Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
|
|
|
- Ulla Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: Uppdragsgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Havs- och Vattenmyndigheten. Samarbetspartner: Finlands miljöcentral (SYKE), VG-Shipping. Adress: Sven Källfelts Gata 1 71 Västra Frölunda Telefon: 11-9 E-post: orjan.back@smhi.se WWW:
2 SAMMANFATTNING Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. Inledande problem med en vinsch gjorde att expeditionen försenades, hårt väder under expeditionen, främst i Östersjön, resulterade i ytterligare förseningar. Detta medförde att vi fick stryka tre stationer (P, BY9 och ref M1V1) samt att vi endast utförde delar av provtagningen vid andra besöket på Anholt E. Tekniska problem med meterhjulet till ena vinschen gjorde även att provtagning av zooplankton och maneter fick strykas i Skagerrack och Kattegatt, meterhjulet kunde dock lagas under passagen genom Öresund och provtagningen kunde sedan genomföras som normalt. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalet nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från meters djup, vid BY31 Landsortsdjupet från 9 meter. I Östra Gotlandsbassängen men enbart över detektionsgränsen vid BY1 Gotlandsdjupet närmast botten. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen och i Östra och Västra Gotlandsbassängen vid ca -7 meter, samt i Hanöbukten från 7 meter. Närsalterna låg i ytvattnet på normalt låga nivåer för säsongen. Högre koncentrationer uppmättes under haloklinen vilket är normalt, dock låg fosfathalterna under haloklinen i Västra Gotlandsbassängen och nordligaste delen av Östra Gotlandsbassängen under normala nivåer. Silikatkoncentrationerna i hela Egentliga Östersjön var fortsatt högre än normalt ovanför haloklinen, värden varierade mellan 1-1 µ. Ytvattentemperaturen i hela undersökningsområdet var normal för årstiden och varierade mellan 9-11 C, kallast i Egentliga Östersjön och varmast i Skagerrak. Salthalten var något över normal nivå både över och under haloklinen i Östra gotlandsbassängen, även i Västra Gotlandsbassängen var halterna något över normalt under haloklinen i norra delen. I Arkonabassängen, Hanöbukten och Bornholmsbassängen var salthalten ovanför haloklinen generellt något lägre än normalt, under haloklinen låg halterna på normala nivåer förutom i Bornholmsbassängen där halterna från 7 meter och ner var något högre än normalt. Nästa ordinarie expedition planeras starta en vecka in i december.
3 RESULTAT Novemberexpeditionen genomfördes ombord på det finska fartyget Aura och startade i Göteborg sent den 7:e november och avlutades i samma hamn natten till den 1:e november. Vindarna under expeditionens första hälft var friska från sydväst sedan övergående till nordväst, på slutet svagare vindar från norr. Inledande problem med en vinsch gjorde att expeditionen försenades, hårt väder under expeditionen, främst i Östersjön, resulterade i ytterligare förseningar. Detta medförde att vi fick stryka tre stationer (P, BY9 och ref M1V1) samt att vi endast utförde delar av provtagningen vid andra besöket på Anholt E. Tekniska problem med meterhjulet till ena vinschen gjorde även att provtagning av zooplankton och maneter fick strykas i Skagerrack och Kattegatt, meterhjulet kunde dock lagas under passagen genom Öresund och provtagningen kunde sedan genomföras som normalt. Under expeditionen gjordes extra håvdrag för övervakning av maneter, provtagning kunde endast ske vid Anholt E på grund av problemen med meterhjulet. Undersökningarna genomförs för att utvärdera en ny metod för övervakning av maneter. Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När data publiceras hos datavärden kan vissa värden ha ändrats då ytterligare kvalitetsgranskning genomförts. Data från denna expedition publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt sker detta inom en till två veckor efter avslutad expedition. Data kan hämtas här: Skagerrak Ytvattentemperaturen i Skagerrak var normal för årstiden, eller något över, mellan 1-1 C. Lite varmare vatten, upp till 1 C, återfanns mellan 3-m på Å1 och Å1. Salthalten i ytan var också normal och uppmättes till 9 psu vid Släggö och mellan 3-33 psu vid samtliga Å-stationer. Termoklin och haloklin sammanföll på samtliga stationer, starkast vid Släggö mellan 1 och 3 meters djup. Samtliga skiktningar på Å-stationerna var svaga och något ökande i styrka från kusten och ut och återfanns på olika djup. Djupast närmast kusten vid Å13, omkring m, och grundare längre ut, omkring 1m vid Å17. Närsalterna löst oorganiskt kväve (summan av nitrat+nitrit+ammonium, ofta betecknat som DIN från engelskans Dissolved Inorganic Nitrogen) låg på normala nivåer, på Å17 något under, med värden omkring 3 µ närmast kusten ner till. µ i ytan vid Å17. Löst oorganiskt fosfor (endast i formen fosfat, Dissolved Inorganic Phosphorus eller DIP) låg på normala nivåer, något högre värde vid Å13, ner till m, och vid Å1, mellan 1-m. Värden i ytvattnet gick från omkring. µ närmast kusten till omkring. µ längst ut vid Å17. Silikathalten var normal för årstiden på alla stationer, med halter omkring till µ närmast kusten och minskande från kusten ner till omkring 1 µ i ytan vid Å17 Högre värden halter av närsalter och silikat återfanns vid 1 meter på Å1 och från omkring meter och nedåt vid Å17.
4 Inga stora fluorescenstoppar påträffades men en viss växtplanktonaktivitet kunde ses på samtliga stationer ovanför språngskiktet. Syrgasförhållanden var goda vid samtliga besökta stationer med normala halter för säsongen. Kattegatt och Öresund Vattentemperaturen var normal, eller strax över i hela området, omkring 1 C i ytan och mellan 1-1 C längre ner. Salthalten var normal och varierade i ytvattnet i Kattegatt mellan 1 och 7 psu, högst vid Fladen. I Öresund ca 17 psu vid ytan och drygt 31 psu vid botten. Vid samtliga stationer sammanföll termoklinen med haloklinen, vid Fladen och Anholt E mellan 1-3 meter, vid N1 Falkenberg från omkring meters djup ner till botten. Vid W Landskrona fanns inget omblandat övre lager utan salthalt och temperatur ökade med djupet hela vägen ner till botten, med starkast gradient mellan och 1 meter. Koncentrationerna av DIN och DIP i Kattegatt uppvisade normala värden för årstiden eller strax under, kvävet var förbrukat ovanför språngskiktet med värden på DIN omkring. µ. Fosfathalterna i ytvattnet låg omkring. µ. I Öresund låg koncentrationerna i ytan runt normala nivåer eller strax över, med DIN runt 3 µ och DIP omkring. µ. Under språngskiktet ökade koncentrationerna vilket är normalt. Silikathalterna var under normala nivåer ovanför språngskiktet i Kattegatt med värden under 1 µ, något högre vid N1 Falkenberg. Under språngskiktet var halterna högre än normalt, upp emot 1 µ vid botten. I Öresund uppmättes normala värden; omkring 1 µ i ytan och drygt µ från 3 meter och neråt. Fluorescensmätningar med CTDn visade signaler på förekomst av växtplankton i ytvattnet ovanför språngskiktet, tydligast vid Fladen med dubbelt så höga värden jämfört med Anholt E och N1 Falkenberg. Syrgashalter vid botten i området låg på normala värden, omkring i Kattegatt och 3 i Öresund. Egentliga Östersjön Nedkylning av ytvattnet hade skapat ett välblandat övre skikt med en termoklin som generellt sammanföll med haloklinen. I Arkonabassängen påträffades haloklin och termoklin vid BY1 strax ovanför 3 meter och vid BY strax under 3 meter med väl omblandat vatten ovanför. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten var vattnet välblandat ner till omkring m där flera mindre termokliner samt en haloklin påträffades ner till ca m. Östra Gotlandsbassängen var väl omblandad ner till m, vid BY Fårödjupet ner till meter, där temperaturen snabbt sjönk från -9 C till knappt C och salthalten ökade. Normalt ökar salthalten först vid m och inte redan vid m som observerades denna gång, detta tyder på att språngskiktet lyfts upp ca 1 meter, troligen av inflödande tyngre vatten, detta kunde även observeras i oktober men förekom inte tidigare under sommaren. Vid BY31 Landsortsdjupet och BY3 Norrköpingsdjupet i Västra Gotlandsbassängen var vattnet omblandat ner till 3 meter med en stark termoklin mellan och
5 meter, starkast haloklin omkring m. Vid den sydligare stationen i Västra Gotlandsbassängen var vattnet omblandat ner till 3 meter med starkast termoklin mellan 3 och meter, en mycket svag haloklin hade bildats vid 3 meter samt en vid meter. Temperaturen i ytvattnet var normal för årstiden och varierade mellan och 1 C, lägst i Västra Gotlandsbassängen och varmast i Arkonabassängen. I Östra och Västra Gotlandsbassängen låg temperaturen något över normala nivåer under haloklinen, från. - 7 C, i Bornholmsbassängen och Arkona mellan - 7 C under haloklinen, vilket är normalt eller strax under. Salthalten var något över normal nivå både över och under haloklinen i Östra gotlandsbassängen, i Västra Gotlandsbassängen var halterna ovanför haloklinen normala medan halterna var något över normalt under haloklinen i norra delen. I Arkonabassängen, Hanöbukten och Bornholmsbassängen var salthalten ovanför haloklinen generellt något lägre än normalt, under haloklinen låg halterna på normala nivåer förutom i Bornholmsbassängen där halterna från 7 meter och ner var något högre än normalt. Salthalten i ytvattnet varierade från omkring.7 psu i Västra Gotlandsbassängen till omkring psu i Arkonabassängen. Närsalter i form av löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) låg på normalt låga nivåer ovanför haloklinen, något över normalt för DIP i Östra Gotlandsbassängen. Koncentrationen av DIN låg omkring 1-1. µ i Gotlandsbassängerna,. µ i Bornholsbassängen och strax under 1 µ i Arkonabassängen och Hanöbukten. DIP låg omkring. µ i Gotlandsbassängerna och i Bornholmsbassängen, något högre, omkring. µ, i Arkonabassängen och Hanöbukten. Under haloklinen i Östra Gotlandsbassängen varierade halterna av DIN ganska mycket men inom vad som får anses vara normalt, mellan -1 µ. Under haloklinen i Västra Gotlandsbassängen låg halterna av DIN på normala nivåer mellan - µ, i Bornholmsbassängen likaså men med låga värden närmast botten. Även i Hanöbukten och Arkonabassängen var koncentrationerna i bottenvattnet normala, under 1 µ. Halterna av DIP under haloklinen låg i Östra Gotlandsbassängen på mellan.- µ vilket är normalt förutom vid BY Fårödjupet där halterna var lägre än normalt, även i Västra Gotlandsbassängen var halterna under normalt under haloklinen med värden mellan 3- µ. I Bornholmsbassängen låg halterna av DIP på mellan - µ vilket är normalt, avvikande högt värde uppmättes vid botten på BY Bornholmsdjupet med 7 µ. Silikatkoncentrationerna i hela Egentliga Östersjön var fortsatt högre än normalt ovanför haloklinen, värden varierade mellan 1-1 µ. Under haloklinen var koncentrationerna på normala nivåer omkring -µ, något under normalt i norra delen av Gotlandsbassängerna. Halterna i bottenvattnet i Arkonabassängen låg på lägre nivåer, - µ, vilket är normalt då dessa inte är lika djupa och påverkas mer av vatten från Kattegatt. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalet nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från meters djup, vid BY31 Landsortsdjupet från 9 meter. I Östra Gotlandsbassängen men enbart över detektionsgränsen vid BY1 Gotlandsdjupet närmast botten. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen, Östra Gotlandsbassängen samt i Västra Gotlandsbassängen vid ca -7 meter, samt i Hanöbukten från 7 meter. I Arkonabassängen var hela vattenkolumnen väl syresatt, lägsta uppmätta värde var närmast botten vid BY där syrgashalten var 3.7. Fluorescensmätningarna från CTDn visade på viss växtplanktonaktivitet ovanför termoklinen, dock påträffades inga kraftiga toppar.
6 Figur 1. Snitt som visar syre- och salthalt från Öresund, genom Egentliga Östersjön, till Västra Gotlandsbassängen.
7 DELTAGARE Namn Från Örjan Bäck Expeditionsledare SMHI Kristin Andreasson SMHI Johan Håkansson SMHI Sari Sipilä SMHI Lena Viktorsson SMHI BILAGOR - Färdkarta - Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup - Karta över syrehalter i bottenvattnet - Vertikalprofiler för basstationer - Figurer över månadsmedelvärden
8 SMHis hydrografiska stationer Basstation X HELCOM-station Karteringsstation O Karteringsområde SYKEs hydrografiska stationer Basstation ~Y9 ~~ :._BY31 t> 9 BY3 BY :.:.SY1 e BY1 e BCS
9 Date: Time: : Ship: 3EB Year: Ser Cru Stat Proj Stat Lat Lon Start Start Bottom Secchi Wind Air Air WCWI CZPP No No T T S S P D D H P P N N N A N A S H C C no no code name date time depth depth dir vel temp pres elac hohp de btl e e a a h o o h t t t t m t l i u o o yyyymmdd hhmm m m C hpa aove loy m m l l x x s o o r r r o o k o m m m tueo apt p p t t y y s t i a z n t y 3 u n n hdsb o - s t t p b c b c b c s t t t t t t i v s l d l d l d i a s m i p t 1 FIBG7 BAS... SLÄGGÖ x-x- 9 9 x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x SKEX1 BAS... Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 3 SKEX1 BAS... Å x - x - - x SKEX1 BAS... Å x x - x - x x - x x x x x x x - x SKEX17 BAS... Å x - x - - x SKEX1 BAS... Å x-x x x - x x x x - x x x x x x x x x KANX BAS... FLADEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x KANX BAS... N1 FALKENBERG x-xx 7 7 x x x x x x x - x x x x x x x x x KAEX9 BAS... ANHOLT E x-xx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x BPSB BAS... BY CHRISTIANSÖ x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 31 BPSB7 BAS... BY BORNHOLMSDJ xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x - x 3 BPSE1 BAS... -CTRY-BP x-x- 1 1 x x x x - x x - x x x x x x x - x x BPEX13 BAS... BY x x x x x - x x x x x x x x x x - x BPEX1 BAS... BY1 GOTLANDSDJ xxxx x x - x x x x x x x x x x x x x x x - x 3 BPEX BAS... BY FÅRÖDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x BPNX37 BAS... BY31 LANDSORTSDJ xxx- 3 3 x x - x x x x x x x x x x x x x x x BPWX3 BAS... BY3 NORRKÖPINGSDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - - x 3 BPWX BAS... BY3 KARLSÖDJ x-xx 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x x x 39 BPSH BAS... HANÖBUKTEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x BPSA3 BAS... BY ARKONA xxx- x x x x - x x - x x x x x x x - x x BPSA BAS... BY x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x SOCX39 BAS... W LANDSKRONA x x x x x - x x - x x x x x x x - x KAEX9 BAS... ANHOLT E x
10 Bottom water oxygen concentration () Ship: Aura Date: Series: 1- N 9 N N 7 N N N.9. nan H S H S H S.71.1 H S N 9 E 11 E 13 E 1 E 17 E 19 E 1 E 3 E E 7 E
11 STATION SLÄGGÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
12 Vertical profiles SLÄGGÖ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
13 STATION Å13 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
14 Vertical profiles Å13 November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
15 STATION Å1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
16 Vertical profiles Å1 November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
17 STATION Å17 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 3 m) Month Year
18 Vertical profiles Å17 November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
19 STATION FLADEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
20 Vertical profiles FLADEN November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
21 STATION N1 FALKENBERG SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
22 Vertical profiles N1 FALKENBERG November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
23 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
24 Vertical profiles ANHOLT E November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
25 STATION BY CHRISTIANSÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
26 Vertical profiles BY CHRISTIANSÖ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
27 STATION BY BORNHOLMSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
28 Vertical profiles BY BORNHOLMSDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
29 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
30 Vertical profiles BY1 November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
31 STATION BY1 GOTLANDSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
32 Vertical profiles BY1 GOTLANDSDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
33 STATION BY FÅRÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
34 Vertical profiles BY FÅRÖDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
35 STATION BY31 LANDSORTSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
36 Vertical profiles BY31 LANDSORTSDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
37 STATION BY3 NORRKÖPINGSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
38 Vertical profiles BY3 NORRKÖPINGSDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
39 STATION BY3 KARLSÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
40 Vertical profiles BY3 KARLSÖDJ November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
41 STATION HANÖBUKTEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
42 Vertical profiles HANÖBUKTEN November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
43 STATION BY ARKONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
44 Vertical profiles BY ARKONA November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
45 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
46 Vertical profiles BY1 November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
47 STATION W LANDSKRONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
48 Vertical profiles W LANDSKRONA November Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--3 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-1- Dnr: S/Gbg-17-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1-111 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-11- Dnr: S/Gbg-1-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-11- - 1-11-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Örjan Bäck Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--7 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-1-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--3 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-- Dnr: S/Gbg-17-17 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--9-17--17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 17--1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-- - 17--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-17 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17-3-9-17-3-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-3- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-3-1-1-3- Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda 17-7-19 Dnr: S/Gbg-17-7 Expeditionens varaktighet: 17-7-1-17-7-17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lena Viktorsson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2019-07-20 Dnr: S/Gbg-2019-88 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-9 Dnr: S/Gbg-17-31 Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana Expeditionens varaktighet
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 199-11- Dnr: SaO-99-317 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Nils Kajrup Jan Szaron Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1997-1- Dnr: SaO-1997- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-26 Dnr: M-Gbg 2010-262 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bodil Thorstensson Lars Edler Mikael Krysell Jan Szaron 1997-7- Dnr: SaO-1997-1 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 977-9777 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
M. Hansson L. Andersson P. Axe Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-29 Dnr: M-Gbg 2010-261 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:
T R A C K C H A R T. Country: Sweden Ship : Argos Date : Series : ,
T R A C K C H A R T Country: Sweden Ship : Argos Date : 20080922-20081029 Series : 0529-0584, 612-660 Hydrographic stn Pelagic/Demersal fish trawl Eggs/Larvae trawl CSR RefNo: 2008-77AR/0529-0660 T R A
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Årsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
FAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Svår syrebrist ingen ny historia
INGEN ÖVERGÖDNING Svår syrebrist ingen ny historia Just nu råder en svår syrebrist i Östersjöns djuphålor. Bristen på inflödande saltvatten från Kattegatt har gjort att allt djurliv är utslaget nedanför
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman
Ny metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön
2009-0-2 Vår ref: 200/23/84 Er ref: 2-784-0 Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 0 48 STOCKHOLM Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser
Vår ref: 2008/2070/184 Er ref: N2008/147/FIN
2009-0-0 Vår ref: 2008/2070/84 Er ref: N2008/47/FIN Näringsdepartementet Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling 03 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss Ansökan om tillstånd enligt a lagen
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Tabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Analys av miljötillståndet
Analys av miljötillståndet 2005-2015 Gryaab AB Rapport April 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_miljötillstånd_v2.docx
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004
Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet
Årsrapport Hydrografi 2010
Rapport Nr. 2011-7 Årsrapport Hydrografi 2010 Cia Hultcrantz Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Cia Hultcrantz
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 2012-15 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI SMHI 2012-03-29
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 26-36 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Hydrografi Författare: Arne Svensson, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Toxicon AB SMHI 26-6-7 ÖVF Rapport 26:2 Rapport Författare:
Årsrapport Hydrografi 2008
Rapport Nr. 2009-6 Årsrapport Hydrografi 2008 Helma Lindow Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, Sunningesundsbro Uddevalla, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: