Naturvårdsbiologiska urvalskriterier
|
|
|
- Birgitta Sundberg
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010
2 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande kriterier Läge och areal Förekomst av hotade arter Ekonomiska och sociokulturella kriterier
3 Urvalskriterier Stöder besluten Hjälper att välja de bästa områdena Ska inte tillämpas strikt Regionala synpunkter viktiga Det valda objektet ska fylla minst ett kriterium
4 Urvalskriterier Förekomst av hotade arter Nätverk och kopplingar strävan till mosaik och koncentrationer Ekonomiska och sociokulturella kriterier tryggande av mångfalden kan främja näringen landskap, rekreation och kulturvärden kan vara kompletterande urvalskriterier
5 Strukturdragen Död ved: lågor, högstubbar, stående döda träd, hålträd, vindfällen Stora gamla lövträd: aspar, björkar, sälgar, rönnar Ädla lövträd Grov brandskadad ved Karaktär av lund eller skogskärr, källpåverkan, sipperytor, karaktär av sumpskog eller rikkärr Grundvattenpåverkan, kalkpåverkan, näringsrik berggrund Vattenhushållningen i naturtillstånd eller restaurerbart tillstånd Trädbestånd med varierande struktur, öppningar i kronskiktet
6 Död ved
7 METSO-livsmiljöer Lundar Moskogar med rikligt inslag av död ved Skogar kring småvatten Trädbevuxna torvmarker Lövsumpskogar och svämskogar Solexponerade åsar Skogar vid landhöjningskusten Trädbevuxna vårdbiotoper Skogar på kalkberg Skogbevuxna berg, stup och blockfält
8 Närmiljö till bäck
9
10 Klass I och II Konkreta mätare: död ved, beståndets ålder Riktgivande rekommendationer Klass I och II lämpar sig ofta för permanent eller långvarigt skydd Klass II kan lämpa sig som naturvårdsobjekt
11
12 Klass III Objekt som utvecklas åt rätt håll Lämpar sig för naturvård och återställande Läget avgörande: nära klass I, II eller skyddsområde Lämpliga för skogsbrukets miljöstöd eller naturvård
13 Lundar Lundar med gamla träd, torrakor och lågor Lundar med ädla lövträd Lundar längs bäckar, strandlundar, lundar på kalkområden, åslundar eller lundar på landhöjningskusten
14 Moskogar med stort inslag av död ved Brunna områden med grova träd Hotade arter OMT år, MT år, VT, CT år OMT-MT 10 kubikmeter död ved/ha VT-CT 5 kubikmeter död ved/ha
15 Skogar kring småvatten Till småvatten hör källor, bäckar, rännilar samt tjärnar och små sjöar, även glosjöar Strandskog mot sjöar, bäckar o.dyl. Källområden med omkringliggande skog Försumpade skogar, grundvattenpåverkade
16 Skogar kring småvatten som kräver naturvård Småvattenmiljöer och grundvattenpåverkade skogar som lämpar sig för restaurering Exempelvis källprojekten på skogscentralerna Bäckrestaurering
17 Restaurerad källa
18 Trädbevuxna torvmarker Kärr och myrar är trädbevuxna torvmarker Orörda trädbevuxna torvmarker och torvmarkernas randskogar Mosaiker av livsmiljöer Torvmarker där det förekommer livskraftiga förekomster av hotade arter
19 Randskog
20 Lövsumpskogar och svämskogar Skogar vid å- och älvstränder som är utsatta för regelbundna översvämningar Lövsumpskogar och svämskogar vid sjöstränder Aldominerade lövsumpskogar vid havsstränder
21 Solexponerade åsmiljöer Torra, ljusa och bördiga åsskogar Skogar på åssluttningar som brunnit Solexponerade åsmiljöer där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter som endast förekommer i sådan miljöer Andra åsmiljöer och moar som är betydelsefulla för arter som lever på solexponerade sluttningar
22 Skogar på landhöjningskusten Successionsserier i naturtillstånd i skogarna och torvmarkerna på landhöjningskusten Enhetliga successionsserier viktigast
23 Landhöjningsskog
24 Trädbevuxna vårdbiotoper Skogsbeten, hagmarker och lövängar Hagar och skogsbeten med stor artmångfald Trädbevuxna vårdbiotoper där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter Kräver ofta vård
25 Skogar på kalkberg Skogar på kalkberg och kalkrik mark Skogar på ultrabasiska berg och ultrabasisk mark
26 Trädbevuxna berg, stup och blockfält Gamla hällmarksskogar i naturtillstånd Skogar i omedelbar närhet av stup och blockfält där trädbeståndet har en sådan struktur eller utgörs av sådana arter som är betydelsefulla för mångfalden
27 Gammal skog på berg
De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen
De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen Innehåll 3 METSO-handlingsplanen 4 Lundar 6 Moskogar med stort
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier inom METSO-handlingsplanen
miljön i finland 26sv 2008 Naturvårdsbiologiska urvalskriterier inom METSO-handlingsplanen natur MILJÖMINISTERIET MILJÖN I FINLAND 26sv 2008 Naturvårdsbiologiska urvalskriterier inom METSO-handlingsplanen
1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.
Kompletterande inventeringar för Lindesbergs kommun, LIS-plan, områden som tidigare inte varit inventerade och med i LIS-arbetet. Inventeringarna är gjorda 2019-05. Inventeringarna är gjorda med samma
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Märkenkall vindkraftspark
OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Naturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen
Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis 25.5.2016 Antti Leinonen 1 Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 [email protected] RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
i skogen introduktion till naturinventering i finländska kustskogar Natur och Miljö 2008
1 Stig in i skogen introduktion till naturinventering i finländska kustskogar Natur och Miljö 2008 2 Innehåll 3 Förord 5 Skogarna i Svenskfinland 7 Naturskogen och skogsbruket i Finland 7 Skogsnaturens
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt
Panu Kunttu NAT URVÄRDESIN V E N TERIN G 2009 AV IC K E SKYDDADE SKO GAR S OM ÄGS AV K IMITO ÖN S KOMMUN
1 Panu Kunttu NAT URVÄRDESIN V E N TERIN G 2009 AV IC K E SKYDDADE SKO GAR S OM ÄGS AV K IMITO ÖN S KOMMUN 1 PROJEKTET FÖR INVENTERING AV SKOGAR MED NATURVÄRDEN PÅ KIMITOÖN Kimitoöns natur rf har under
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
VILL DU BEVARA DIN SKOGS HÖGA NATURVÄRDEN?
VILL DU BEVARA DIN SKOGS HÖGA NATURVÄRDEN? JÖNKÖPINGS LÄN INNEHÅLL 3 Om Nya komet 4 Arbetssätt 7 Vad är en skog med höga naturvärden? 9 Skyddsvärda skogsmiljöer 11 Ädellövskogar med gamla träd och död
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan
Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan Järfälla kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Tina Hatt Projektledare Calluna: Mova Hebert
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun
FÖRSLAG Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun Innehåll FÖRORD... 2 SYFTE... 2 UTGÅNGSLÄGE... 2 Målsättning... 3 BESKRIVNING...
UNDERSÖKNINGSRAPPORT BIOTOPINVENTERING I FÖGLÖ 2014
UNDERSÖKNINGSRAPPORT BIOTOPINVENTERING I FÖGLÖ 2014 Författare: Paula Salomäki INNEHÅLL Innehåll... 2 1 Inledning... 3 2 Vegetations- och naturtypsinventering... 4 2.1 Särskilt skyddsvärda biotoper enligt
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Naturvård i NS-bestånd
Naturvård i NS-bestånd 2 naturvård i ns-bestånd Den här fälthandlingen Denna fälthandledning är framtagen av Södra Skogs miljöavdelning. Handledningen skall vara ett stöd för dem som planerar och utför
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Skogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Information om nyckelbiotoper
Datum 2017-10-05 Ärendenr N 9264-1997 1(2) tefan Eklund tockholm-gotlands distrikt Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna [email protected] Tfn 08-51451462 Fastighet UNDBY 7:10 Kommun Haninge
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (7) Enheten för naturvård Bromseby SE0110369 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN
TORSBY KOMMUN Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER 13006646 INTERNGRANSKAT SWECO ENVIRONMENT AB KIRSI JOKINEN, INVENTERING, BEDÖMNINGAR OCH ANNELI NILSSON,
De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård
Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård I detta dokument finns samlat de PEFC-kriterier som gäller
Bilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar
Detaljplan för Skutbergets friluftsområde Naturvärdesbedömningar TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och Parkenheten Karlstad 2009-06-17 Alexandra Varbäck, 054-29 53 06 [email protected]
Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog
10 november 2016 Mottagare: Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten Tierps kommun Kopia för kännedom: [email protected] [email protected] [email protected],
mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT
mångfaldspark i vindelns kommun TJÄDERBERGET hitta hit med gps: 64.442 19.054 Här ska alla TRIVAS DE BRÄNDA skogarna Värdefull LÖVTRAKT Välkommen till Tjäderbergets mångfaldspark! Genom att satsa på mångfaldsparker
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. [email protected] 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019
På uppdrag av: Arkitekterna Eksta Bostads AB Beställarens kontaktperson: Fredrik Bergqvist Version/datum: 2019-04-30 Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019 Bakgrund
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Viltrika randområden. Skötselråd för övergångszoner
Viltrika randområden Skötselråd för övergångszoner Text: Marko Svensberg Teckning: Jari Kostet Mera livskraft I de här anvisningarna presenteras olika metoder med vilka övergångszoner kan skötas så att
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018
Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Skogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1 Inför detaljplaneläggning av området utfördes den 21 december 2017 ett platsbesök i området för att titta på de naturvärden som kan finnas. Vid besöket deltog Hanna
Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog
2015-03-29 Sida 1 av 5 Skogsstyrelsen Box 7 351 03 VÄXJÖ Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog Ärende: Synpunkter från Mälaröarnas Naturskyddsförening (MNF) på avverkningsanmälan
Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 [email protected] Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö
Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
