Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
|
|
- Lina Bergqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: Uppdragsgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Havs- och Vattenmyndigheten. Samarbetspartner: Finlands miljöcentral (SYKE) Adress: Sven Källfelts Gata 71 Västra Frölunda Telefon: 11-9 E-post: WWW:
2 SAMMANFATTNING Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön och Finska viken. Inledande problem med vår CTD gjorde att expeditionen försenades något då en omfattande felsökning fick göras. Problemet visade sig vara datorn och troligen en krånglande com-port. Datorn kunde temporärt ersättas fram till Lysekil där en permanent ersättning kunde genomföras. Förseningen medförde att vi strök andra besöket på Anholt E. Trots de inledande problemen lyckades vi få CTD-profiler på samtliga besökta stationer. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från meters djup. I Östra Gotlandsbassängen från ca meters djup och i Hanöbukten närmast botten, vid meter fanns inget svavelväte men syrgashalten var i princip noll, <.1 ml/l. Vid BCS III- i sydöst uppmättes inget svavelväte men syret var <.1 ml/l vid botten. Även i Bornholmsbassängen uppmättes väldigt såga syrgashalter vid meter, nästintill noll sedan något högre närmast botten. I Arkonabassängen var syrehalten som lägst 3.1 ml/l närmast botten. Närsalterna låg i ytvattnet på normalt låga nivåer för säsongen, högre koncentrationer uppmättes under haloklinen vilket är normalt. Silikatkoncentrationer i ytlagret i Egentliga Östersjön låg fortsatt något högre än normalt, men inte lika högt som tidigare i år eller föregående år. Ytvattentemperaturen i hela undersökningsområdet var normal för årstiden, i Västerhavet omkring 13 C och i Egentliga Östersjön mellan 11-1 C varmast i de södra delarna. Något kallare vatten, -9 C, uppmättes längst i norr vid BY3 och närmast kusten vid REF M1V1. Salthalten i ytlagret var något över normal nivå på flera stationer i alla havsområden. Nästa ordinarie expedition är planerad till :e :e november.
3 RESULTAT Oktoberexpeditionen genomfördes ombord på det finska fartyget Aranda och startade i Helsingfors den 1:e oktober och avlutades i samma hamn den 1:e oktober. Vindarna under expeditionens första hälft var friska från mellan syd och väst, i Skagerrack nordväst. Under senare delen avtagande till måttlig eller svag. Vädret var under hela veckan soligt och varmt. Inledande problem med vår CTD gjorde att expeditionen försenades något då en omfattande felsökning fick göras. Problemet visade sig vara datorn och troligen en krånglande com-port. Datorn kunde temporärt ersättas fram till Lysekil där en permanent ersättning kunde genomföras. Förseningen medförde att vi strök andra besöket på Anholt E. Trots de inledande problemen lyckades vi få CTD-profiler på samtliga besökta stationer, dock saknas syremätningar med CTDn från BY och BCSIII- som kopplades bort på dessa stationer för felsökning. Under expeditionen utfördes extra provtagning av växtplankton åt Uppsala universitet, systematisk biologi. Extra vatten samlades även in åt DTU aqua för isotop-analyser. Vi hjälpte även FMI att bärga ett APEX-flöte från Östra Gotlandsbassängen samt satte ut ett nytt flöte. Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När data publiceras hos datavärden kan vissa värden ha ändrats då ytterligare kvalitetsgranskning genomförts. Data från denna expedition publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt sker detta inom en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser görs efter expeditionen och publiceras senare. Data kan hämtas från SHARKweb här: Skagerrak Ytvattentemperaturen i Skagerrak var normal för årstiden strax över 13 C, något kallare vid den yttersta stationen Å17, 1. C. Temperaturen var i stort sett oförändrad ner till meter, vid Släggö ner till meter, där den sedan minskade med djupet ner till 1 meter på de djupa stationerna. Salthalten i ytan var också normal eller strax över och uppmättes till psu vid Släggö, drygt 3 vid P och mellan psu vid samtliga Å-stationer, ökande från kusten. I det djupare vattnet låg salthalten på normala nivåer. Inga tydliga skiktningar påträffades, varken i salthalt eller i temperatur. Närsalterna löst oorganiskt kväve (summan av nitrat+nitrit+ammonium, ofta betecknat som DIN från engelskans Dissolved Inorganic Nitrogen) låg vid ytan på normala nivåer vid Å17, P och Släggö, mellan. - µmol/l. Något högre vi Å och Å13 med värden strax över 1 µmol/l. Från 3 meter och nedåt var halterna lägre än normalt på Å17 och Å, normalt vid Å13 och Släggö. Vid P något högre än vanligt mellan -3 meter, sedan normala halter från meter och ned. Löst oorganiskt fosfor (endast i formen fosfat, Dissolved Inorganic Phosphorus eller DIP) följde samma mönster som DIN vid samtliga stationer, låga halter i ytan, upp till. µmol/l, sedan generellt ökande från meter och ned.
4 Silikathalten var normal för årstiden på alla stationer, möjligen något under vid Å17, med halter från drygt 1 till drygt µmol/l i ytan, högst vid P och lägst vid Å17. Svagt ökande från meter och ned likt övriga närsalter. Inga stora fluorescenstoppar påträffades men en viss växtplanktonaktivitet kunde ses på samtliga stationer ner till meter, vid Å1-Å1 ända ner till 3- meter. Syrgasförhållanden var goda vid samtliga besökta stationer med normala halter för säsongen. Lägst vid botten på Släggö med 3. ml/l och lite misstänkt lågt vid botten på Å, 3. ml/l. Kattegatt och Öresund Vattentemperaturen var normal i hela området, strax över 13 C i ytan och nästintill konstant i hela vattenkolumnen, mellan 13-1 C. Salthalten var högre än normalt i Kattegatt ner till ca meter, mellan -7 psu. Under meter låg salthalten på normala nivåer. En mycket svag haloklin kunde skönjas runt meter, vid N1 Falkenberg även en haloklin på ca meters djup. I Öresund var salthalten normal i hela vattenkolumnen med en kraftig haloklin vid omkring meter med en salthalt ovanför haloklinen på ca psu och under drygt psu. Koncentrationerna av samtliga närsalter, DIN, DIP och silikat, låg på normala värden för säsongen i hela vattenkolumnen i Kattegatt. DIN var förbrukat ner till - meter där koncentrationerna sedan ökade mot botten. I Öresund låg närsaltskoncentrationerna på normala nivåer ovanför haloklinen och lägre än normalt under haloklinen, endast svagt ökande mot botten. Fluorescensmätningar med CTDn visade på viss förekomst av växtplankton i ytvattnet ovanför språngskikten. Syrgashalter i Kattegatt låg på normala värden, vid botten 3.-. ml/l, lägst vid Anholt E. I Öresund var syrgashalten under haloklinen något högre än vanligt, som lägst. ml/l närmast botten. Egentliga Östersjön I ytvattnet fanns ett välblandat övre lager med en termoklin omkring meter i Östra Gotlandsbassängen och -3 meter i Västra Gotlandsbassängen. Längre söderut vid BCS III- och BY återfanns termoklinen vid - meter och närmare Bornholm vid BY en lite svagare termoklin mellan - meter. I Arkonabassängen och Hanöbukten fanns ingen tydlig skiktning i temperatur. Ytvattentemperaturen låg mellan 9 och 1 C, kallast i nordväst vid BY3 och nära kusten vid ref M1V1, varmast i södra delarna vid BY, BY och BCS III-. Vattnet under haloklinen i Arkonabassängen, Hanöbukten och Bornholmsbassängen var relativt varmt och salt och har troligen runnit in från Kattegatt under hösten. Östersjöns haloklin återfanns i Östra Gotlandsbassängen vid 7 meter, i Västra Gotlandsbassängen och i Bornholmsbassängen startade den vid - meter, i Hanöbukten och vid BY1 i Arkona bassängen vid meter men vid BY redan vid 33 meter med underliggande varmt vatten över 1 C. Salthalten i ytlagret låg generellt strax över normalt i Egentliga Östersjön med undantag för de
5 östra delarna där halterna låg på normala nivåer, från strax under 9 psu i sydväst till strax under 7 psu i norr. I Västra Gotlandsbassängen var salthalten även lite högre än normalt i djupare vatten. Närsalter i form av löst oorganiskt kväve (DIN) var förbrukat på samtliga stationer ner till omkring meter, vilket är normalt för månaden. Längre ner ökar koncentrationen med djupet och halterna låg på normala nivåer överallt utom i södra och mellersta delen av Östra Gotlandsbassängen, där en del värden låg strax under, samt vid BY3 där halterna var högre än normalt, som högst µmol/l närmast botten. Halterna av fosfor (DIP) i ytlagret låg på normalt låga nivåer i Egentliga Östersjön, något lägre vid BY i söder och något högre vid BY3 i norr. Halterna varierade mellan.1-.3 µmol/l i utsjön och mellan.-. vid den kustnära stationen REF M1V1. Under haloklinen låg halterna något lägre än normalt i Västra Gotlandsbassängen, drygt 3. µmol/l. I Hanöbukten och Bornholmsbassängen uppmättes höga halter under haloklinen, över 7 µmol/l. På övriga stationer återfanns normala halter i det djupare vattnet. Silikatkoncentrationerna låg generellt något högre än normalt över haloklinen och varierade mellan 9-1 µmol/l i utsjön och låg på omkring 17 vid REF M1V1. Under haloklinen var koncentrationerna på normala nivåer omkring -µmol/l. Halterna i bottenvattnet i Arkonabassängen låg på lägre nivåer, -3 µmol/l, vilket är normalt då dessa inte är lika djupa och påverkas mer av vatten från Kattegatt. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från meters djup. I Östra Gotlandsbassängen från ca meters djup och i Hanöbukten närmast botten, vid meter fanns inget svavelväte men syrgashalten var i princip noll, <.1 ml/l. Vid BCS III- i sydöst uppmättes inget svavelväte men syret var <.1 ml/l vid botten. Även i Bornholmsbassängen uppmättes väldigt såga syrgashalter vid meter, nästintill noll sedan något högre närmast botten. Akut syrebrist (< ml/l) påträffades i Västra Gotlandsbassängen redan omkring meter, i Östra Gotlandsbassängen och vid BCS III- omkring 7 meter. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten återfanns halter under ml/l vid meter. I Arkonabassängen var syrehalten som lägst 3.1 ml/l närmast botten. Fluorescensmätningarna från CTDn visade på viss växtplanktonaktivitet ovanför termoklinen där det fanns någon, där termoklin saknades syntes viss aktivitet i ytan ner till omkring -3 meter, dock påträffades inga kraftiga toppar.
6 Figur 1. Snitt som visar syre- och salthalt från Öresund, genom Egentliga Östersjön, till Västra Gotlandsbassängen.
7 DELTAGARE Namn Från Örjan Bäck Expeditionsledare SMHI Kristin Andreasson SMHI Johan Håkansson SMHI Madeleine Nilsson SMHI Daniel Bergman Sjöstrand Helsingfors-Lysekil SMHI Ann-Turi Skjevik Lysekil - Helsingfors SMHI BILAGOR - Färdkarta - Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup - Karta över syrehalter i bottenvattnet - Vertikalprofiler för basstationer - Figurer över månadsmedelvärden
8 SMHis hydrografiska stationer Basstation X HELCOM-station Karteringsstation O Karteringsområde SYKEs hydrografiska stationer Basstation LL1 LL ~Y9 ~~ :._BY31 t> 9 BY3 BY :.:.SY e BY LL7 e BCS 111-3
9 Date: 1-- Time: : Ship: AR Year: Ser Cru Stat Proj Stat Lat Lon Start Start Bottom Secchi Wind Air Air WCWI CZPP No No T T S S P D D H P P N N N A N A S H C C no no code name date time depth depth dir vel temp pres elac hohp de btl e e a a h o o h t t t t m t l i u o o yyyymmdd hhmm m m C hpa aove loy m m l l x x s o o r r r o o k o m m m tueo apt p p t t y y s t i a z n t y 3 u n n hdsb o - s t t p b c b c b c s t t t t t t i v s l d l d l d i a s m i p t 9 GFXX9 SYK BY3 / LL x x x x x - x x x x x x x x x x - x BPNX SYK LL x x x x x - x x - x x x x x x x - x BPEX BAS... BY FÅRÖDJ x--x x x - x x x x x x x x x x x x - x BPEX1 BAS... BY GOTLANDSDJ xxx- x x - x x x x x x x x x x x x x x x BPEX1 BAS... BY GOTLANDSDJ x - x - - x BPEX13 BAS... BY x--- x x x x - x x x x x x x x x x - x BPSE11 BAS... BCS III x-x- 1 1 x x x x - x x - x x x x x x x - x x x - 97 BPSB7 BAS... BY BORNHOLMSDJ xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x BPSB BAS... BY CHRISTIANSÖ x x x x x - x x - x x x x x x x - x BPSA3 BAS... BY ARKONA xxx- x x x x - x x - x x x x x x x - x x - - BPSA BAS... BY x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x SOCX39 BAS... W LANDSKRONA x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x - KAEX9 BAS... ANHOLT E xxxx x x x x x x x - x x x x x x x x x x KANX BAS... FLADEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x SKEX1 BAS... Å xxx- 1 x x - x x x x - x x x x x x x x x - - x SKEX17 BAS... Å x - x - - x SKEX1 BAS... Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x SKEX BAS... Å x - x - - x SKEX1 BAS... Å x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x FIBG7 BAS... SLÄGGÖ xxx- 9 9 x x x x - x x - x x x x x x x - x SKEX3 BAS... P x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x - x KANX BAS... N1 FALKENBERG xxx- 7 7 x x x x x x x - x x x x x x x x x BPSH BAS... HANÖBUKTEN x x x x x - x x x x x x x x x x - x BPWK1 BAS... REF M1V xxx- x x x x x x x - x x x x x x x x x BPWX BAS... BY3 KARLSÖDJ x-x- 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x x x 1 BPWX3 BAS... BY3 NORRKÖPINGSDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - - -
10 N N N 7 N N N N H S H S H S. H S H S H S 7. ml/l E 11 E 13 E E 17 E 19 E 1 E 3 E E 7 E
11 STATION BY FÅRÖDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) O ml/l Month O ml/l Year
12 Vertical profiles BY FÅRÖDJ October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l
13 STATION BY GOTLANDSDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l Month O ml/l Year
14 Vertical profiles BY GOTLANDSDJ October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l 3
15 STATION BY GOTLANDSDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l Month O ml/l Year
16 Vertical profiles BY GOTLANDSDJ October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l 3
17 STATION BY SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) O ml/l Month O ml/l Year
18 Vertical profiles BY October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l
19 STATION BCS III- SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l Month O ml/l Year
20 Vertical profiles BCS III- October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
21 STATION BY BORNHOLMSDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l Month O ml/l Year
22 Vertical profiles BY BORNHOLMSDJ October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
23 STATION BY CHRISTIANSÖ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l Month O ml/l Year
24 Vertical profiles BY CHRISTIANSÖ October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
25 STATION BY ARKONA SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
26 Vertical profiles BY ARKONA October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
27 STATION BY1 SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
28 Vertical profiles BY1 October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
29 STATION W LANDSKRONA SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
30 Vertical profiles W LANDSKRONA October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
31 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
32 Vertical profiles ANHOLT E October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
33 STATION FLADEN SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) O ml/l O ml/l Month Year
34 Vertical profiles FLADEN October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
35 STATION Å17 SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 3 m) O ml/l O ml/l Month Year
36 Vertical profiles Å17 October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
37 STATION Å SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) O ml/l O ml/l Month Year
38 Vertical profiles Å October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
39 STATION Å13 SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
40 Vertical profiles Å13 October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
41 STATION SLÄGGÖ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
42 Vertical profiles SLÄGGÖ October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
43 STATION P SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) O ml/l O ml/l Month Year
44 Vertical profiles P October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
45 STATION N1 FALKENBERG SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
46 Vertical profiles N1 FALKENBERG October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
47 STATION HANÖBUKTEN SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) O ml/l Month O ml/l Year
48 Vertical profiles HANÖBUKTEN October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l
49 STATION REF M1V1 SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) O ml/l O ml/l Month Year
50 Vertical profiles REF M1V1 October Mean 1- St.Dev Oxygen ml/l.. 1.
51 STATION BY3 KARLSÖDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) O ml/l O ml/l Month Year
52 Vertical profiles BY3 KARLSÖDJ October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l 1 3
53 STATION BY3 NORRKÖPINGSDJ SURFACE WATER (- m) Annual Cycles Mean 1- St.Dev O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) O ml/l O ml/l Month Year
54 Vertical profiles BY3 NORRKÖPINGSDJ October Mean 1- St.Dev. 1-- Oxygen ml/l 1 3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-11- Dnr: S/Gbg-1-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-11- - 1-11-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--3 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-11-1 Dnr: S/Gbg-17-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-11-7-17-11-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-1- Dnr: S/Gbg-17-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-- Dnr: S/Gbg-17-17 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--9-17--17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Örjan Bäck Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--7 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-1-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--3 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 17--1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-- - 17--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-17 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17-3-9-17-3-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-3- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-3-1-1-3- Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda 17-7-19 Dnr: S/Gbg-17-7 Expeditionens varaktighet: 17-7-1-17-7-17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lena Viktorsson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2019-07-20 Dnr: S/Gbg-2019-88 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-9 Dnr: S/Gbg-17-31 Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana Expeditionens varaktighet
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 199-11- Dnr: SaO-99-317 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-26 Dnr: M-Gbg 2010-262 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Nils Kajrup Jan Szaron Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1997-1- Dnr: SaO-1997- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
M. Hansson L. Andersson P. Axe Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-29 Dnr: M-Gbg 2010-261 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bodil Thorstensson Lars Edler Mikael Krysell Jan Szaron 1997-7- Dnr: SaO-1997-1 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 977-9777 Survey period: Undersökningsområde:
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
T R A C K C H A R T. Country: Sweden Ship : Argos Date : Series : ,
T R A C K C H A R T Country: Sweden Ship : Argos Date : 20080922-20081029 Series : 0529-0584, 612-660 Hydrographic stn Pelagic/Demersal fish trawl Eggs/Larvae trawl CSR RefNo: 2008-77AR/0529-0660 T R A
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
FAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Årsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Tabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Analys av miljötillståndet
Analys av miljötillståndet 2005-2015 Gryaab AB Rapport April 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_miljötillstånd_v2.docx
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Ny metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön
2009-0-2 Vår ref: 200/23/84 Er ref: 2-784-0 Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 0 48 STOCKHOLM Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Vår ref: 2008/2070/184 Er ref: N2008/147/FIN
2009-0-0 Vår ref: 2008/2070/84 Er ref: N2008/47/FIN Näringsdepartementet Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling 03 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss Ansökan om tillstånd enligt a lagen
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 2012-15 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI SMHI 2012-03-29
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Svår syrebrist ingen ny historia
INGEN ÖVERGÖDNING Svår syrebrist ingen ny historia Just nu råder en svår syrebrist i Östersjöns djuphålor. Bristen på inflödande saltvatten från Kattegatt har gjort att allt djurliv är utslaget nedanför
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Mycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 2007-16 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Toxicon
Årsrapport Hydrografi 2010
Rapport Nr. 2011-7 Årsrapport Hydrografi 2010 Cia Hultcrantz Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Cia Hultcrantz
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 26-36 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Hydrografi Författare: Arne Svensson, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Toxicon AB SMHI 26-6-7 ÖVF Rapport 26:2 Rapport Författare:
Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten
Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne