Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen"

Transkript

1 Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen 1

2 Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som möjligt på vattendragen och småvattnen Minimera urlakningen av fastsubstans och näringsämnen Värna om värdefulla småvatten och de omedelbara närmiljöerna till småvattnen Skogsbrukets belastning uppstår främst genom: Förnyelseavverkningar och tillhörande markberedningar Iståndsättningsdikningar Gödslingar 2

3 Iståndsättningsdikningar Iståndsättningsdikning = ett tidigare dikat dikessystems underhåll vars dräneringseffekt är tillräcklig med tanke på trädbeståndet För iståndsättningsdikning är det möjligt att få KEMERA-stöd när det gått minst 20 år från dikningen Krav för att få stödet är att vattenvården ombesörjs enligt vattenvårdsdirektivens minimi nivå Vattenvårdens viktigaste mål är att minska urlakningen av fastsubstans 3

4 Iståndsättningsdikning Gamalt skogsdike innan rensningen Nyligen grävt dike som urlakar lite fast substans Nyligen grävt dike som urlakar rikligt med fastsubstans 4

5 Iståndsättningsdikning Erosionskänliga diken borde identifieras på förhand Erosionen påverkas av vattenmängden, markens lutning samt jordart Mera känslig för erosion är utfallsdiken där jordarten är finkorning I normalfall så återgår fast substans belastningen till det som varit innan dikningen inom ca. 10 år Under särskilda förhållanden kan ersionen vara kraftig betydligt längre 1. Våren efter dikningen 2. vår 3. vår 5

6 Urlakningen av fastsubstans Strömmnings hastigheten saktas in så att fast substansen inte längre åker med Den fast substans som finns färdigt i vattenmassan stoppas Grovkornigt Finkornigt 6

7 Metoder för att minska urlakningen Lämna erosionskänsliga diken ogrävda Dikesavbrott Slamgropar I samband med dikesrensningen i början av varje dike samt varje 100 meter Slambassäng Den fasta substansen stoppas upp och lagras i bassängen 7

8 Vattenvårdskonstruktioner Bottendammar och kontrollering av vattenströmmen i samband med slambassäng Förstärker bassängens funktion och ökar dess effektivitet Kuva: Pentti Olli 8

9 Vattenvårdskonstruktioner Bottendammar och stensättning av erosionsdiken Erosionsdikets lutning minskas och erosionsdiket skyddas Kuva: Pentti Olli Kuva: Kuva: Pentti Antti Olli Leinonen 9

10 Vattenvårdskonstruktioner Översilningsområdet är skogsbrukets effektivaste vattenvårdskonstruktion Vattnets leds till myren där vattnet filtreras genom torven och ytväxtligheten Kuva: Pentti Olli Kuva: Kuva: Antti Pentti Antti Leinonen Olli Leinonen 10

11 Vattenvårdskonstruktioner Våtmarker Våtmarksvegetation och inbromsning av fastsubstans Vilt- rekreationsvärden Kuva: Antti Kuva: Leinonen Pentti Olli Kuva: Kuva: Antti Pentti Antti Leinonen Olli Leinonen 11

12 Avverkningar och markberedningar Intill vattendragen och småvattnen lämnas en skyddszon där buskvegetationen lämnas oröjd och marksiktet bryts inte upp Minst 5 meter, men bredden varierar beroende på hur mycket vatten som rinner mot skyddszonen och lutningen Särskild uppmärksamhet läggs på att bortledningen av vatten från förnyelse ytor Om markberedningen innefattar dikning så lämnas grävavbrott och slamgropar görs De gröna linjerna på bilden föreställer beräknade riktningar för ytvattenströmningar (höjdmodell). Vid de röda cirklarna är det särskilt viktigt att skyddszonerna är tillräckliga 12

13 Småvattnens viktiga livsmiljöer Skogslagens särskilt viktiga livsmiljöer: Källors, bäckars och rännilar med fortgående rinnande vatten samt högst 0,5ha stora tjärnars omedelbara närmiljöer Till småvattnen kan också bördiga kärr eller lövsumpskogar höra Lämpliga objekt för Metso-programmet: Skogar i närheten till vattendrag Svämskogar och lövsumpskogar För mångfalden betydelsefulla kärr 13

14 Frivilligt skydd av viktiga livsmiljöer i Tillfälliga lagen om hållbart skogsbruk, miljöstöd Tidsbundet avtal (10 år) I första hand skyddas enligt skogslagen särskilt viktiga livsmiljöer Restaurering och skötsel av livsmiljöer kan också stödas Metso-avtal angränsning till småvatten Evighets- eller tidsbundna avtal Större helheter Avtalen görs upp med NTM-centralen 14

15 Skogsbrukets vattenvård och naturvårdsprojekt i anslutning till småvatten Finansieras genom medel från den tillfälliga lagen om hållbart skogsbruk: skötsel- och restaureringsarbeten av för mångfalden viktiga livsmiljöer som sträcker sig över flera fastigheter förhindring eller reparation av olägenheter förorsakade av skogsdikningar, om åtgärderna har en effekt som är större än normal med tanke på vattnet och vattenvården och kostnaderna inte kan riktas till det som specifikt orsakat olägenheterna Deltagandet är frivilligt och orsakar inga kostnader för markägarna Skogscentralen kommer överens med förverkligandet av arbetena tillsammans med markägarna sedan konkurrensutsätts Kuva: Pentti Olli entreprenören och verkställigheten övervakas. 15

16 Tack för visat intresse! Tilläggsuppgifter: Projekchef Antti Leinonen, , Miljöstöd och naturvård: Expert på naturvård Nina Jungell, , 16

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,

Läs mer

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd ANVISNING 1 (6) MILJÖSTÖDSANVISNING: SKOGSLAGENS LIVSMILJÖER OCH METSO Den här anvisningen baserar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), (i fortsättningen Kemera).

Läs mer

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015 Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK

Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK Thomas Åman, Skogscentralen Lars Berggren, Skogsstyrelsen Projekt FLISIK Flera aktiviteter Ordlista Studiebesök Gemensam exkursion (dikesrensning) Generellt utbyte Nästa steg PRYO (praktiskt arbete) Specifikt

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande

Läs mer

Uppföljning av skogsprogrammen

Uppföljning av skogsprogrammen Uppföljning av skogsprogrammen Skogarnas naturvård Hela landet Seppo Leinonen 27.6.2018 Areal för skyddsområden, skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar och special områden som stöder skyddet av naturvärden

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården

Österbottens regionala programmet för genomförande av naturvården regionala programmet för genomförande av naturvården 2016-2020 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanställningen av TOTELMA... 3 1.2 Naturvård en bakgrund... 3 2 Särdrag i den Österbottniska skogsnaturen...

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015): 1 kap. Allmänna

Läs mer

Dikesrensningens regelverk

Dikesrensningens regelverk Dikesrensningens regelverk Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Elisabet Andersson, EKOLOG Andreas Drott, MARKSPECIALIST Anja Lomander, MARKSPECIALIST Regelverk Miljöbalken Allmänna hänsynsregler (kap 2)

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

PEFC-skogscertifiering 2011. Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG. PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt,

Läs mer

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015

NYA KEMERA. Martin Sjölind 2015 NYA KEMERA Martin Sjölind 2015 Bestämmelser Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk ( Nya Kemera-lagen, 34/2015) träder i kraft 1.6 finansieringsbeslut fram till slutet av år 2020 och utbetalningar

Läs mer

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Per-Erik Larsson Vattenekolog per-erik.larsson@sodra.com 070-620 75 49 Vattenvård för ett rikt skogslandskap Skogens vatten en bok en kampanj en vilja Blå

Läs mer

Markavvattning i skogen

Markavvattning i skogen Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt

Läs mer

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten Ett projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten Lennart Henrikson & Stefan Bleckert Blå-Gul-Grön målklassning är ett enkelt

Läs mer

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn

Postnummer och postanstalt. Tfn. Stadsdelens/byns namn Kontaktuppgifter och ansvarig organisation Namn TASO Anmälan om skogsdikning 1/4 Adress Postnummer och postanstalt Ansvarig organisation Tfn E-post PROJEKTETS ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH LÄGE Kommun Stadsdelens/byns

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna

Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i

Läs mer

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4

Avverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4 Sivu 1/10 Värd.datum: 01.01.2013... 31.12.2013 Övriga villkor : granskarens organisation = 'Alla skogscentraler' Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT 10:30:45 Allmänna uppgifter

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet

R a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet R a p p o r t e r Värd.datum: 05.01.2015... 31.12.2015 Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St. Ha Totala mängden granskade stämplingar

Läs mer

Torvmarker och effekter av dikning

Torvmarker och effekter av dikning Torvmarker och effekter av dikning FLISIK-WORKSHOP, SKELLEFTEÅ 24.5.2012 Karl-Erik Storberg Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus, tekijän nimi ja osasto Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Tolkningsrekommendationer för avgränsning och behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen

Tolkningsrekommendationer för avgränsning och behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen Tolkningsrekommendationer för avgränsning och behandling av särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 i skogslagen { 2 } Tolkningsrekommendationer för skogslagens 10 -objekt, 9.11.2018 Finlands skogscentral

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Lantbrukets mångfunktionella våtmark

Lantbrukets mångfunktionella våtmark Anni Karhunen, Ilkka Myllyoja, Ari Sallmén NTM-centralen i Egentliga Finland www.miljo.fi > Vatten> Vattenskydd > Lantbruket En bra våtmark omfattar slingrande kanter, landtungor och öar samt varierande

Läs mer

Nylands regionala programmet för genomförande av naturvården

Nylands regionala programmet för genomförande av naturvården regionala programmet för genomförande av naturvården 2016-2020 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Sammanställning av TOTELMA... 3 1.2 Naturvård en bakgrund... 3 2 Särdrag i den nyländska skogsnaturen... 5 3

Läs mer

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012

Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012 Reserapport, Agneta Åkerberg, Ätrans Vattenråd. Nov 2012 Reflektion Min reflektion är att problematiken kring vatten är densamma oavsett var i naturen vi befinner oss. Ta hänsyn kör inte i eller nära vattendrag,

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 32 Nr 32 LANDSKAPSLAG om stöd för hållbart skogsbruk Föredragen för Republikens President den 22 maj 2015 Utfärdad i Mariehamn den 28 maj 2015 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Lär dig mer om markavvattning

Lär dig mer om markavvattning Lär dig mer om markavvattning Foto: Länsstyrelsen Denna broschyr är till för dig som vill fördjupa dina kunskaper om markavvattning och markavvattningsföretag. På Länsstyrelsens webbplats finns ytterligare

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

Lag. om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk Lag om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med riksdagens beslut upphävs i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 14, ändras 3 3

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Landskapsplanering Exempel och modellobjekt för områden i virkesproduktion. November 2012 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio

Landskapsplanering Exempel och modellobjekt för områden i virkesproduktion. November 2012 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Landskapsplanering Exempel och modellobjekt för områden i virkesproduktion November 2012 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Innehåll Till användaren Identifiera landskapets Förnyelseytanavgränsas enligt

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN

Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN mark & vatten foto: elisabet andersson foto: eva ring Dikesrensning Rensning av skogsdiken utförs för att bibehålla trädtillväxten. Genom att underhålla befintliga diken kan

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt

Läs mer

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

VÅTMARKER I ESKILSTUNA VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Vattenvårdsplan - Esse å

Vattenvårdsplan - Esse å Vattenvårdsplan - Esse å Vattenvårdsplanen är uppgjord inom projektet Freshabit Life. 1 1 Esse ås tillrinningsområde... 4 2 Projektet Freshabit Life... 5 2.1 Målsättningar med arbetet på projektområdet...

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård

De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård I detta dokument finns samlat de PEFC-kriterier som gäller

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet 1 AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet Version 24.8.2016: Produktutveckling av ekosystemtjänster utvecklingsprojekt (Tapio Oy, Jordoch skogsbruksministeriet) Avtalsmodellen

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas?

Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Hur påverkas vattnets kvalitet av dikesrensning och hur kan eventuella effekter mildras eller undvikas? Kurs LBP Dikesrensning i praktiken Stefan Löfgren DOCENT Ingående kursmoment Effekter på ytvatten

Läs mer

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg 83 MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg Axel af Petersens skogsvetarkurs 00104 Handledare: Henrik von Stedingk 84 Introduktion Under åren 1905-1909 dikade MoDo ca 450 mil per år (Andren

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder Kristin Boye Foto: Örjan Folkesson/Magnus Sandström/Nick Jarvis/Julien Moeys/Eskil Nilsson Frågeställningar Hur stort är problemet med ytavrinning av växtskyddsmedel

Läs mer

De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen

De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen. Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen De naturvårdsbiologiska urvalskriterierna i METSO-handlingsplanen Kännetecken för objekt som är viktiga att bevara för mångfalden i skogen Innehåll 3 METSO-handlingsplanen 4 Lundar 6 Moskogar med stort

Läs mer

Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.

Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m. 1(6) Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m. Nedanstående förlagor är endast avsedda som exempel på lämpliga formuleringar vid länsstyrelsebeslut. Formuleringar

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Märkenkall vindkraftspark

Märkenkall vindkraftspark OX2 AB Märkenkall vindkraftspark Komplettering av utredning av vegetation och naturtyper 2016 FCG DESIGN OCH PLANERING AB P29646P004 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Utgångsdata och metoder... 2

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN FORTSÄTTNING PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I SKOGARNA I SÖDRA FINLAND 2014-2025

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN FORTSÄTTNING PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I SKOGARNA I SÖDRA FINLAND 2014-2025 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN FORTSÄTTNING PÅ HANDLINGSPLANEN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN I SKOGARNA I SÖDRA FINLAND 2014-2025 1 Principbeslut Statsrådet har i dag den 5 juni 2014, efter handläggning

Läs mer

Diken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson

Diken i skogsmark. Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland. Emelie Gunnarsson Diken i skogsmark Bedömning av produktionsnyttan i ett avrinningsområde i Västergötland Emelie Gunnarsson Omslag: Text: Redigering: Skogsdike i Småland. Foto: Lennart Henrikson Emelie Gunnarsson gunnarsson-emelie@hotmail.com

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark?

Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark? Miljömål: Myllrande våtmarker Bör vi lägga igen skogsdiken för att återskapa våtmark? Lennart Henrikson 1 och Per Petersson 2 1 Världsnaturfonden, WWF, Solna 2 Sveaskog, Växjö Ur: Wiklander, G. och Strömgren,

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Dikning skyddar vägen

Dikning skyddar vägen 1 Foto: Torbjörn Svensson Dikning, dikningsjord och andra överskottsmassor ska hanteras med hänsyn till kringliggande miljö, artrikedom samt natur- och kulturskyddade områden. Sådana arbeten får inte utföras

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRESKRIFT Nr 1/12 31.1.2012 Dnr 273/14/2012 Giltighetstid 1.2.2012- tills vidare Upphäver föreskrift Dnr 495/14/2011, 15.2.2011 Bemyndigande Skogslagen (1093/1996), 24

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap.

MARKAVVATTNING. Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. MARKAVVATTNING Information om hur man fyller i blanketten finns på sidan 6. Kryssa i vad ärendet gäller: Anmälan för samråd enligt 6 kap. 4 MB Ansökan om dispens enligt 11 kap. 14 MB Ansökan om tillstånd

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering. I tjänsten

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Vägar till ett hållbart torvbruk

Vägar till ett hållbart torvbruk Vägar till ett hållbart torvbruk - Strategier t r och behov av kunskap Torven ur ett vattenperspektiv Lars Lundin Myggbotjärn Fågelperspektiv Torvbråten En myrtjärn omgiven av torvmark Den lokala vattentillgången

Läs mer