik och bältesbildande vegetation som täckte relativt stor del av de djupare bottnarna. Hudiksvallsfjärdens ekologiska status bedömdes som måttlig, baserat de vegetationsklädda bottnarna på tre lokaler. Den maximala djuputbredningen på transekterna varierade mellan drygt 7 och drygt 10 m djup men yttäckningen av flerårig vegetation var låg. ALcontrol AB, ALF Engdal (rapportskrivning) Sven Thunéll (kvalitetsgranskning rapport)

5 INNEHÅLL INLEDNING... 1 RESULTAT... 5 Väder... 5 Flöden... 6 Transporter och arealspecifika förluster... 7 Vattenkemi-Vattendrag och sjöar... 8 Växtplankton i sjöar Ytsediment i sjöar Vattenkemi-Kustvatten Makroalger-Kustvatten REFERENSER BILAGA 1-Lokaler och program BILAGA 2-Metodbeteckningar BILAGA 3-Analysresultat BILAGA 4-Vattenföring och transporter BILAGA 5-Utsläppskällor BILAGA 6-Växtplankton i sjöar BILAGA 7-Makroalger i kustvatten... 83

6

7 INLEDNING Uppdrag På uppdrag av Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Nordöstra Hälsingland har ALcontrol AB sammanställt och utvärderat resultat från recipientkontrollen under år Syftet med undersökningarna är att långsiktigt följa förändringar av vattenkvaliteten samt bedöma påverkan av utsläpp, markanvändning och luftföroreningar. Undersökningarna utfördes enligt gällande kontrollprogram, daterat Följande personer deltog i undersökningen: Sven Thunéll projektansvarig, sammanställning av data m.m. (ALcontrol Umeå) Ulrika Öström provtagning vattenkemi och bottenfauna (ALcontrol Umeå) Lillemor Sjögren provtagning vattenkemi och bottenfauna (ALcontrol Umeå) Per Wallenborg provtagning vattenkemi och bottenfauna (ALcontrol Söderhamn) Jenny Palmkvist rapportskrivning (Medins Biologi AB) Alf Engdahl rapportskrivning (Medins Biologi AB) Ina Bloch Växtplankton i sjöar (Medins Biologi AB) Anders Wallin et.al. makroalger i kustvatten (Sveriges Vattenekologer AB) Område Det undersökta avrinningsområdets sammanlagda yta omfattar ca km 2 och består av två delar, inlandsområdet med de större åarna Gnarpsån, Harmångersån och Delångersån samt kustområdet mellan Hudiksvall och Enånger (Figur 3). Skogsmark dominerar i hela avrinningsområdet (78 %) och åkermarksarealen är liten (4 %). Avrinningsområdet har en befolkning på ca personer varav ca bor i tätorter. Föroreningsbelastande verksamheter NÖ Hälsingland påverkas av diffusa utsläpp från framförallt skogsbruk och lufttransporterade föroreningar. Utsläpp från punktkällor sker från kommunala reningsverk, skogsindustrier samt jordbruksföretag. Näringsämnen och organiska ämnen tillförs även till vattnet från enskilda avlopp, dagvatten och skogsmark. Nedan listas kontaktuppgifter och kostnadsfördelning för medlemmar i den samordnade recipientkontrollen i Nordöstra Hälsingland år 2012: 1

8 2012 års undersökningar De vattenkemiska undersökningarna i vattendrag och sjöar 2012 omfattade baspaket vid sju stationer vardera (Figur 1). Vid en station i vattendrag och tre stationer i sjöar genomfördes också analyser av metaller i vatten. Vattenkemiska undersökningar i vattendrag har skett vid sex tillfällen under året och i sjöar vid fyra tillfällen (siktdjup vid tre tillfällen). Undersökningar av finsediment och växtplankton i sjöar har under 2012 genomförts vid ett tillfälle vid 3 stationer vardera. Vattenkemiska undersökningar i kustvatten genomfördes vid sju stationer (Figur 1). Analysomfattningen var förutom baspaket, även siktdjup, syrgas och klorofyll. Vid tre av stationerna analyserades också metaller i vatten. Provtagning och analys har skett vid fem tillfällen under året (siktdjup och klorofyll vid tre tillfällen). Vid ett tillfälle under 2012 undersöktes makroalger vid åtta stationer (Figur 2). Figur 1. Karta över provpunkter där kemisk-fysikaliska undersökningar gjorts Undersökningar av växtplankton gjordes i Norra och Södra Dellen samt i Storsjön (D80, D100 och H95). Undersökningar av finsediment gjordes i Södra Dellen, Storsjön och i Hasselasjön (D100, H95 och H43). 2

9 Hudiksvall Mynning Iggesundsån Iggesund Figur 2. Karta över provpunkter i kustvatten där makroalger undersökts Lokalförteckning med uppgifter från aktuellt kontrollprogram samt förteckning över medlemmar i gruppen för den samordnade recipientkontrollen redovisas i Bilaga 1. Metodbeskrivningar återfinns i bilaga 2. Kemisk-fysikaliska analysresultat redovisas i Bilaga 3. Tabeller för vattenföring, transporter och arealförluster återfinns i bilaga 4. Utsläppsdata redovisas i Bilaga 5. I Bilaga 6 presenteras undersökningar av plankton och i Bilaga 7 undersökningar av makroalger. Under 2012 har provtagning skett enligt det nya kontrollprogrammet daterat Vid några provpunkter har det vid något tillfälle under året inte tagits prover. Detta gäller vid nedanstående provpunkter i kustvatten: K152 i mars K179 i februari K190 i februari K200 i februari K286 i mars Orsaken till att provtagning inte kunde genomföras var att isarna vid ovan angivna platser och tillfällen bedömdes vara för farliga att gå ut på. Vid provpunkt K286 i februari provtogs inte femmetersnivån. Vid provpunkt H48 i Hasselasjön togs inget syrgasprov på bottenvattnet i oktober på grund av fel på provtagningsflaskan. 3

10 4 Nordöstra Hälsingland 2012

11 RESULTAT Figur 3. Vattnets kretslopp. Väder Uppgifter gällande lufttemperatur och nederbörd har hämtats via SMHI från den meteorologiska stationen i Hudiksvall. År 2012 var temperaturen normal under merparten av året. Januari, mars och november var dock varmare än normalt (Figur 4). Årsmedeltemperaturen för 2012 var 5,3 C. För perioden var medeltemperaturen 4,3 C. I Figur 3 åskådliggörs vattnets kretslopp. Temperatur ( C) Hudiksvall Hudiksvall medel ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -10 Figur 4. Månadsmedeltemperatur år 2012, samt normalvärden för perioden vid SMHI:s klimatstation i Hudiksvall. 5

12 Nederbörd (mm) Hudiksvall Hudiksvall medel ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Månadsnederbörd år 2012, samt normalvärden för perioden vid SMHI:s klimatstation i Hudiksvall. Nederbörden i Hudiksvall var större än normalt under år Framför allt i november och december föll mycket nederbörd, men också i maj och juli uppmättes betydligt större mängder än normalt (Figur 5). I februari och mars var nederbörden betydligt lägre än normalt. Årsmedelvärdet för nederbörden 2012 var 905 mm. Motsvarande värde för perioden var 634 mm. Flöden Under 2012 var vattenflödena högre än normalt (jämfört med ) i de provtagna vattendragen. Vid Norrsjöns utlopp (H120) var vattenföringen ca 20 % högre än normalt och i Svågan i Friggesund (D78) ungefär 15 % högre. För övriga stationer var vattenföringen mellan 3-13 % högre än normalt. Vattenföringen var också generellt sett högre än Nedan visas vattenföringen i de provtagna vattendragen samt provtagningstillfälle (Figur 6). För merparten av provpunkterna finns åtminstone några flödestoppar representerade vid provtagning. Detta ökar sannolikheten för att de beräknade årstransporterna av flödesberoende parametrar speglar de verkliga transporterna. m 3 /s D78 Svågan Vattenföring Provtagning utförd januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december m 3 /s D213 Rolfstaån Vattenföring januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober 2012 Provtagning utförd november december Figur 6. Vattenföringen vid stationerna i vattendrag 2012 samt när provtagning utfördes. 6

13 m 3 /s G36 Gnarpsån Vattenföring Provtagning utförd januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december m 3 /s H120 Norrsjöns utlopp Vattenföring 0,08 0, Provtagning utförd m 3 /s H110 Harmångersån Vattenföring januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober 2012 Provtagning utförd november december m 3 /s Ho50 Hornån Vattenföring 1,5 1, Provtagning utförd 0,04 0,02 0,5 0,00 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 0,0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 6 (forts). Vattenföringen vid stationerna i vattendrag 2012 samt när provtagning utfördes. Transporter och Arealspecifika förluster Nordöstra Hälsinglands avrinningsområden påverkas förutom av industriella verksamheter även av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk, enskilda avlopp, dagvatten samt lufttransporterade föroreningar. Enligt Naturvårdsverket innehåller nederbörden i dag avsevärt mer kväve än den gjorde för bara några decennier sedan. Nitratnedfallet härrör främst från utsläppen av kväveoxider från bl. a. biltrafiken, medan ammoniumnedfallet i första hand härrör från den ammoniak som avgår till luften från stallgödsel och gödslad åkermark. I mitten av 1960-talet var det årliga kvävenedfallet ca 250 mg/m 2. Därefter har nedfallet ökat och har de senaste åren legat kring ca 1000 mg/m 2. Beräknade transporter av TOC, kväve och fosfor redovisas i Tabell 1. Den totala transporten till havet, beräknat som summan av transporterna från Gnarpsån (G36), Norrsjöns utlopp (H120), Harmångersån (H110), Hornån (Ho60) samt utloppet från Delångersån vid Iggesund (SLU) uppgick för kväve till ca 491 ton och för fosfor till ca14 ton. 7

14 Tabell 1. Transporter av TOC, kväve och fosfor D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 Areal km Medelflöde m 3 /s ,2 14 0,0089 0,16 0,53 TOC ton/år , N tot ton/år , ,13 15,0 25,6 P tot ton/år 4,2 3,6 2,1 6,9 0,003 0,28 0,8 Tabell 2. Arealförluster av TOC, kväve och fosfor D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 TOC kg/ha N tot kg/ha 1,3 1,1 2,8 1,7 1,2 9,9 5,0 P tot kg/ha 0,04 0,02 0,09 0,06 0,03 0,19 0,16 De arealspecifika förlusterna med avseende på kväve var störst vid provpunkterna Ho50 och Ho60 i Hornån (Tabell 2). Värdena indikerade höga förluster. Vid provpunkt G36 i Gnarpsån var motsvarande värde måttligt högt, medan övriga provpunkter uppvisade låga förluster av kväve. Även arealförlusterna av fosfor var hög vid provpunkterna i Hornån, medan merparten av övriga provpunkter uppvisade betydligt lägre värden (Tabell 2). Det bör beaktas att stora fel kan uppstå vid transportberäkningar beroende på mängden data som insamlats och när den insamlats. Vattenkemi Vattendrag och sjöar Näringsämnen allmänt Det växtnäringsämne som i de flesta fall reglerar växtsamhällenas tillväxt är fosfor (P) och i ett mindre antal fall kväve (N). Ett näringsrikt tillstånd uppstår som regel vid riklig tillförsel av olika kväve- och fosforfraktioner till vattnet något som är vanligt i jordbruksbyggd och i tätbefolkade områden. De lösta näringsämnena ammoniumkväve, nitrat/nitritkväve och fosfatfosfor är lättillgängliga för växtplankton och nitrifikationsbakterier och följer en naturlig årscykel. Under vegetationsperioden sjunker halterna i vattnet eftersom ämnena tas upp och binds i alg- och planktonbiomassa eller som i fallet ammoniumkväve omvandlas till nitrat. Under vintern ökar halterna av löst kväve och fosfor eftersom produktionen är låg i vattnet. Exempelvis upphör omvandlingen av ammoniumkväve i stort sett helt vid temperaturer under 4 C, något som gör de flesta recipienter känsliga för ammoniumkväveutsläpp under vintern. Således uppmättes generellt mycket låga halter av nitrit-/nitrat-kväve, fosfatfosfor och ammoniumkväve under sommaren och högre under vintern. Fosfor Statusklassning med avseende på totalfosfor i vattendrag och sjöar för perioden redovisas i Figur 7 och i Tabell 3. Samtliga provpunkter i sjöar uppvisade hög status och i vattendragen klassades statusen som hög eller god vid fyra provpunkter. Provpunkt G36 i Gnarpsån uppvisade dock måttlig status och vid de båda provpunkterna i Hornån (Ho50 och H060) klassades statusen som dålig. 8

15 Figur 7. Statusklassning i vattendrag och sjöars ytvatten med avseende på totalfosfor för perioden Tabell 3. Bedömd status i vattendrag och sjöar med avseende på totalfosfor för perioden Vattendrag Stationskod P-tot medel refp (µg/l) EK-värde Status (µg/l) (µg/l) Svågan D ,7 0,54 God Rolfstaån D213 9,0 6,0 0,67 God Gnarpsån G ,37 Måttlig Harmångersån H ,10 Hög Norrsjöns utlopp H ,7 0,66 God Hornån Ho ,19 Dålig Hornån Ho ,14 Dålig 1 förenklad metod har använts. 2 Andel jordbruksmark i avrinningsområdet har ej beaktats för refp-värde. Sjö Stationskod P-tot medel Ref. värde 1 EK-värde Status (µg/l) (µg/l) Norra Dellen D80 5,5 9,5 1,73 Hög Södra Dellen D100 6,7 9,6 1,43 Hög Södra Dellen D110 5,5 9,6 1,73 Hög Långsjön D223 7,3 10 1,36 Hög Hasselasjön H ,85 Hög Hasselasjön H ,97 Hög Storsjön H ,78 Hög 1 Förenklad metod har använts för samtliga sjöar 9

16 Vid de flesta stationerna var halterna av totalfosfor låga, vilket är naturligt eftersom avrinningsområdena domineras av skogsmark. Provpunkterna i Hornån är dock belägna i jordbruksområde, vilket bland annat kan ses i de betydligt högre halterna av fosfor. För att få en uppfattning om 2012 års halter i relation till senaste treårsperioden, samt hur stor variationen varit under tidsperioderna har medelhalter av totalfosfor jämförts vid de olika provpunkterna i vattendrag och sjöar (Figur 8-10). Av diagrammen framgår att det under 2012 uppmättes halter som vid merparten av provpunkterna var ungefär lika höga, eller som understeg treårsmedelvärdena. Variationen var stor vid flera provpunkter, framför allt i Hornån (Ho50 och Ho60), Storsjön (H95) och i norra Hasselasjöns bottenvatten (H43). Här har det tidvis uppmätts mycket höga halter av fosfor. Högre fosforhalter i bottenvattnet än i ytan kan tyda på fosforläckage från sedimentet vid syrefria förhållanden. Vid flera tillfällen har det också uppmätts låga syrgashalter med syrefria eller nästan syrefria förhållanden. Vid syrebrist går järn i lösning och eftersom järnet till stor del binder fosfor i sedimentet frigörs växtnäringsämnet vid syrebrist. µg/l Tot-P i vattendrag medel 2012 medel D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 Figur 8. Medelhalter av totalfosfor i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. µg/l Tot-P i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 9. Medelhalter av totalfosfor i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 10

17 µg/l 40 Tot-P i sjöars bottenvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 10. Medelhalter av totalfosfor i sjöars bottenvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. Relativt små förändringar av fosforhalterna tycks ha skett de senaste åren vid merparten av stationerna där inga tydliga trender kan observeras. I Harmångersåns utlopp (H110) och i norra delen av Hasselasjön (H43-yta) har dock halterna av totalfosfor minskat sedan början av 1990-talet (Figur 11). Förändringarna är statistiskt signifikanta (linjär regression p<0,01). Vid provpunkt Ho50 i Hornån har halten av fosfatfosfor minskat sedan år 1995 (Figur 12). Förändringen är statistiskt signifikant (linjär regression, p<0,01). Data för totalfosfor uppvisar dock inte signifikans vid provpunkt Ho50 (Figur 12), ej heller nedströms vid provpunkt Ho60. µg/l H110 - Totalfosfor µg/l H43 (yta) - Totalfosfor Figur 11. Uppmätta halter av totalfosfor i Harmångersåns utlopp (H110) och i Hasselasjön (H43) under perioden

18 µg/l 150 Ho50 - Fosfatfosfor µg/l 400 Ho50 - Totalfosfor Figur 12. Uppmätta halter av fosfatfosfor och totalfosfor i Hornån (Ho50) under perioden Kväve Kvävehalterna i vattendrag och sjöar har överlag varit låga till måttligt höga vid de flesta stationerna under 2012 samt under den senaste treårsperioden (Figur 13-15). Vid provpunkterna i Hornån (Ho50 och Ho60) som är belägna i jordbruksområde har dock betydligt högre halter uppmätts än i övriga vattendrag (Figur 13). µg/l 3000 Tot-N i vattendrag medel 2012 medel D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 Figur 13. Medelhalter av totalkväve i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. Också i norra Hasselasjöns (H43) bottenvatten har en mycket hög halt av totalkväve uppmätts under senaste treårsperioden (Figur 15). Det finns inga tydliga trender avseende förändringar av totalkvävehalter sedan Vid provpunkt Ho50 i Hornån har dock ammoniumhalterna minskat sedan 1995 (Figur 16). Förändringen är statistiskt signifikant (linjär regression p<0,01, loggade värden). År 2003 inleddes Hornåprojektet, som bland annat syftade till att minska belastningen av näringsämnen på vattendraget. 12

19 µg/l 800 Tot-N i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 14. Medelhalter av totalkväve i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. µg/l 1000 Tot-N i sjöars bottenvatten 2900 medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 15. Medelhalter av totalkväve i sjöars bottenvatten 2012 samt för perioden med max respektive minimivärden. 13

20 µg/l 200 NH 4 -N i Hornån medel 2012 medel µg/l Ho50- Ammoniumkväve 0 Ho50 Ho Figur 16. Medelhalter av ammoniumkväve i Hornån 2012 samt för perioden med maxrespektive minimivärden (vänster diagram). Uppmätta halter av ammoniumkväve i Hornån (Ho50) under perioden (höger diagram). Klorofyll i sjöars ytvatten Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll a kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare ett vatten är. Klorofyll a provtogs och analyserades vid samtliga provpunkter i sjöarnas ytvatten vid ett tillfälle under 2012 (augusti). Medelvärden för 2012 och för den senaste treårsperioden indikerade låga halter av klorofyll a vid provpunkterna i norra- respektive södra Dellen (D80, D100 och D110) (Figur 17). I övriga sjöars provpunkter kan halterna sägas vara måttligt höga. Bedömd status med avseende på klorofyll a visade på hög status i norra och södra Dellens provpunkter och god status i övriga sjöars provpunkter (Figur 18). µg/l 10 Klorofyll a i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 17. Medelhalter av klorofyll a i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max respektive minimivärden. 14

21 Figur 18. Bedömd status vid provpunkter i sjöar med avseende på klorofyll a för perioden Ljusförhållanden och grumlighet Vattnets färg är främst ett mått på mängden humus och järn i vattnet och återspeglar ofta halten av organiska ämnen (TOC). Humus består av svårnedbrytbara organiska ämnen som kommer från omgivande skogs- och myrmarker. Vid stor nederbörd sker stor urlakning av humusämnen från marken till vattnet. Färg bedöms ofta från absorbansmätningar på filtrerat vatten vid 420 nm i fotometer eller motsvarande mätning gjord i färgkomparator med platinaklorid som referens. Grumlighet turbiditet (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar. Partiklarna kan bestå av lermineral och organiskt material (humus, plankton). Grumlighet analyseras ofta som en stödparameter och kan förklara förhöjda halter av t.ex. fosfor och metaller eftersom dessa till stor del är partikelbundna. Färgtalen vid provpunkterna i vattendrag visade på måttligt till starkt färgat vatten (Figur 19). I fyra av sjöarnas ytvatten indikerade färgtalen måttligt färgat vatten, medan Hasselasjön och Storsjön kan sägas ha betydligt färgat vatten (Figur 20). Färgtalen i vattendrag och sjöars ytvatten visade generellt på något högre medelvärden 2012 jämfört med treårsmedelvärden Färgtalen i flera vattendrag och sjöar har ökat jämfört med början av 1990-talet (Figur 21). Förändringarna är statistiskt signifikanta (linjär regression, p<0,01 samt p<0,05 för H120). Också Hasselasjön vid provpunkt H43 uppvisade en signifikant ökning av färgtal (p<0,05) Den ökning av färgtalen som konstaterats beror sannolikt främst på klimatiska faktorer. Grumligheten har under 2012 mätts vid två provpunkter i vattendrag samt i en sjö. I Hornån (Ho60) uppmättes ett starkt grumligt vatten vid samtliga provtagningstillfällen. I Svågan vid Friggesun (D78) och i Hasselasjön (H43) var grumligheten, mätt som årsmedelvärde (och median), måttligt hög. 15

22 mg Pt/l 250 Färgtal i vattendrag medel 2012 medel D78 D213 G36 H120 Ho50 Ho60 Figur 19. Medelhalter av färgtal i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. mg Pt/l 125 Färgtal i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 20. Medelhalter av färgtal i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 16

23 mg Pt/l 150 D78 - Färgtal mg Pt/l 300 G36 - Färgtal mg Pt/l 250 H120 - Färgtal mg Pt/l 60 D100 (yta) - Färgtal Figur 21. Uppmätta färgtal av totalfosfor i Svågan (D78), Gnarpsån (G36), Norrsjöns utlopp (H120) samt i Södra Dellen (D100) under perioden Uppmätta siktdjup i sjöar var generellt något större 2012 jämfört med treårsperioden (Figur 22). I provpunkterna i Dellensjöarna uppmättes stora siktdjup och samtliga provpunkter uppvisade god eller hög status (Figur 23). Siktdjupen har förändrats relativt lite mellan åren och uppvisade inte någon signifikant förändring sedan 1990-talet (linjär regression p>0,05). m 10 Siktdjup medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 22. Medelvärden av uppmätta siktdjup i sjöar 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 17

24 Figur 23. Bedömd status vid provpunkter i sjöar med avseende på siktdjup för perioden Organiskt material och syrgas Skogsmark och myrmark tillför betydligt mer organiska ämnen till vattendrag än åkermark och tätorter. Således kan vattendragets geografiska läge återspegla halten organiska ämnen. Organiska ämnen har en syretärande effekt på vattnet på grund av att syre förbrukas vid nedbrytningen. Medelhalterna av TOC i vattendrag har under treårsperioden varit låg i Rolfstaån (213) och hög i Gnarpsån (G36) och i Hornån (Ho50 och H060) (Figur 24). I sjöarna har halterna varit låga till måttligt höga, med enstaka högt värde i Hasselasjön (H43). Medelvärdena för 2012, både för vattendrag och sjöar, avviker endast marginellt jämfört med treårsmedelvärdena (Figur 24 och 25). I flera vattendrag verkar halterna av TOC ha ökat något sedan 1990-talet (Figur 26). Förändringarna är statistiskt signifikanta (linjär regression p<0,01). Det är inte ovanligt med ökande färg eller TOC-halter idag. Fenomenet brukar kallas brunifiering och tros bero på minskat surt nedfall i kombination med mer nederbörd. 18

25 mg/l 25 TOC i vattendrag medel 2012 medel D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 Figur 24. Medelvärden av TOC i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. mg/l 15 TOC i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 25. Medelvärden av Totalt TOC i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. mg /l G36 -TOC mg /l H110 -TOC Figur 26. Uppmätta halter av TOC i Gnarpsån (G36), Harmångersåns utlopp (H110), Norrsjöns utlopp (H120) under perioden samt i Hornån (Ho60)

26 mg /l H120 -TOC mg /l Ho60-TOC Figur 26 (forts). Uppmätta halter av TOC i Gnarpsån (G36), Harmångersåns utlopp (H110), Norrsjöns utlopp (H120) under perioden samt i Hornån (Ho60) I Dellensjöarna (D80, D100 och D110) visade uppmätta minimivärden av syrgashalter i bottenvattnet på syrerika förhållanden mellan år (Figur 27). Motsvarande halter av syrgas i södra delen av Hasselasjön (H48) och i Storsjön (H95) var något lägre och kan anses motsvara måttligt syrerika förhållanden. Syrefria eller nästan syrefria förhållanden förekom i norra delen av Hasselasjön i mars 2011 och i Långsjön i augusti I figur 28 visas resultaten av bedömd statusklassning med avseende på syrgas i bottenvattnet för 2012 års minimivärden. Samtliga provpunkter i sjöar bedömdes ha god eller hög status, med undantag för norra delen av Hasselasjön (H43), där årslägsta halten uppgick till 2,7 mg/l och statusen bedömdes som dålig. Det är tydligt att Hasselasjöns norra delar tidvis belastas av syretärande ämnen med syrebrist som följd. mg/l 15 Syrgas i sjöars bottenvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 27. Medelvärden av uppmätta syrgashalter i sjöars bottenvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 20

27 Figur 28. Bedömd status vid provpunkter i sjöar med avseende på syrgashalt i bottenvattnet för år Suspenderat material Suspenderade ämnen är ett mått på mängden uppslammade partiklar i vattnet, och består av t.ex. plankton, humusflockar och mineralpartiklar. Suspenderade ämnen mäts endast i Svågan (D78), Hornån (Ho60) och i norra delen av Hasselasjön. I Svågan (D78) var halten av suspenderat material måttligt hög. Vid merparten av analystillfällena under uppmättes här låga halter eller halter under rapporteringsgränsen. I Hornån (Ho60) var halterna betydligt högre, framför allt under (Figur 29). I norra delen av Hasselasjön uppmättes samtliga halter 2012 under rapporteringsgränsen. mg/l 30 Suspenderat material medel 2012 medel D78 Ho60 Figur 29. Medelhalter av suspenderat material i Svågan (D78) och i Hornån (Ho60) 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 21

28 ph och alkalinitet Vattnets ph-värde i vattendrag var svagt surt till nära neutralt vid de flesta stationerna under perioden (Figur 30). Vid provpunkt Ho50 i Hornån uppmättes i juni 2012 periodens lägsta ph-värde (5,2) och vid fem av sex provtagningstillfällen under 2012 uppmättes ph-värden under 6,0. Sannolikt har negativ påverkan av surt vatten förekommit i delar av Hornån under Alkaliniteten i Hornån vid provpunkt Ho50 indikerade också svag till mycket svag buffertkapacitet under större delen av I juni 2012 var alkaliniteten nära noll. Vid övriga provpunkter i vattendrag visade alkaliniteten på god buffertkapacitet (Figur 31) Vid samtliga provpunkter i sjöar visade vattnets på nära neutrala förhållanden och alkaliniteten indikerade god buffertkapacitet (Figur 32 och 33). Beräknade medelvärden för ph och alkalinitet mellan perioden avviker i mycket ringa grad motsvarande medianvärden vid samtliga provpunkter i vattendrag och sjöar. Så är även fallet för data avseende 2012 (Bilaga 3). ph 10 ph i vattendrag medel 2012 medel D78 D213 G36 H120 Ho50 Ho60 Figur 30. Medelvärden av ph i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. mekv/l 0,60 Alkalinitet i vattendrag 1,2 medel 2012 medel ,8 0,40 0,20 0,00 D78 D213 G36 H120 Ho50 Ho60 Figur 31. Medelvärden av alkalinitet i vattendrag 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. 22

29 ph 10 ph i sjöars ytvatten medel 2012 medel D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 32. Medelvärden av ph i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. mekv/l 0,30 Alkalinitet i sjöars ytvatten medel 2012 medel ,20 0,10 0,00 D80 D100 D110 D223 H43 H48 H95 Figur 33. Medelvärden av alkalinitet i sjöars ytvatten 2012 samt för perioden med max- respektive minimivärden. Metaller i vatten Metaller förekommer naturligt i låga halter i sjöar och vattendrag. Halterna varierar med avrinningsområdets berggrund och jordart, vattnets grumlighet, surhet och innehåll av organiska ämnen. Tungmetallerna är de som orsakar mest problem i naturen vilket beror på att många av dem inte har någon funktion i biologiska system utan orsakar skador på djur och växter redan i små mängder. Några tungmetaller t.ex. zink, koppar och krom, är essentiella för alla organismer, men halterna får inte bli för höga. Metaller i vatten undersöks i Hornån (Ho50) och i tre sjöar, södra Dellen (D100), norra delen av Hasselasjön (H43) och i Storsjön (H95). Koppar, bly, krom, nickel, arsenik, bly, kadmium och kobolt tillhör den kategori tungmetaller, som kan vara skadliga för djur och växter i förhöjda halter. Enlig Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 förekom dessa metaller i låga till mycket låga halter vid samtliga stationer. Endast koppar förekom i en måttligt hög halt i Hornån (Ho60). Också vid jämförelse med EG:s direktiv 2008/105/EG avseende kadmium, bly och nickel, så understeg de uppmätta halterna de uppsatta 23

30 miljökvalitetsnormerna med god marginal. Enligt Naturvårdsverkets förslag på gränsvärden (Naturvårdsverket 2008) för koppar, zink och krom understiger uppmätta halter av nämnda metaller vid samtliga provpunkter. Undantaget är halten av zink i Hornån (Ho60) som överstiger föreslaget gränsvärde. Uppmätt medelhalt zink i provpunkt Ho60 för 2012 uppgår till 19 µg/l och gränsvärdet är angivet till 8 µg/l vid rådande vattenhårdhet. Punktkällor i anslutning till sjöar och vattendrag Utsläpp från punktkällor i anslutning till vattendrag och sjöar har skett från ett flertal kommunala reningsverk (Tabell 4), men också från skogsindustri och jordbruksföretag. Norra Dellen belastas av Friggesunds arv och Södra Dellen av Delsbo arv. De vattenkemiska resultaten vid provpunkterna D80, D100 och D110 indikerade liten påverkan på vattenkvaliteten i de båda sjöarna, med låga fosfor- och kvävehalter, stora siktdjup och syrerika förhållanden i bottenvattnet. Också nedströms Näsvikens arv vid provpunkt D213 i Rolfstaån samt i Långsjön (D223) visade de vattenkemiska resultaten att påverkan från reningsverket är liten. De andelar av fosfor och kväve som härrörde från reningsverken var mycket små i jämförelse med den totala årstransporten vid provpunkten i Rolfstaån (D213). Provpunkterna i Hornån (Ho50 och Ho60) belastas av Edsta arv. Utsläppsmängderna av kväve och fosfor är dock små i jämförelse med de beräknade årstransporterna. De höga halterna av näringsämnen som uppmätts i Hornåns provpunkter beror sannolikt på läckage från omgivande jordbruksmark. Vid mycket låga vattenföringar i Hornån kan dock påverkan från reningsverket få signifikant betydelse för de halter som kan uppstå. Harmångersån vid provpunkt H110 belastas av Strömsbruks arv. Vattenkemiska resultat indikerade liten påverkan från reningsverket och andelen fosfor och kväve som släpps ut är mycket liten jämfört med de beräknade årstransporterna. Gnarpsån belastas av Gnarps reningsverk. Halterna av näringsämnen är relativt höga i Gnarpsån vid provpunkt G36, men detta beror sannolikt mer på läckage från uppströms liggande jordbruksmark än på reningsverkets utsläpp. Andelen fosfor som släpps ut är mycket liten jämfört med den beräknade årstransporten. Hasselasjön belastas av Hassela arv. I norra delen av Hasselasjön vid provpunkt H43 har det uppmätts höga halter av kväve och fosfor i bottenvattnet samt mycket låga syrgasvärden. Sannolikt beror detta åtminstone delvis på utsläppen från reningsverket. Påverkan är lokal, då vattenkemiska data från södra delen av Hasselasjön vid provpunkt H48 inte visat på liknande förhållanden. Bergsjö reningsverk, som belastar Storsjön (H95) utgör sannolikt en i sammanhanget liten föroreningskälla. Vattenkemidata har indikerat enstaka höga fosforvärden i ytvattnet, men läckage från omgivande jordbruksmarken är sannolikt av större betydelse som näringsämneskälla. Tabell 4. Punktkällor i anslutning till vattendrag och sjöar med utsläppsuppgifter från Utsläppskälla Kommun Volym BOD 7 COD Cr TOC Susp Tot-N NH 4 -N PO 4 -P Tot-P m 3 /år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år kg/år kg/år Friggesunds arv Hudiksvall ,23 1,7 0,56 1,0 16 Delsbo arv Hudiksvall ,8 14 1,6 9,1 31 Näsvikens arv Hudiksvall ,1 6,1 1,3 2,4 45 Edsta arv Hudiksvall ,061 0,36 0,11 0,39 0,83 Bergsjö arv* Nordanstig 1,3 5,4 2,0 2,6 2, Strömsbruk arv Nordanstig 2,3 12 2,9 4,7 4, Gnarp arv Nordanstig 0,71 5,2 18 Hassela arv Nordanstig ,4 1,1 2,3 1, *inkl bräddning 24

31 Växtplankton i sjöar Undersökningen av växtplankton omfattade tre lokaler provtagna i augusti Sjöarna var Norra Dellen (D80), Södra Dellen (D100) och Storsjön (H95). Statusbedömningar med kommentarer för varje enskild sjö, artlistor med tätheter och biomassor för ingående arter/taxa i varje enskilt prov, samt metodik och kringinformation från provtagningen redovisas i Bilaga 6. Biomassan av växtplankton var liten i Norra Dellen, mycket liten i Södra Dellen och måttligt stor i Långsjön. Mängden cyanobakterier var mycket liten i Långsjön medan den var stor, respektive måttligt stor i Södra och Norra Dellen. Av cyanobakterier dominerade Woronochinia naegliana, en mycket vanlig art som förekommer i många olika sjötyper och som är vanlig även i näringsfattiga sjöar. Potentiellt toxiska cyanobakterier hittades vid samtliga lokaler, men risken för långvariga algblomningar bedömdes som liten för alla tre sjöarna. Generellt kännetecknades växtplanktonsamhällena i Norra och Södra Dellen av arter som föredrar näringsfattiga förhållanden. I Långsjön var artsammansättningen en blandning av arter som indikerar näringsfattigdom och arter som indikerar näringsrikedom. TPI-värdet var därför mycket lågt i Norra och Södra Dellen och lågt i Långsjön. Artantalet varierade mellan lokalerna med 35 arter/taxa som lägsta värde i Södra Dellen, 42 arter i Norra Dellen och 55 arter i Långsjön. Ingen av de tre lokalerna bedöms vara försurningspåverkade. Vid statusklassning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder bedöms alla tre sjöarna ha en god näringsstatus utifrån resultaten Ytsediment i sjöar Provtagning och analys av ytsediment har genomförts i tre sjöar, norra delen av Hasselasjön (H43), Södra Dellen (D100) och i Storsjön (H95). Uttaget provskikt var i intervallet 0-1 cm. Förutom torrsubstans, glödförlust, kväve och fosfor, så analyserades 14 metaller (Bilaga 3). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 uppmättes låga till mycket låga halter i alla tre sjöarna av kadmium, bly, kvicksilver och zink. Vidare uppmättes det låga till måttligt höga halter av koppar, krom, nickel och arsenik. Inga höga halter noterades. Jämfört med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för zink i sediment var de uppmätta halterna dock betydligt högre (Naturvårdsverket 2008). Gränsvärdet anges till 51 mg/kg torrsubstans medan uppmätta halter registrerades i intervallet mg/kg torrsubstans. Gränsvärdet kan tolkas som den koncentration där det sannolikt inte uppstår negativa effekter på sedimentlevande organismer. Vattenkemi - Kustvatten Näringsämnen Vid beräkningen av status med avseende på näring används mätdata från ytvatten (0,5-5 m) tre år tillbaka i tiden. De ingående parametrarna är totalmängder av kväve och fosfor sommar- och vintertid. Under vinterperioden används även parametrarna löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP). Eftersom flera mätvärden vintertid saknas p g a svårigheter vid provtagningen blir dock klassningarna av enbart vintervärdena högst osäkra. Värdena sommartid är mer kompletta och därmed mer tillförlitliga. Den sammanvägda 25

32 näringsstatusen var god vid alla provtagningspunkter förutom i Enångersfjärden (K293) och i Hudiksvallsfjärden (K152) där statusen var måttlig respektive otillfredsställande (Tabell 5, Figur 34). Klassningen i Enångersfjärden låg dock precis på gränsen till god status. En bidragande orsak till förhöjda näringsämnen i Hudikvallsfjärden är dels näringstransport från Hornån men Reffelmansverket står även för en del av tillförseln (se avsnitt Punktkällor nedan). Tabell 5. Status samt numerisk klass (N-klass) med avseende på näringsämnen för perioden Stationsnamn N-Klass Sommar N-Klass Vinter Medel Status K152 2,36 0,29 1,33 Otillfredsställande K179 3,59 3,43 3,51 God K190 4,16 2,86 3,51 God K200 4,25 2,39 3,32 God K283 4,06 2,68 3,37 God K286 4,23 2,72 3,48 God K293 4,08 1,91 2,99 Måttlig Figur 34. Statusklassning av den totala mängden näringsämnen i ytvattnet (0,5-5 m) år 2012, Klassningen är gjord på både vinter- och sommarvärden tre år tillbaka i tiden. Fosfor Enligt tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999b) visade resultaten för vinterprovtagningen på låga till mycket låga totalfosforhalter i alla stationer förutom K152 under perioden Den mycket höga halten på station K152 beror framför allt på ett starkt förhöjt värde vid vinterprovtagningen 2012 (Figur 35). Tidigare år har mycket höga halter förekommit vid enstaka tillfällen vid denna station, senast vid 2004 års 26

33 undersökning. Halten löst oorganiskt fosfor, DIP (fosfatfosfor) visade enligt tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999b) på liknande värden med låga till mycket låga halter förutom på K152 där halten var hög under vintern (Figur 36). µmol/l 2,0 Tot-P vinter medel 2012 medel ,5 1,0 0,5 0,0 K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 35. Medelhalter av totalfosfor 2012 respektive under vintern (febmars) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. µmol/l 1,0 DIP vinter medel 2012 medel ,8 0,6 0,4 0,2 0,0 K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 36. Medelhalter av löst oorganiskt fosfor, DIP (fosfatfosfor) 2012 respektive under vintern (feb-mars) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. 27

34 Sommarens halter av totalfosfor var låga till mycket låga i alla stationer (Figur 37). Statusen med avseende på totalfosfor under sommaren klassades som god vid K200 och K286, som måttlig vid K179, K190, K283 och K293 samt otillfredsställande vid station K152 (Figur 38). Inga signifikanta trender av mängden totalfosfor kunde påvisas i någon av provtagningsstationerna. µmol/l 1,0 Tot-P sommar medel 2012 medel ,8 0,6 0,4 0,2 0,0 K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 37. Medelhalter av totalfosfor 2012 respektive under sommaren (juni-aug) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. Figur 38. Statusklassning av fosfor i ytvattnet (0,5-5 m) sommartid (juni-augusti) år 2012, Klassningen är gjord på värden tre år tillbaka i tiden. 28

35 Kväve Vid provtagningen under vintermånaderna var enligt tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999b) totalkvävehalten i ytvattnet låg till mycket låg i alla stationer förutom i Hudiksvallsfjärden (K152) där halten var mycket hög (Figur 39). Mycket höga halter har tidigare uppmätts vid station K152 i samband med vinterprovtagningen, senast vid 2009 års undersökning. Även halterna av oorganiskt löst kväve DIN (nitritkväve + nitratkväve + ammoniumkväve) var som högst vid station K152 i Hudiksvallsfjärden (Figur 40). µmol/l 250 Tot-N vinter medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 39. Medelhalter av totalkväve 2012 respektive under vintern (febmars) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. µmol/l 500 DIN vinter medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 40. Medelhalter av löst oorganiskt kväve, DIN (nitritkväve + nitratkväve + ammoniumkväve) 2012 respektive under vintern (feb-mars) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. 29

36 Sommarens halter av totalkväve var låga i flertalet provpunkter. Undantagen var Hudiksvallsfjärden (K152) där halten var mycket hög samt Gårdsfjärden (K179) och Enångersfjärden (K293) där halten var medelhög (Figur 41). Statusen med avseende på totalkväve sommartid klassades som hög för alla stationerna förutom K152 som klassades som god (Figur 42). Regressionsanalys av totalkväve visade på en signifikant minskning (p<0,05) i Gårdsfjärden (K179) och Agöfjärden (K190) (Figur 43) samt Agöfjärden (K200) och Siviksfjärden (K286). I övrigt hittades inga signifikanta trender vad gäller totalkväve. µmol/l 80 Tot-N sommar medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 41. Medelhalter av totalkväve 2012 respektive under sommaren (juni-aug) i ytvatten (0,5-5 m) i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. Figur 42. Statusklassning av kväve i ytvattnet (0,5-5 m) sommartid (juni-augusti) år 2012, Klassningen är gjord på värden tre år tillbaka i tiden. 30

37 µg/l 800 Totalkväve K179 µg/l 800 Totalkväve K Figur 43. Totalkvävehalt (µg/l) i Gårdsfjärden (K179) och Agöfjärden (K190) från år 1990 till Klorofyll Vattnets innehåll av klorofyll är ett indirekt mått på biomassan bland växtplankton och därmed relaterat till näringstillgången och graden av eutrofiering (övergödning). Statusklassningen av kustvatten görs på mätningar under juni till augusti månad under en treårsperiod. I Gårdsfjärden (K179) klassades statusen med avseende på klorofyll som otillfredsställande. I övriga stationer blev statusen måttlig eller god. I Hudiksvallsfjärden (K152) var dock medelvärdet för 2012 högre än i Gårdsfjärden (K179) (Figur 44). µg /l Klorofyll sommar 12 medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 44. Medelvärde av uppmätt klorofyllhalt under juni-augusti 2012 respektive i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. Siktdjup Siktdjupet är ett mått på vattnets ljusegenskaper. Förekomst av växtplankton, lösta organiska ämnen och grumlighet påverkar siktdjupet. Statusklassning görs på värden från juni till augusti månad. Siktdjupen under sommarmånaderna 2012 varierade mellan ca 3 till 7 m. Status med avseende på siktdjup i Agöfjärden (K200) och Siviksfjärden (K286) klassades som god medan statusen i resterande stationer klassades som måttlig (Figur 45 och Figur 46). 31

38 8 m Siktdjup sommar medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 45. Medelvärde av uppmätt siktdjup under juni-augusti 2012 respektive i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. Figur 46. Statusklassning av siktdjup sommartid (juni-augusti) år 2012, Klassningen är gjord på värden tre år tillbaka i tiden. Totalt organiskt kol (TOC) och syre Mätning av totalt organiskt kol ger information om vattnets innehåll av organiska ämnen. Ett högt värde kan ge låga syrehalter i vattnet eftersom syre åtgår vid nedbrytning av organiska ämnen. Vattnets syrgasinnehåll är av central betydelse för organismerna. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet genom omblandning av syrerikt ytvatten eller genom inströmning av syrerikt vatten från Bottniska viken. Bedömningsnormer för TOC saknas för kustvatten. I kustnära områden kan man dock göra jämförelse med klassning för sjöar och vattendrag. Kustvattnets innehåll av organiskt kol var 32

39 i medeltal lågt under sommaren och haltförändringarna under året var relativt små (Figur 47). Status med avseende syre bestäms utifrån stationsmedelvärdet på undre kvartilen (de lägsta 25 % av koncentrationerna) av observerade syrgashalter från januari till december under en treårsperiod. Inga låga syrehalter uppmättes under Sett över en treårsperiod har dock mycket låga till låga halter uppmätts i Hudiksvallsfjärden (K152) respektive i Siviksfjärden (K286) under augusti Vid alla stationer klassades statusen med avseende på syre som hög. mg /l 10 TOC sommar medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 47. Medelvärde av uppmätta TOC-halter under juni-augusti 2012 respektive i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. ml/l 12 Syrgas i bottenvatten medel 2012 medel K152 K179 K190 K200 K283 K286 K293 Figur 48. Medelvärde av uppmätta syrehalter under feb-augusti 2012 respektive febaugusti i NÖ Hälsinglands kustvatten. Felstaplarna visar max och minvärdena. 33

40 Salthalt Kustvattnets salinitet d.v.s. innehåll av löst salt varierade från 1,0 till 5,4 promille i undersökningsområdet. Från ytan och nedåt var det en varierande inblandning av sötvatten från vattendrag i området, vilket bidrog till utspädningen av det salta havsvattnet. Störst utspädning, sett till salthalt, skedde i Gårdsfjärden (K179). Metaller i vatten Under 2012 har metallhalter i vatten mätts i Hudiksvallsfjärden (K152), i Gårdsfjärden (K179) samt i Agöfjärden (K190). Som underlag till bedömning av metallhalterna har gränsvärden i Direktiv 2008/105/EG (Europaparlamentet 2008) samt Naturvårdsverkets rapport 5799 (Naturvårdsverket 2008b) använts. Medelhalterna för de metaller där gränsvärden finns uppsatta (kadmium, bly, nickel, krom, koppar och zink) låg alla under det allmänna gränsvärdet vid vilken ingen effekt uppstår (Bilaga 3). För zink tangerade dock den uppmätta halten (8-9 µg/l) i februari det övergripande gränsvärdet. Punktkällor i anslutning till kusten Utsläpp från punktkällor till kustvattnet längs nordöstra Hälsingland sker framför allt från ett flertal kommunala reningsverk samt från Iggesunds bruk (Tabell 6). I Hudikvallsfjärden vid station K152 klassades statusen med avseende på näringsämnen som otillfredsställande. En bidragande orsak till de förhöjda näringsämnena beror dels på transport från Hornån som mynnar i fjärden men Reffelmansverket står även för en stor del av näringstillförseln. Från Hornån i provtagningspunkt Ho60 transporterades år kg fosfor och 25,6 ton kväve (Tabell 1) jämfört med utsläpp från Reffelmansverket som 2012 släppte ut 958 kg fosfor och 96 ton kväve (Tabell 6). Iggesunds bruk som står för högst utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD, COD och TOC) och näringsämnen belastar Gårdsfjärden. Trots detta bedömdes statusen som hög vad gäller syre samt god vad gäller näringsämnen i Gårdsfjärden (K179). Tabell 6. Punktkällor till kustvattnet med utsläppsuppgifter från Utsläppskälla Kommun Volym BOD 7 COD Cr TOC Susp Tot-N NH 4 -N PO 4 -P Tot-P m 3 /år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år kg/år kg/år Enångers arv Hudiksvall ,59 4,2 0,93 >1,7 11 Reffelmansverket Hudiksvall Njutångers arv Hudiksvall ,84 4,6 1,9 1,9 33 Iggesunds bruk Hudiksvall * ** Strömsbruk arv Nordanstig 2,3 12 2,9 4,7 4, *CODtot **GF/A ***inkl bräddning 34

41 Makroalger - Kustvatten År 2012 utförde Sveriges Vattenekologer AB en recipientkontroll av makrofyter i NO Hälsinglands kustvatten. Totalt inventerades åtta lokaler fördelade mellan vattenförekomsterna Gårdsfjärden, Agöfjärden och Hudiksvallsfjärden. I Bilaga 7 presenteras hela undersökningen. Inventeringen av makrofyter visade skillnader i artsamhällena på de tre vattenförekomsternas vegetationsklädda bottnar. Gårdsfjärdens ekologiska status bedömdes som otillfredsställande. Vegetationens djuputbredning var liten och antalet arter lågt. Agöfjärdens ekologiska status bedömdes däremot som god. Den bruna, fleråriga algen ishavstofs noterades som djupast på 13,5 m och båda lokalerna hade artrik och bältesbildande vegetation som täckte relativt stor del av de djupare bottnarna. Hudiksvallsfjärdens ekologiska status bedömdes som måttlig, baserat de vegetationsklädda bottnarna på tre besökta lokaler. Den maximala djuputbredningen på transekterna varierade mellan drygt 7 och drygt 10 m djup men yttäckningen av flerårig vegetation var låg. Hudiksvall Mynning Iggesundsån Iggesund Figur 49. Bedömd status på de besökta lokalerna. Statusen klassas i en fem-gradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. 35

42 REFERENSER Alcontrol Laboratories NÖ Hälsingland Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i nordöstra Hälsingland. Europaparlamentet Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket, 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. December Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Naturvårdsverkets rapport SMHI. Vattenföringsdata (HYPE) samt väder och vatten

43 Bilaga 1 Lokaler och program 37

44 Vattenkemi Stationsnummer Lokalnamn Vattentyp X-koordinat Y-koordinat (RT90) (RT90) Svågan D78 Friggesund Vattendrag D213 Rolfstaån Vattendrag G36 Gnarpsån Vattendrag H110 Harmångersån Vattendrag H120 Norrsjöns utlopp Vattendrag Ho50 Hornån Vattendrag Ho60 Hornån Vattendrag D80 Norra Dellen Sjö D100 Södra Dellen Sjö 1& D110 Södra Dellen Sjö D223 Långsjön Sjö H43 Hasselasjön Sjö H48 Hasselasjön Sjö H95 Storsjön Sjö 1& = växtplankton, 2= finsedim ent Stationsnummer Vattenförekomst Vattentyp X-koordinat Y-koordinat (RT90) (RT90) K152 Hudiksvallsfjärden Kust K179 Gårdsfjärden Kust K190 Agöfjärden Kust K200 Agöfjärden Kust K283 Njutångersfjärden Kust K286 Siviksfjärden Kust K293 Enångersfjärden Kust Makroalger Stationsnamn Vattenförekomst Vattentyp X-koordinat Y-koordinat (RT90) (RT90) Gackerön Hudiksvallsfjärden Kust Lingarö Hudiksvallsfjärden Kust Malskär Hudiksvallsfjärden Kust Mössönäset Gårdsfjärden Kust Gårdsfjärden Gårdsfjärden Kust Inlopp Gårdsfjärden Gårdsfjärden Kust Oxskär Agöfjärden Kust Bocksön Agöfjärden Kust

45 Parametrar för vattendragsstationer Variabel Enhet Baspaket, vattendrag Utökat analyspaket Frekvens Provtagningsdjup Feb/Mar Maj 1 Jun Aug Sep Nov Vattenflöde m3/s X 6 0,5 X X X X X X Vattentemperatur C X 6 0,5 X X X X X X ph X 6 0,5 X X X X X X Konduktivitet (25 C) ms/m X 6 0,5 X X X X X X Alkalinitet mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Kalcium mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Magnesium mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Natrium mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Kalium mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Sulfat mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Klorid mekv/l X 6 0,5 X X X X X X Ammoniumkväve µg/l X 6 0,5 X X X X X X Nitrit+nitratkväve µg/l X 6 0,5 X X X X X X Totalkväve µg/l X 6 0,5 X X X X X X Fosfatfosfor µg/l X 6 0,5 X X X X X X Totalfosfor µg/l X 6 0,5 X X X X X X Absorbans, filtrerat (420nm, 5cm kyvett) X 6 0,5 X X X X X X Totalmängden organiskt kol (TOC) mg/l X 6 0,5 X X X X X X Suspenderat material mg/l X 2 6 0,5 X X X X X X Turbiditet FNU X 2 6 0,5 X X X X X X Järn µg/l X 6 0,5 X X X X X X Mangan µg/l X 6 0,5 X X X X X X Koppar µg/l X 6 0,5 X X X X X X Zink µg/l X 6 0,5 X X X X X X Aluminium totalt µg/l X 6 0,5 X X X X X X Kadmium µg/l X 6 0,5 X X X X X X Bly µg/l X 6 0,5 X X X X X X Krom totalt µg/l X 6 0,5 X X X X X X Nickel µg/l X 6 0,5 X X X X X X Kobolt µg/l X 6 0,5 X X X X X X Arsenik µg/l X 6 0,5 X X X X X X Vanadin µg/l X 6 0,5 X X X X X X Molybden µg/l X 6 0,5 X X X X X X 1 = Provet tas under den första hälften av månaden 2 = Analyseras endast vid station Ho60 och D78 39

46 Parametrar för sjöstationer Variabel Enhet Baspaket, sjöar Utökat analyspaket Frekvens Provtagningsdjup Feb/Mar Maj 1 Aug Okt 1 Siktdjup m X 3 X X X Vattentemperatur C X 4 0,5 och B-1 X X X X Syrgashalt mg/l X 4 B-1 X X X X Syrgasmättnad % X 4 B-1 X X X X ph X 4 0,5 och B-1 X X X X Konduktivitet (25 C) ms/m X 4 0,5 och B-1 X X X X Alkalinitet mekv/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Ammoniumkväve µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Nitrit+nitratkväve µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Totalkväve µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Fosfatfosfor µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Totalfosfor µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Absorbans, filtrerat (420nm, 5cm kyvett) X 4 0,5 och B-1 X X X X Totalmängden organiskt kol (TOC) mg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Suspenderat material mg/l 2 X 4 0,5 och B-1 X X X X Turbiditet FNU 2 X 4 0,5 och B-1 X X X X Järn µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Mangan µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Koppar µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Zink µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Aluminium totalt µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Kadmium µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Bly µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Krom totalt µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Nickel µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Kobolt µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Arsenik µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Vanadin µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Molybden µg/l X 4 0,5 och B-1 X X X X Klorofyll a µg/l X 1 0,5 X Växtplankton i sjöar 0,5 3 X Bottenfauna i sjöar 0,5 4 X 1 = Provet tas under den första hälften av månaden 2 = Analyseras endast vid station H43 3 = Växtplankton provtas en gång vartannat år (jämna år) i augusti 4 = Bottenfauna provtas en gång vartannat år (udda år) i oktober 40

47 Parametrar som ska analyseras för finsediment i sjöar Variabel Enhet Frekvens Skikt (cm) Torrsubstans mg Vart 6:e år Glödgningsförlust % ts Vart 6:e år Totalkväve % ts Vart 6:e år Totalfosfor mg/kg ts Vart 6:e år Järn mg/kg ts Vart 6:e år Mangan mg/kg ts Vart 6:e år Koppar mg/kg ts Vart 6:e år Zink mg/kg ts Vart 6:e år Aluminium totalt mg/kg ts Vart 6:e år Kadmium mg/kg ts Vart 6:e år Bly mg/kg ts Vart 6:e år Kvicksilver mg/kg ts Vart 6:e år Krom totalt mg/kg ts Vart 6:e år Nickel mg/kg ts Vart 6:e år Kobolt mg/kg ts Vart 6:e år Arsenik mg/kg ts Vart 6:e år Vanadin mg/kg ts Vart 6:e år Molybden mg/kg ts Vart 6:e år

48 Mätvariabler i kustvatten Variabel Enhet Prov- och tillfällesinformation Vattenkemi, baspaket Klorofyll Siktdjup Syrgas Metaller i vatten Provtagningsstation Registrerad stationskod X Provtagningsdatum YYYY-MM-DD X ProvID ID från labb X Vattentemperatur C X Provtagningsdjup m X Bottendjup m X Provtagare Fritext X Provtagningslabb Registrerad labbkod X Analyslabb Registrerad labbkod X Varningsflagg Fritext (kommentar från provtagare) X Salinitet PSU X Totalfosfor µg/l X Fosfatfosfor µg/l X Totalkväve µg/l X Nitrit+nitratkväve µg/l X Ammoniumkväve µg/l X Totalmängden organiskt kol mg/l X Klorofyll a µg/l X Siktdjup m X Syrgashalt mg/l X Syrgasmättnad % X Järn µg/l X Aluminium µg/l X Mangan µg/l X Bly µg/l X Krom µg/l X Nickel µg/l X Kadmium µg/l X Koppar µg/l X Zink µg/l X Arsenik µg/l X Molybden µg/l X 42

49 Gruppen för samordnad recipientkontroll i NÖ Hälsingland - kontaktuppgifter och kostnadsfördelning Hudiksvalls kommun, VA-avdelningen 42,00 % Kontaktperson Hanna Almstedt Postadress Håstaängsvägen 2, Hudiksvall Faturaadress Fakturacentralen, Box 329, Hudiksvall Fakturareferens AX (måste anges på fakturan) Telefonnummer ; Faxnummer e-postadress hanna.almstedt@hudiksvall.se Iggesund Paperboard AB 33,00 % Kontaktperson Olle Bergerståhl Post- och fakturaadress Box 15, Iggesund Telefonnummer e-postadress olle.bergerstahl@iggesund.com Nordanstig Vatten genom MittSverige Vatten 14,00 % Kontaktpersoner Anna Stenlund och Jessica Schröder Postadress Box 189, Sundsvall Fakturaadress Box 814, Sundsvall Fakturareferens NOASD Anna Stenlund (måste anges på fakturan) Telefonnummer (Anna) Faxnummer e-postadresser anna.stenlund@mittsverigevatten.se jessica.schroder@mittsverigevatten.se Plyfa Plywood AB 6,00 % Kontaktperson Fredrik Lenz Post- och fakturaadress Plyfavägen 1, Hassela Telefonnummer e-postadress fredrik@plyfa.se Holma Helsinglands AB 4,00 % Kontaktperson Margareta Larsson Post- och fakturaadress Lundvägen 47, Forsa Telefonnummer Faxnummer e-postadress margareta.larsson@holma.se Hedvigsfors Jordbruk 0,50 % Kontaktperson Anders Svässar Post- och fakturaadress Hedvigsfors 109, Bjuråker Telefonnummer e-postadress hedvigsforsbruk@live.se Ängebo VA-förening 0,50 % Kontaktperson Sven-Olof (Olle) Svensson Post- och fakturaadress c/o Dellenbyrån, Ängebo 57, Bjuråker Telefonnummer e-postadress sforage@tele2.se Norrhälsinge Miljökontor - Kontaktperson Erik Myrlund Postadress Trädgårdsgatan 4, Hudiksvall Telefonnummer Faxnummer e-postadress miljo.raddningsnamnden@hudiksvall.se Länsstyrelsen Gävleborg, Miljöanalysenheten - Kontaktperson Per Tholander Telefonnummer Faxnummer e-postadress per.tholander@lansstyrelsen.se 43

50 44 Nordöstra Hälsingland 2012

51 Bilaga 2 Metodbeteckningar 45

52 46 Nordöstra Hälsingland 2012

53 Bilaga 3 Analysdata 47

54 Stationer i vattendrag och sjöar (kursiva värden indikerar < - värden) Stationsnamn ID Datum Djup Temp ph Kond. Alkalin. Ca Mg Na K SO4 Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Susp. Turb. TOC m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 mg/l FNU mg/l Rolfstaån D ,5 1,8 7,0 4,4 0,200 0,19 0,11 0,12 0,050 0,069 0, ,060 5,5 Rolfstaån D ,3 8 7,1 4,6 0,200 0,18 0,10 0,10 0,020 0,067 0, ,062 5,3 Rolfstaån D ,5 10,2 7,0 4,4 0,200 0,17 0,09 0,10 0,020 0,065 0, ,064 5,7 Rolfstaån D ,5 19,1 7,4 4,0 0,200 0,19 0,10 0,12 0,050 0,058 0, ,068 6,0 Rolfstaån D ,5 15,1 7,2 4,1 0,200 0,18 0,10 0,10 0,020 0,063 0, ,067 6,6 Rolfstaån D ,2 4,8 7,1 4,5 0,220 0,18 0,10 0,10 0,020 0,065 0, ,079 5,7 medel 7,1 4,3 0,203 0,18 0,10 0,11 0,030 0,065 0, <1,7 7,0 0,067 5,8 median 7,1 4,4 0,200 0,18 0,10 0,10 0,020 0,065 0, ,5 7,0 0,066 5,7 max 7,4 4,6 0,220 0,19 0,11 0,12 0,050 0,069 0, ,079 6,6 min 7,0 4,0 0,200 0,17 0,09 0,10 0,020 0,058 0, <1 6 0,060 5,3 Svågan Friggesund D ,5 0,2 7,0 3,6 0,190 0,17 0,11 0,08 0,050 0,035 0, , ,1 7,5 Svågan Friggesund D ,5 6,5 6,7 3,0 0,110 0,13 0,07 0,06 0,010 0,035 0, ,179 8,0 3,1 9,6 Svågan Friggesund D ,5 7,6 6,9 3,1 0,150 0,14 0,08 0,07 0,010 0,035 0, , ,4 8,8 Svågan Friggesund D ,5 17 7,4 3,8 0,230 0,19 0,11 0,10 0,050 0,038 0, , ,6 6,8 Svågan Friggesund D ,5 12,9 7,3 3,8 0,220 0,19 0,10 0,08 0,020 0,033 0, , ,3 7,5 Svågan Friggesund D ,5 5,3 7,0 3,6 0,180 0,16 0,09 0,09 0,010 0,040 0, , ,5 7,9 medel 7,1 3,5 0,180 0,16 0,09 0,08 0,025 0,036 0, ,145 <5,5 2,2 8,0 median 7,0 3,6 0,185 0,17 0,10 0,08 0,015 0,035 0, ,138 <5 1,9 7,7 max 7,4 3,8 0,230 0,19 0,11 0,10 0,050 0,040 0, ,179 8,0 3,4 9,6 min 6,7 3,0 0,110 0,13 0,07 0,06 0,010 0,033 0, ,122 <5 1,3 6,8 Gnarpsån G ,5 0,8 6,9 5,7 0,230 0,24 0,16 0,17 0,050 0,077 0, , Gnarpsån G ,5 6,5 6,8 4,2 0,140 0,18 0,11 0,09 0,020 0,060 0, , Gnarpsån G ,2 11,9 6,6 3,7 0,140 0,17 0,10 0,08 0,020 0,050 0, , Gnarpsån G ,5 19 7,3 6,3 0,340 0,30 0,21 0,16 0,050 0,081 0, , Gnarpsån G ,5 13 6,4 4,1 0,110 0,20 0,12 0,09 0,020 0,054 0, , Gnarpsån G ,5 4 6,8 4,3 0,180 0,20 0,13 0,10 0,020 0,063 0, , medel 6,8 4,7 0,190 0,22 0,14 0,12 0,030 0,064 0, , median 6,8 4,3 0,160 0,20 0,13 0,10 0,020 0,062 0, , max 7,3 6,3 0,340 0,30 0,21 0,17 0,050 0,081 0, , min 6,4 3,7 0,110 0,17 0,10 0,08 0,020 0,050 0, ,

55 Stationsnamn ID Datum Djup Temp ph Kond. Alkalin. Ca Mg Na K SO4 Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Susp. Turb. TOC m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 mg/l FNU mg/l Harmångersån H ,5 3,2 6,9 26 0,250 0,30 0,46 1,6 0,050 0,250 1, ,161 9,3 Harmångersån H ,3 7,1 6,9 4,3 0,180 0,19 0,11 0,09 0,020 0,065 0, ,144 8,9 Harmångersån H ,5 14,2 6,9 4,2 0,190 0,18 0,11 0,09 0,020 0,065 0, ,154 9,4 Harmångersån H ,3 19,6 7,3 39 0,250 0,32 0,64 2,3 0,080 0,330 2, ,158 9,4 Harmångersån H ,2 14,9 7,0 38 0,240 0,33 0,63 2,3 0,070 0,350 2, ,152 9,4 Harmångersån H ,2 4 6,9 4,4 0,200 0,19 0,11 0,10 0,020 0,069 0, ,157 9,2 medel 7,0 19 0,218 0,25 0,34 1,1 0,043 0,188 1, ,154 9,3 median 6,9 15 0,220 0,25 0,29 0,85 0,035 0,160 0, ,156 9,4 max 7,3 39 0,250 0,33 0,64 2,3 0,080 0,350 2, ,161 9,4 min 6,9 4,2 0,180 0,18 0,11 0,09 0,020 0,065 0, ,144 8,9 Norrsjöns utlopp H ,5 1 6,9 4,4 0,200 0,20 0,12 0,11 0,050 0,060 0, ,160 9,4 Norrsjöns utlopp H ,5 7 6,9 4,3 0,200 0,17 0,10 0,08 0,020 0,063 0, ,139 9,8 Norrsjöns utlopp H ,2 12,9 6,9 4,2 0,190 0,18 0,11 0,08 0,020 0,058 0, ,147 9,3 Norrsjöns utlopp H ,5 19,3 7,2 4,1 0,200 0,20 0,12 0,11 0,050 0,063 0, , Norrsjöns utlopp H ,5 14,8 7,1 4,1 0,210 0,19 0,11 0,09 0,020 0,060 0, ,140 8,8 Norrsjöns utlopp H ,5 4,2 7,0 4,4 0,200 0,19 0,11 0,10 0,020 0,069 0, ,161 9,3 medel 7,0 4,3 0,200 0,19 0,11 0,10 0,030 0,062 0, ,150 9,6 median 7,0 4,3 0,200 0,19 0,11 0,10 0,020 0,062 0, ,150 9,4 max 7,2 4,4 0,210 0,20 0,12 0,11 0,050 0,069 0, , min 6,9 4,1 0,190 0,17 0,10 0,08 0,020 0,058 0, ,139 8,8 Hornån Ho ,5 0,2 5,8 18 0,077 0,70 0,53 0,29 0,100 1,200 0, ,037 8,7 Hornån Ho ,3 6 5,5 14 0,028 0,48 0,34 0,18 0,060 0,830 0, , Hornån Ho ,2 9,8 5,2 15 0,010 0,57 0,39 0,19 0,070 0,920 0, , Hornån Ho ,2 12,9 6,7 16 0,250 0,65 0,44 0,34 0,100 0,730 0, , Hornån Ho ,3 11,2 5,7 19 0,070 0,71 0,48 0,26 0,130 1,200 0, , Hornån Ho ,2 3,2 5,8 15 0,052 0,59 0,42 0,21 0,070 0,920 0, , medel 5,8 16 <0,081 0,62 0,43 0,25 0,088 0,967 0, , median 5,8 16 0,061 0,62 0,43 0,24 0,085 0,920 0, , max 6,7 19 0,250 0,71 0,53 0,34 0,130 1,200 0, , min 5,2 14 <0,010 0,48 0,34 0,18 0,060 0,730 0, ,037 8,7 49

56 Stationsnamn ID Datum Djup Temp ph Kond. Alkalin. Ca Mg Na K SO4 Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Susp. Turb. TOC m C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 mg/l FNU mg/l Hornån Ho ,5 0,8 6,5 14 0,320 0,55 0,35 0,40 0,080 0,520 0, , ,6 12 Hornån Ho ,1 5,1 6,8 13 0,220 0,48 0,29 0,32 0,060 0,480 0, ,264 7,4 8,5 15 Hornån Ho ,5 12 6,6 11 0,170 0,45 0,27 0,25 0,050 0,460 0, ,340 6,7 8,3 17 Hornån Ho ,5 15,2 7,2 15 0,440 0,60 0,39 0,48 0,100 0,440 0, ,360 8, Hornån Ho ,3 14,7 7,0 13 0,270 0,51 0,30 0,31 0,080 0,480 0, ,397 6,2 7,5 19 Hornån Ho ,1 3,5 6,7 13 0,220 0,47 0,29 0,29 0,070 0,480 0, ,315 5,4 7,9 15 medel 6,8 13 0,273 0,51 0,32 0,34 0,073 0,477 0, ,317 <6,6 9,5 16 median 6,8 13 0,245 0,50 0,30 0,32 0,075 0,480 0, ,328 6,5 8,4 16 max 7,2 15 0,440 0,60 0,39 0,48 0,100 0,520 0, ,397 8, min 6,5 11 0,170 0,45 0,27 0,25 0,050 0,440 0, ,228 <5 7,5 12 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hornån Ho , , ,056 0,33 0,77 8,2 3,3 0,58 1,4 0,17 Hornån Ho , , ,044 0,42 0,88 7,7 2,0 0,49 0,76 0,21 Hornån Ho , , ,056 0,59 0,90 9,2 2,2 0,60 0,96 0,19 Hornån Ho , , ,034 0,85 0,87 8,7 1,2 0,86 1,5 0,42 Hornån Ho , , ,050 0,64 0,96 9,1 1,6 0,78 1,1 0,28 Hornån Ho , , ,056 0,44 0,87 9,2 2,4 0,56 0,88 0,21 medel , ,049 0,55 0,88 8,7 2,1 0,65 1,1 0,25 median , ,053 0,52 0,88 8,9 2,1 0,59 1,0 0,21 max , ,056 0,85 0,96 9,2 3,3 0,86 1,5 0,42 min , ,034 0,33 0,77 7,7 1,2 0,49 0,76 0,17 50

57 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas ph Kond. Alkalin. NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Kfyll Susp. Turb. TOC m m C mg/l % ms/m mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 µg/l mg/l FNU mg/l Norra Dellen D ,5 1,4 7,1 4,0 0, ,064 5,7 Norra Dellen D ,5 6,4 4,4 7,2 3,7 0, ,059 5,6 Norra Dellen D ,5 6,3 17,1 7,2 3,7 0, ,058 2,5 5,6 Norra Dellen D ,5 6,7 8,2 7,2 3,5 0, ,057 4,7 medel 6,5 7,8 7,2 3,7 0, ,060 2,5 5,4 median 6,4 6,3 7,2 3,7 0, ,059 2,5 5,6 max 6,7 17,1 7,2 4 0, ,064 2,5 5,7 min 6,3 1,4 7,1 3,5 0, ,057 2,5 4,7 Norra Dellen D ,4 10,4 78 6,7 4,0 0, ,054 5,0 Norra Dellen D ,6 14, ,2 3,7 0, ,062 5,9 Norra Dellen D ,8 11,3 93 6,9 3,8 0, ,057 5,5 Norra Dellen D ,0 8,4 71 6,9 3,5 0, ,056 4,9 medel 6,0 11,1 88 6,9 3,8 0, ,057 5,3 median 6,2 10,9 86 6,9 3,8 0, ,057 5,3 max 8,0 14, ,2 4,0 0, ,062 5,9 min 3,4 8,4 71 6,7 3,5 0, ,054 4,9 Södra Dellen D ,5 1,4 7,1 4,5 0, ,068 6,3 Södra Dellen D ,5 7,2 5,1 7,2 4,3 0, ,063 5,7 Södra Dellen D ,5 5,4 17,9 7,2 4,2 0, ,068 2,9 6,1 Södra Dellen D ,5 5,4 11 7,3 4,0 0, ,060 5,6 medel 6,0 8,9 7,2 4,3 0, ,065 2,9 5,9 median 5,4 8,2 7,2 4,3 0, ,066 2,9 5,9 max 7,2 17,9 7,3 4,5 0, ,068 2,9 6,3 min 5,4 1,4 7,1 4,0 0, ,060 2,9 5,6 Södra Dellen D ,2 9,4 70 6,7 4,5 0, ,062 5,5 Södra Dellen D ,6 12,7 99 7,2 4,3 0, ,062 5,4 Södra Dellen D ,4 11,7 94 6,8 4,4 0, ,057 5,7 Södra Dellen D ,0 9,7 82 6,9 4,1 0, ,060 5,4 51

58 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Södra Dellen D ,5 97 3,8 0, ,01 0,026 0,15 0,39 0,022 0,18 0,087 0,12 Södra Dellen D ,5 85 3,2 0, ,01 0,029 0,17 0,50 0,024 0,20 0,20 0,13 Södra Dellen D ,5 60 2,3 0,58 1,6 38 0,01 0,076 0,12 0,53 0,015 0,17 0,064 0,20 medel 81 3,1 0,55 <1,2 42 <0,01 0,044 0,15 0,47 0,020 0,18 0,12 0,15 median 85 3,2 0,54 <1 44 <0,01 0,029 0,15 0,50 0,022 0,18 0,09 0,13 max 97 3,8 0,58 1,6 45 <0,01 0,076 0,17 0,53 0,024 0,2 0,2 0,2 min 60 2,3 0,52 <1 38 <0,01 0,026 0,12 0,39 0,015 0,17 0,064 0,12 Södra Dellen D ,8 0, ,01 0,029 0,16 0,35 0,024 0,18 0,62 0,12 Södra Dellen D ,7 0, ,01 0,021 0,14 0,40 0,023 0,18 0,079 0,16 Södra Dellen D ,4 0, ,01 0,022 0,13 0,34 0,020 0,16 0,12 0,10 Södra Dellen D ,8 0,71 1,5 37 0,01 0,069 0,15 0,40 0,018 0,17 0,05 0,11 medel 91 4,2 0,55 <1,1 42 <0,01 0,035 0,15 0,37 0,021 0,17 0,22 0,12 median 87 3,6 0,54 <1 42 <0,01 0,026 0,15 0,38 0,022 0,18 0,10 0,12 max 130 6,8 0,71 1,5 47 <0,01 0,069 0,16 0,40 0,024 0,18 0,62 0,16 min 60 2,8 0,42 <1 37 <0,01 0,021 0,13 0,34 0,018 0,16 0,05 0,10 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas ph Kond. Alkalin. NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Kfyll Susp. Turb. TOC m m C mg/l % ms/m mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 µg/l mg/l FNU mg/l Södra Dellen D ,5 1,4 7,1 4,3 0, ,068 5,9 Södra Dellen D ,5 7,0 4,6 7,2 4,3 0, ,060 5,4 Södra Dellen D ,5 6,3 17,9 7,2 4,2 0, ,066 2,1 5,5 Södra Dellen D ,5 5,8 7,3 4,0 0, ,061 5,4 medel 6,4 8,0 7,2 4,2 0, ,064 2,1 5,6 median 6,3 4,6 7,2 4,3 0, ,064 2,1 5,5 max 7 17,9 7,3 4,3 0, ,068 2,1 5,9 min 5,8 1,4 7,1 4,0 0, ,060 2,1 5,4 Södra Dellen D ,7 9,7 73 6,7 4,4 0, ,056 5,0 Södra Dellen D ,3 12, ,2 4,3 0, ,060 5,5 Södra Dellen D ,5 11,4 92 6,8 4,3 0, ,057 5,3 Södra Dellen D ,1 9,6 81 7,0 4,1 0, ,057 5,1 medel 5,7 10,9 87 6,9 4,3 0, ,3 5 0,058 5,2 median 5,4 10,6 87 6,9 4,3 0, ,057 5,2 max 8,1 12, ,2 4,4 0, ,060 5,5 min 3,7 9,6 73 6,7 4,1 0, ,056 5,0 52

59 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas ph Kond. Alkalin. NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Kfyll Susp. Turb. TOC m m C mg/l % ms/m mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 µg/l mg/l FNU mg/l Långsjön D ,5 0,8 7,0 4,5 0, ,063 5,8 Långsjön D ,5 4,8 9,0 7,3 4,5 0, ,065 5,7 Långsjön D ,5 3,0 19,0 7,0 4,6 0, ,074 6,7 6,0 Långsjön D ,5 4,4 8,0 7,2 4,1 0, ,057 5,9 medel 4,1 9,2 7,1 4,4 0, ,065 6,7 5,9 median 4,4 8,5 7,1 4,5 0, ,064 6,7 5,9 max 4,8 19,0 7,3 4,6 0, ,074 6,7 6 min 3,0 0,8 7,0 4,1 0, ,057 6,7 5,7 Långsjön D ,5 1,7 10,9 78 6,6 4,7 0, ,094 7,4 Långsjön D ,5 7,8 12, ,2 4,6 0, ,065 5,2 Långsjön D ,5 15,1 5,4 53 6,7 6,9 0, ,078 6,4 Långsjön D ,5 11,2 10,1 92 7,2 4,1 0, ,064 5,4 medel 9,0 9,7 81 6,9 5,1 0, ,075 6,1 median 9,5 10,5 85 7,0 4,7 0, ,072 5,9 max 15,1 12, ,2 6,9 0, ,094 7,4 min 1,7 5,4 53 6,6 4,1 0, ,064 5,2 Hasselasjön H ,5 0,5 7,0 4,4 0, , ,5 8,1 Hasselasjön H ,5 3,0 6,9 7,0 3,3 0, , ,4 8,6 Hasselasjön H ,5 2,7 18,1 7,0 3,7 0, ,153 4,6 5 1,2 9,0 Hasselasjön H ,5 8,2 0 7,2 3,7 0, , ,5 8,3 medel 2,9 8,4 7,1 3,8 0, ,162 4,6 8,5 median 2,9 7,6 7,0 3,7 0, ,156 4,6 8,5 max 3 18,1 7,2 4,4 0, ,185 4,6 9 min 2,7 0,5 7,0 3,3 0, ,150 4,6 8,1 Hasselasjön H ,0 2,9 2,7 20 6,5 8,6 0, , ,0 12 Hasselasjön H ,0 6,4 11,5 93 6,9 3,3 0, , ,4 9,1 Hasselasjön H ,0 17,5 6,2 67 6,7 3,9 0, , ,0 9,1 Hasselasjön H ,0 8,2 8,5 73 7,1 4,1 0, , ,9 7,9 medel 8,8 7,2 63 6,8 5,0 0, ,185 9,5 median 7,3 7,4 70 6,8 4,0 0, ,178 9,1 max 17,5 11,5 93 7,1 8,6 0, , min 2,9 2,7 20 6,5 3,3 0, ,157 7,9 53

60 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hasselasjön H , ,61 1,1 85 0,01 0,094 0,24 0,44 0,072 0,40 0,93 0,19 Hasselasjön H , ,58 2, ,01 0,11 0,28 0,61 0,085 0,32 0,29 0,10 Hasselasjön H , ,45 1,2 74 0,01 0,065 0,22 0,50 0,043 0,41 0,40 0,15 Hasselasjön H , ,45 1,2 65 0,01 0,098 0,19 0,48 0,055 0,46 0,28 0,17 medel ,5 0,52 1,5 91 <0,01 0,092 0,23 0,51 0,064 0,40 0,48 0,15 median ,5 0,52 1,2 80 <0,01 0,096 0,23 0,49 0,064 0,41 0,35 0,16 max ,61 2,4 140 <0,01 0,11 0,28 0,61 0,085 0,46 0,93 0,19 min ,45 1,1 65 <0,01 0,065 0,19 0,44 0,043 0,32 0,28 0,1 Hasselasjön H , ,1 4, ,01 0,12 0,32 0,86 0,33 0,45 1,0 0,16 Hasselasjön H , ,45 1, ,01 0,090 0,29 0,55 0,096 0,32 0,30 0,11 Hasselasjön H , ,58 1,4 97 0,01 0,093 0,24 0,61 0,095 0,45 0,46 0,26 Hasselasjön H , ,61 1,4 80 0,01 0,19 0,22 0,50 0,077 0,46 0,32 0,18 medel ,69 2,3 112 <0,01 0,123 0,27 0,63 0,150 0,42 0,52 0,18 median ,60 1,7 109 <0,01 0,107 0,27 0,58 0,096 0,45 0,39 0,17 max ,10 4,5 150 <0,01 0,190 0,32 0,86 0,330 0,46 1,00 0,26 min ,45 1,4 80 <0,01 0,090 0,22 0,50 0,077 0,32 0,30 0,11 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas ph Kond. Alkalin. NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Kfyll Susp. Turb. TOC m m C mg/l % ms/m mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 µg/l mg/l FNU mg/l Hasselasjön H ,5 0,7 6,9 4,1 0, ,182 9,7 Hasselasjön H ,5 3,2 7,0 7,0 3,6 0, ,176 9,4 Hasselasjön H ,5 2,9 18,9 7,0 3,6 0, ,143 7,1 9,1 Hasselasjön H ,5 3,4 9,6 7,2 3,4 0, ,135 8,3 medel 3,2 9,1 7,0 3,7 0, ,159 7,1 9,1 median 3,2 8,3 7,0 3,6 0, ,160 7,1 9,3 max 3,4 18,9 7,2 4,1 0, ,182 7,1 9,7 min 2,9 0,7 6,9 3,4 0, ,135 7,1 8,3 Hasselasjön H ,0 2,7 10,2 75 6,7 3,9 0, , Hasselasjön H ,0 6,3 11,9 96 7,0 3,7 0, ,176 9,3 Hasselasjön H ,0 18,2 9, ,0 3,6 0, ,149 9,3 Hasselasjön H ,0 9,4-7,2 3,4 0, ,132 8,0 medel 9,2 10,4 90 7,0 3,7 0, ,162 9,2 median 7,9 10,2 96 7,0 3,7 0, ,163 9,3 max 18,2 11, ,2 3,9 0, , min 2,7 9,2 75 6,7 3,4 0, ,132 8,0 54

61 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas ph Kond. Alkalin. NH4-N NO2+NO3-N Tot-N PO4-P Tot-P Absorb. Kfyll Susp. Turb. TOC m m C mg/l % ms/m mekv/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l F 420/5 µg/l mg/l FNU mg/l Storsjön H ,5 0,8 6,9 4,1 0, , Storsjön H ,5 4,0 6,7 7,1 3,9 0, ,137 9,1 Storsjön H ,5 3,3 18,9 7,2 4,0 0, ,135 6,3 9,1 Storsjön H ,5 3,7 10,2 6,9 4,0 0, ,111 8,6 medel 3,7 9,2 7,0 4,0 0, ,139 6,3 9,2 median 3,7 8,5 7,0 4,0 0, ,136 6,3 9,1 max 4 18,9 7,2 4,1 0, ,171 6,3 10 min 3,3 0,8 6,9 3,9 0, ,111 6,3 8,6 Storsjön H ,5 3,0 6,9 51 6,5 4,4 0, ,143 8,0 Storsjön H ,5 5,5 12,0 96 7,1 4,0 0, ,134 8,5 Storsjön H ,5 8,1 8,8 75 6,6 4,1 0, ,130 8,8 Storsjön H ,5 9,6 9,2 82 6,8 4,0 0, ,119 9,3 medel 6,6 9,2 76 6,8 4,1 0, ,132 8,7 median 6,8 9,0 79 6,7 4,1 0, ,132 8,7 max 9,6 12,0 96 7,1 4,4 0, ,143 9,3 min 3,0 6,9 51 6,5 4,0 0, ,119 8,0 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Storsjön H , ,0 0,55 1, ,01 0,086 0,27 0,52 0,057 0,41 0,65 0,18 Storsjön H , ,0 0,68 1, ,01 0,094 0,28 0,57 0,054 0,38 0,23 0,16 Storsjön H , ,0 0, ,01 0,062 0,21 0,55 0,028 0,33 0,37 0,21 Storsjön H , ,0 0, ,01 0,051 0,24 0,53 0,034 0,34 0,23 0,16 medel ,8 0,62 <1,1 90 <0,01 0,073 0,25 0,54 0,043 0,37 0,37 0,18 median ,5 0,63 <1,1 90 <0,01 0,074 0,26 0,54 0,044 0,36 0,30 0,17 max ,68 1,3 110 <0,01 0,094 0,28 0,57 0,057 0,41 0,65 0,21 min 170 6,0 0,55 <1 71 <0,01 0,051 0,21 0,52 0,028 0,33 0,23 0,16 Storsjön H , ,0 0, ,013 0,21 0,26 0,56 0,072 0,59 0,88 0,18 Storsjön H , ,0 0,62 1,0 95 0,01 0,08 0,26 0,52 0,054 0,36 0,2 0,2 Storsjön H , ,0 0,63 1,5 86 0,01 0,072 0,24 0,46 0,042 0,39 0,6 0,12 Storsjön H , ,0 0,96 2,3 97 0,01 0,095 0,28 0,65 0,056 0,42 0,21 0,26 medel ,3 0,73 1,7 97 <0,01 0,114 0,26 0,55 0,056 0,44 0,47 0,19 median ,0 0,67 1,8 96 <0,01 0,088 0,26 0,54 0,055 0,41 0,41 0,19 max ,0 0,96 2,3 110 <0,01 0,210 0,28 0,65 0,072 0,59 0,88 0,26 min ,0 0,62 1,0 86 <0,01 0,072 0,24 0,46 0,042 0,36 0,20 0,12 55

62 Ytsediment i sjöar Parameter Enhet H43 D100 H95 Hasselasjön Södra Dellen Storsjön Torrsubstans % 13 12,4 15,2 Glödgningsförlust % av TS 28,1 13,2 9,5 Glödgningsrest % av TS 71,9 86,8 90,5 Kväve total, N g/kg TS 9,1 5,4 3,8 Fosfor total, P g/kg TS 1,3 2 1,4 Järn, Fe g/kg TS Mangan, Mn mg/kg TS Koppar, Cu mg/kg TS Zink, Zn mg/kg TS Aluminium, Al mg/kg TS Kadmium, Cd mg/kg TS 0,78 0,73 1,1 Bly, Pb mg/kg TS Kvicksilver, Hg mg/kg TS 0,18 0,11 0,12 Krom, Cr mg/kg TS Nickel, Ni mg/kg TS Kobolt, Co mg/kg TS Arsenik, As mg/kg TS 7, Vanadin, V mg/kg TS Molybden, Mo mg/kg TS 1,7 3 2,4 56

63 Kuststationer: Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas Syrgas Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps PO4-P Tot-P TOC Kfyll Salinitet m m C mg/l % ml/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l PSU Hudiksvallsfjärden K ,5 is 0, , ,0 49,0 11,0 4,0 Hudiksvallsfjärden K ,0 0, , ,0 51,0 12,0 4,2 Hudiksvallsfjärden K ,5 2,1 12,0 87 8, , ,0 24,0 3,7 5,3 Hudiksvallsfjärden K ,5 3,5 14, , ,0 19,0 4,7 11,0 5,0 Hudiksvallsfjärden K ,0 13, , ,0 13,0 4,3 5,0 Hudiksvallsfjärden K ,5 6,3 7,8 63 5, , ,0 22,0 4,1 5,3 Hudiksvallsfjärden K ,5 3,0 16, , ,0 19,0 4,4 5,4 5,1 Hudiksvallsfjärden K ,0 14, , ,0 17,0 4,4 5,1 Hudiksvallsfjärden K ,0 6,9 6,1 50 4, , ,0 18,0 4,1 5,3 Hudiksvallsfjärden K ,5 5,4 15, , ,0 17,0 4,5 2,7 5,1 Hudiksvallsfjärden K ,0 15, , ,0 23,0 4,6 5,1 Hudiksvallsfjärden K ,0 14,9 10, , , ,0 18,0 4,4 4,9 Gårdsfjärden K ,5 is 1, , ,0 19,0 4,7 4,7 Gårdsfjärden K ,0 1, , ,0 19,0 4,8 4,4 Gårdsfjärden K ,5 1,0 13,0 91 9, , ,0 44,0 4,0 5,3 Gårdsfjärden K ,5 2,9 14, , ,0 13,0 6,5 3,8 <1 Gårdsfjärden K ,0 10, , ,0 12,0 4,3 5,0 Gårdsfjärden K ,5 9,0 10,2 89 7, , ,0 12,0 4,3 4,9 Gårdsfjärden K ,5 3,7 15, , ,0 17,0 5,4 5,7 3,8 Gårdsfjärden K ,0 13, , ,0 21,0 4,3 4,9 Gårdsfjärden K ,0 13,8 10, , , ,0 18,0 4,2 4,9 Gårdsfjärden K ,5 4,7 18, , ,0 13,0 7,4 3,0 2,4 Gårdsfjärden K ,0 16, , ,0 16,0 4,5 4,9 Gårdsfjärden K ,9 15,1 9,5 95 6, , ,0 15,0 4,4 4,9 57

64 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas Syrgas Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps PO4-P Tot-P TOC Kfyll Salinitet m m C mg/l % ml/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l PSU Agöfjärden K ,5 4,8 1, , ,0 18,0 4,4 5,4 Agöfjärden K ,0 1, , ,0 18,0 4,2 5,4 Agöfjärden K ,5 1,0 13,7 97 9, , ,0 19,0 4,1 5,3 Agöfjärden K ,5 5,0 14, , ,0 10,0 5,4 4,2 3,6 Agöfjärden K ,0 11, , ,0 10,0 4,1 4,9 Agöfjärden K ,0 8,8 10,0 87 7, , ,0 13,0 4,3 5,0 Agöfjärden K ,5 3,1 16, , ,0 15,0 4,5 4,2 4,5 Agöfjärden K ,0 14, , ,0 14,0 4,2 4,9 Agöfjärden K ,5 6,2 10,5 84 7, , ,0 15,0 3,6 5,6 Agöfjärden K ,5 4,7 16, , ,0 10,0 4,8 2,5 4,5 Agöfjärden K ,0 51, , ,0 7,0 4,1 4,7 Agöfjärden K ,0 14,0 10, , , ,0 9,0 4,2 4,9 Agöfjärden K ,5 4,0 1, , ,0 18,0 4,0 5,3 Agöfjärden K ,0 1, , ,0 18,0 4,3 5,4 Agöfjärden K ,5 1,4 14, , , ,0 21,0 4,7 5,4 Agöfjärden K ,5 7,2 11, , ,0 9,0 4,3 2,1 4,8 Agöfjärden K ,0 11, , ,0 9,0 4,1 4,9 Agöfjärden K ,5 8,2 10,0 85 7, , ,0 31,0 4,2 4,7 Agöfjärden K ,5 5,1 16, , ,0 11,0 4,4 3,7 4,9 Agöfjärden K ,0 14, , ,0 15,0 4,2 5,1 Agöfjärden K ,0 7,2 10,0 83 7, , ,0 32,0 3,9 5,6 Agöfjärden K ,5 7,0 16, , ,0 12,0 4,1 2,2 5,1 Agöfjärden K ,0 16, , ,0 11,0 4,2 5,1 Agöfjärden K ,0 12,1 9,7 91 6, , ,0 18,0 4,0 5,3 58

65 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas Syrgas Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps PO4-P Tot-P TOC Kfyll Salinitet m m C mg/l % ml/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l PSU Njutångersfjärden K ,5 is 0, , ,0 12,0 7,9 <1 Njutångersfjärden K ,0 0, , ,0 21,0 3,7 5,3 Njutångersfjärden K ,5 0,6 9,4 65 6, , ,0 20,0 4,1 5,3 Njutångersfjärden K ,5 is 1, , ,0 46,0 9,0 1,8 Njutångersfjärden K ,0 1, , ,0 30,0 4,4 5,4 Njutångersfjärden K ,5 1,3 13,6 96 9, , ,0 20,0 4,5 5,4 Njutångersfjärden K ,5 4,1 15, , ,0 13,0 8,8 6,3 2,4 Njutångersfjärden K ,0 13, , ,0 10,0 4,2 4,9 Njutångersfjärden K ,0 9,3 10,7 94 7, , ,0 13,0 4,5 4,9 Njutångersfjärden K ,5 3,2 16, , ,0 14,0 4,7 3,5 4,4 Njutångersfjärden K ,0 14, , ,0 12,0 4,4 4,9 Njutångersfjärden K ,0 12,7 8,7 82 6, , ,0 18,0 4,1 5,1 Njutångersfjärden K ,5 4,6 17, , ,0 9,0 5,5 2,3 4,2 Njutångersfjärden K ,0 15, , ,0 12,0 4,5 4,9 Njutångersfjärden K ,5 12,2 8,6 81 6, , ,0 26,0 3,9 4,9 Siviksfjärden K ,5 15 cm is 0, , ,0 16,0 8,2 1,3 Siviksfjärden K ,5 0,5 12,8 89 9, , ,0 18,0 3,8 5,3 Siviksfjärden K ,5 7,0 13, , ,0 11,0 5,1 2,3 4,5 Siviksfjärden K ,0 11, , ,0 9,0 4,1 4,9 Siviksfjärden K ,5 9,3 10,2 90 7, , ,0 42,0 4,3 5,4 Siviksfjärden K ,5 5,6 15, , ,0 11,0 4,3 2,8 4,9 Siviksfjärden K ,0 14, , ,0 11,0 4,4 4,9 Siviksfjärden K ,0 6,2 6,7 54 4, , ,0 33,0 4,0 5,4 Siviksfjärden K ,5 4,6 16, , ,0 7,0 4,3 1,9 4,9 Siviksfjärden K ,0 16, , ,0 9,0 4,4 4,9 Siviksfjärden K ,0 7,9 10,5 89 7, , ,0 41,0 3,9 5,4 59

66 Stationsnamn ID Datum Djup Siktdjup Temp Syrgas Syrgas Syrgas Cl NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps PO4-P Tot-P TOC Kfyll Salinitet m m C mg/l % ml/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l PSU Enångersfjärden K ,5 is 0, , ,0 32,0 8,5 <1 Enångersfjärden K ,0 0,9 12,1 85 8, , ,0 23,0 3,9 5,1 Enångersfjärden K ,5 is 1, , ,0 26,0 4,7 4,9 Enångersfjärden K ,5 1,9 12,5 90 8, , ,0 22,0 4,2 5,4 Enångersfjärden K ,5 3,5 15, , ,0 17,0 7,8 4,8 2,9 Enångersfjärden K ,0 10,5 9,6 85 6, , ,0 13,0 4,4 5,1 Enångersfjärden K ,5 4,2 13, , ,0 16,0 5,1 4,8 4,4 Enångersfjärden K ,5 12,2 10,1 94 7, , ,0 15,0 4,1 5,3 Enångersfjärden K ,5 4,6 17, , ,0 9,0 4,9 2,6 4,7 Enångersfjärden K ,5 16,2 10, , , ,0 11,0 4,3 5,1 60

67 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni As Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hudiksvallsfjärden K ,5 890,0 100,0 1,7 8,5 250,0 0,046 0,210 0,52 3,00 0,95 1,20 Hudiksvallsfjärden K ,0 750,0 81,0 1,6 7,8 220,0 0,051 0,260 0,46 2,80 0,97 1,30 Hudiksvallsfjärden K ,5 40,0 8,7 1,0 1,3 16,0 0,053 0,040 0,50 1,40 1,00 1,70 Hudiksvallsfjärden K ,5 53,0 9,4 1,0 2,1 25,0 0,013 0,039 0,20 1,20 0,88 1,50 Hudiksvallsfjärden K ,0 42,0 8,3 0,9 <1,0 23,0 0,013 0,030 0,19 1,10 0,92 1,50 Hudiksvallsfjärden K ,5 110,0 75,0 0,8 1,9 21,0 0,017 0,062 0,19 1,20 1,20 1,60 Hudiksvallsfjärden K ,5 78,0 12,0 1,3 1,2 32,0 0,018 0,061 0,21 1,20 0,93 1,60 Hudiksvallsfjärden K ,0 85,0 12,0 0,8 1,1 36,0 0,017 0,055 0,25 1,20 0,92 1,50 Hudiksvallsfjärden K ,0 140,0 55,0 1,2 13,0 36,0 0,025 0,390 0,20 1,30 1,10 1,60 Hudiksvallsfjärden K ,5 53,0 42,0 1,1 2,4 17,0 0,025 0,052 0,20 1,40 1,20 1,70 Hudiksvallsfjärden K ,0 39,0 36,0 0,9 1,3 15,0 0,019 0,039 0,15 1,10 1,10 1,50 Hudiksvallsfjärden K ,0 60,0 44,0 0,9 2,1 18,0 0,019 0,045 0,16 1,20 1,10 1,50 Gårdsfjärden K ,5 93,0 10,0 1,1 3,8 81,0 0,018 0,580 0,22 0,90 0,83 1,30 Gårdsfjärden K ,0 81,0 10,0 1,1 1,9 38,0 0,017 0,100 0,19 0,89 0,82 1,30 Gårdsfjärden K ,5 770,0 20,0 2,1 5,5 270,0 0,027 1,600 0,92 1,60 1,40 1,60 Gårdsfjärden K ,5 180,0 24,0 1,0 4,0 88,0 <0,01 0,290 0,34 0,60 0,44 0,44 Gårdsfjärden K ,0 47,0 8,1 0,8 <1,0 20,0 0,014 0,097 0,19 0,93 0,89 1,40 Gårdsfjärden K ,5 57,0 14,0 0,9 1,2 21,0 0,016 0,089 0,22 1,00 0,95 1,50 Gårdsfjärden K ,5 140,0 23,0 0,8 1,4 55,0 0,014 0,160 0,27 0,92 0,79 1,20 Gårdsfjärden K ,0 61,0 9,0 0,7 <1,0 24,0 0,017 0,062 0,27 1,00 0,94 1,50 Gårdsfjärden K ,0 52,0 7,9 0,7 1,3 22,0 0,018 0,057 0,17 0,99 0,91 1,50 Gårdsfjärden K ,5 280,0 54,0 0,9 7,3 120,0 0,016 0,200 0,44 0,93 0,77 0,86 Gårdsfjärden K ,0 72,0 14,0 0,9 1,4 28,0 0,022 0,130 0,24 1,20 1,20 1,70 Gårdsfjärden K ,9 65,0 15,0 0,8 1,2 21,0 0,016 0,120 0,17 1,00 1,10 1,50 61

68 Stationsnamn ID Datum Djup Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni As Mo m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Agöfjärden K ,5 56,0 5,4 0,9 1,3 22,0 0,019 0,059 0,18 0,99 0,97 1,60 Agöfjärden K ,0 53,0 5,3 1,0 2,0 21,0 0,020 0,220 0,19 0,98 1,00 1,60 Agöfjärden K ,5 85,0 5,2 1,0 1,9 29,0 0,025 0,097 0,24 1,10 1,00 1,60 Agöfjärden K ,5 70,0 12,0 0,8 <1,0 30,0 <0,01 0,120 0,22 0,81 0,77 1,10 Agöfjärden K ,0 17,0 2,8 0,8 <1,0 8,2 0,012 <0,02 0,18 0,91 0,92 1,50 Agöfjärden K ,0 58,0 34,0 0,9 1,2 20,0 0,018 0,053 0,22 1,00 1,00 1,50 Agöfjärden K ,5 86,0 13,0 0,8 1,4 33,0 0,016 0,077 0,24 0,95 0,88 1,40 Agöfjärden K ,0 53,0 8,5 1,0 1,6 23,0 0,020 0,063 0,20 0,99 0,89 1,50 Agöfjärden K ,5 120,0 19,0 0,7 <1,0 36,0 0,020 0,064 0,23 1,10 1,10 1,70 Agöfjärden K ,5 49,0 24,0 1,1 2,6 17,0 0,024 0,110 0,19 1,00 1,10 1,50 Agöfjärden K ,0 14,0 6,4 1,2 4,3 7,7 0,026 0,099 0,22 1,30 1,20 1,80 Agöfjärden K ,0 43,0 12,0 1,0 2,8 16,0 0,021 0,085 0,15 1,10 1,10 1,50 62

69 Bilaga 4 Vattenföring och transporter 63

70 Årsvärden (SMHI S-HYPE) År D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 DelångersånSLU m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s ,0 12 2,6 12 0,0042 0,12 0,37 0, ,8 15 2,2 11 0,0051 0,10 0,33 0, ,8 15 2,8 13 0,0099 0,16 0,55 0, ,2 16 0,0062 0,13 0,42 0, ,4 18 3,4 14 0,0094 0,17 0,56 0, ,2 16 0,0096 0,17 0,55 0, ,6 8,8 1,7 7,0 0,0033 0,080 0,27 0, ,8 13 2,0 9,5 0,0034 0,083 0,27 0, ,3 21 0,012 0,22 0,70 0, ,2 18 2,7 12 0,0080 0,14 0,47 0, ,1 23 0,014 0,26 0,84 0, ,5 17 0,0094 0,18 0,61 0, ,4 15 1,9 9,2 0,0057 0,11 0,38 0, ,4 10 2,7 9,2 0,0070 0,15 0,48 0, ,6 10 1,7 7,6 0,0036 0,071 0,24 0, ,1 13 2,6 12 0,0044 0,10 0,32 0, ,8 16 0,0091 0,18 0,58 0, ,9 14 1,6 8,1 0,0052 0,10 0,34 0, ,2 16 3,2 14 0,0086 0,16 0,52 0, ,2 14 0,0073 0,15 0,48 0, ,6 18 2,1 11 0,0063 0,12 0,40 0, ,5 15 2,8 12 0,0065 0,14 0,46 0, ,2 14 0,0089 0,16 0,53 0,36 Medel 9,5 16,4 2,8 12,9 0,0 0,1 0,5 0,3 Flöden vid provtagning 2012 Provtagningsdag D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s ,5 11 2,7 7,9 0,024 0,29 1, ,3 27 0,011 0,25 0, ,4 26 0,011 0,21 0, ,8 14 1,0 10 0,0015 0,034 0, ,3 14 2,2 6,8 0,0075 0,14 0, ,1 13 4,6 14 0,038 0,31 1,2 64

71 TRANSPORTER 2012 D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 Areal km Årsflöde m 3 /år Medelflöde m 3 /s ,2 14 0,0089 0,16 0,53 TOC ton/år , N tot kg/år P tot kg/år , Al kg/år As kg/år 10 Cd kg/år 0,86 Co kg/år 40 Cr kg/år 14 Cu kg/år 60 Mo kg/år 3,7 Ni kg/år 144 Pb kg/år 8,0 V kg/år 18 Zn kg/år 320 AREALFÖRLUSTER 2012 D78 D213 G36 H110 H120 Ho50 Ho60 TOC kg/ha N tot kg/ha 1,3 1,1 2,8 1,7 1,2 9,9 5,0 P tot kg/ha 0,04 0,02 0,09 0,06 0,03 0,19 0,16 Al g/ha 2,9 As g/ha 2,0 Cd g/ha 0,17 Co g/ha 7,8 Cr g/ha 2,8 Cu g/ha 12 Mo g/ha 0,73 Ni g/ha 28 Pb g/ha 1,6 V g/ha 3,6 Zn g/ha 63 65

72 66 Nordöstra Hälsingland 2012

73 Bilaga 5 Utsläppskällor 67

74 Punktutsläpp 2012 Utsläppskälla Kommun Volym BOD 7 COD Cr TOC Susp Tot-N NH 4 -N PO 4 -P Tot-P m 3 /år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år kg/år kg/år Friggesunds arv Hudiksvall ,23 1,7 0,56 1,0 16 Delsbo arv Hudiksvall ,8 14 1,6 9,1 31 Enångers arv Hudiksvall ,59 4,2 0,93 >1,7 11 Näsvikens arv Hudiksvall ,1 6,1 1,3 2,4 45 Edsta arv Hudiksvall ,061 0,36 0,11 0,39 0,83 Reffelmansverket Hudiksvall Ingsta arv Hudiksvall ,3 3,1 1,1 <0,75 19 Njutångers arv Hudiksvall ,84 4,6 1,9 1,9 33 Iggesunds bruk Hudiksvall * ** Bergsjö arv*** Nordanstig 1,3 5,4 2,0 2,6 2, Strömsbruk arv Nordanstig 2,3 12 2,9 4,7 4, Gnarp arv Nordanstig 0,71 5,2 18 Hassela arv Nordanstig ,4 1,1 2,3 1, *CODtot **GF/A ***inkl bräddning Utsläppskälla Kommun Fe Al Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni AOX Klorat kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år ton/år ton/år Reffelmansverket Hudiksvall <0,40 <0,22 <1,2 6,8 74 <2,3 13 Iggesunds bruk Hudiksvall Bergsjö arv Nordanstig 90 Strömsbruk arv Nordanstig 350 Hassela arv Nordanstig

75 Bilaga 6 Växtplankton i sjöar Ina Bloch, Medins Biologi AB 69

76 Metodik Provtagning av växtplankton i 3 sjöar i NÖ Hälsinglands län utfördes i augusti 2012 av ALcontrol AB. Provtagningen genomfördes i enlighet med svenska Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) och SS-EN 15204: Vatten för kvantitativ analys insamlades med en Limnos-hämtare (se fältprotokoll nedan). I varje sjö togs dessutom ett håvprov som användes till hjälp vid artbestämningen. Håvens maskvidd var 20 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Från samtliga lokaler sedimenterades 10 ml vatten för analys. Beräkning av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Vid analysen skattades dessutom frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Analysinsatsen har följt den rådande svenska standarden. Det innebär bl.a. att minst 100 individer räknades av den vanligaste arten på två diagonaler i räknekammaren (vid 400 förstoring) eller i hela kammaren (vid 100 ggr förstorning) samtidigt som alla andra mindre vanliga arter artbestämdes och räknades. För biomassebestämningen togs storleksmått på 10 individer av de allra vanligaste arterna (> 75 räknade enheter), fem individer på andra vanliga arter (25-75 räknade enheter), och en individ på ovanliga arter (< 25 räknade enheter). Utvärdering Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007), dels genom en expertbedömning. Bedömning enligt Naturvårdsverkets metod För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande mindre än 30 mg Pt l-1) respektive humösa sjöar (motsvarande mer än 30 mg Pt l-1). Långsjön klassades till Norra Sverige, humösa sjöar medan Norra och Södra Dellen klassades att tillhöra Norra Sverige, klara sjöar. De två lokalerna låg vid gränsen till humösa sjöar men även klassning som humösa sjöar påverkade inte den sammanvägde näringsstatus. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla lokalerna i denna undersökning fanns avsevärt fler indikatorarter. 70

77 Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 2007). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i tabell 1. Tabell 1. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (2007). Status Numeriskt värde Hög 4 4,99 God 3 3,99 Måttlig 2 2,99 Otillfredsställande 1 1,99 Dålig 0 0,99 Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (tabell 2) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Tabell 2. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (2007). Surhetsklass ph intervall Nära neutralt 6 7 Surt 5,5 6 Mycket surt 5 5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 2007) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid vår expertbedömning av näringssituation och statusklassning har även följande parametrar beaktats: Trofiindex enligt Hörnström (BIN PR 163) Biomassan av Gonystomum semen Förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier Förekomst av indikatorarter 71

78 Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 100. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarter redovisas även som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. De har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t ex förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinnings-området. En utförlig beskrivning av utvärderingsförfarandet vid växtplanktonanalyser finns beskriven i Hårding m.fl Referenser Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E Bedömningsgrunder för växtplankton: Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. Statens Naturvårdsverk PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Institute of Applied Environmental Research, ITM Stockholm University, S Stockholm, Sweden.Limnologica (Berlin) 13: Hörnström, E Phytoplankton in 63 limed lakes in comparison with the distrib tion in 500 untreated lakes with varying ph. Hydrobiologia 470: , Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Växtplankton i sjöar, version 1: Ur: Handledning för miljöövervakning. Programområde Sötvatten.SS-EN 15204: Vattenundersökningar: vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikrokopi (Utermöhlteknik). Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int Ver Limnol 9:

79 FÖRKLARING TILL RESULTATSIDOR Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna totalbiomassa av växtplankton, andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Hörnströms trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 73

80 N Dellen, D80 Datum: Norrland, klara sjöar, 30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Surhetsklassning (antal arter) Övriga index Trofiindex (BIN PR 163) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning * 0,40 0,50 God 26,13 0,78 Måttlig -1,11 0,56 Hög 3,51 God 42 0,93 Nära neutralt 30,0 Lågt index 0,00 Mycket liten biomassa God Nära neutralt * Status klassas på årets värde Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Indikatortal Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,11 26,1 9 21,4 Rekylalger 0,06 14,2 3 7,1 Pansarflagellater 0,005 1,2 3 7,1 Guldalger 0,01 1,8 5 11,9 Kiselalger 0,18 45,4 7 16,7 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,03 6,3 9 21,4 Konjugater 0,0003 0,1 1 2,4 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,02 4,9 5 11,9 Summa 0, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Kiselalger Övriga Guldalger Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Kommentar: Växtplanktonbiomassan var liten och dominerades av centriska kiselalger följt av cyanobakterien Woronochinia naegliana, en mycket vanlig art som förekommer i många olika sjötyper och är vanlig även i näringsfattiga sjöar. Följaktligen var andelen cyanobakterier måttlig stor, men TPI var mycket lågt. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdverkets metod ger god status. I expertbedömningen gör vi samma klassning. Artantalet var 42 och lokalen klassas därför som nära neutral. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Sammantaget visade sjöns växtplankton på goda förhållanden. 74

81 S Dellen, D 100 Datum: Norrland, klara sjöar, 30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Surhetsklassning (antal arter) Övriga index Trofiindex (BIN PR 163) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning * 0,23 0,86 Hög 45,90 0,57 Otillfredsställande -1,28 0,70 Hög 3,64 God 35 0,78 Nära neutralt 35,2 Måttligt högt index 0,00 Mycket liten biomassa God Nära neutralt * Status klassas på årets värde Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Indikatortal Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,11 45,9 7 20,0 Rekylalger 0,06 26,2 4 11,4 Pansarflagellater 0,01 3,0 2 5,7 Guldalger 0,01 3,4 4 11,4 Kiselalger 0,03 11,5 7 20,0 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,01 6,4 6 17,1 Konjugater 0,00 0,7 2 5,7 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,01 2,9 3 8,6 Summa 0, Biomassans fördelning på olika alggrupper Kiselalger Guldalger Cyanobakterier Pansarflagellater Konjugater Grönalger Rekylalger Övriga Kommentar: Växtplanktonbiomassan var mycket liten och dominerades av cyanobakterien Woronochinia naegliana, en mycket vanlig art som förekommer i många olika sjötyper och är vanlig även i näringsfattiga sjöar. Följaktligen var andelen cyanobakterier stor, men TPI var mycket lågt. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdverkets metod ger god status. I expertbedömningen gör vi samma klassning. Artantalet var 35 och lokalen klassas därför som nära neutral. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Sammantaget visade sjöns växtplankton på goda förhållanden. 75

82 H95. Långsjön Datum: Norrland, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier (2007) Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Surhetsklassning (antal arter) Övriga index Trofiindex (BIN PR 163) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning * 1,01 0,30 Måttlig 7,00 1,00 Hög -0,59 0,35 God 3,71 God 55 1,00 Nära neutralt 33,5 Lågt index 0,00 Mycket liten biomassa God Nära neutralt * Status klassas på årets värde Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Indikatortal Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,07 7,0 9 16,4 Rekylalger 0,19 19,3 4 7,3 Pansarflagellater 0,03 3,1 4 7,3 Guldalger 0,01 1,3 8 14,5 Kiselalger 0,67 66, ,0 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,02 1, ,6 Konjugater 0,01 0,5 2 3,6 Gonyostomum 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,01 0,5 4 7,3 Summa 1, Biomassans fördelning på olika alggrupper Kiselalger Grönalger Konjugater Övriga Cyanobakterier Rekylalger Pansarflag ellater Guldalger Kommentar: Växtplanktonbiomassan var måttlig stor och dominerades av kiselalger främst arten Tabellaria flocculosa var. asterionelloides, en mycket vanlig art som förekommer i många olika sjötyper och ofta dominerar biomassan i skogsssjöar. Det noterades ett flertal eutrofiindikatorer men det förekommer även oligotrofiindikatorer och TPI var därför lågt. Andelen cyanobakterier var mycket låg. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdverkets metod ger god status. I expertbedömningen gör vi samma klassning. Artantalet var 55 och sjön bedöms därför som nära neutral. Risken för blomning av toxiska cyanobakterier bedöms som liten. Sammantaget visade sjöns växtplankton på goda förhållanden. 76

83 FÖRKLARING TILL ARTLISTORNA Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Varierar från -3 (starkaste oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna) EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssytem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström (1979) Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l -1 ). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter). Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 77

84 N Dellen, D Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,005 Chroococcus cf. minutus - (KÜTZING) NÄGELI E ,002 Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,003 Microcystis sp. - KÜTZING E ,005 Radiocystis geminata - (SKUJA) I ,001 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,087 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,0004 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 9 0,002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas spp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 2 8 0,006 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,001 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,049 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I 2 6 0,001 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 2 4 0,002 Peridiniales (Peridinium sp./peridiniopsis sp.) 1 2 0,001 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 2 0,0002 Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O ,001 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 2 4 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 2 0,0002 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I ,005 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 0,4 0,001 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,024 Centrales (10-20 µm) I ,012 Centrales (20-30 µm) I ,143 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 1 0,001 Pennales ( µm) I 1 2 0,001 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 1 0,4 0,001 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 2 8 0,0003 Chlorococcales Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 0,3 0,003 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 2 0,000 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,006 Oocystis sp. - BRAUN I ,010 Sphaerocystis schroeteri - CHODAT ,006 Willea vilhelmii - (FOTT) KOMÁREK 2 3 0,0003 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 1 2 0,00004 Koliella cf. longiseta - (VISCHER) HINDÀK 1 2 0,0001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Staurodesmus sp. - TEILING I 2 0,3 0,0003 ÖVRIGA Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 4 0,003 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,0002 Pyramimonas sp. - SCHMARDA cf 2 6 0,0003 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,010 Övriga, oidentifierad ,006 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 78

85 S Dellen, D Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0,6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch/ Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,0002 Microcystis sp. - KÜTZING E ,009 Radiocystis geminata - (SKUJA) I ,002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,085 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) ,001 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I ,009 Oscillatoriales Planktothrix sp. (agardhii/prolifica) - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,015 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 2 1 0,002 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,003 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,041 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I ,003 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I ,004 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 2 0,00001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,007 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,0002 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 6 0,0002 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 0,1 0,00002 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,001 Centrales (20-30 µm) I 2 1 0,002 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I 2 4 0,005 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 2 3 0,003 Pennales (30-50 µm) I 1 2 0,0004 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 3 9 0,014 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankistrodesmus sp. - CORDA 1 2 0,0001 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 1 0,010 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 4 0,0002 Nephrocytium limneticum - (G. M. SMITH) SMITH I 1 0,4 0,0002 Chlorococcales obestämd 2 6 0,0001 Ulotrichales Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I ,004 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 0,1 0,001 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 2 0,001 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,004 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,002 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 79

86 H95. Långsjön Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ina Bloch Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,002 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,001 Snowella sp. (litoralis/septentrionalis) - ELINKIN I ,001 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,048 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I ,004 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,005 Dolichospermum sp. spiral - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 3 I 1 4 0,001 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 2 E ,010 Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E ,0001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,036 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,069 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,003 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,086 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 2 0,3 0,018 Gymnodinium sp. (<10 µm) - STEIN -3 I ,006 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 2 8 0,003 Peridinium sp. - EHRENBERG I 2 1 0,005 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 2 0,0002 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 6 0,001 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 5 0,002 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 2 4 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I ,001 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 2 0,004 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 1 2 0,001 Synura sp. - EHRENBERG I 2 4 0,002 Chrysophyceae obestämda monader (10-20 µm) 1 2 0,001 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Centrales Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 2 0,0005 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 1 0,002 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,037 Centrales (<10 µm) I ,002 Centrales (10-20 µm) I 2 4 0,005 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,001 Pennales Asterionella formosa - HASSALL I ,177 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 2 7 0,002 Pennales (30-50 µm) I 1 2 0,0005 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I ,445 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 2 0 0,001 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ I 2 8 0,001 Pandorina sp. - BORY E ,001 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I ,001 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 2 0 0,005 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 4 0,000 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I ,004 Golenkinia sp. - CHODAT E 1 2 0,0002 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 4 0,0001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,001 Oocystis sp. - BRAUN I 1 8 0,001 Chlorococcales (Keratococcus sp./schroederia sp.) ,001 Chlorococcales obestämd ,0005 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I ,0002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 2 0,0005 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 1 0,005 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 2 0,002 Monomastix sp. - SCHERFFEL ,0004 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,002 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80

87 N Dellen, D80 Vattenområdesuppgifter Län: 21 Gävleborg Sjö/vattendrag: N Dellen Kommun: Delsbo Lokalnummer: - Top. karta: 16H SV Lokalnamn: D80 Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 45 Delångersån Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Ulrika Ostrom Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 07:45 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 62 Vattentemperatur (0,5m): 18,1 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 6,3 m Väderlek: Moln Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-6 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Limnos Antal profiler: - Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - S Dellen, D 100 Vattenområdesuppgifter Län: 21 Gävleborg Sjö/vattendrag: S Dellen Kommun: Delsbo Lokalnummer: - Top. karta: 16G SO Lokalnamn: D 100 Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 45 Delångersån Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Ulrika Ostrom Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 09:40 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 42 Vattentemperatur (0,5m): 17,9 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 5,4 m Väderlek: moln Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-6 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Limnos Antal profiler: - Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0, Övrigt - 81

88 H95. Långsjön Vattenområdesuppgifter Län: 21 Gävleborg Sjö/vattendrag: Långsjön Kommun: Hudiksvall Lokalnummer: H95 Top. karta: 15H NV Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: - Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Ulrika Ostrom Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 08:40 Syfte: - Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 33,5 Vattentemperatur (0,5m): 18,9 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 7 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 3,3 m Väderlek: Moln +12 C Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-5 Kvantitativ metod SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Limnos Antal profiler: - Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 82

89 Bilaga 7 Makroalger i kustvatten Anders Wallin, Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel, Sveriges Vattenekologer AB 83

90 Inledning År 2012 utförde Sveriges Vattenekologer AB en recipientkontroll av makrofyter i NO Hälsinglands kustvatten. Totalt inventerades åtta lokaler fördelade mellan vattenförekomsterna Gårdsfjärden, Agöfjärden och Hudiksvallsfjärden (Figur 1). Bakgrund Havens vegetationsklädda bottnar är bland annat viktiga födosöksområden för fågel och fisk eftersom de utgör habitat där smådjur som snäckor, räkor och märlkräftor finner mat och skydd. Bottnarnas vegetation fungerar även som uppväxtplatser för många arters fiskyngel. Hur vegetationen ser ut, vilka arter som förekommer och deras utbredning, beror av en mängd faktorer. I Östersjön är vattnets salthalt, djup (ljustillgång), typ av botten och vågexponering de viktigaste faktorerna som bestämmer vegetationens artsammansättning och utbredning (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990). Ljustillgången på bottnarna kan påverkas av mänskliga aktiviteter, till exempel av övergödning som bland annat medför ökad grumlighet, som i sin tur innebär att mindre ljus når ner till bottnarna. Hudiksvall Mynning Iggesundsån Iggesund Figur 1. Undersökningsområdet och de besökta lokalerna. Inventeringar av bottenvegetation kan beskriva hur ett område mår. Fastsittande, bottenlevande växter speglar förhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Växternas djuputbredning är därför till exempel ett mått på hur djupt ljuset når i vattnet. Ett sätt att uppskatta hur ett område mår är att med hjälp av dykare noggrant inventera vegetationens sammansättning och utbredning längs ett antal transekter. Därefter kan 84

91 ekologisk status för området beräknas enligt bestämda bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) baserat på vegetationens djuputbredning på transekterna. Fältundersökning Fältundersökningen i NO Hälsingland inkluderade vegetationsinventering på totalt åtta lokaler. Inventeringen utfördes under perioden augusti Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer och genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004). Syftet med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. För en detaljerad beskrivning av metoden, se bilaga 1. Transektuppgifter, artlista och lokalbeskrivningar finns i bilaga 2-4. Primärdata från dyktransekterna finns i bilaga 6. Bild 1. Kransalgsamhälle på lokal GFJ3. Bedömning av ekologisk status Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 2007) baseras på sambandet mellan makrovegetationens djuputbredning och tillgången på ljus. Växterna är beroende av tillgång på ljus för sin fotosyntes och ju mer partiklar i vattnet desto mindre ljus tränger ned i djupet, vilket begränsar växternas djuputbredning. Mängden partiklar i vattnet påverkas till exempel av utsläpp av närsalter från reningsverk och landavrinning, vilket leder till en ökad mängd växtplankton i vattnet. Fastsittande växters maximala djuputbredning i ett område kan därför fungera som en indikator på hur påverkad miljön är av närsaltsbelastning. De fleråriga arterna, t ex blåstång, speglar miljön i området över en längre tid. 85

92 Baserat på djuputbredning av ett antal referensarter beräknas ett EK-värde (Ekologisk Kvalitetskvot) som kan användas för att bedöma miljöstatusen i ett område. Statusen klassas i en fem-gradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Statusbedömningen visar i första hand effekter av övergödning och grumling. Ingen av de inventerade transekterna uppfyllde emellertid kraven för beräkning av ekologisk status. För beräkning av status krävs förekomst av minst tre referensarter samt att inventeringen har gjorts ned till ett minimidjup specifikt för typområdet. Det aktuella typområdet (16, Södra Bottenhavet, inre kustvatten) har ett djupkrav på 11 m. Ekologisk status bestämdes istället genom expertbedömning. Handledningens (Naturvårdsverket 2007) kvalitativa beskrivningar av växtsamhällen vid olika statusklasser användes som stöd vid expertbedömningen (se bilaga 5). Två experter gjorde oberoende bedömningar av status för varje transekt baserat på primärdata, varefter resultaten jämfördes och diskuterades innan statusklass bestämdes. Resultatet granskades därefter av en tredje expert. Resultat och Diskussion De undersökta lokalerna är fördelade i två gradienter ut från land (Figur 1). Fem av transekterna ligger i en gradient ut från Iggesund, fördelade i vattenförekomsterna Gårdsfjärden och Agöfjärden. De tre övriga lokalerna ligger i en gradient ut från Hudiksvall i Hudiksvallsfjärden. De fem lokalerna i Iggesundsgradienten besöktes för första gången år De tre lokalerna i Hudiksvallsfjärden undersöktes även år 2010 (Hanson 2011) och en (Hud1) även år 2002 (Hanson, MarTrans), vilket möjliggör jämförelser mellan år. Gårdsfjärden och Agöfjärden Ett smalt sund förbinder Gårdsfjärden med Agöfjärden i den mer öppna skärgården utanför. Innanför Gårdsfjärden ligger Iggesundsfjärden i vilken Iggesundsån mynnar. Sötvattenspåverkan från ån märktes i lägre salinitet i ytvattnet i Gårdsfjärden (1,9-2,2 ) jämfört med Agöfjärden (3,3-4,2 ) i samband med inventeringen den 15 augusti. Siktdjupet, ett relativt mått som ger en indikation på ljusförhållandena på bottnarna, var ungefär en meter större i Agöfjärden jämfört med Gårdsfjärden vid inventeringstillfället. Artsammansättningen i bottnarnas växtsamhällen påverkas av den låga salthalten i Gårdsfjärden. De två tångarterna blåstång och smaltång får svårt att överleva liksom de flesta rödalger. Växtsamhällena på Gårdsfjärdens tre transekter utgjordes av ett fåtal fintrådiga alger och kransalger samt en handfull kärlväxter.en jämförelse mellan Gårdsfjärdens och Agöfjärdens vegetationsklädda bottnar visar en betydligt högre vegetationstäckning på bottnar djupare än 1 m i Agöfjärden (Figur 2 och 3). Även artsammansättningen är olika mellan lokalerna i de två vattenförekomsterna. På de djupare bottnarna i Gårdsfjärden levde främst fastsittande, filtrerande djur så som havstulpaner (Balanus improvisus) och nässeldjur (Hydrozoa) jämfört med främst fleråriga alger så som ishavstofs (Battersia arctica), fjäderslick (Polysiphonia fucoides) och tång (Fucus vesiculosus/radicans) i Agöfjärden (Figur 2 och 3). Hårdbottensamhällena på de grundare bottnarna dominerades i båda vattenförekomsterna av fintrådiga alger men även djuputbredningen och täckningen av dessa var högre i Agöfjärden. Till skillnad från Gårdsfjärden förekom fleråriga makroalger (främst tång) även på grundare bottnar. Antalet makroalgtaxa var betydligt högre i Agöfjärden än i Gårdsfjärden (7 10 taxa i Agöfjärden jämfört med 2 4 taxa i Gårdsfjärden). Den låga saliniteten och det 86

93 skyddade läget i Gårdsfjärden missgynnar algsamhällena vilket sannolikt till viss del kan förklara frånvaron av vissa arter. Täckningsgrad (medel ± SE) Täckningsgrad (medel ± SE) m 1 2 m 2 3 m Gårdsfjärden Total vegetationstäckning 3 4 m 4 5 m 5 6 m 6 7 m 7 8 m Ettåriga makroalger Fleråriga makroalger Kransalger Kärlväxter Filtrerande djur Figur 2. Total vegetationstäckning (vänster) och dominerande grupper av vegetation och fastsittande djur (höger) på transekterna i Gårdsfjärden (GFJ1-3). Figuren är baserad på beräknade medeltäckningsgrader per 1-meters djupintervall. I figuren visas medel +/- SE för de tre transekterna i Gårdsfjärden. Täckningsgrad Täckningsgrad (medel ± SE) Agöfjärden Total vegetationstäckning (%) AFJ1 AFJ m m m m m m m m m m m m m m m m m m 9 10 m m m m m Ettåriga makroalger Fleråriga makroalger Mossa Kärlväxter Filtrerande djur Figur 3. Total vegetationstäckning (vänster) och dominerande grupper av vegetation och fastsittande djur (höger) på transekterna i Agöfjärden (AFJ1-2). Figuren är baserad på beräknade medeltäckningsgrader per 1-meters djupintervall. I den vänstra figuren visas medeltäckningsgraden per lokal. I figuren till höger visas medel +/- SE för de två transekterna i Agöfjärden. 87

94 De tre transekterna i Gårdsfjärden hade likartade växtsamhällen. Agöfjärdens två transekter var däremot mer olika vilket illustreras av uppdelningen av total vegetationstäckning i figur 3. De två lokalerna i Agöfjärden skiljde sig i bottensubstrat. AFJ1 hade högre täckning av mjukt substrat och AFJ2 en högre täckning av hårt substrat. Detta förklarar varför speciellt grunda bottnar på lokalen AFJ2 var makroalgdominerade till skillnad från bottnarna på lokalen AFJ1 som hade en högre täckning och fler arter av kärlväxter (fem jämfört med två kärlväxtarter). Detta förklarar också den stora variationen i yttäckning av ettåriga makroalger och kärlväxter på de grunda bottnarna i Agöfjärden (Figur 3). Mjukbottensamhällena skiljde sig även mellan de två vattenförekomsterna. I Gårdsfjärden förekom kärlväxter främst mellan 0 2 m djup medan kärlväxter noterades med betydligt högre täckningsgrader även på större djup i Agöfjärden (Figur 2 och 3). I Gårdsfjärden noterades 4 5 kärlväxtarter varav ålnate (Potamogeton perfoliatus) dominerande. Ålnate var även den vanligaste kärlväxten i Agöfjärden men här noterades även högre täckningsgrader av höstlånke (Callitriche hermaphroditica) och hårsärv (Zannichellia palustris). Kransalgsamhällen, främst borststräfse (Chara aspera), noterades däremot endast på lokalerna i Gårdsfjärden till skillnad från Agöfjärden. Dessa samhällen växte dock mycket grunt, främst mellan 0 1 m djup. Vegetationens djuputbredning ökade markant längre ut i gradienten från Iggesund (Figur 4). I den inre vattenförekomsten, Gårdsfjärden, fanns vegetation på bottnar ned till ca 3 m djup. I den utanförliggande Agöfjärden noterades vegetationen som djupast på drygt 13 m. Även djupet för vegetationsbälten var betydligt högre i Agöfjärden där bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) noterades från 7,4 9,1 m djup. I Gårdsfjärden noterades vegetationsbälten först vid 1,5 1,6 m djup. Gårdsfjärden Agöfjärden Maximal djuputbredning (m) GFJ1 GFJ2 GFJ3 AFJ1 AFJ2 Vegetation (> 1%) Vegetation (> 25%) Maxdjup transekt Figur 4. Maxdjupet för vegetation (>1% yttäckning) och för bältesbildande vegetation (>25% yttäckning) på de tre transekterna i Gårdsfjärden och de två transekterna i Agöfjärden. Figuren visar även transekternas maxdjup. 88

95 Bild 2. Kärlväxtsamhälle med bl. a. ålnate (Potamogeton perfoliatus) på lokal GFJ3. Hudiksvallsfjärden Jämfört med Gårdsfjärdens ligger Hudiksvallsfjärden, likt Agöfjärden, betydligt mer öppet mot skärgården utanför. Saliniteten på de tre lokalerna i Hudiksvallsfjärden varierade mellan 4,42 4,53 i samband med inventeringen i augusti Siktdjupet, som är ett relativt mått på ljusförhållandena på bottnarna, uppmättes till 5,1 m på samtliga tre lokaler i Hudiksvallsfjärden vid inventeringstillfället. Den totala vegetationstäckningen skiljde sig något mellan de tre lokalerna i Hudiksvallsfjärden (Figur 5). Generellt hade de yttre lokalerna Hud1 och Hud 2 en högre vegetationstäckning på de grundare bottnarna (0 4 m djup) medan Hud3 hade en högre vegetationstäckning på större djup. Lokalernas hårdbottnar dominerades av fintrådiga, ettåriga alger. Närmast ytan växte främst grönslick (Cladophora glomerata) och något djupare dominerade algerna molnslick/trådslick (Ectocarpus/Pylaiella), smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon) och sudare (Chorda filum). 89

96 Täckningsgrad Täckningsgrad (medel ± SE) m m m m m m m m m m m m Hudiksvallsfjärden m m m m Total vegetationstäckning Hud3 Hud2 Hud m m 9 10 m m m m Ettåriga makroalger Fleråriga makroalger Kransalger Kärlväxter Filtrerande djur Figur 5. Total vegetationstäckning (vänster) och dominerande grupper av vegetation och fastsittande djur (höger) på transekterna i Hudiksvallsfjärden (Hud1-3). Figuren är baserad på beräknade medeltäckningsgrader per 1-meters djupintervall. I den vänstra figuren visas medeltäckningsgraden per lokal. I figuren till höger visas medel +/- SE för de tre transekterna i Hudiksvallsfjärden. Totalt noterades 7 13 makroalgtaxa på transekterna och det var först på större djup som de fleråriga algerna, främst ishavstofs (Battersia arctica) och fjäderslick (Polysiphonia fucoides) växte. Täckningen av fleråriga alger var dock låg, betydligt lägre än på lokalerna i Agöfjärden trots att lämpligt substrat fanns tillgängligt. De fleråriga algerna var däremot betydligt vanligare på transekterna i Hudiksvallsfjärden jämfört med lokalerna i Gårdsfjärden. Jämfört med den tidigare inventeringen år 2010 (Hansson 2011) noterades en mindre yttäckning av framförallt fjäderslick och en högre täckning av fintrådiga, ettåriga alger på Hudiksvallsfjärdens transekter år Kärlväxtsamhällen fanns främst mellan 1 4 m djup (Figur 5). Kärlväxter förekom framförallt på lokalen Hud2 och i viss mån även på lokalen Hud3. Här noterades sju respektive tre kärlväxtarter. Skillnaderna mellan lokalernas kärlväxtsamhällen beror främst på skillnader i bottensubstrat. Lokalen Hud1 bestod främst av hårdbotten vilket gör att kärlväxter missgynnas till förmån för hårdbottenarter så som makroalger. De dominerande kärlväxterna på lokalerna i Hudiksvallsfjärden var borstnate (Potamogeton pectinatus) och, likt lokalerna i Agöfjärden och Gårdsfjärden, även ålnate (Potamogeton perfoliatus). På de tre lokalerna i Hudiksvallsfjärden noterades vegetation som djupast vid 7,4 10,5 m djup (Figur 6). Vid samtliga inventeringstillfällen har både maximal djuputbredning och bältesbildande vegetation (>25 % vegetationstäckning) noterats djupast på lokalen Hud3, vilken är lokaliserad närmast Hudiksvall. På samtliga tre lokaler växte vegetation 90

97 djupare år 2012 jämfört med år 2002 (endast Hud1) och år Även bältesbildande vegetation noterades djupare år 2012 på lokalerna Hud1 och Hud2 medan djupgränsen för vegetationsbälten var något grundare på lokal Hud3 år På lokalen Hud1 har tång (Fucus radicans/vesiculosus) noterats med låga täckningsgrader (1 5 % yttäckning) under samtliga inventerade år. År 2010 noterades enstaka plantor från 4 m djup. År 2002 noterades 5 % täckning av tång vid knappt 2 m djup medan enstaka plantor noterades vid 2,6 m djup år 2012 (Figur 6). Hud3 Hud2 Hud1 Maximal djuputbredning (m) Vegetation (> 1%) Vegetation (> 25%) Fucus (> 1%) Maxdjup transekt Figur 6. Maxdjupet för vegetation (>1% yttäckning), för bältesbildande vegetation (>25% yttäckning) och för tång (Fucus) på de tre transekterna i Hudiksvallsfjärden. Figuren visar djupen för de två respektive tre inventerade åren 2002, 2010 och Figuren visar även transekternas maxdjup. Bild 3. Tångsamhälle och fintrådiga alger vid ca 2 m djup på lokalen AFJ2. 91

98 Ekologisk status Vattenförekomst Gårdsfjärden Gårdsfjärden utanför Iggesund är en trång innerskärgårdsfjärd med endast ett smalt sund som förbinder fjärden med skärgården utanför. Innanför fjärden ligger Iggesundsfjärden och Iggesundsån. I vattenförekomsten inventerades tre transekter (GFJ1-3) i en gradient från inre delen av fjärden ut till mynningssundet. De tre transekterna har klassats som mycket skyddade eller skyddade i vågexponeringsgrad (Bilaga 1). Vattenförekomstens sammanvägda ekologiska status bedöms som otillfredsställande baserat på vegetationen på dessa tre transekter (Figur 7). Vegetationens djuputbredning var liten och antalet arter lågt. Den fleråriga algvegetationen var nästan helt frånvarande och istället växte ettåriga, främst grönalger på fjärdens grunda bottnar. Vattenförekomst Agöfjärden I vattenförekomsten inventerades två transekter (AFJ1-2) vilka båda är klassade som skyddade i vågexponeringsgrad. Vattenförekomstens sammanvägda ekologiska status bedöms som god baserat på vegetationen på dessa två transekter (Figur 7). Den bruna, fleråriga algen ishavstofs noterades som djupast på 13,5 m djup och täckte på båda lokalerna relativt mycket av de djupare bottnarna. Båda lokalerna var relativt artrika och bältesbildande vegetation noterades på 7,4 respektive 9,1 m djup. Lokalen AFJ1 hade endast enstaka tångplantor men på de grundare bottnarna växte istället ett kärlväxtsamhälle med hög yttäckning, bestående av fem arter. Lokalen AFJ2 hade en högre andel hårdbotten vilket missgynnar kärlväxtsamhällen. De djupare bottnarna täcktes här av fleråriga alger. Tångplantor noterades från 3,5 m djup och vegetationen var heltäckande med relativt många arter från 3 m djup. Vattenförekomst Hudiksvallsfjärden I vattenförekomsten inventerades tre transekter (Hud1-3). Dessa transekter har alla klassats som skyddade i vågexponeringsgrad. Baserat på de vegetationsklädda bottnarna på dessa tre transekter har vattenförekomstens sammanvägda ekologiska status bedömts som måttlig (Figur 7). Den maximala djuputbredningen på de tre transekterna varierade mellan drygt 7 och drygt 10 m djup. Yttäckningen av flerårig vegetation var dock låg och bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) noterades först vid 4,9 6,2 m djup. Från detta djup dominerades botten på samtliga lokaler till stor del av ettåriga, snabbväxande algarter. Tång saknades på två av de tre lokalerna och på den tredje (Hud1) noterades den med endast 1 5 % yttäckning. Till skillnad från de andra två transekterna hade Hud2 på de grundare bottnarna ett frodigt kärlväxtsamhälle som möjliggjordes av en högre andel mjukt substrat. 92

99 Hudiksvall Mynning Iggesundsån Iggesund Figur 7. Bedömd status på de besökta lokalerna. Statusen klassas i en fem-gradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Slutsats Gårdsfjärdens ekologiska status bedöms som otillfredsställande baserat på vegetationen på de tre besökta lokalerna. Vegetationens djuputbredning var liten och antalet arter lågt. Den fleråriga algvegetationen var nästan helt frånvarande och istället växte ettåriga, främst grönalger på fjärdens grunda bottnar. Den låga saliniteten och det skyddade läget missgynnar algsamhällena vilket sannolikt till viss del kan förklara frånvaron av vissa arter. Däremot borde djuputbredningen av kärlväxter vara betydligt högre. Agöfjärdens ekologiska status bedöms, baserat på vegetationen på de två inventerade lokalerna, som god. Den bruna, fleråriga algen ishavstofs noterads som djupast på 13,5 m djup och täckte på båda lokalerna relativt stor del av de djupare bottnarna. Båda lokalerna hade även artrik och bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) ned till 7,4 respektive 9,1 m djup. Lokalen AFJ1 hade endast enstaka tångplantor men på de grundare bottnarna växte istället ett kärlväxtsamhälle med hög yttäckning, bestående av fem arter. På den yttre lokalen, AFJ2, noterades tång från 3,5 m djup och vegetationen var heltäckande (100 % yttäckning) med relativt många arter från 3 m djup. Hudiksvallsfjärdens ekologiska status bedöms som måttlig, baserat de vegetationsklädda bottnarna på tre besökta lokaler. Den maximala djuputbredningen på de tre transekterna varierade mellan drygt 7 och drygt 10 m djup. Yttäckningen av flerårig vegetation var dock låg och bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) noterades först vid 4,9 6,2 m djup. Från detta djup dominerades botten på samtliga lokaler till stor del av ettåriga, snabbväxande algarter. Tång saknades på två av de tre lokalerna och på den tredje (Hud1) noterades den med endast 1 5 % yttäckning. Till skillnad från de andra två transekterna hade Hud2 på de grundare bottnarna ett frodigt kärlväxtsamhälle som möjliggjordes av en högre andel mjukt substrat. 93

100 Referenser Blomqvist, M. (2009) Metod för mätkampanjen Naturvårdsverket, rapport, version Hanson, P. (2011) Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Trendövervakning Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2011:15. Johansson, G. (2009) Manual för artbestämning och artdatabehandling vid inventering av undervattensvegetation i Östersjön. Hydrophyta ekologikonsult, version 1.0. Kautsky, H. (1988) Factors structuring phytobenthic communities in the Baltic Sea. Doktorsavhandling. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. ISBN Kautsky, H., van der Maarel, E (1990) Multivariate approaches to the variation in benthic communities and environmental vectors in the Baltic Sea. Marine Ecology Progress Series 60: Naturvårdsverket (2004) Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, programområde kust och hav. Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version sokn_typ/hav/vegbotos.pdf [Accessed ] Naturvårdsverket (2006) Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö - SAKU. Naturvårdsverket. Rapport 5591 juni 2006 Naturvårdsverket (2007) Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4,

101 Bilagor Bilaga 1: Utförande Bilaga 2: Transektuppgifter Bilaga 3: Artlista Bilaga 4: Lokalbeskrivningar Bilaga 5: Vägledande stöd för kvalitativ statusbedömning Bilaga 6: Primärdata dyktransekter 95

102 Bilaga 1. Utförande Vegetationsinventering Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer och genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på svenska ostkusten (Naturvårdsverket 2004) med kompletteringar enligt Blomqvist (2009) och Johansson (2009). Syftet med metoden är att beskriva vegetationens artsammansättning och utbredning från ytan ned till vegetationens djupaste gräns. Startpunkt Ny skattning Ny skattning Ny skattning Block Häll Mjukbotten Grönslick Ny skattning Ny skattning Blåstång Trådslick Ålnate Ny skattning Skattning av bottentyp och vegetation. Position anges med avstånd från startpunkt och djup. Figur 2. Metodskiss av linjetaxering. Ett måttband läggs ut i en förutbestämd kompassriktning utifrån en startpunkt på stranden. Ny skattning av bottentyp och vegetation görs när förändring sker. Skattningarnas positioner anges med avstånd från land (avläses från måttband) och djup (avläses från djupmätare). Metoden går kortfattat ut på att en transektlina, i detta fall måttband, läggs ut på botten från en punkt i strandkanten eller på en grundklack. Utgångspunktens position fastställs med GPS och måttbandet läggs ut i en förutbestämd kompassriktning, i allmänhet vinkelrätt mot djupkurvorna. Vid återbesök lokaliseras startpunkten med hjälp av GPS samt fotografier av lokal och landmärken. Transekterna varierar i längd beroende på bottenstruktur men är sällan längre än 200 m. Inventeringen sker med start från transektens djupaste ände, d v s dykarna följer måttbandet in mot stranden eller den grundaste punkten som är utgångspunkten (Figur 2). Dykarna börjar med att, längst ut på måttbandet, notera avstånd och djup på ett protokoll. Därefter noteras bottentyp (häll, block, sten, grus, sand, mjukbotten eller övrigt, exempelvis glaciallera) samt vilka växter (makrofyter) som förekommer och deras individuella täckningsgrad i en sjugradig skala: 1, 5, 10, 25, 50, 75 och 100 %, där 1 står för förekomst. Förutom makrofyterna skattas även täckningen av fastsittande djur som täcker delar av botten, exempelvis blåmusslor (Mytilus edulis) och havstulpaner (Balanus improvisus). Förekomst av övrig fauna kan skattas i en tregradig skala. Dessutom noteras grad av sedimentation i en fyrgradig skala. Dykarna följer måttbandet inåt och noterar avstånd, djup samt arternas täckningsgrad varje gång en förändring sker i bottensubstrat eller vegetation. Skattning av bottenvegetationen sker i en

103 m bred korridor (3-5 m på vardera sidan om måttbandet). Resultatet blir en detaljerad beskrivning av bottenstruktur, vegetationssammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med inventeringen mättes även salinitet och temperatur i ytvattnet. På en representativ punkt på varje lokal mättes dessutom siktdjup med Secchi-skiva. I Bilaga 2 finns tabeller med transektuppgifter, till exempel startpositioner, riktningar, maxdjup och salinitet. Bilaga 6 innehåller primärdata från varje transekt. Skattningarna från dyktransekterna har lagts in i databasen MarTrans och levererats till uppdragsgivaren. Inventeringen utfördes av Susanne Qvarfordt, Anders Wallin och Micke Borgiel. Bilaga 2. Transektuppgifter I följande tabeller (Tabell 1 och 2) visas uppgifter om transekterna inklusive uppmätt siktdjup och salinitet. Vågexponeringen på dyktransekternas startpositioner (Tabell 1) har hämtats från vågexponeringskartor framtagna av Martin Isæus för projektet Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljö - SAKU på uppdrag av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2006). Tabell 1. Lokalnamn och nummer samt position (Decimalgrader, WGS84), vågexponeringsklass och havsområde. Kortnamn Lokalens namn Latitud Longitud Exponeringsgrad Havsområde GFJ1 Inre Gårdsfjärden 61, ,12133 Mycket skyddat Gårdsfjärden GFJ2 Gårdsfjärden 61, ,15607 Mycket skyddat Gårdsfjärden GFJ3 Gårdsfjärden inloppet 61, ,17726 Skyddat Gårdsfjärden AFJ1 Oxskär 61, ,19719 Skyddat Agöfjärden AFJ2 Bocksön 61, ,22701 Skyddat Agöfjärden Hud1 Gackerön 61, ,27628 Skyddat Hudiksvallsfjärden Hud2 Lingarö 61, ,24623 Skyddat Hudiksvallsfjärden Hud3 Malskär 61, ,19050 Skyddat Hudiksvallsfjärden Tabell 2. Transekternas riktningar, längder och maxdjup (justerade till normalvattenstånd) samt vem som har gjort skattningarna. I tabellen är även transektens bredd samt uppmätt siktdjup, temperatur och salinitet vid inventeringstillfället. Inventeringsdatum visas också. Kortnamn Datum Kompass Längd Djup Bredd Siktdjup Salt Temp Inventerare dd mmm åå o (m) (m) (m) (m) o C GFJ1 15 aug ,9 4 2,6 1,85 18,7 Susanne Qvarfordt GFJ2 15 aug ,8 4 3,4 1,91 19,4 Susanne Qvarfordt GFJ3 15 aug ,6 6 3,8 2,15 18,8 Susanne Qvarfordt AFJ1 15 aug ,3 6 4,3 3,32 20,1 Susanne Qvarfordt AFJ2 15 aug ,1 6 4,3 4,20 18,4 Micke Borgiel Hud1 16 aug ,8 6 5,1 4,42 18,1 Anders Wallin Hud2 16 aug ,1 5,1 4,53 18,0 Anders Wallin Hud3 16 aug ,5 4 5,1 4,45 17,2 Susanne Qvarfordt 97

104 Bilaga 3. Artlista Tabell 1. Latinska och svenska namn på taxa som observerats år Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten. Latinskt namn Svenskt namn Kommentar Cyanobakterier Rivularia atra Rödalger Ceramium tenuicorne Ullsläke Hildenbrandia rubra CF Havsstenhinna Skorpalg, skattas ej systematiskt Polysiphonia fibrillosa Violettslick Polysiphonia fucoides Fjäderslick Brunalger Battersia arctica Ishavstofs Chorda filum Sudare Dictyosiphon/Stictyosiphon Smalskägg/Krulltrassel Svårbestämt artpar: D. foeniculaceus/s. tortilis Ectocarpus/Pylaiella Molnslick/Trådslick Svårbestämt artpar: E. siliculosus/pylaiella littoralis Fucus Tång Fucus radicans Smaltång Grönalger Cladophora glomerata Grönslick Spirogyra CF Spiralbandsalger (CF) Ulothrix CF Armbandsalger (CF) Ulva Tarmalger Kransalger Chara Sträfsen Chara aspera Borststräfse Tolypella nidifica Havsrufse Kärlväxter Callitriche hermaphroditica Höstlånke Elatine hydropiper CF Slamkrypa (CF) Lemna trisulca Korsandmat Myriophyllum spicatum Axslinga Potamogeton gramineus Gräsnate Potamogeton gramineus perfoliatus Gräsnate x Ålnate Potamogeton pectinatus Borstnate Potamogeton perfoliatus Ålnate Ranunculus peltatus ssp_ baudotii Vitstjälksmöja Zannichellia palustris Hårsärv Mossa Fontinalis Näckmossa Sötvattensvamp Ephydatia fluviatilis Sötvattenssvamp Ryggradslösa djur Balanus improvisus Havstulpan Cerastoderma Electra crustulenta Tångbark Hydrozoa Nässeldjur Macoma balthica Östersjömussla Mytilus edulis Blåmussla Saduria entomon Skorv Theodoxus fluviatilis Östersjöbåtsnäcka Fisk Perca fluviatilis Abborre Syngnathus typhle Tångsnälla 98

105 Tabell 2. Lokaler som respektive taxa noterats på under 2012 samt tidigare inventeringsår. Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten. Transekt GFJ1 GFJ2 GFJ3 AFJ1 AFJ2 Hud 1 Hud 1 Hud1 Hud 2 Hud2 Hud 3 Hud3 År Cyanobakterier Rivularia atra Rödalger Ceramium tenuicorne Polysiphonia fibrillosa Polysiphonia fucoides Brunalger Battersia arctica Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon Ectocarpus/Pylaiella Fucus Grönalger Cladophora glomerata Spirogyra CF 1 Ulothrix CF Ulva Kransalger Chara Tolypella nidifica Mossa Fontinalis 1 Kärlväxter Callitriche hermaphroditica Elatine hydropiper CF 1 Lemna trisulca 1 Myriophyllum Potamogeton gramineus 1 Potamogeton gramineus perfoliatus Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ranunculus peltatus ssp_ baudotii Zannichellia palustris Sötvattenssvamp Ephydatia fluviatilis Ryggradslösa djur Balanus improvisus Hydrozoa Mytilus edulis

106 Bilaga 4. Lokalbeskrivningar Lokal GFJ1, Inre Gårdsfjärden Längst ut på transekten, på 7,9 5,9 m djup (25-16 m från stranden), växte endast nässeldjur på enstaka block på en annars kal mjukbotten. Botten upp till 2,8 m djup bestod främst av mjukbotten och sand med inslag av block och sten. Därefter bestod botten av sand-, grus- och blockpartier hela vägen upp till ytan. På hårdbotten (sten och block) vid den djupare delen av transekten levde främst fastsittande djur (bl a havstulpaner, Balanus improvisus, och nässeldjur, Hydrozoa) och sötvattensvamp (Ephydatia fluviatilis) medan yttäckningen av vegetation var mycket sparsam. Först vid 2 m djup, 5 m från stranden, började växtlighet i form av kärlväxter att täcka botten (> 10 % yttäckning). Den djupaste noterade kärlväxten var hybriden gräs-/ålnate (Potamogeton gramineus x perfoliatus) som täckte 10 % av botten mellan 2 1,5 m djup. Därefter förekom även hårsärv (Zannichellia palustris) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) med 10 respektive 25 % yttäckning. I övrigt förekom enstaka individer av gräsnate (Potamogeton gramineus) och korsandmat (Lemna trisulca). På sandbotten noterades även upp till 10 % yttäckning av kransalger (Chara spp) samt enstaka havsrufse (Tolypella nidifica). Vegetationen på hårdbotten var mycket sparsam upp till 0,5 m djup där grönslick (Cladophora glomerata) täckte 75 % av botten upp till ytan. Utöver denna höga täckning på ytnära block förekom främst enstaka grönalger på transektens hårdbottnar. Totalt noterades sex makroalgtaxa inklusive kransalgerna sträfsen (Chara spp) och havsrufse på lokalen. Dessutom noterades fem kärlväxttaxa. Lokalen bedöms till otillfredsställande status. Detta p.g.a. liten djuputbredning och få, endast ettåriga, algarter. Vegetationstäckning var låg upp till 2 m djup (<1 %) där vegetationen började täcka (10 % yttäckning). Bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) förekom först från 1,5 m djup. Dessutom förkom rikligt med filtrerande djur, vilka gynnas av liten konkurrens med växter och mycket partiklar i vattenmassan. 100

107 Figur 4.1. Lokal GFJ1. Ov: Kal mjukbotten på ca 7 m djup. Oh: Block med havstulpaner och sediment, 6-7 m djup. Nv: Spridda kärlväxter (ål- x gräsnate), 1,5-2 m djup. Nh: Ytnära block täckta av grönslick. Lokal GFJ2, Gårdsfjärden På den yttersta delen av transekten, 25 6 m från stranden på 7,8 2 m djup, bestod botten till stor del av mjukt substrat med inslag av block och stenar. Botten bestod därefter av en blandning av sten, sand och block upp mot ytan. Närmast ytan dominerades bottensubstratet av block. På block och stenar på den djupare delen av transekten levde havstulpaner, nässeldjur och sötvattensvamp. Vegetation noterades som djupast vid 2 m djup i form av enstaka kransalger och en låg täckning (5 % yttäckning) av hårsärv. Havsrufse och borststräfse (Chara aspera) noterades från 1,5 m djup varav den senare täckte 75 % av botten mellan 0,8 0,4 m djup. På sandbotten mellan 0,8 0,4 m djup täckte även ålnate 10 % av botten. På hårdbotten växte främst grönslick som täckte % av botten mellan 0,8 0,4 m djup. På lokalen noterades fem taxa av makroalger, inklusive kransalger, samt tre arter av kärlväxter. Lokalen bedöms till otillfredsställande status. Vegetationsutbredning var liten och de djupast förekommande växterna var kransalger och kärlväxter på 2 m djup. Makroalger är vanligtvis de som förekommer djupast, men grönalger noterades först från ca 1 m djup trots tillgång på djupare, hårda bottnar. Bältesbildande (>25 % yttäckning) vegetation förekom endast från 1,5 m djup. Få växttaxa och bitvis rikligt med filtrerande djur noterades på transekten. Bitvis täta bestånd av borststräfse förekom dock. 101

108 Figur 4.2. Lokal GFJ2. Ov: Kal mjukbotten på ca 7 m djup. Oh: Block med havstulpaner, ca 4 m djup. Nv: Hårsärv på ca 1 m djup. Nh: Ålnate i en kransalgsäng, 0,5 m djup. Lokal GFJ3, Gårdsfjärden inloppet Längst ut, 41 m från stranden var sandbotten på 5,6 m djup till största delen kal. Endast mossdjur och havstulpaner levde på enstaka stenar och en nedfallen stock. Denna bottentyp fortsatte upp till 2,4 m djup där mängden sten och block ökade. Den djupaste vegetationen noterades vid 3,3 m djup i form av enstaka ishavstofs (Battersia arctica). I övrigt var vegetationstäckningen sparsam på lokalens djupare delar. Bältesbildande (>25 % yttäckning) vegetation noterades först vid 1,6 m djup. Kärlväxterna ål-/gräsnate och hårsärv växte från 1,9 m djup där de täckte 5 10 % av botten. Mjukbottenarter fortsatte sedan att vara den dominerande vegetationstypen upp till 0,5 m djup. Totalt noterades fyra kärlväxtarter på transekten varav ålnate var den vanligaste och täckte 25 % av botten mellan 1,6 och 0,6 m djup. Mellan 0,8 0,6 m djup täckte även borstnate 10 % av botten. Sandbottnen täcktes delvis av kransalger. Borststräfse täckte 75 % av botten vid 0,5-0,6 m djup och havsrufse 10 % från 0,8 m upp till ytan. Totalt noterades två makroalgarter på transekten. Enstaka ishavstofs växte på sten vid 3,3 m djup och grönslick täckte block och stenar nära ytan, främst från 0,5 m djup. Lokalen bedöms till otillfredsställande status. Detta baserat på grund djuputbredning av alger och få, mestadels ettåriga arter. Endast enstaka trådar av den fleråriga algen ishavstofs noterades på 3,3 m djup. Vegetationen började täcka (10 %) först på 1,9 m djup 102

109 och blev bältesbildande (>25 % yttäckning) på 1,6 m djup. Få makroalger och rikligt med filtrerande djur noterades på transekten. Flera kärlväxter och kransalger förekom dock, men även dessa hade liten djuputbredning. Figur 4.3. Lokal GFJ3. Ov: Rikligt med nässeldjur på stenarna vid 2 m djup. Oh: Kransalger och kärlväxter, ca 1 m djup. Nv: Kransalgsäng, ca 0,5 m djup. Nh: Grönslick på ytnära block och kransalger på sandbotten, 0,1-0,5 m djup. Lokal AFJ1, Oxskär Transekten var 60 m lång och nådde 9,3 m djup. Längst ut var det kal mjukbotten. Vid 8,9 m djup, 50 m från land, ökade mängden block på botten. Mängden block ökade sedan närmare ytan och mellan 7,4 och 5,9 m djup täckte de 75 % av botten på transekten. På dessa block växte främst ishavstofs, nässeldjur, havstulpaner och sötvattensvamp. Mellan 5,9 och 0,5 m djup dominerades botten av sand med inslag av grus, sten och block. Närmast ytan utgjordes botten däremot främst av sten och block. Från 5,9 m djup, 22 m från stranden, växte främst ishavstofs på blocken samt enstaka individer av brunalgsparet smalskägg/krulltrassel (Dictyosiphon/Stictyosiphon), vilken dock snart ökade till 10 % yttäckning. Grönalgen grönslick noterades från 2,5 m djup och hade en låg yttäckning (5-10 %) upp till 0,4 m djup där yttäckningen ökade till 50 % upp till ytan. På block och sten från 1,3 m djup växte även sparsamt (5 10 % yttäckning) med molnslick/trådslick (Ectocarpus/Pylaiella) och tarmalger (Ulva spp). Endast enstaka (1 % yttäckning) tångplantor (Fucus sp) noterades på transekten, vid 1,8 m djup. Totalt sju makroalgtaxa och fem 103

110 kärlväxtarter noterades på transekten. På sandbotten mellan 3,4 och 1,3 m djup dominerades kärlväxtsamhället av ålnate med inslag (5 10 % yttäckning) av höstlånke (Callitriche hermaphroditica) och axslinga (Myriophyllum spicatum). Hårsärv noterades från 1,3 m djup och täckte % av botten upp till 0,4 m djup. Vid 1,3 m djup växte även enstaka vitstjälksmöja (Ranunculus peltatus ssp baudotii). Lokalen bedöms till måttlig-god status. Den fleråriga brunalgen ishavstofs noterades från 8,9 m djup men förekommer troligtvis djupare (brist på substrat). Ishavstofs började täcka (10 %) från 8,1 m djup och var bältesbildande (>25 % yttäckning) från 7,4 m djup. Fler arter tillkom vid ca 5 m djup. Kärlväxter noterades från 3,4 m djup och hade hög täckningsgrad (50-75 %) ned till 2,5 m djup. Endast enstaka tångplantor och inga rödalger noterades på transekten, men detta kan troligtvis delvis förklaras av salthalten. Figur 4.4. Lokal AFJ1. Ov: Mjukbotten, ca 9 m djup. Oh: Nässeldjur på block täckta av ishavstofs och sediment, ca 7 m djup. Nv: Lösdrivande alger på sandbotten, ca 2 m djup. Nh: Kärlväxter täckta av halvlösa brunalger, 0,5 m djup. Lokal AFJ2, Bocksön Denna 52 m långa transekt nådde 14,1 m djup. Upp till 9,1 m djup, 34 m från land, bestod botten främst av mjukbotten med inslag av sten- och blockpartier. Därefter utgjordes botten till 75 % av sten och block upp till 7,2 m djup varpå sandbotten dominerade upp till 5,3 m djup. Här ökade återigen mängden block som sedan var det dominerande bottensubstratet hela botten upp till ytan. Totalt noterades 12 taxa av makroalger och två kärlväxtarter på transekten. Den djupast förekommande makroalgen, ishavstofs, noterades på block från 13,5 m djup och förekom 104

111 sedan med mellan 5 25 % yttäckning upp till 3 m djup, 15 m från stranden. Fjäderslick (Polysiphonia fucoides) var också relativt vanlig på blocken på den djupare halvan av transekten. Denna fleråriga rödalg noterades som djupast på 11,2 m djup och täckte som mest 25 % av botten mellan 5,3 och 3,5 m djup. I enstaka avsnitt noterades även låg yttäckning (5 %) av rödalgerna ullsläke (Ceramium tenuicorne) och violettslick (Polysiphonia fibrillosa), vilka främst växte epifytiskt (på andra växter). På de djupare blocken levde även flera fastsittande djur, bl a havstulpaner, nässeldjur och enstaka blåmusslor (Mytilus edulis). Blocken på den grundare delen av transekten täcktes främst av brunalgerna smalskägg/krulltrassel och molnslick/trådslick med inslag av sudare (Chorda filum). Tång förekom mellan 3,5 och 0,9 m djup och täckte 5 10 % av botten. Från 0,6 m djup dominerade grönslick växtligheten på blocken upp till ytan. Kärlväxtsamhället bestod av de två arterna axslinga och borstnate (Potamogeton pectinatus) vilka täckte som mest 5 respektive 10 % av botten. Axslinga noterades mellan 1,7 0,9 m djup medan borstnate växte mellan 2,3 0,9 m djup. Den låga yttäckningen av kärlväxter beror på att botten på lämpligt djup främst utgjordes av block vilket gör att rotade kärlväxterna är substratbegränsade. På transekten noterades även näckmossa (Fontinalis sp) och sötvattensvamp i låga täckningsgrader. Lokalen bedöms till god status. Den högre saliniteten, drygt 4 promille och ökade vågexponeringen gynnar algsamhällena. Ishavstofs noterades på de djupaste hårdbottnarna på 13,5 m djup, och den fleråriga rödalgen fjäderslick från 11,2 m. Bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) noterades från 9,1 m djup och vegetationen var heltäckande från 3 m djup. Lokalen hade ett relativt artrikt makroalgsamhälle. Frånvaron av kransalger och endast enstaka kärlväxter beror av brist på substrat. Tång noterades från 3,5 m djup och täckte som mest 10 %. 105

112 Figur 4.5. Lokal AFJ2. Ov: Tång på 3,5 m djup. Oh: Rödalgen ullsläke tillsammans med havstulpaner på ett block på ca 3 m djup. Nv: Tång på block tillsammans med smalskägg/krulltrassel, ca 2 m djup. Nh: Näckmossa på ca 2 m djup. Lokal Hud1, Gackerön Denna transekt nådde 8,8 m djup 25 m från stranden. Mjukbotten längst ut var kal och på spridda stenar (samt även på de spridda block som snart noterades) levde främst djur, havstulpaner, mossdjur (Electra crustulenta), nässeldjur och enstaka blåmusslor. Från 7,4 m djup, 18 m från land, fanns spridda block på sandbotten. Här noterades också den första växtligheten i form av enstaka ishavstofs. Den totala vegetationstäckningen ökade till 10 % vid 6,5 m djup. Här, 16 m från stranden, noterades rödalgerna ullsläke, violettslick och havsstenhinna (Hildenbrandia rubra) samt brunalgsparet smalskägg/krulltrassel. Bältesbildande vegetation (>25 % yttäckning) noterades från 5,3 m djup och här fanns även den djupaste förekomsten av fjäderslick (5 % yttäckning). Från 4,1 m djup och upp till ytan täckte vegetationen % av botten, som främst bestod av block med inslag av sandpartier. Den dominerade växtligheten bestod av brunalgerna smalskägg/krulltrassel, molnslick/trådslick och sudare. Även låg täckning (1 5 %) av grönalgerna spiralbandsalger (Spirogyra), armbandsalger (Ulothrix) och tarmalger noterades. Smaltång (Fucus radicans) noterades från 2,6 m djup och täckte som mest 5 % av botten mellan 1 1,6 m djup. Närmast ytan, från en meters djup, täckte grönslick % av blocken. Enstaka förekomst (1 % yttäckning) av två kärlväxtarter på transekten, förklaras av brist på lämpligt substrat. 106

113 Lokalen bedöms till måttlig status. Djuputbredning och yttäckning var relativt liten för både tång och ishavstofs. Enstaka ishavstofs växte på drygt 7 m djup och rödalgen fjäderslick först på drygt 5 m. Vegetationen, som dominerades av ettåriga arter, började täcka botten (10 % yttäckning) på 6,5 m. Enstaka smaltång noterades på 0,8-2,6 m djup. Djuputbredningen var dock tillräcklig för måttlig status. Figur 4.6. Lokal Hud1. Ov: Block på 5 m djup med rödalgerna ullsläke och fjäderslick. Oh: Sandbotten med spridda block, 4-5 m djup. Nv: Smaltång bland smalskägg/krulltrassel och molnslick/brunslick, ca 2,5 m djup. Nh: Sudare på ca 1,5 m djup. Lokal Hud2, Lingarö Denna 50 m långa transekt nådde 11,1 m djup. Upp till 2,5 m djup, 8 m från land, bestod botten främst av mjukbotten eller sand med inslag av sten, block och grus. Därefter var det blockbotten, främst täckt av grönslick och molnslick/trådslick. Den djupare delen av transekten var kal med avseende på vegetation. Däremot förekom flera fastsittande djur, främst mossdjur, nässeldjur, havstulpaner och enstaka blåmusslor. Fastsittande vegetation noterades som djupast på 9,2 m djup. Mellan 9,2 6,6 m djup täckte ishavstofs 5 % av botten och vid 7,2 m djup noterades även enstaka fjäderslick. Brunalgsparen smalskägg/krulltrassel och molnslick/trådslick noterades från 6,6 m respektive 5,6 m djup. På transekten förekom smalskägg/krulltrassel främst löst levande på sandbotten och täckte bitvis 50 % av bottenytan mellan 4,9 4,1 m djup. Totalt noterades tio 107

114 makroalgtaxa på transekten. Detta inkluderar även kransalgen borststräfse som täckte 5 % av botten mellan 2,5 3,4 m djup. Mellan 4,9 4,1 m djup, m från stranden, noterades de djupast växande kärlväxterna, gräs-/ålnate och ålnate. Totalt noterades sju kärlväxtarter på transekten varav ålnate och borstnate var de vanligaste och täckte som mest 75 % respektive 25 % av botten. Övriga noterade kärlväxter var höstlånke, axslinga, vitstjälksmöja och hårsärv. Lokalen bedöms till måttlig status. Tång saknades och på grundare bottnar växte istället mycket ettåriga alger. Ishavstofs noterades först från drygt 9 m djup trots djupare hårdbottnar. Djuputbredningen av ishavstofs ligger något över gränsen för måttlig, men hade mycket låg yttäckning. Fjäderslick noterades från 7,2 m djup. Det var sparsamt med vegetation upp till 5 m djup, då 50 % yttäckning noterades men då främst i form av löslevande krulltrassel. På sandbottnarna växte ett relativt artrikt kärlväxtsamhälle, samt enstaka kransalger. Figur 4.7. Lokal Hud2. Ov: Sedimenttäckt hårdbotten med havstulpaner, 9-11 m djup. Oh: Ålnate bland lösdrivande fintrådiga alger, ca 4 m djup. Nv: Ålnate, ca 3 m djup. Nh: Borstnate bland stenar med molnslick/brunslick, ca 1,5 m djup. Lokal Hud3, Malskär På den yttersta delen av transekten, m från stranden på 11,5 11,2 m djup, bestod botten av sten. På stenarna levde havstulpaner och nässeldjur. Bottensubstratet övergick snart till sandbotten med spridda partier av block, sten och grus. Vegetation noterades som 108

115 djupast på 10,5 m djup, 33 m från stranden. Här växte enstaka ishavstofs som snart ökade till 5 10 % yttäckning. Mellan 8 7,7 m djup noterades även den fleråriga rödalgen fjäderslick. Från 7,7 m djup och upp till ytan dominerades bottensubstratet av sten med partier av sand och block. Vid 6,2 m djup började vegetationen bli bältesbildande (>25 % yttäckning). Mellan 6,2 0,6 m djup täcktes botten till stor del (25 75 % yttäckning) av brunalgerna molnslick/trådslick. Från 3,4 m växte även sudare som mellan 0,4 1 m djup täckte 25 % av botten. Totalt noterades åtta makroalger på transekten, inklusive borststräfse som noterades precis under ytan, på 0,1 0,4 m djup. Kärlväxtsamhället på transekten bestod av tre arter och förekom mellan 3,4 1 m djup. Den vanligaste kärlväxtarten var borstnate som täckte % av botten. Lägre täckningsgrader (1 5 %) noterades av hårsärv och höstlånke. Sötvattensvamp täckte 5 10 % av botten mellan 7,7 3,4 m djup. Lokalen bedöms till måttlig status. Ishavstofs noterades från drygt 10 m djup och började täcka botten vid 8 m djup. Även fjäderslick noterades från 8 m djup men täckningen av denna fleråriga rödalg var låg. Ingen tång noterades på lokalen och de grundare bottnarna dominerades av fintrådiga, ettåriga alger. Sparsamt med kärlväxter och kransalger p.g.a. brist på substrat. Figur 4.9. Lokal Hud3. Ov: Blåmusslor på stenig botten, 8 m djup. Oh: Stenbotten med sparsam vegetationstäckning på 6-7 m djup. Nv: Halvlös molnslick/brunslick täcker stenarna, ca 2 m djup. Nh: Sudare bland stenar med grönslick, ca 0,5-1 m djup. 109

116 Bilaga 5. Kvalitativa beskrivningar av makroalgsvegetation vägledande stöd. Från Naturvårdsverket, Bilaga B till handbok 2007:4, Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Typ 16, 17, 18 och 19. Bottenhavet, inre och yttre kustvatten Hög - Algvegetationen är opåverkad eller obetydligt påverkad. Blåstång (Fucus vesiculosus) bildar ett bälte från ca 2 till ca 6 m. De djupast växande plantorna finns på ca 7-11 m djup. Grunt växande tångplantor hittas i skrevor och på platser där inte isskrap når. Vid ytan dominerar fintrådiga grönalger som grönslick (Cladophora glomerata), getraggsalg, (Cladophora aegagrophila) och bergborsting (Cladophora rupestris). Här förekommer också sudare (Chorda filum). Andra vanliga arter är rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne), speciellt i yttre vågexponerade områden och brunalgen trådslick (Pylaiella littoralis). Kräkel (Furcellaria lumbricalis) och hummerbläcka (Coccotylus) förekommer. Brunalgen ishavstofs (Sphacelaria arctica) växer djupast ner till ca meter. God - Algvegetationen är något påverkad. Mängden fintrådiga brun-, grön- och rödalger ökar och arterna har en riklig påväxt av kiselalger. Blåstångens maximala djuputbredning minskar något liksom ishavstofsen (Sphacelaria arctica) som förekommer maximalt ner till ca 7-12 meter. Måttlig - Algvegetationen är tydligt påverkad. Blåstångsbältet är uttunnat och de djupast växande plantorna förekommer vid ca 2-6 meter. Antalet makroalgsarter är mindre än vid god status. Fintrådiga grönalger kraftigt överväxta av kiselalger dominerar. Ishavstofsen (Sphacelaria arctica) också påväxt av kiselalger förekommer maximalt ner till ca 3-8 meter. Otillfredställande - Algvegetationen är kraftigt påverkad. Blåstång finns mycket grunt (0 3 meter) i ett glest bestånd eller är helt försvunnen. De fintrådiga grönalgerna grönslick (Cladophora glomerata) och getraggsalg (Cladophora aegagrophila) dominerar kraftigt övervuxna av fintrådigt ludd och kiselalger. Även olika tarmalger (Enteromorpha spp.) förekommer. Antalet makroalgsarter har minskat ytterligare. Vegetationen når ner till ca 3-4 meters djup. Dålig - Få makroalgsarter hittas. Bottenytan täcks av långa luddiga slöjor av fintrådiga grönalger, bl.a. olika grönslickar och tarmalger samt cyanobakterier. 110

117 Bilaga 6. Primärdata dyktransekter Följande åtta onumrerade tabeller innehåller primärdata från recipientkontrollen av vegetationsklädda bottnar i nordöstra Hälsingland år I tabellerna anges transektnummer. Varje kolumn representerar en skattning och innehåller avsnittets djup, läge på transekten, bottensubstrat (%), sedimentgrad och täckning av förekommande arter (%), lösa alger (%) och total vegetationstäckning (%). Vid de latinska namnen anges även om arten har förekommit som epifyt, dvs. växande på andra alger (Epi) eller som löslevande (Lösl). Förkortningen CF betyder att artbestämningen är osäker men att det troligtvis är den arten. Transekt nr AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 AFJ1 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Rivularia atra 10 Battersia arctica Dictyosiphon/Stictyosiphon 10 1 Ectocarpus/Pylaiella 10 Fucus 1 Cladophora glomerata Ulothrix CF 5 5 Ulva 5 Callitriche hermaphroditica Myriophyllum spicatum 5 5 Potamogeton perfoliatus Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 1 Zannichellia palustris Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Hydrozoa Saduria entomon 1 1 Perca fluviatilis 1 Kommentar bråte (träd) 25 bråte 1 skräp 1, debris 10 debris 25 skräp 5, bråte

118 Transekt nr AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 AFJ2 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Rivularia atra 5 Ceramium tenuicorne (Epi) 5 Polysiphonia fibrillosa 1 Polysiphonia fibrillosa (Epi) 5 Polysiphonia fucoides Battersia arctica Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon Dictyosiphon/Stictyosiphon (Löslev) 5 Ectocarpus/Pylaiella Fucus Cladophora glomerata Cladophora glomerata CF 10 Ulva 5 Myriophyllum spicatum 5 Potamogeton pectinatus 5 10 Fontinalis Ephydatia fluviatilis 1 1 Balanus improvisus Cerastoderma Hydrozoa Macoma balthica Mytilus edulis 1 Saduria entomon 1 Kommentar 112

119 Transekt nr GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 GFJ1 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Hildenbrandia rubra CF 5 Cladophora glomerata Ulothrix CF 1 1 Ulva 1 Chara Tolypella nidifica 1 1 Lemna trisulca 1 Potamogeton gramineus 1 1 Potamogeton gramineus perfoliatus Potamogeton perfoliatus 25 Zannichellia palustris Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Electra crustulenta 5 5 Hydrozoa Kommentar lös Ulva lös Ulva lös Ulva lös Ulva Stockar 2, debris 5, bråte 10, skräp 5 Stockar 2, debris 25, bråte 10, lös Ulva och pot perf, skräp 5 (järnskrot) Stockar 2, debris 10 stockar 2, debris 5 Stockar 2, debris

120 Transekt nr GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 GFJ2 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Hildenbrandia rubra CF 25 Cladophora glomerata Chara 1 Chara aspera Tolypella nidifica 5 5 Elatine hydropiper CF 1 Potamogeton perfoliatus Zannichellia palustris 10 5 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Hydrozoa Kommentar skräp 1 debris 1, bråte 5 debris 5, bråte 5 debris 25 debris 10 debris

121 Transekt nr GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 GFJ3 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Battersia arctica 1 Cladophora glomerata Chara 25 1 Chara aspera 75 Tolypella nidifica Potamogeton gramineus perfoliatus 10 Potamogeton pectinatus 1 10 Potamogeton perfoliatus Zannichellia palustris Ephydatia fluviatilis 5 Balanus improvisus Hydrozoa Perca fluviatilis 2 Kommentar debris 10 stock 2, debris 10 stock 1, debris

122 Transekt nr Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Hud1 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten 10 5 Grus 25 Sand Mjukbotten 100 Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger 5 5 Total vegetationstäckning Rivularia atra Ceramium tenuicorne 5 2 Hildenbrandia rubra CF Polysiphonia fibrillosa 2 Polysiphonia fucoides 5 Battersia arctica 1 Chorda filum Dictyosiphon/Stictyosiphon Dictyosiphon/Stictyosiphon (Löslev) 10 Ectocarpus/Pylaiella Fucus radicans Cladophora glomerata Spirogyra CF 5 Ulothrix CF Ulva Myriophyllum spicatum 1 Potamogeton perfoliatus 1 1 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Electra crustulenta Hydrozoa 5 1 Mytilus edulis Saduria entomon 2 2 Theodoxus fluviatilis 1 Syngnathus typhle 1 Kommentar grenar/skräp 5, skal

123 Transekt nr Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Hud2 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus 10 Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger Total vegetationstäckning Rivularia atra 2 2 Ceramium tenuicorne 1 Hildenbrandia rubra CF Polysiphonia fucoides 1 1 Battersia arctica Chorda filum 5 Dictyosiphon/Stictyosiphon Dictyosiphon/Stictyosiphon (Löslev) Ectocarpus/Pylaiella Ectocarpus/Pylaiella (Epi) 5 Cladophora glomerata 50 5 Ulva 5 Chara aspera 5 Callitriche hermaphroditica Myriophyllum spicatum 5 Potamogeton gramineus perfoliatus 1 Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Ranunculus peltatus ssp_ baudotii 5 Zannichellia palustris 5 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Cerastoderma Electra crustulenta Hydrozoa Hydrozoa (Epi) 5 Mytilus edulis Saduria entomon Theodoxus fluviatilis 2 Kommentar grenar/skräp 5, skal 5 grenar/skräp 5 grenar/skräp 5, skal 5 grenar/skräp 5, skal 5 Transekt nr Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Hud3 Startavstånd (m) Slutavstånd (m) Startdjup (m) Slutdjup (m) Häll Block Sten Grus Sand Mjukbotten Övrigt (lera) Sedimentpålagring Lösa alger 10 5 Total vegetationstäckning Rivularia atra Ceramium tenuicorne CF 1 Polysiphonia fucoides 5 Battersia arctica Chorda filum Ectocarpus/Pylaiella Cladophora glomerata Ulva Chara aspera 10 Callitriche hermaphroditica 5 5 Potamogeton pectinatus Zannichellia palustris 1 1 Ephydatia fluviatilis Balanus improvisus Hydrozoa Mytilus edulis 1 Kommentar 117

124

125

126 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: