Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3. Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland 2011:3 Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010

2 Rapport 2011:3 Länsstyrelsen Västernorrland Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 Författare: Mia Arvidsson Rapport 2010:23 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje

3 3

4 LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND ISSN X Layout: Reklambyrån AB Tryck: Tryckeriet Offset AB, 200X Innehållsförteckning Inledning 5 Metodik 5 Resultat 10 Sammanfattande diskussion 28 Referenser 3 1 4

5 1. Inledning Denna rapport redovisar resultat från 2010 års inventering av sikyngel längs kusten i Västernorrlands län. Inget liknande provfiske har tidigare genomförts i detta område. Inventeringen genomfördes av Anna Gustafsson, Mia Arvidsson, Ulf Lindqvist och Per Odelström på Naturvatten i Roslagen AB tillsammans med Jakob Kjellman på FCG Finland, på uppdrag av länsstyrelsen i Västernorrland. 2. Metodik Inventering av 25 utvalda områden genomfördes när vattentemperaturen stigit över fyra grader Celsius, mellan den 4-10 maj De potentiella provfiskelokalerna togs fram bland annat genom GIS-analys av Aqua Biota och Länsstyrelsen i Västerbotten. Av dessa valdes 25 områden ut för inventeringen. Provtagningslokalernas lägen framgår av koordinater i tabell 1 och på karta i figur 1-3. Provtagningen utfördes med yngelnot (Hudd m.fl. 1988). Notens armar (10x1 meter) var byggda av 5 mm (stolplängd) nät. Påsen bestod av 1 mm (stolplängd) nät. Draglinorna var 20 meter långa. Noten drogs mot stranden maximalt 20 meter ut och ner till som mest 1,2 meters djup. Varje lokal undersöktes vid ett tillfälle med mellan ett till sex notdrag beroende på lokalens storlek och bottensubstrat, se tabell 1. Samtlig bifångst vägdes och artbestämdes. Individer som inte gick att artbestämma i fält frystes för senare bestämning av Tommy Odelström (Naturvatten i Roslagen AB). Vägning gjordes endast på bifångst och inte på mindre yngel som sik och siklöja. Vid stora fångster av sik och siklöja togs endast en del av fångsten för artbestämning och längdmätning. Ett urval av yngel konserverades i 70 procent etanol för ytterligare kontroll av artbestämning mellan yngel av sik och siklöja. Vid konservering i etanol eller formalin syns artspecifika karaktärer bättre, som skiljer de olika arterna åt. Där så var möjligt togs belägg om minst 15 sikyngel. Dessa längdmättes och frystes för vidare analyser. All fångst av fisk som inte togs omhand för artbestämning återutsattes. Vid varje lokal gjordes en beskrivning av närmiljön, strandmiljön och bottensubstrat. I övrigt noterades vattenvegetation, förekomst av drift (lösa sjok av dött växtmaterial och detritus) och nysedimentation (ny sedimentation av organiska och oorganiska partiklar). Mänsklig påverkan bedömdes utifrån markanvändning i närmiljön samt förekomst av bryggor, båthus, båtar, bojar et cetera i en femgradig skala (saknas, låg, måttlig, stor, och kraftig). Även övriga observationer som närliggande vattendrag, farleder och småbåtshamnar noterades. Utöver detta mättes djup och längd för varje notdrag samt salinitet och temperatur i ytvattnet vid samtliga lokaler. 5

6 Tabell 1. Lokalernas lägen visas av koordinater (RT90) från strandens ena ände, där notning påbörjades. Fångstansträngning visas i antal notdrag. Lokalens längd innebär områdets totala längd, inklusive delar av stranden som inte lämpade sig för notning men som ändå låg mellan första och sista notdraget. Datum Lokalnamn Koordinater Antal Lokalens längd X Y notdrag (m) Bergafjärden Svartvik Alnön Klingerfjärden Sandstensfjärden Byviken Södra sundet Hamnfjärden Smitingen Lungön Utanöfjärden Grönviksfjärden Norrfällsviken Storsanden Kälaviken Bäckfjärden Genesön Gullviksfjärden Stubbsandsviken Tennviken Draget västra Sannafjärden Aggösundet södra Husum Saluböle

7 Södra sundet Hamnfjärden Byviken Klingerfjärden Sandstensfjärden Alnön Svartvik Bergafjärden Figur 1. Provtagningslokalernas lägen längs länets södra kust, från Njurundabommen till Härnösand. 7

8 Storsanden Norrfällsviken Grönviksfjärden Utanöfjärden Lungön Smitingen Figur 2. Provtagningslokalernas lägen längs länets mellersta kustremsa, mellan Härnön och Ullånger. 8

9 Saluböle Husum Sannafjärden Stubbsandsviken Aggösundet södra Draget västra Bäckfjärden Tennviken Genesön Gullviksfjärden Kälaviken Figur 3. Provtagningslokalernas lägen längs länets norra kust, från Skuleskogens nationalpark till Saluböle. 9

10 3. Resultat Nedan redovisas resultat från yngelnotningen för respektive lokal separat och sist i detta avsnitt finns en sammanfattande del av resultaten. I bilaga 1 redovisas i tabellform notningsprotokoll över samtliga data (datum, lokalnamn, koordinater, längd, bredd, djup, temperatur, salinitet och fångst) från respektive drag och lokal. Bilaga 2 redovisar längd och antal sikyngel/notdrag och lokal för samtliga belägg. Lokalbeskrivningar över samtliga 25 lokaler redovisas i bilaga 3. Bergafjärden Den sydligaste lokalen låg nära Njurundabommen i Sundsvall kommun. Lokalen är belägen i Bergafjärden och tillhör Sundsvallsbuktens vattenförekomst, se figur 4. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och vass. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till minst 95 procent av sand och sedan grus. Långskottsväxter var den enda noterade vattenvegetationstypen i lokalen vilket bestod av axslinga (Myriophyllum spicatum) och borstnate (Potamogeton pectinatus). Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka fem procent drift. I närområdet låg en camping och flera strandnära bostadshus. En brygga och ett vattendrag noterades vid stranden. Påverkan på stranden fanns även i form av skördning av vass. Figur 4. Delar av stranden vid Bergafjärden (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Sex notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var 950 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,6 meter. Medeldjup var 0,3 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,6 C och saliniteten 2,9. Totalt påträffades 526 sikyngel (Coregonus lavaretus), en småspigg (Pungitius pungitius), 18 storspiggar (Gasterosteus aculeatus) och 64 Elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor och tångräka. Svartvik Lokalen i Svartvik, norr om Kvissleby, i Sundsvall kommun är belägen i Ljungan och tillhör Svartviksfjärdens vattenförekomst, se figur 5. Närområdet och strandzonen dominerades av lövskog, gräs och halvgräs. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand, grus och organiskt material. Övervattensväxter som säv, starr och vass dominerade. Axslinga (Myriophyllum spicatum), rosettväxten strandranunkel (Ranunculus reptans) och kransalger (Chara sp.) noterades även i 10

11 lokalen. Fem centimeter nysedimentation och fem procent drift noterades. I närområdet passerar E4 och en stor kraftledning går vid sidan om lokalen. Stranden var även påverkad av mycket skräp som låg på botten. Figur 5. Delar av stranden vid Svartvik (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson och A. Gustafsson. Fyra notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var 250 meter lång. Två notdrag var 20 meter och två 18 meter långa. Samtliga notdrag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,5 meter och medeldjupet var 0,3 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,6 C och saliniteten 0,07. Totalt påträffades 72 sikyngel (Coregonus lavaretus), en storspigg (Gasterosteus aculeatus) och sex Elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var dag-, bäck- och nattsländor, pungräkor, buksimmare, snäckor och vattengråsuggor. Notera att den sik som fångades förmodligen är vandringssik och inte havslekande sik. Alnön Lokalen på Alnön låg vid Bänkåsviken i Sundsvall kommun och tillhör Sundsvallsbuktens vattenförekomst, se figur 6. Närområdet och strandzonen dominerades av sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand, detritus samt lite grus och sten. Ingen vattenvegetation noterades. Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka tio procent drift. I närområdet fanns strandnära bebyggelse. Två vattendrag noterades vid stranden. Figur 6. Delar av stranden vid Alnön (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. 11

12 Fyra notdrag utfördes den 7 maj längs lokalen som var 350 meter lång. Två notdrag var 20 meter och två 19 meter långa. Samtliga notdrag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,9 meter och medeldjupet var 0,5 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 20 centimeter under normalt, vattentemperaturen 8,3 C och saliniteten 2,1. Totalt påträffades 12 sikyngel (Coregonus lavaretus), tre småspiggar (Pungitius pungitius), 113 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), fem sandstubb (Pomatoschistus minutus), en stensimpa (Cottus gobio), en benlöja (Alburnus alburnus), åtta Elritsor (Phoxinus phoxinus) och ett stämyngel (Leuciscus leuciscus). Klingerfjärden Lokalen belägen i Klingerfjärden tillhör vattenförekomsten med samma namn i Timrå kommun, se figur 7. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, vass och lövskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand. Ingen vattenvegetation noterades och bottnen saknade nysedimentation och drift. Sjöfartstrafik går utanför lokalen som är starkt påverkad av Indalsälven och mycket långgrund. Figur 7. Delar av stranden vid Klingerfjärden (RT90 X: , Y: ). Med på bilden är Per Odelström. Foto U. Lindqvist. Sex notdrag utfördes den 7 maj längs lokalen som var 1400 meter lång. Notdragen var meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,0 meter och medeldjupet var 0,1 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 20 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 7,7 C och saliniteten 4,4. Totalt påträffades 103 sikyngel (Coregonus lavaretus), tre yngel av någon simpart, fyra småspiggar (Pungitius pungitius), en öring (Salmo trutta) och 17 benlöjor (Alburnus alburnus). Sandstensfjärden Sandstensfjärden ligger i Härnösand kommun och är belägen i Åvikebukten som tillhör vattenförekomsten med samma namn, se figur 8. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, sten, och barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och grus samt småsten. Ingen vattenvegetation noterades och bottnen saknade nysedimentation. Drift noterades till 25 procents täckning av botten. I närområdet låg några fritidshus och båtar. Inga bryggor eller bäckar noterades i lokalen, dock låg två utlopp vid varsin sida om lokalen vilket färgade vattnet brunt. Vid tidpunkten för inventeringen fanns flera stora isblock drivande i vattnet utanför stranden. 12

13 Lokalen var i övrigt uppdelad i flera mindre strandremsor mellan steniga partier längs stranden. Figur 8. Delar av stranden vid Sandstensfjärden (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson och A. Gustafsson. Fyra notdrag utfördes den 5 maj längs lokalen som var 600 meter lång. Två notdrag var 20 meter och två 16 meter långa. Samtliga notdrag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,2 meter. Medeldjup var 0,5 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 5,7 C och saliniteten 4,4. Totalt påträffades 25 sikyngel (Coregonus lavaretus), sju småspiggar (Pungitius pungitius), 131 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), en sandstubb (Pomatoschistus minutus), 38 kusttobis (Ammodytes tobiatus) och en benlöja (Alburnus alburnus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor, fiskigel och fjädermygglarver. Byviken Lokalen i Byviken ligger söder om Härnösand och tillhör Höga kustens kustvattenförekomst i Härnösand kommun, se figur 9. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och blandskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och långskottsväxter var den enda noterade vattenvegetationstypen i lokalen, vilket bestod av en slingeväxt (Myriophyllum sp.) och borstnate (Potamogeton pectinatus). Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka tio procent drift bestående av lösdrivande trådalger. Lokalen var uppdelad i två sandstränder avdelade från varandra med en trädbevuxen udde och en bäck. Några äldre sjöbodar låg längs bäcken och en liten camping i anslutning till dessa. Stranden närmast bäcken var tydligt påverkad av vattnet från bäcken som också färgade vattnet brunt. 13

14 Figur 9. Delar av stranden vid Byviken (RT90 X: , Y: ). Med på bilden är Mia Arvidsson och Anna Gustafsson. Foto J. Kjellman. Fyra notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var 400 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,6 meter. Medeldjup var 0,3 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,5 C och saliniteten 4,7. Totalt påträffades 31 sikyngel (Coregonus lavaretus), en storspigg (Gasterosteus aculeatus) och 199 kusttobis (Ammodytes tobiatus). Övrig fångst som noterades var pungräkor och märlkräftor. Värt att notera är att den sik som fångades till viss del kan vara vandringssik och inte havslekande sik då delar av lokalen låg nära en större bäck. Södra sundet Södra sundet ligger på fastlandet på insidan av södra delen av Härnön i Härnösand kommun och tillhör vattenförekomsten med samma namn, se figur 10. Närområdet och strandzonen dominerades av sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till största delen av sand och lite grus. Ingen vattenvegetation noterades och bottnen saknade nysedimentation och drift. Ett mindre vattendrag noterades vid stranden. Ingen annan påverkan än att stranden används som badplats under sommaren noterades. Figur 10. Del av stranden vid Södra sundet (RT90 X: , Y: ). Med på bilden är Per Odelström. Anna Gustafsson och Jakob Kjellman. Foto U. Lindqvist och M. Arvidsson. 14

15 Fyra notdrag utfördes den 4 maj längs lokalen som var 200 meter lång. Längsta notdraget var 20 meter och övriga 18 meter långa. Samtliga drag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,3 meter och medeldjup var 0,6 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 5,5 C och saliniteten 4,2. Totalt påträffades 144 sikyngel (Coregonus lavaretus), sju storspiggar (Gasterosteus aculeatus), fyra sandstubb (Pomatoschistus minutus), sju kusttobisar (Ammodytes tobiatus), en stensimpa (Cottus gobio) och en benlöja (Alburnus alburnus). Övrig fångst som noterades var pungräkor. Hamnfjärden Detta var den minsta av de undersökta lokalerna och lokalen låg vid sydspetsen på Härnön i Härnösand kommun. Lokalen är belägen i Södra sundet och tillhör vattenförekomsten med samma namn, se figur 11. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och vass. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till största delen av sand samt lite sten. Ingen vattenvegetation noterades och bottnen saknade nysedimentation och drift. Ett mindre vattendrag hade sin mynning mitt i lokalen och några båthus låg vid sidan om stranden. Figur 11. Delar av stranden vid Hamnfjärden (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Två notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var 50 meter lång. Båda notdragen var 40 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,8 meter. Medeldjup var 0,4 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 6,7 C och saliniteten 4,1. Totalt påträffades ett sikyngel (Coregonus lavaretus), två småspiggar (Pungitius pungitius) och en sandstubb (Pomatoschistus minutus). Smitingen Smitingen ligger i naturreservatet på Härnön i Härnösand kommun och tillhör Höga Kustens kustvattenförekomst, se figur 12. Närområdet och strandzonen dominerades av sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand. Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka fem procent drift och blåstång i lokalen. Två mindre bäckar hade sin mynning vid stranden. Ingen annan mänsklig påverkan än badgäster noterades i området. 15

16 Figur 12. Delar av stranden vid Smitingen (RT90 X: , Y: ). På bilden t.v. Per Odelström och t.h. en sandskädda (Limanda limanda). Foto U. Lindqvist. Sex notdrag utfördes den 5 maj längs lokalen som var 300 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,9 meter. Medeldjup var 0,4 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,4 C och saliniteten 2,7. Totalt påträffades 27 sikyngel (Coregonus lavaretus), 21 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), sju sandstubbar (Pomatoschistus minutus), 470 kusttobis (Ammodytes tobiatus) och en sandskädda (Limanda limanda), se figur 12. Lungön Lokalen är belägen på södra sidan av Lungön i Härnösand kommun och tillhör vattenförekomsten Norra Sundet, se figur 13. Närområdet och strandzonen dominerades av barrskog, sand och vass. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och undervattensväxter noterades utanför lokalen på mer än 1,2 meters djup. Bottnen saknade nysedimentation och drift. I närområdet låg flera strandnära fritidshus och en liten pir med båtplatser. En lite bäck noterades vid stranden. Figur 13. Delar av stranden vid Lungön (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Fyra notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var 200 meter lång. Notdragens längd varierade mellan 15-18,5 meter och var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,1 meter. Medeldjup var 0,6 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 5,5 C och saliniteten 4,4. Totalt påträffades 54 sikyngel (Coregonus lavaretus), 57 yngel av någon simpart, nio storspiggar (Gasterosteus aculeatus), 12 sandstubb 16

17 (Pomatoschistus minutus) och en bergsimpa (Cottus poecilopus). Utanöfjärden Lokalen vid Utanöfjärden är belägen på Hemsön i Härnösand kommun och tillhör Höga Kustens kustvattenförekomst. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och vass, se figur 14. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet dominerades av sand men även grus, sten och findetritus noterades. Inga undervattensväxter noterades och botten saknade nysedimentation, dock noterades cirka fem procent drift. En större bäck hade sin mynning vid stranden. Ingen annan mänsklig påverkan noterades än att stranden på sommaren används som badplats och en liten båt som låg uppdragen på stranden. Figur 14. Delar av stranden vid Utanöfjärden (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Tre notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var150 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,0 meter. Medeldjup var 0,5 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,3 C och saliniteten 1,7. Totalt påträffades 61 sikyngel (Coregonus lavaretus), sex yngel av någon simpart, 26 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), 24 sandstubb (Pomatoschistus minutus), en kusttobis (Ammodytes tobiatus), en benlöja (Alburnus alburnus) och en elritsa (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor och tångräka. Vattenfärgen och den låga saliniteten tyder på att lokalen starkt påverkas av bäcken som mynnar vid lokalen. Den sik som fångades kan därför vara vandringssik. Grönviksfjärden Lokalen ligger längst in i Grönviksfjärden i Kramfors kommun och tillhör Grönviksfjärdens vattenförekomst. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, vass och blandskog, se figur 15. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av siltig sand. Långskottsväxter var den enda noterade vattenvegetationstypen i lokalen vilken bestod av borstnate (Potamogeton pectinatus). Bottnen hade cirka två centimeter nysedimentation och en procent drift. I närområdet låg en camping och flera strandnära bostadshus. En brygga med cirka 20 båtplatser låg vid lokalens västra del och en mindre bäck noterades vid stranden. Påverkan på stranden fanns även i form av utfyllnadsmassor vid strandens södra del och en liten stenpir på västra sidan av lokalen. 17

18 Figur 15. Delar av stranden vid Grönviksfjärden (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Fyra notdrag utfördes den 7 maj längs lokalen som var 200 meter lång. Samtliga av notdragen var meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,9 meter. Medeldjup var 0,3 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 18 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 6,8 C och saliniteten 3,43. Totalt påträffades 76 sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, sex storspiggar (Gasterosteus aculeatus), nio sandstubbar (Pomatoschistus minutus) och två elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor, dagsländor och snäckor. Norrfällsviken Lokalen ligger längst in i Norrfällsviken i Kramfors kommun som tillhör Omnefjärdens vattenförekomst, se figur 16. Närområdet och strandzonen dominerades av vass, blandskog och sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av lerig sand och finsediment. Långskottsväxter var den enda noterade vattenvegetationstypen i lokalen vilken bestod av borstnate (Potamogeton pectinatus). Bottnen hade tio centimeter nysedimentation och drift saknades. I närområdet låg flera strandnära bostadshus och en småbåtshamn. Påverkan på stranden fanns även i form av muddring. Figur 16. Delar av stranden vid Norrfällsviken (RT90 X: , Y: ). Foto A. Gustafsson och M. Arvidsson. Två notdrag utfördes den 7 maj längs lokalen som var 100 meter lång. Notdragen var tio och 18 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,1 meter och medeldjup var 0,5 meter. Vattnet 18

19 vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 18 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 8,1 C och saliniteten 4,6. Totalt påträffades ett sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart), fem småspiggar (Pungitius pungitius), 21 storspiggar (Gasterosteus aculeatus) och fyra elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor, musslor och enstaka snäckor. Tomma skal av Östersjömussla (Macoma baltica) noterades på stranden. Storsanden Storsanden i Kramfors kommun tillhör Ullångersfjärdens vattenförekomst, se figur 17. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, gräs och barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och grus. Lösdrivande smaltång och gaffeltång noterades i lokalen. Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka fem procent drift. Ingen annan mänsklig påverkan än badgäster om sommaren noterades. Figur 17. Delar av stranden vid Storsanden (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Sex notdrag utfördes den 7 maj längs lokalen som var 400 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,3 meter. Medeldjup var 0,5 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 18 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 6,7 C och saliniteten 4,47. Totalt påträffades ett sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, 20 småspigg (Pungitius pungitius), 91 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), en sandstubb (Pomatoschistus minutus), åtta kusttobis (Ammodytes tobiatus), en stensimpa (Cottus gobio) och en elritsa (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor och märlkräftor. Kälaviken Lokalen i Kälaviken ligger i Skuleskogens nationalpark i Örnsköldsvik kommun och tillhör Mjältöfjärdens vattenförekomst, se figur 18. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, gräs, vass och barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och på sina ställen lite grus och findetritus. Vattenvegetation och nysedimentation saknades men cirka en procent drift noterades. En bäck hade sin mynning vid stranden som helt saknade mänsklig påverkan. 19

20 Figur 18. Delar av stranden vid Kälaviken (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Fyra notdrag utfördes den 8 maj längs lokalen som var 250 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,7 meter. Medeldjup var 0,2 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 25 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 6,0 C och saliniteten 2,5. Totalt påträffades 29 sikyngel (Coregonus lavaretus), två yngel av någon simpart, fyra småspiggar (Pungitius pungitius) och 16 elritsor (Phoxinus phoxinus). Bäckfjärden En av de två längsta lokalerna låg i Bäckfjärden i Örnsköldsviks kommun. Lokalen tillhör Bäckfjärdens vattenförekomst, se figur 19. Närområdet och strandzonen dominerades av blandskog, bebyggelse, ängsmark, vass, sten och sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet dominerades av finsediment, sten och sedan sand. Vattenvegetation, nysedimentation och drift saknades. I närområdet låg mycket strandnära bebyggelse, bryggor och stenpirar. Lokalen består av partier med sten, vass, skog och tomter mellan flera avgränsade sandstränder. Figur 19. Del av stranden vid Bäckfjärden (RT90 X: , Y: ) och bifångst, storspigg (Gasterosteus aculeatus). Foto U. Lindqvist. Sex notdrag utfördes den 9 maj längs lokalen som var 1400 meter lång. Notdragens längder varierade mellan meter och var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,0 meter och medeldjup var 0,3 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 9,9 C och saliniteten 3,8. Totalt påträffades ett sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, 13 småspigg (Pungitius pungitius),

21 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), fem sandstubb (Pomatoschistus minutus), åtta benlöjor (Alburnus alburnus) och två elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var en vattengråsugga. Genesön Lokalen på Genesön ligger söder om Ottelandet, i Örnsköldsvik kommun. Lokalen är belägen i Gullviksfjärden och tillhör vattenförekomsten med samma namn. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, sten och blandskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod sten, sand och block. Ingen vattenvegetation nysedimentation eller drift noterades. I närområdet låg ett bostadshus, ingen annan mänsklig påverkan noterades, förutom en tipi, se figur 20. Figur 20. Delar av stranden vid Genesön (RT90 X: , Y: ) och en tipi. Foto U. Lindqvist. Fem notdrag utfördes den 9 maj längs lokalen som var 1200 meter lång. Notdragen var meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,5 meter. Medeldjup var 0,1 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 7,1 C och saliniteten 4,1. Totalt påträffades 300 sikyngel (Coregonus lavaretus), 145 yngel av någon simpart och fyra sandstubb (Pomatoschistus minutus). Gullviksfjärden Lokalen vid Gullvik, i Örnsköldsvik kommun, tillhör Gullviksfjärdens vattenförekomst, se figur 21. Närområdet och strandzonen dominerades av sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till största delen av sand och lite grus. Ingen vattenvegetation nysedimentation eller drift noterades. En liten bäck hade sin mynning vid stranden och i närområdet låg en camping och flera bostadshus, ingen annan mänsklig påverkan noterades. 21

22 Figur 21. Delar av stranden vid Gullviksfjärden (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Fem notdrag utfördes den 8 maj längs lokalen som var 400 meter lång. Notdragen var 8-19 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,2 meter. Medeldjup var 0,6 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 7,1 C och saliniteten 4,17. Totalt påträffades 38 sikyngel (Coregonus lavaretus), 101 yngel av någon simpart, fyra småspigg (Pungitius pungitius ), 58 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), 15 sandstubb (Pomatoschistus minutus) och fem kusttobis (Ammodytes tobiatus). Stubbsandsviken Lokalen längst in i stubbsandsviken i Örnsköldsvik kommun tillhör Höga kustens kustvattenförekomst, se figur 22. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, blandskog och vass. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand. Den enda noterade vattenvegetationstypen som noterades i lokalen var havsrufse (Tolypella nidifica). Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka en procent drift. Utanför lokalen låg en brygga och en pir där det muddrats. Tre vattendrag noterades vid stranden, varav två hade torrlagts. I närområdet låg också sommarstugor och några båtar låg uppdragna på stranden. Figur 22. Delar av stranden vid Stubbsandsviken (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Fyra notdrag utfördes den 10 maj längs lokalen som var 300 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,0 meter. Medeldjup var 0,4 meter. Vattnet vid lokalen var delvis grumligt och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet 22

23 normalt, vattentemperaturen 9,9 C och saliniteten 3,67. Totalt påträffades sex sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, en småspigg (Pungitius pungitius), två sandstubbar (Pomatoschistus minutus) och 16 kusttobis (Ammodytes tobiatus). Övrig fångst som noterades var pungräkor och märlkräftor. Tennviken Lokalen i Tennviken, i Örnsköldsvik kommun, är belägen nordväst om Skagsudden och tillhör Höga kustens kustvattenförekomst, se figur 23. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och till viss del barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand. Ingen undervattensvegetation eller nysedimentation noterades, dock cirka 20 procent drift. I närområdet låg några hus och en bäck hade sin mynning vid stranden. Figur 23. Delar av stranden vid Tennviken (RT90 X: , Y: ). Foto U. Lindqvist. Två notdrag utfördes den 10 maj längs lokalen som var 100 meter lång. Båda notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 1,0 meter. Medeldjup var 0,5 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 4,8 C och saliniteten 2,74. Totalt påträffades 26 sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, sju storspiggar (Gasterosteus aculeatus) och två sandstubb (Pomatoschistus minutus). Draget Lokalen är belägen söder om det lilla samhället Ultrå i Örnsköldsvik kommun och tillhör Norra Bottenhavets kustvattenförekomst, se figur 24. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, vass, löv- och barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till största delen av sand men partier med sten och block delade stranden på flera platser. Undervattensvegetation som noterades var slinga (Myriophyllum sp.), borstnate (Potamogeton pectinatus), nålsäv (Eleocharis acicularis) och smal blåstång (Fucus vesiculosus). Bottnen saknade nysedimentation men fem procent drift noterades. I närområdet låg ett sommarstugeområde och flera strandnära bostadshus. Några stenpirar noterades på lokalen som annars var fri från mänsklig påverkan. 23

24 Figur 24. Delar av stranden vid Draget (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Sex notdrag utfördes den 9 maj längs lokalen som var 800 meter lång. Alla notdrag, utom ett, var 20 meter långa, det sista var 18 meter. Samtliga drag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,7 meter. Medeldjup var 0,2 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 11,8 C och saliniteten 3,33. Totalt påträffades 83 sikyngel (Coregonus lavaretus), tre yngel av någon simpart, 199 småspigg (Pungitius pungitius), 68 storspiggar (Gasterosteus aculeatus), två sandstubb (Pomatoschistus minutus), en kusttobis (Ammodytes tobiatus) och 32 elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor och buksimmare. Sannafjärden Lokalen ligger sydöst om Ultrå, utanför Ultråfjärden, i Örnsköldsvik kommun. Lokalen är belägen i Sannafjärden och tillhör Norra Bottenhavets kustvattenförekomst, se figur 25. Närområdet och strandzonen dominerades av lövskog, barrskog, sand och vass. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod till största delen av sand men även grus, finsediment, sten och block noterades. Undervattensväxter fanns vid lokalen och bestod främst av nålsäv (Eleocharis acicularis), borstnate (Potamogeton pectinatus) och borststräfse (Chara aspera). Två centimeter nysedimentation och tio procent drift noterades. En bäck mynnade vid lokalens norra del och en kanal noterades från lokalens nordvästra strand in till Ultråfjäden. I närområdet låg ett fåtal strandnära bostadshus. 24

25 Figur 25. Delar av stranden vid Sannafjärden (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Sex notdrag utfördes den 6 maj längs lokalen som var totalt 1200 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,5 meter och medeldjupet var 0,2 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet normalt, vattentemperaturen 8,0 C och saliniteten 2,2. Totalt påträffades 183 sikyngel (Coregonus lavaretus), ett yngel av någon simpart, fem småspigg (Pungitius pungitius ), tre storspiggar (Gasterosteus aculeatus) och 5 elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor, dagsländor, snäckor och musslor. Aggösundet Lokalen i Aggösundet ligger söder om Husum i Örnsköldsvik kommun och tillhör Norra Bottenhavets kustvattenförekomst, se figur 26. Närområdet och strandzonen dominerades av sand och barrskog. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och vattenvegetation som noterades i lokalen var slinga (Myriophyllum sp.), näckmossa (Fontinalis sp.), havsrufse (Tolypella nidifica) och en släke (Ceramium) En centimeter nysedimentation och cirka fem procent drift noterades. I närområdet låg båthus, sommarstugor, en brygga och en lite vågbrytare av sten. Figur 26. Delar av stranden vid Aggösundet (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Fyra notdrag utfördes den 8 maj längs lokalen som var 300 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,9 meter. Medeldjup var 0,4 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 11,5 C och saliniteten 2,59. Totalt påträffades

26 sikyngel (Coregonus lavaretus), sex yngel av någon simpart, sju småspigg (Pungitius pungitius ), fem storspiggar (Gasterosteus aculeatus), en sandstubb (Pomatoschistus minutus), en kusttobis (Ammodytes tobiatus) och tre elritsor (Phoxinus phoxinus). Övrig fångst som noterades var pungräkor och märlkräftor. Husum Lokalen låg nordost om Husum i Örnsköldsvik kommun och tillhör Husumbuktens vattenförekomst, se figur 27. Närområdet och strandzonen dominerades av sand, blandskog och ett kalhygge. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och lite grus samt sten. Borstnate (Potamogeton pectinatus), borststräfse (Chara aspera) och näckmossa (Fontinalis sp.). Bottnen hade 0,5 centimeter nysedimentation och tio procent drift. Påverkan på stranden fanns i form av sommarbadare, ett närliggande hygge och en mindre bäck. Övigt som noterades var en järnutfällning i den inre delen av viken. Figur 27. Delar av stranden vid Husum (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Tre notdrag utfördes den 8 maj längs lokalen som var 150 meter lång. Samtliga av notdragen var 20 meter långa och fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,5 meter. Medeldjup var 0,15 meter. Vattnet vid lokalen var klart och ofärgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 14,7 C och saliniteten 2,19. Totalt påträffades 191 sikyngel (Coregonus lavaretus). Bifångst av andra fiskarter saknades. Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor, snäckor och musslor. Saluböle Den nordligaste lokalen var Salusanden i Saluböle, Örnsköldsvik kommun, och tillhör Degerfjärdens vattenförekomst, se figur 28. Närområdet och strandzonen dominerades av sand. Beskuggning och krontäckning av lokalen saknades. Bottensubstratet bestod av sand och mellangrus. Långskottsväxter var den enda noterade vattenvegetationstypen i lokalen vilken bestod av borstnate (Potamogeton pectinatus). Bottnen saknade nysedimentation, dock noterades cirka fem procent drift. I närområdet låg en camping och några strandnära bostadshus. Ett större vattendrag noterades vid stranden. 26

27 Figur 28. Delar av stranden vid Saluböle (RT90 X: , Y: ). Foto M. Arvidsson. Sex notdrag utfördes den 8 maj längs lokalen som var 600 meter lång. Fem av notdragen var 20 meter långa och ett 18 meter. Samtliga notdrag var fem meter breda. Maximalt djup uppmättes till 0,6 meter. Medeldjup var 0,2 meter. Vattnet vid lokalen var klart och färgat. Vid inventeringstillfället var havsvattenståndet cirka 15 centimeter lägre än normalt, vattentemperaturen 4,9 C och saliniteten 0,09. Totalt påträffades 91 sikyngel (Coregonus lavaretus) och ett yngel av någon simpart. Övrig fångst som noterades var pungräkor, märlkräftor samt dag-, natt- och bäcksländor. 27

28 4. Sammanfattande diskussion Majoriteten av de artbestämda och längdmätta sikynglen var i utvecklingsstadium 1, enligt Evropejtseva (1949). I detta stadium har ynglen fortfarande gulesäck, se figur 29. Figur 29. Sikyngel med gulesäck i utvecklingsstadium 1, Evropejtseva (1949). Sikyngel noterades vid samtliga lokaler, vid fyra lokaler noterades dock endast ett sikyngel. Bifångsten bestod främst av storspigg och kusttobis men även småspigg, sandstubb och elritsa var vanligt förekommande arter. Övriga arter som fångades vid notningen var öring, sten- och bergsimpa, sandskädda samt benlöja och stäm. Vid ett flertal lokaler påträffades nykläckta yngel som förmodligen är någon art av simpa, möjligen hornsimpa. Samtlig fångst vid respektive lokal redovisas i tabell 2. Tabell 2. Total fångst av sik- och simpyngel samt juvenil eller adult bifångst vid de 25 lokalerna i Västernorrland 4-10 maj Antal notdrag per lokal framgår av tabell 3. Lokal Sik Simpa Små Stor Sand Öring Kustoid spigg spigg stubb tobis (n) (n) (n) (g) (n) (g) (n) (g) (n) (g) (n) (g) Bergafjärden ,2 18 2,8 Svartvik ,2 Alnön , ,6 Klingerfjärden , Sandstensfjärden , , Byviken , Södra sundet ,4 4 3,2 7 3,5 Hamnfjärden 1 2 0,5 1 0,4 Smitingen , Lungön ,9 12 6,5 Utanöfjärden ,1 Grönviksfjärden ,6 9 4,3 Norrfjällsviken , Storsanden , ,3 8 2,1 Kälaviken ,2 Bäckfjärden , ,1 Genesön ,4 Gullviksfjärden , ,5 5 0,9 Stubbsandsviken ,7 2 1,2 16 7,7 Tennviken ,5 Draget västra ,6 1 0,3 Sannafjärden ,9 3 0,3 Aggösundet s ,8 5 2,1 1 0,3 1 0,2 Husum 191 Saluböle

29 Forts. tabell 2. Total fångst av sik- och simpyngel samt juvenil eller adult bifångst vid de 25 lokalerna i Västernorrland 4-10 maj Antal notdrag per lokal framgår av tabell 3. Lokal Sten Berg Sand Benlöja Elritsa Stäm simpa simpa skädda (n) (g) (n) (g) (n) (g) (n) (g) (n) (g) (n) (g) Bergafjärden 64 9,5 Svartvik 6 0,8 Alnön 1 0,2 1 0,7 8 0,7 1 0,6 Klingerfjärden Sandstensfjärden 1 0,1 Byviken Södra sundet 1 0,2 1 0,2 Hamnfjärden Smitingen 1 27 Lungön 1 0,3 Utanöfjärden 1 0,8 1 0,1 Grönviksfjärden 2 0,2 Norrfjällsviken 4 0,3 Storsanden 1 0,3 1 0,1 Kälaviken 16 0,0 Bäckfjärden 8 6,7 2 0,1 Genesön Gullviksfjärden Stubbsandsviken Tennviken Draget västra 32 3,6 Sannafjärden 5 0,4 Aggösundet s. 3 0,3 Husum Saluböle I tabell 3 redovisas fångsansträngning, djup, temperatur, salinitet, grumlighet, färg, drift, nysedimentation och mänsklig påverkan. Vattentemperaturen och saliniteten varierade mellan lokalerna men påverkas kraftigt under dagen av väder, vind, bäckars utlopp nära stränderna, strömmar, vågor med mera vilket gör att både temperaturen och saliniteten kan ändras mycket under bara några få timmar. Sikrom kläcks normalt vid islossningen, då det sker en temperaturförändring mellan cirka 2-4 C. Temperaturen vid inventeringen varierade mellan 4,8 och 14,7 C. Trots den höga temperaturen påträffades inga sikyngel i senare utvecklingsstadium vilket tyder på att tidpunkten för fisket var god. Skillnaden i salinitet mellan lokalerna beror ofta av närliggande bäckar som mynnar i havet. Vid dessa platser kan man inte säkert säga att det är havslekande sik och inte vandringssik som noterats. Det går inte heller att morfologiskt skilja havslekande sik från vandringssik. Värt att notera är även att vid lokaler med färgat vatten kan typen av den fångade siken vara svår att bedöma eftersom vattnet vid dessa platser kraftigt påverkas av något vattendrag. Detta gäller följaktligen alla lokaler där större vattendrag mynnar vid stränderna, även om de till synes inte har färgat vatten eller låg salinitet. Sikens yngel påverkas kraftigt negativt av bland annat överslamning, grumling och trådalger. Endast en av de undersökta lokalerna, stubbsandsviken, hade grumligt vatten. Drift består av lösdrivande organiskt material som bland annat tång, trådalger och detritus vilket påverkar rekrytering av sik negativt. Detta kan även gälla vid nysedimentation där mycket organiska eller oorganiska partiklar nyligen sedimenterat. Nysedimentation ökar risken för uppgrumling och bildar mjuk botten. De undersökta lokalerna var relativt lika och hade varken mycket drift eller nysedimentation. Sandstensfjärden var den enda lokalen som hade över 20 procent drift och där noterades 25 sikyngel. Lokaler med högst förekomst av yngel var 29

30 Bergafjärden, Genesön, Sannafjärden, Aggösundet och Husum. Bergafjärden låg längst söderut av de lokaler som inventerades, de andra lokalerna med hög förekomst låg i området runt Örnsköldsvik. Av dessa lokaler var det bara Genesön som saknade både drift och nysedimentation. Driften och nysedimentationen var dock mycket låg även vid övriga lokaler, även de lokaler som hade låg förekomst av sikyngel. Antalet sikyngel som noterades kan därför inte förklaras av mängden drift eller nysedimentation. Tabell 3. Samlingstabell över fångsansträngning, djup, temperatur, salinitet, grumlighet, färg, drift, nysedimentation och mänsklig påverkan vid de undersökta lokalerna längs kusten i Västernorrland. Drift (= bedömning av områdets täckningsgrad av lösa sjok med dött växtmaterial och detritus). Lokal Drag Medeldjup Maxdjup Temp Sal Grumlighet Färg Drift Nysed. Mänsklig (m) (m) ( C) ( ) (%) (cm) påverkan Bergafjärden 6 0,3 0,6 8,6 2,9 Klart Färgat 5 0 Låg Svartvik 4 0,3 0,5 8,6 0,1 Klart Klart 5 5 Måttlig Alnön 4 0,5 0,9 8,3 2,1 Klart Klart 10 0 Låg Klingerfjärden 6 0,1 1,0 7,7 0,1 Klart Klart 0 0 Måttlig Sandstensfjärden 4 0,5 1,2 5,7 4,4 Klart Färgat 25 0 Låg Byviken 4 0,3 0,6 8,5 4,7 Klart Starkt färg Låg Södra sundet 4 0,6 1,3 5,5 4,2 Klart Klart 0 0 Låg Hamnfjärden 2 0,4 0,8 6,7 4,1 Klart Klart 0 0 Låg Smitingen 6 0,4 0,9 8,4 2,7 Klart Klart 5 0 Låg Lungön 4 0,6 1,1 5,5 4,4 Klart Klart 0 0 Låg Utanöfjärden 3 0,5 1,0 8,3 1,7 Klart Färgat 5 0 Låg Grönviksfjärden 4 0,3 0,9 6,8 3,4 Klart Klart 1 2 Måttlig Norrfjällsviken 2 0,5 1,1 8,1 4,6 Klart Klart 0 10 Låg Storsanden 6 0,5 1,3 6,7 4,5 Klart Klart 5 0 Låg Kälaviken 4 0,2 0,7 6,0 2,5 Klart Klart 1 0 Låg Bäckfjärden 6 0,3 1,0 9,9 3,8 Klart Klart 0 0 Måttlig Genesön 5 0,1 0,5 7,1 4,1 Klart Klart 0 0 Låg Gullviksfjärden 5 0,6 1,2 7,1 4,2 Klart Klart 0 0 Låg Stubbsandsviken 4 0,4 1,0 9,9 3,7 Grumligt Färgat 1 0 Låg Tennviken 2 0,5 1,0 4,8 2,7 Klart Klart 20 0 Låg Draget västra 6 0,2 0,7 11,8 3,3 Klart Färgat 0 0 Låg Sannafjärden 6 0,2 0,5 8,0 2,2 Klart Färgat 10 2 Låg Aggösundet s. 4 0,4 0,9 11,5 2,6 Klart Färgat 5 1 Låg Husum 3 0,2 0,5 14,7 2,2 Klart Klart 10 0,5 Låg Saluböle 6 0,2 0,6 4,9 0,1 Klart Färgat 5 0 Låg Den mänskliga påverkan som noterats vid lokalerna bedömdes generellt som låg till måttlig. På ett flertal lokaler låg sommarstugor och tomter med bostadshus med småbåtar uppdragna på stranden. Det är också troligtvis många som badar vid stränderna under sommaren. Denna påverkan är dock minimal för sikynglen då aktiviteten i vattnet under den tid då ynglen uppehåller sig där är mycket liten. Vid några lokaler fanns även bryggor i eller vid utkanten av lokalerna där det låg ett fåtal båtar. Detta bedöms inte heller ha någon större påverkan på sikens yngel då dessa befinner sig på mycket grunt vatten och nära stränderna. De flesta lokaler är dessutom relativt skyddade mot större fartygstrafik vilket gör att svallvågor inte har någon mer påverkan än naturliga vågor. Grumlighet på grund av muddring påverkar förmodligen också förekomsten av sikyngel. Vid Norrfällsviken, där muddring troligtvis utförts, var det en kant i bottnen utanför lokalen. Det finns dock inget skäl för att detta fortfarande skulle påverka ynglen negativt och den lilla fångst som erhölls beror troligtvis mer på att lokalen i övrigt inte passade på grund av utanförliggande växtlighet och nysedimentation. Vid Stubbsandsviken hade muddring skett nyligen, dock var detta utanför lokalen, mellan en pir och en brygga. Det var trots allt den enda lokal som hade både grumligt och färgat vatten vilket skulle kunna visa på negativa effekter för siken. 30

31 Ett stort hot mot siken och dess uppväxtområden är övergödning. Ökad utbredning av vass, undervattensvegetation och lösdrivande trådalger minskar sikens rekryteringsområden. De flesta lokaler som undersöktes vid årets provfiske var dock för det mesta rena sandstränder. De lokaler där flest yngel påsträffades var långgrunda och inte helt exponerade mot havet, vilket även gör dessa områden mer känsliga för övergödning och igenväxning som är ett av de största hoten mot siken. 5. Referenser Evropejtseva, N.V Sikfiskarnas postembryonala morfologiska utveckling.tr. Labor Osnov Rybvodstva 2, Hudd, R., Lehtonen, H. och Kurttila, I Growth and abundance of fry; factors which influence the yearclass strength of whitefish (Coregonus widegreni) in the southern Bothnian Bay (Baltic). Finnish Fisheries Research 9: Urhu, L Preliminary key for Finnish fish larvae and juveniles. Manuscript

32 Länsstyrelsen Västernorrland Provfiske och inventering av sikyngel vid Västernorrlands kust 2010 På uppdrag av länsstyrelsen i Västernorrland har Naturvatten i Roslagen AB genomfört provfiske av sikyngel med yngelnot på 25 utvalda områden. Inventering skedde mellan den 4 till 10 maj 2010 längs kusten i Västernorrlands län. Bifångst vägdes och artbestämdes. Yngel artbestämdes och sikyngel längdmättes. Majoriteten av de artbestämda och längdmätta sikynglen var i utvecklingsstadium 1 och hade fortfarande gulesäck. Vid samtliga lokaler noterades sik, dock endast ett sikyngel vid fyra av lokalerna. Bifångst dominerades av storspigg. Övrig fångst som noterades var kusttobis, småspigg, sandstubb, elritsa, öring, sten- och bergsimpa, sandskädda, benlöja och stäm samt troligtvis nykläckta yngel av hornsimpa. ISSN X LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND HÄRNÖSAND BESÖKSADRESS. NYBROGATAN 15 OCH PUMPBACKSGATAN 19 TEL FAX