Årsrapport Hydrografi 2008

Transkript

1 Rapport Nr Årsrapport Hydrografi 2008 Helma Lindow

2 Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, Sunningesundsbro Uddevalla, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor.

3 Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Helma Lindow Bohuskustens vattenvårdsförbund Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Lars S. Andersson, /923/ Amund Lindberg Årsrapport Hydrografi 2008 Helma Lindow Uppdragstagare SMHI Norrköping Projektansvarig Uppdragsgivare Bohuskustens vattenvårdsförbund Box Uddevalla Hemsida: Distribution Bohuskustens vattenvårdsförbund Klassificering Affärssekretess Nyckelord Kontaktperson Pege Schelander Vattenvårdsförbund, Bohuslän, hydrografi, årsrapport, 2008 Övrigt ISBN

4 Denna sida är avsiktligt blank

5 Innehållsförteckning 1 ENGLISH SUMMARY INLEDNING VÄDERÅRET HYDROGRAFI Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Bedömningsgrunder för näringsämnen Typindelning av Sveriges kustvatten Bedömning enligt gamla bedömningsgrunder Temperatur Salthalt Närsalter Kväve Fosfor Silikat Syrgashalter i bottenvattnet Klorofyll a Partikulärt organiskt kol (POC) och kväve (PON) REFERENSER BILAGA 1: FIGURER BILAGA 2: ANALYSRESULTAT

6 Denna sida är avsiktligt blank

7 1 English summary The Bohus Coast Water Quality Association commissions regular hydrographic cruises along the Bohus coast according to a specific marine monitoring programme. The purpose of the monitoring programme is to study short- and long-term variability in hydrographic conditions. During 2008, these surveys were carried out by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). Overall, 2008 was a warm and wet year with precipitation above normal during winter, early spring, late summer and early autumn. Temperatures were far above normal in the beginning of the year and above normal for all month beside August and September. During winter months all stations could be sampled as the mild weather and relatively high water temperatures prevented the sea from freezing highest sea surface temperature during summer barely was above 20 C while the highest temperature during winter still was nearly 10 C, measured at station Kosterfjord in December. Spring bloom started late with the highest chl-a values measured in April. Otherwise chl-a measurements rarely raised above 4 µg/l. High precipitation led to high silicate concentrations especially in the beginning of the year and in August. Nutrient concentrations are relatively low during winter months resulting in high or good status at most of the stations along the coast. Only stations situated further into the fjords have moderate or insufficient status. The ecological status concerning oxygen was god or high at all stations beside Koljöfjord, Havstensfjord and Byfjord where the status is judged to be insufficient or even bad. Both Koljöfjord and Byfjord showed sulphuric acid in bottom waters during the whole year. Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

8 2 Inledning På uppdrag av sina medlemmar utför Bohuskustens vattenvårdsförbund regelbundet marina undersökningar enligt ett fastställt kontrollprogram. De hydrografiska mätningarna utförs för närvarande av SMHI som även sedan juli 2001 månadsvis rapporterar resultat från mätningarna i form av ett månadsblad. Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på kort och lång sikt i de hydrografiska förhållandena, vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i programmet och provtagning sker under första tisdagen och onsdagen varje månad. De parametrar som mäts är temperatur, salthalt, syre, fosfat, totalfosfor, nitrat, nitrit, ammonium, totalkväve, silikat, siktdjup, partikulärt organiskt kol (POC), partikulärt organiskt kväve (PON), och klorofyll a. POC och PON mäts dock bara vid 6 av stationerna. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 m o.s.v. samt vid botten, förutom POC och PON som provtas på djupen 0.5, 5 och 20 m. Från och med i år genomförs klassningen av mätresultaten enligt de nya bedömningsgrunderna för kustvatten och vatten i övergångszon (Naturvårdsverket, handbok 2007:4). 3 Väderåret En sammanfattning av vädret längs Bohuskusten under 2008 ges i Figur 1 i form av månadsmedelvärden av temperatur och nederbörd. Året i sin helhet var mild och blöd och hade en medeltemperatur och nederbörd som låg bland de 10 varmaste och blötaste åren sedan Nederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Temperatur ( C) Nederbörd 2008 Nederbörd Temperatur 2008 Temperatur Figur 1. Månadsmedelvärden av nederbörd och temperatur för Vänersborg. Året inleds med en mild och blöt vinter. Den rikliga nederbörden under januari och februari föll på grund av de höga temperaturer mest som regn. Inte förrän i slutet av 2 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

9 mars kring påsk slog kylan till. Temperaturen sjönk till nästan -8 C på annandagen och veckan efter påsk kom det även snö på många håll. Bortsett från detta kortvariga vinterinbrott kom våren redan i mitten av februari, och därmed ungefär 3 veckor tidigare än normal, till Bohuslän. Under perioden april till början av juni var vädret varm och torr men den 10 jun var det slut med värmen och även om nederbördsmängden inte var ovanligt högt under dessa månader så vädret i slutet av juni och större delen av juli mycket ostadig. Det var bara de sista juliveckorna som bjöd på riktigt semesterväder. Augusti inleddes med ett mycket intensivt lågtryck. Den 4 augusti observerades medelvindhastigheter på 24 m/s och orkanbyar vid västkusten och stormbyar över land. Det regnade så mycket som 58.7 mm i Göteborg och månadsnederbörden för Vänersborg denna månad blev den högsta under hela året. I början av hösten var medeltemperaturen kring det normala men under november, december började medeltemperaturen återigen stiger över det normala. I motsats till många andra håll var nederbördsmängden åtminstone under början av hösten rikligt. 4 Hydrografi I bedömningen av de hydrografiska parametrarna används som normalvärden i denna rapport långtidsmedelvärden och standardavvikelse för tioårsperioden , se tabell 1. Dessa värden gäller för ytskiktet som i detta fall representeras av 0-5 m, förutom vid station E Älvsborgsbron där ytskiktet definieras som 0-2 m. Tabell 1. Bedömningsgrunder för de hydrografiska parametrarna i Bohuskustens kontrollprogram. Avvikelse Bedömning < 2 standardavvikelser under normalt Mycket under det normala < 1 standardavvikelse under normalt Under det normala Inom gränsen för standardavvikelse Normalt > 1 standardavvikelse över normalt Över det normala > 2 standardavvikelse över normalt Mycket över det normala Årsdiagram för utvalda variabler vid varje station med statistiken för redovisas i bilaga Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Vid årsskiftet 2007/2008 utkom nya bedömningsgrunder för vattenarbetet i Sverige (Naturvårdsverket: handbok 2007:4, 12/2007). Bedömningsgrunderna används för att klassificera ett vattenområdes status med hänsyn till exempelvis näringsämnen. Införandet av EU:s vattendirektiv ledde bland annat till etablering av nya vattenmyndigheter och målsättningen är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska ha uppnått god ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna senast Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

10 Jämfört med de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket, 1999) har betoningen hamnat mera på de biologiska tillståndsparametrarna. Forskare och myndigheter har hjälpt Naturvårdsverket med att anpassa gamla och, där det behövdes, utveckla och testa nya bedömningsgrunder till vattendirektivets krav. Till exempel har SMHI gemensamt med universiteten i Umeå och Stockholm utvecklat bedömningsgrunderna för fysisk-kemiska parametrar, såsom näringsämnen, siktdjup och syre. I ett interkalibreringsarbete har gränsvärden för de olika parametrarna jämförts mellan EU:s medlemsländer och gemensamma värden tagits fram. Statusklassificering anges framöver i ekologiska kvalitetskvoter (EK) för att kunna jämföra vattnets tillstånd mellan medlemsländerna. EK visar avvikelsen från ett referensvärde. Statusklasserna benämns hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Hur stor avvikelse från referensvärdet som är acceptabelt beror på parametern man betraktar. Därför skiljer sig till exempel EK-värdet för gränsen mellan god och måttlig status för olika parametrar åt. Man kan alltså inte rakt av jämföra EK-värden mellan olika parametrar. Nytt i de nya bedömningsgrunderna är att man utgår från en salthaltsgradient i kustvattnet när man bedömer närsalter och siktdjup. Denna tar sin början i sötvattentillrinningen från land och slutar i havsvattnet utanför kusten. Inte bara salthalten varierar med avståndet från kusten utan även närsalthalterna. En kvävehalt som nära land kan innebära god status, kan längre ut till havs klassas som måttlig. En annan viktig nyhet är att man enligt de nya bedömningsgrunderna baserar statusklassningen på ett medelvärde av de senaste tre årens mätningar, för att inte ett enskilt extremt år ska få för stort genomslag. Det värde som anges för 2008 avser alltså data från Bedömningsgrunder för näringsämnen Referensvärden och klassgränser för näringsämnen tar hänsyn till att kustvattnet består av en blandning av sötvatten och utsjövatten. Blandningsfaktorn bestäms ur salthalten vid mätstationen. Nära kusten där salthalten är nära noll gäller sötvattnets referensvärden för ämnens förekomst i sötvatten, i ytterområden med högre salthalter gäller referensvärden för utsjön. Fördelningen av referensvärden däremellan kan beskrivas som funktion av salthalten. För varje enskilt prov beräknas det aktuella referensvärdet och klassgränserna utifrån den salthalt som observerats samtidigt med provtagningen. Sedan beräknas den referensvärde ekologiska kvalitetskvoten EK =. Medelvärdet av EK för varje provets värde parameter och vattenförekomst beräknas för minst en treårsperiod. Sedan jämförs medelvärdet med de EK-klassgränserna som gäller för respektive parameter. För en klassificering av kvalitetsfaktorn näringsämnen vägs de enskilda parametrarna samman. Ifall den sammanvägda statusen är sämre än god eller måttlig bör de enskilda parametrarna var för sig analyseras mer ingående för att undersöka om 4 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

11 åtgärder krävs i vattenförekomsten eller i dess närhet och i så fall vilka som är nödvändiga Typindelning av Sveriges kustvatten Sveriges kustvatten har delats in i 25 karakteristiska typer. Mätstationerna som ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbund ligger i typområdena 1n och s, 2, 3, 4 och 25 (se Tabell 2). Bedömningsgrunderna är anpassade efter de olika typområdena. Tabell 2. Indelning i typområden för stationerna inom Bohuskustens vattenvårdsförbund. typområde 1n. Västkustens inre kustvatten, norra del station Stretudden, Bytelocket 1s. Västkustens inre kustvatten, södra del Danafjord, Instö Ränna 2. Västkustens fjordar Galterö, Koljöfjord, Björkholmen (inre Gullmarn), Havstensfjord, Byfjorden 3. Västkustens yttre kustvatten, Skagerak Åstol, Kosterfjorden (nr. 16) 4. Västkustens yttre kustvatten, Kattegatt Valö 25. * Göta Älvs- och Nordre Älvs estuarie Skalkorgarna, E Älvsborgsbron * vatten i övergångszon enligt indelning i NFS 2006:1 (Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys) I denna årsrapport har vi valt att presentera och kommentera klassning gjord utifrån både de gamla och de nya bedömningsgrunderna för att möjliggöra jämförelse. Tanken är dock att fr.o.m. nästa år enbart presentera klassning enligt de nya bedömningsgrunderna Bedömning enligt gamla bedömningsgrunder Med hjälp av de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket, 1999) har klassningen gjorts på samma sätt som tidigare år när det gäller bedömning av närsalthalter, totalhalter, siktdjup och klorofyll a. Ett viktat medelvärde för djupen 0 till 10 m beräknas för kväve- och fosforhalterna. För klorofyll a är djupintervallet 0-20 m. Halten av lösta oorganiska närsalter under vintern, då obetydlig primärproduktion förekommer, ger ett mått på den eutrofieringspotential som finns. När det gäller totalhalter av kväve och fosfor fungerar sommarhalterna som ett mått på hur mycket av dessa ämnen som finns i systemet totalt, både löst och uppbundet, och är därmed ett mått på eutrofieringspåverkan. Kvoten mellan uppmätt halt och de gamla bedömningsgrundernas jämförvärde för en parameter används som mått på hur vattnets näringsinnehåll, klorofyll a-halt och siktdjup avviker från den naturliga (opåverkade) miljön. Jämförvärdena är skattningar av de halter som kan förväntas i, av människan, opåverkat vatten. När det Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

12 gäller Västerhavet har utgångspunkten varit medelvärden för perioden som justerats nedåt med ledning av tillgänglig kunskap. 4.2 Temperatur Ytvattentemperaturerna längs Bohuskusten låg i början av året över det normala. Inte förrän i april sjönk temperaturen till det normala för att sedan återigen stiger till relativt höga värden. Först i juli sjönk temperaturerna rejält så att det vid vissa stationer till och med uppmättes värden under medelvärdet. Resten av året låg temperaturerna kring medelvärdet. I december började vattentemperaturen återigen mer eller mindre tydlig ligger över medelvärdet. Den högsta ytvattentemperaturen för december mättes i Kosterfjorden med 9.75 C på 0 m djup. Trots de relativ höga temperaturer i början av året blev det dock inte så mycket badvänliga temperaturer under sommarmånaderna. Bara vid två stationer, Kosterfjorden och Björkholmen (i inre Gullmaren) har det vid provtagningen i augusti funnits temperaturer som låg knappt över 20 C. 4.3 Salthalt Salthalten i ytvattnet kan uppvisa stora variationer under året. Ofta hänger variationen ihop med lufttrycksändringar eller avrinning från land. Vid hög nederbörd eller t.ex. snösmältning kan lokalt stora mängder sötvatten transporteras ut i havet, vilket ofta kan ses i att salthalten i ytan minskar. Till Östersjön tillförs varje år en stor mängd sötvatten från älvar och andra vattendrag. Detta sötvatten transporteras ut genom Öresund och vidare norrut längs den svenska kusten, i vad som kallas den Baltiska strömmen. Till exempel kan ett stabilt högtryck över Sverige tidig på sommaren leda till ett större utflöde som vanligt, vilket då visar sig som lägre salthalt än normalt längs Bohuskusten. I andra fall kan väderläget vara sådant att det i stället sker inflöde till Östersjön. Detta kan t.ex. uppstå vid lågtryck med väst- eller sydvästvindar som pressar in salt Skagerrakvatten mot Bohuskusten vilket håller tillbaka Baltiska strömmen. I detta fall mäts relativt höga salthalter i ytvattnet längs Bohuskusten. Salthalten i början av året varierade mycket mellan olika stationer. De lägsta halterna i februari fanns i Byfjorden och Havstensfjorden där salthalten i ytan sjönk under 15 (om man bortse ifrån mätningarna vid E Älvsborgsbro så uppmättes årets lägsta ytsalthalt i februari i Byfjorden, 4.156). Hela vintern var präglat av stora nederbördsmängder och hög avrinning, vilket kan ses som orsak till dess låga salthalter. Även under perioden maj till juli var salthalten ovanligt låg vid de flesta stationer. Den här gången berodde det på ett långvarigt högtryck som ledde till stora utflöden genom Öresund och låga vattenstånd i hela Östersjön. På grund av det låga vattenståndet i Östersjön strömmade sedan i mitten och slutet av juli stora mängder vatten in i Östersjön vilket ledde till att salthalterna i augusti var tillbaka till det normala och lag delvis till och med lite över medelvärdet trots stora nederbördsmängder. 6 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

13 Resten av året låg ytsalthalten inom ram för det normala. Under decembermånaden började den dock stiga vid flera av stationerna. 4.4 Närsalter Kväve NO23-N NH4-N Tot-N KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov BYTTELOCKET BYTTELOCKET BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ GALTERÖ GALTERÖ ÅSTOL ÅSTOL ÅSTOL INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA SKALKORGARNA SKALKORGARNA a) VALÖ b) VALÖ c) VALÖ Figur 2. Avvikelsen från jämförelsevärdet för de uppmätta halterna i ytvattnet vintertid (januari och februari) för a) nitrit + nitrat (NO23-N). b) ammonium (NH4-N). c) Avvikelsen från jämförelsevärdet för den uppmätta halten totalkväve (Tot-N) i ytvattnet sommartid (juli och augusti). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (1999) ligger till grund för avvikelseklassificeringen. Figur 2 visar avvikelseklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från För flertalet av stationerna har avvikelsen från det normala varit liten såväl för oorganiskt kväve på vintern som för totalkväve på sommaren. Bara vid Älvsborgsbron, Byfjorden samt Åstol och Instö Ränna har avvikelsen av oorganiskt kväve varit tydlig. För Älvsborgsbro kunde även en stor avvikelse av totalkvävehalten på sommaren observeras. Den sistnämnda stationen ligger dock i en övergångszon mellan kust och hav och bedömningsgrundernas jämförelsevärden är möjligen inte helt representativa. I årets början, i januari, var halten av oorganiskt kväve (DIN) i ytvattnet nära eller under medelvärdet på alla stationer. Under resten av vintern låg halterna dock över medelvärdet och delvis över det normala fram till vårblomningen i mars/april. Algblomningen förbrukade mycket av det lättillgängliga oorganiska kvävet. I början av april hade halten vid många ställen gått tillbaka till normala eller låga värden. Mellan maj och oktober uppmättes låga halter av kväve vid många av stationerna. Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

14 Även vid de stationer där kvävehalten varierade mellan månaderna höll den sig inom ramen för det normala (inom gränsen för standardavvikelse, se Tabell 1). Ett undantag är mätningen vid Valö i augusti där en mycket hög halt av oorganiskt kväve registrerades. Detta kan bero på sammanträffandet av ringa mängder alger och en ovanlig stor avrinning från land i samband med extremnederbörden i början av augusti (i Göteborg registrerades en dygnsnederbörd på 58.4 mm den 4 augusti). Se även bilaga 1 för en jämförelse mellan årets värden och medelvärden för perioden 1995 till Statusklassningen av kvävehalter enligt Naturvårdsverkets handbok från 2007 visar Figur 3. Klassningen bygger på de senaste tre års data och visar god eller hög status för de flesta stationer både sommar och vintertid. Betraktar man halten av oorganiskt kväve på vintern så är dock statusen endast måttlig för Byfjorden, Havstensfjorden och Instö Ränna och till och med otillfredställande i vatten som ligger i övergångszon (Skalkorgarna och Älvsborgsbron). Även när man betraktar totalkväve är statusen vid Älvsborgsbron otillfredsställande och vid Skalkorgarna och Instö Ränna måttlig. Måttlig status gällande totalkvävehalten uppvisar också Danafjorden och Byfjorden på vintern och Björkholmen (inre Gullmarn) på sommaren. KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN Dålig status Dålig status Dålig status Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov BYTTELOCKET BYTTELOCKET BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ GALTERÖ GALTERÖ ÅSTOL ÅSTOL ÅSTOL INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA SKALKORGARNA SKALKORGARNA a) VALÖ b) VALÖ c) VALÖ Figur 3. Statusklassning vintertid av a) oorganiskt kväve (DIN), b) totalkväve. c) Klassning av totalkväve sommartid. Klassningen enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007:4) bygger på medelvärden för perioden 2006 till Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

15 4.4.2 Fosfor PO4-P Tot-P KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov BYTTELOCKET BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD ÅSTOL GALTERÖ ÅSTOL GALTERÖ INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA SKALKORGARNA a) VALÖ b) VALÖ Figur 4. Avvikelsen från jämförvärdet för a) den uppmätta forsfathalten (PO4-P) i ytvattnet vintertid (januari och februari), b) den uppmätta totalfosforhalten (Tot-P) i yttvattnet sommartid (juli och augusti). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (1999) ligger till grund för avvikelseklassificeringen. Figur 4 visar avvikelseklassningen för organiskt fosfat vintertid och totalfosforhalten sommartid enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Vid samtliga stationer kunde ingen eller obetydlig avvikelse konstateras. Endast vid Älvsborgsbron fanns det en liten avvikelse från jämförelsevärden. Jämfört med medelvärden för perioden 1995 till 2004 började året med fosfathalter nära eller över medelvärdet. I samband med vårblomningen sjönk fosfathalten vid många stationer och stannade nära noll innan den på senhösten (november) började öka igen till värden som delvis låg mycket över medel i december. Stationerna i södra delen av Bohuslän (Valö till Danafjord) visar också mycket höga halter av oorganiskt fosfor under augusti i samband med de stora nederbördsmängderna i början av månaden (se även bilaga 1). Genomför man statusklassningen av fosfathalterna enligt Naturvårdsverkets handbok från 2007 ges en mer varierat bild av förhållanden längs Bohuskusten. Figur 5 visar klassningen för oorganiskt fosfor vintertid och för totalfosfor både vinter och sommartid. Statusen med hänsyn till oorganisk fosfor är god eller hög för de flesta stationer med undantag för Byfjorden och Koljöfjorden. När det gäller halten av totalfosfor så är statusen vintertid hög för de stationer som ligger längst ut medan den enbart är måttlig för många stationer som ligger längre in i fjorden. Där är det bara stationerna Brofjorden, Galterö och Instö Ränna som har god status. Bilden gällande halten av totalfosfor sommartid är ännu sämre. Här är statusen måttlig och till och Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

16 med otillfredsställande när det gäller Älvborgsbron. Halten av totalfosfor på sommaren varierar mycket mellan åren (även om man betraktar treårs medel) och inget tyder på att tillståndet har försämrats jämfört med tidigare perioder. KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN KOSTERFJORDEN Dålig status Dålig status Dålig status Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov BYTTELOCKET BYTTELOCKET BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ GALTERÖ GALTERÖ ÅSTOL ÅSTOL ÅSTOL INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA SKALKORGARNA SKALKORGARNA a) VALÖ b) VALÖ c) VALÖ Figur 5. Statusklassning vintertid av a) oorganiskt fosfor (DIP) och b) totalfosfor. c) Klassning av totalfosfor sommartid. Klassningen enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007:4) bygger på medelvärden för perioden 2006 till Silikat Silikat tillförs havet till stor del genom avrinning från land och när avrinningen är stor (i samband med riklig nederbörd eller hög vattenföring i älvar och åar) höjs silikathalten i kustvattnet. Detta syns mycket tydlig de första månaderna 2008 där det fram till mars har varit nederbördsmängder utöver det vanliga vilket speglas i silikathalten i ytvattnet för dessa månader (se bilaga 1). Även i samband med sommarovädret över Götaland i början av augusti uppmättes mycket höga silikathalter vid många ställen. 4.5 Syrgashalter i bottenvattnet Syreförhållandena i bottenvattnet följer en tydlig årscykel. Perioden mellan januari och maj kan anses som opåverkad av biologiska processer där syrgaskoncentrationen antar en form av bakgrundsvärde som enbart bestäms av vattenförekomstens naturliga egenskaper, t.ex. vattenomsättning. Syrgashalten minskar sedan successivt under våren och sommaren i takt med ökad temperatur och förstärkt skiktning av vattenmassan samt att dött växt- och djurmaterial sedimenterar ner till bottenvattnet och bryts ned. Vid nedbrytning förbrukas syre och då syret tagit helt slut bildas 10 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

17 svavelväte som är giftigt. Under perioden mellan juni och december bestäms syrgashalten alltså även av biologisk aktivitet och som en följd av mänsklig påverkan. KOSTERFJORDEN Dålig status Otillfr. status Måttlig status God status Hög status Inget närsaltprov BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ ÅSTOL INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA VALÖ Figur 6. Statusklassning av syreförhållanden. Klassningen enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007:4) bygger på medelvärden för perioden 2006 till Figur 6 visar statusklassningen för Bohusläns kustvatten. Statusen är hög eller god för alla stationer förutom Byfjorden, Havstensfjorden och Koljöfjorden. För att kunna göra en statusklassning enligt de nya bedömningsgrunder för vattenarbetet i Sverige (Naturvårdsverket: handbok 2007:4, 12/2007) av syreförhållanden måste man inte bara skilja mellan områden där djupvattnet är syresatt året runt under flera år i rad utan även på olika varianter av syrebrist. De platser som främst uppmärksammas är de där halterna understiger den kritiska gränsen 3,5 ml/liter och de områden där syret helt tagit slut. När syrgashalten går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och bottenlevande djur. Det finns flera olika sorters syrebrist. Syrebrist kan vara säsongsmässig, vilket innebär att syrebrist uppstår under sensommar och höst, p.g.a. nedbrytning av organiskt material i djupvattnet, för att sedan återgå till det normala under vintern, då den vertikala omblandningen leder till syresättning av djupvattnet. Syrebristen kan också vara flerårig, när gränsvärdet på 3,5 ml/l underskrids under hela året fastän omsättningstiden 1 i djupvattnet är mindre än ett år. Vid västkusten gäller detta för Havstensfjord, Koljöfjord, Björkholmen och Alsbäck. Till sist kan syrebristen också 1 Omsättningstiden är den tid (i dagar) det tar att byta ut allt djupvatten i vattenförekomsten Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

18 vara ständigt förekommande (i områden där omsättningstiden i djupvattnet är större än ett år). Detta gäller för Byfjorden. Första steget när man gör en statusklassning m.a.p. syre är att man för varje station/vattenförekomst sammanfattar syrgashalter i bottenvattnet för alla månader under en treårsperiod. Med hjälp av ett så kallat Box and whisker diagram bestämmer man stationsmedelvärdet för den undre kvartilen (de 25% lägsta syrgashalterna). Ligger medelvärdet över referensvärdet så har stationen hög status med avseende på syrgashalt. För att kunna bestämma om syrgasbristen är säsongsmässig eller flerårig/ständigt förekommande betraktar man tre års data enbart för den opåverkade perioden januarimaj. Även denna gång bestämmer man stationsmedelvärdet för den undre kvartilen. Ifall detta medelvärde överstiger 3,5 ml/l är syrgasbristen begränsad till höstperioden (d.v.s. säsongsmässig) och statusklassen bestäms utifrån stationsmedelvärdet på undre kvartilen av alla månader under en treårsperiod. För de vattenförekomster där syrgasbristen är flerårig eller ständigt förekommande bestäms statusklassningen utifrån andel (%) bottenyta påverkad av syrgasbrist. Klassgränserna är här individuell fastställd för de olika vattenförekomster. Tabell 3. Statusklassning av syre för stationer med flerårig eller ständigt förekommande syrgasbrist. Andel påverkad bottenyta (3 års Status medel %) station Havstensfjord Koljöfjord Alsbäck Byfjord De stationer som uppvisat lägst syrgashalter i bottenvattnet under 2008 redovisas i Figur 7. Vid övriga stationer låg även de lägsta syrgashaltena över det kritiska värdet av 3.5 ml/l. Jämfört med medelvärden för perioden 1995 till 2004 har syrgashalten vid de flesta stationer legat inom det normala. Anmärkningsvärd är kanske att syrgashalten vid Björkön i inre Gullmarn har varit relativ hög sedan maj, detta i samband med en höjning av salthalten till över 34 för djup större 30 m tyder på ett inflöde av salthaltig och syrerik vatten någon gång under april månaden. Däremot har vid årets alla mättillfällen svavelväte förekommit i bottenvattnet i Koljöfjorden. Förhållandena har varit mycket ogynnsama då värdena har legat långt under gränsen för det normala. Även i Byfjorden har halten av svavelväte varit större än medelvärdet under perioden februari till oktober. Här har dock värdena fortfarande legat inom gränsen för det normala. 12 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

19 8 6 4 syrgas (ml/l) Inre Gullmarn (72 m) Byfjorden (44 m) Havstensfjorden (37 m) Koljöfjorden (39 m) Alsbäck (117 m) Galterö (39 m) Kosterfjorden (240 m) -8 j f m a m j j a s o n d Figur 7. Syrgashalter i bottenvattnet för några utvalda stationer. Negativa syrgashalter markerar förekomst av svavelväte. 4.6 Klorofyll a Klorofyll a-koncentrationen ger ett grovt mått på växtplanktonmassan i ett vattenprov. Algblomningar sker dock på en mycket kort tidskala, kortare än den frekvens med vilken man mäter i Bohuskustens vatten. Det är därför inte säkert att de genomförda mätningarna speglar allt som sker när det gäller algblomning. KOSTERFJORDEN Mycket stor avvikelse Stor avvikelse Tydlig avvikelse Liten avvikelse Ingen/obetydlig avvikelse Inget närsaltprov BYTTELOCKET INRE GULLMARN BROFJORDEN BYFJORDEN ALSBÄCK HAVSTENSFJORDEN KOLJÖFJORD GALTERÖ ÅSTOL INSTÖ RÄNNA DANAFJORD ÄLVSBORGSBRON SKALKORGARNA VALÖ Figur 8. Avvikelse av de uppmätta halterna klorofyll a i augusti (sommar). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav ligger till grund för klassificeringen av avvikelse vid stationerna. Avvikelserna gäller halter från 0-20 meters djup. Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

20 I Figur 8 redovisas uppmätta klorofyll a-halter i augusti jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Avvikelsen från det normala varierar mellan obefintlig och låg på alla stationer. Året började med låga klorofyllhalter på alla stationer. Vårblomningen startade inte förrän i mars månad och vid de flesta stationer uppmättes årets högsta klorofyllhalter vid provtagningen i april. Vid Instö Ränna höll sig klorofyllhalten på relativ hög nivå med distinkta toppar i juli och oktober. Enbart vid Skalkorgarna kunde en utpräglad sommarblomning observeras vid provtagningen i juli där chl-a halten låg omkring 7 µg/l. Vid de andra stationerna observerades de största klorofyllvärden i juni. Höstblomningen ägde rum så sent som i november då höga chl-a halter observerades på nästan alla stationer. Mer information om växtplankton och klorofyll a under 2008 redovisas i Årsrapport Växtplankton Skalkorgarna Danafjord Havstensfjorden Inre Gullmaren Brofjorden Kosterfjorden Chl-a (mikrog/l) j f m a m j j a s o n d Figur 9. Klorofyll a-halter, integrerat värde 0-30 m vid några utvalda stationer. 4.7 Partikulärt organiskt kol (POC) och kväve (PON) POC och PON kan ses som ett grovt mått på biomassan och dess variationer i vattnet. POC och PON består av både levande och dött organiskt material och halterna indikerar därför eutrofieringsnivån och hur mycket material som kan falla ut och belasta bottnarna. Halten av partikulärt material bestäms bara vid knappt hälften av stationerna. I Figur visas POC- och PON-haltens variation på 20 meters djup för dessa. Figurerna visar vid många stationer höga halter av både POC och PON i samband med vårblomningen. Iögonfallande är också att PON halten i Koljöfjorden höll sig på relativt högt nivå även under resten av året. 14 Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi 2008

21 mikromol/l Danafjord Åstol Havstensfjorden Koljöfjorden Brofjorden Kosterfjorden j f m a m j j a s o n d Figur 10. POC-haltens variation under 2006 på 20 meters djup. mikromol/l Danafjord Åstol Havstensfjorden Koljöfjorden Brofjorden Kosterfjorden j f m a m j j a s o n d Figur 11. PON-haltens variation under 2006 på 20 meters djup. 5 Referenser Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Rapport 4914, Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon - En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, Naturvårdsverket, 12/2007 Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga B till handbok 2007:4, Naturvårdsverket, Nr SMHI - Årsrapport Hydrografi

22

23 Bilaga 1: Figurer 2008

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 STATION ALSBÄCK STATION ALSBÄCK SURFACE WATER Mean Annual Cycles St.Dev OBS! I Alsbäck sker provtagning endast i bottenvattnet

35

36

37

38

39 Bilaga 2: Analysresultat 2008

40 E Älvsborgsbron datum djup temp salt syrgas H2S PO4-P Tot-P NO2-N NO3-N NH4-N Tot-N SiO3-Si PON POC Chl-a (m) (C) (psu) (ml/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (ug/l)

41 Skalkorgarna datum djup temp salt syrgas H2S PO4-P Tot-P NO2-N NO3-N NH4-N Tot-N SiO3-Si PON POC Chl-a (m) (C) (psu) (ml/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (ug/l)

42 Valö datum djup temp salt syrgas H2S PO4-P Tot-P NO2-N NO3-N NH4-N Tot-N SiO3-Si PON POC Chl-a (m) (C) (psu) (ml/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (ug/l)

43 Valö datum djup temp salt syrgas H2S PO4-P Tot-P NO2-N NO3-N NH4-N Tot-N SiO3-Si PON POC Chl-a (m) (C) (psu) (ml/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (ug/l)

44 Danafjord datum djup temp salt syrgas H2S PO4-P Tot-P NO2-N NO3-N NH4-N Tot-N SiO3-Si PON POC Chl-a (m) (C) (psu) (ml/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (umol/l) (ug/l)