PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.
|
|
- Kristina Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PEFC-skogscertifiering 2011 Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.
2 PEFC-skogscertifiering passar finskt skogsbruk bäst. PEFC är ett internationellt skogscertifieringssystem som gynnar ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk överallt i världen. Det möjliggör välstånd både för skogarna och för de människor som lever på skogsbruk eller söker rekreation i skogen. PEFC-skogscertifieringen har använts i Finland i över tio år redan. Över 95 procent av Finlands skogshushållning har förbundit sig till PEFC-certifieringen. Kraven på certifieringen granskas med fem års mellanrum och i Finland gör man det för andra gången redan. Denna broschyr berättar om de nya krav som tas i bruk år 2011 i PEFC-gruppcertifieringen. De nya kraven som tas i bruk för 2011 följer med och förutser förändringar i skogsbranschen och hela samhället, för PEFC vill följa med tidens trender och skogsägarnas vardag. Nu innehåller den bland annat ett banbrytande kriterium för hållbar avverkning av energivirke. Ett annat märkbart tillägg är hur man tar skogarna i beaktande som en del av att bekämpa klimatförändringen. PEFC är det skogscertifieringssystem som bäst passar finskt familjeskogsbruk för dess utgångspunkt är alltid de specialdrag som är specifika för landet i fråga. I PEFC certifieringen ställs många viktiga krav på skogsskötsel, krav som riktar sig på bland annat säkrandet av skogarnas mångfald, upprätthållande av skogars hälsa och tillväxt samt rekreationsbruk. Realiseringen av kraven övervakas av opartiska och yrkeskunniga revisorer från certifieringsföretag. Hundratusentals skogsägare och tusentals företag inom trävarubranschen runt om i världen tar del av PEFC skogscertifieringssystemet. Tillsammans med de personer som köper PEFC-märkta produkter, bildar skogsägarna och företagen världens största miljörörelse. Genom att delta i PEFC-skogscertifieringen kan skogsägaren förutom att idka hållbart skogsbruk och garantera åtgången av sitt eget virke, dessutom erbjuda konsumenten på både hem- och exportmarknaden en möjlighet att göra ansvarsfulla inköpsbeslut. Visst är även du med i fortsättningen, finländska skogsägare! Hur kommer man med i PEFC-certifieringen? D et är frivilligt att ta del i skogscertifieringen. Certifieringen kan utföras skilt för varje skogsägare eller som en regional gruppcertifiering. Inom den regionala gruppcertifieringen som är i bruk i Finland, anhåller skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund ett certifikat med fullmakt av sina medlemmar och andra skogsägare som anmält sig med. En regional gruppcertifiering sparar på utgifter och förbättrar skyddet för naturen mångfald eftersom kraven gäller hela området och inte bra en enskild skogsbruksenhet. förbund eller i fråga om en certifiering inom en skogsvårdsförening till föreningen för att ta del i gruppcertifieringen enligt de nya kraven. Anmälningsblanketter finns bland annat på PEFC Finlands nätsidor under adressen > dokument (asiakirjat) > blanketter (lomakkeet). Hur ska jag göra om jag vill få en skogsägarspecifik certifiering? Om du vill att din skog certifieras skilt för sig, kan du kontakta ett företag som gör skogscertifieringar. Hur ska man göra om man vill med i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening och din förening har beslutit sig för att ta del i den förnyade skogscertifieringen så är du med i certifieringen genom din förening. Om du inte är medlem i en skogsvårdsförening, måste du anmäla dig skriftligt till skogsägarnas Hur ska man göra om man inte vill ta del i en gruppcertifiering? Om du är medlem i en skogsvårdsförening men du inte vill ta del i gruppcertifieringen, ska du meddela om det skriftligt till din egen skogsvårdsförening. 2
3 Vad kostar certifieringen? S kogscertifieringen innebär utgifter för alla inblandade parter. Grundprincipen är att alla parter står för egna kostnader och kostnaderna för certifieringsrevideringen täcks tillsammans. Organisationerna som deltar i skogscertifieringen bestämmer gemensamt hur betalningen av avgiften till certifieringsföretaget och andra utgifter täcks. Om en medlem av en skogsvårdsförening deltar i en gruppcertifiering, uppstår ingen skild avgift för denne för skogscertifieringen. Certifieringen kan dock minska skogsägarens inkomster en del samt höja på kostnaderna för skogsbruk. Till exempel gynnandet av naturvårdsträd minskar på försäljningsinkomster och vid avverkning kan behållandet av skyddszoner öka på kostnaderna. Å andra sidan utgör certifieringen ett bevis på att skogarna sköts väl och hållbart. Skogsorganisationerna tar hand om skolningen av sina tjänstemän och arbetstagare samt om normerna för sin verksamhet och kvalitetsuppföljning av utfört arbete. Detta skapar tilläggsutgifter för dem men leder till effektiv och högklassig service. En betydande insats är också skogsvårdsföreningens information åt skogsägarna. Därtill ges information av virkesuppköparna. Certifierade skogar sköts på ett hållbart sätt I hållbart skogsbruk är naturvärden och virkesproduktionen i balans skogsnaturens mångfald och skogarnas kultur- och rekreationsvärden upprätthålls samtidigt med idkandet av produktivt och socialt hållbart skogsbruk. Hållbart skogsbruk är lönande för alla som tar del i produktionskedjan från skogsägaren till träförädlaren. PEFC-certifieringen ställer många krav på skogsbruket, med vilkas hjälp man garanterar hållbart skogsbruk. En del av kraven gäller direkt den privata skogsägaren, en del fungerande företag och andra organisationer inom skogsbruket. I certifieringskraven fäster man speciellt intresse vid skyddandet av centrala livsmiljöer för skogsnaturens mångfald och vattendrag, skötsel av unga skogar samt sammanpassandet av naturnäringar och skogsbruk. Då lagstiftningar gällande skogar följs, har man en bra grund för förverkligande av kraven på skogscertifiering. En stor del av kraven på skogscertifiering riktas till information och annan handledning gällande skogsbruk samt till organisationer och företag som planerar och utför avverkning. Krav ställs även på den privata skogsägaren men i mindre utsträckning än för organisationer och företag. Den som själv utför skogsarbete eller den skogsägare som anställer en person/ett företag, får närmare uppgifter om certifieringskraven från skogsvårdsföreningen eller skogsägarnas förbund. 3
4 De mest centrala PEFC-kraven för skogsägare Lagar måste följas Arbetslagstiftning gällande skog, miljö och arbete bör följas. Den finska lagstiftningen är så omfattande att man genom att följa den realiserar en märkbar del av kraven som ställs på certifierat skogsbruk. (Kriterium 1) Skogsbruk och virkesproduktion Spridning av rotticka motarbetas i landets södra och centrala delar genom att behandla barrträdsstubbar vid avverkning på mineraljord under sommartid (från början av maj till slutet av oktober) med pergamentsvamp- eller urinlösning eller alternativt genom att avlägsna tillräckligt med barrträdsstubbar vid första avverkningen. (Kriterium 3) Vid avverkning undviker man att skada trädbestånd som kvarlämnas och att få till stånd terrängskador som försvagar tillväxt. Vid lagring av gagnvirke eller energivirke ser man till att bekämpning av insekter utförs. (Kriterium 3) Vid skogsförnyelse används trädslag som hör till Finlands naturliga arter och plantor och frön med ett ursprung som passar till området. Man kan även använda sig av sibiriskt lärkträd och hybridasp. I skogsbruksenheter för parkbruk, julgrans-, och barrträdsplantage samt vid landskapsskötsel, kan även främmande arter användas. Genmodifierat material, plantor eller frön, får inte användas. (Kriterium 4 och 14) Minst 60 procent av behovet för plantskogsskötsel utförs certifierade skogar. (Kriterium 7) Privatskogars förstagallringar och leveransavverkningar främjas genom att göra upp regionala verksamhetsprogram som uppföljs. (Kriterium 8) Natur- och miljöskötsel Vid avverkning av energived tas skyddsområden, områden som hör till Natura 2000 nätverket, och fornlämningar enligt lagen om fornlämningar i beaktande. Vid avverkning fungerar man på sådant sätt som tar i beaktande grenar, toppar och stubbar på avverkningsområden så att aspekter gällande virkesproduktion och skogens mångfald samt vattenskydd tas i beaktande. (Kriterium 5) Genom skogsplanering främjas hållbar skötsel och användning av skogarna. Vid ny skogsplanering märks naturobjekt och fornlämningar som är kända så att de kan tas i beaktande vid planering och utförande av skogsbruks- och avverkningsarbeten. (Kriterium 6) Skyddsvärdet på skyddsområden eller objekt som hör till Natura 2000 nätverket äventyras inte ens under skogsarbete som utförs på skogsbruksenheter som gränsar till skyddsområden. (Kriterium 9) Värdefulla livsmiljöers särdrag bevaras. Objekt som skyddas enligt naturvårdslagen är ädellövskogar i naturligt tillstånd (eller i ett tillstånd som kan jämföras med det), hassellundar, klibbalskärr, enbevuxna ängsmarker, lövängar och enskilda stora träd eller trädgrupper som dominerar öppna landskap. Man får inte äventyra dessa naturtypers beständighet i objekt som definierats på detta sätt av naturvårdsmyndigheter och om vilka skogsägaren har erhållit information. Särdrag ska även bevaras gällande speciellt viktiga livsmiljöer under skogslagen. Beroende på objektet kan begränsat skogsarbete i alla fall vara möjligt. Följande värdefulla livsmiljöer på högst en hektar avgränsas i sin helhet och större objekt avgränsas gällande ett område på en hektar enligt följande 4
5 verksamhetsbegränsningar vid dödisgropar begränsas avverkning endast vid högsta delarna av kanterna och solexponerade sluttningar bevaras genom att inte plantera skog där, kärr med mycket murket och dött virke dikas inte, brunmossar som inte dikats i Lapplands län lämnas odikade och odikade brunmossar lämnas därtill också utanför annan skogsbehandling, lundar med huvudsakligen lövträd bevaras så att då man utför gallringar, håller man objektens huvudsakliga lövträdsbestånd kvar, gamla skogar med åldrat trädbestånd lämnas utanför skogsbruksingrepp och naturenliga svämskogar och lövsumpskogar lämnas odikade och utanför markberedning. (Kriterium 10) Torvmarken i naturtillstånd dikas inte och underhållsdikningar görs endast på sådana torvmarker där dikning märkbart har ökat på trädbeståndets tillväxt. (Kriterium 11) Hotade arters kända livsmiljöer tryggas. I livsmiljöer som har avgränsats av miljömyndigheter och om vilka man informerat markägaren, som är kända livsmiljöer för speciellt skyddade arter och andra hotade arter, tar man de objektspecifika råden som miljömyndigheterna har gett i beaktande. (Kriterium 12) Under gallrings- och förnyelseavverkningsobjekt lämnas naturvårdsträd och murkna träd kvar vars mängd på certifieringsområdet ska vara minst 5-10 stycken per hektar vid förnyelseobjekt. Naturvårdsträden lämnas huvudsakligen i grupper och om möjligt i omedelbar närhet av värdefulla livsmiljöer samt på skyddszoner för vattendrag och småvatten, men dock så att de inte utgör fara för dem som rör sig på trafikled eller för el- och telefonlinjer. Naturvårdsträden lämnas för all framtid på avverkningsområdet. lämnandet av döda barrträd i skogen måste man följa lagen om svamp- och insektbekämpning i skogar. (Kriterium 13) Upprätthållandet av arter som är beroende av skogsbränder görs med hjälp av naturvårdsenliga hyggesbränningar och kontrollerade bränder. (Kriterium 16) För vattendrag och småvatten lämnas en minst fem meter bred skyddszon som binder fasta partiklar och minskar på näringsbelastningen, vilken inte markbereds för skogsförnyelse, inte gödslas, var man inte tar bort stubbar eller gallrar växtlighet i buskvegetationen eller använder kemiska växtskyddsmedel. Man undviker också att lämna grenar och toppar på skyddszonen. Därtill bär man ansvar för vattenskydd vid uppehållsdikning. (Kriterium 17 ja kriterium 18) Kvaliteten på grundvatten säkras genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel eller kemisk gödsel. (Kriterium 19) Vid skötsel av skogar används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsprodukter. På skogsplanteringsområden används inte heller senare för plantorna kemisk bladbesprutning förutom vid behov då aspsly uppkommer i tallbestånd, annars kan en svampsjukdoma spridas. På andra ställen än i de mest värdefulla livsmiljöerna kan man ändå i nödfall använda sig av växtskyddsmedel till exempel för att bekämpa ytvegetation vid skogsförnyelser, vid behandling av lövträdsstubbar, vid bekämpning av snytbagge och i skogar eller i deras omedelbara närhet i virkesförråd för att undvika spridningen av insektskador. (Kriterium 20) Säkrandet av kunnande och samarbete Arbetsgivarna håller koll på arbetstagarnas kunnande samt förser dem som utför arbetet med behöv- Naturvårdsträden utgörs i första hand av grova exemplar från den tidigare trädgenerationen, enskilda träd av avvikande form, ädla lövträd, rovfåglars boträd, grova enar, sälgar som har trädform och träd med lyra av brand samt murkna träd. Om de här ovan nämnda saknas på området, lämnas naturvårdsträd av träd som vid avverkningstiden är levande och minst 10 cm i diameter vid brösthöjd, träd som är nyttiga för den biologiska mångfalden och som innehar goda förutsättningar att bli gamla träd. Med murkna träd menas över 20 cm tjocka torrfuror och andra döda trädstammar som står rätt upp, högstubbar och träd liggande på marken. Gällande 5
6 lig information och instruktioner för utförandet av arbetet på ett högklassigt och tryggt sätt. Informationen och instruktionerna ges på det språk som utföraren eller arbetstagaren förstår. (Kriterium 21) De som ger ut arbets- och ackorduppgifter följer och förväntar sig också att underleverantörerna följer arbetsgivarens förpliktelser och skyldigheter. (Kriterium 23) Minst en femtedel av skogsägarna på området som gruppcertifikatet täcker tar del av fortbildning, personlig rådgivning eller grupprådgivning per år. Utbildning som ökar skogsägarnas kunnande kan ordnas av bland annat skogsvårdsföreningar, skogsvårdscentraler, skogsägarförbund, företag inom skogsindustrin och skogsskolor. (Kriterium 24) Genom regionalt samarbete mellan skogsorganisationer strävar man till att gynna skogskunskap hos barn och unga och att försäkra sig om att barn och unga lär känna skogens användningsformer och skogsvård. Man strävar till att främja praktikplatser för studerande inom skogsbranschen och att de kan lära sig i praktiken på riktiga arbetsplatser. (Kriterium 25) Alla finländare får njuta av skogen Allemansrätten tryggas. Man begränsar inte möjligheten att röra på sig i skogen till fots, på skidor eller på cykel, att plocka skogsbär eller svampar eller andra ansvarsfulla allemansrättigheter. Utan markägarens lov får man dock inte göra upp eld, fälla eller skada träd, köra med motorfordon i terrängen eller sätta upp utfodringsplatser för vilt eller konstgjorda bon. (Kriterium 26) På friluftsrutter får man inte markbereda, ta upp stubbar eller lämna grenar och toppar på rutterna. Skogsägarna ges information om betydelsen av jakt och viltvård vid förebyggande av skador i planteringar, säkrandet av naturens mångfald och skogskötsel samt användning av skogar med tyngdpunkt inom viltvård. Vid insamling av ekologiska produkter finns information till buds. (Kriterium 27) Kriterier för gruppcertifiering på skogscentralseller skogsvårdsföreningsnivå (standard PEFC FI 1002) Lagstadgade krav åtföljs Skogarna är en livskraftig kolsänka *) Skogarnas hälsa tryggas Vid skogsförnyelse används inhemska trädslag Hållbart uttag av energived Med skogsbruksplanering främjas en hållbar skötsel och användning av skogarna Med plantskogsskötsel tryggas virkesproduktionen Med förstagallringar och leveransavverkningar i privatskogar förbättras skogarnas tillväxtförmåga *) Naturvärden i skyddsområden bevaras Särdrag hos värdefulla livsmiljöer bevaras Torvmarksnaturen bevaras Kända livsmiljöer för hotade arter bevaras Naturvårdsträd och död ved lämnas orörda i skogsbruket Genmodifierat skogsodlingsmaterial används inte Skogsvägsplanerna innefattar en miljöutredning Kontrollerad användning av eld gynnar naturens mångfald *) Ingår inte i kraven för regional skogscertifiering som utförs på skogsvårdsföreningsnivå Vid arbeten intill vattendrag och småvatten beaktas vattenvården På dikningsobjekt vid iståndsättning tryggas vattenvården Grundvattnets kvalitet tryggas vid skogsbruksåtgärder I skogsskötsel används endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel De anställda har god grundkompetens Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och jämställdhet tryggas Arbetsgivarskyldigheterna uppföljs Skogsägarnas kunskaper och färdigheter främjas Barns och ungdomars kunskaper om skog främjas *) Allemansrätten tryggas Förutsättningarna för mångbruk av skogarna främjas Verksamhetsförutsättningarna för rennäring tryggas Samernas kultur och förutsättningarna för att utöva samernas traditionella näringar tryggas i deras hembygdsområde i enlighet med samernas hållbara utveckling
7 PEFC ett ansvarsfullt val Min skog betyder mycket för mig. Jag vill vara säker på att jag sköter min skog på bästa möjliga sätt, hållbart. Virkesproduktion och naturvärden måste vara i balans sinsemellan. Därför har min skog ett PEFC-skogscertifikat. Naturvärden och ansvarsfullhet är centrala rättesnören för hur vårt företag fungerar. Därför har vi ett certifierat uppföljningssystem för virkets ursprung inom PEFC-systemet. Jag vill göra ansvarsfulla, goda val som är miljövänliga. Jag använder mig gärna av produkter tillverkade av trä bara jag kan vara säker på att virket kommer från skogar som sköts hållbart. Då jag köper en PEFC-produkt, vet jag att det är fallet. Det känns bra. 7
8 Tilläggsinformation om skogscertifiering ger skogsvårdsföreningar skogsägarnas förbund virkesuppköpare skogscentralerna PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf layout kintunjälki 2011 PEFC Suomi - Suomen Metsäsertifiointi ry PEFC Finland Finlands Skogscertifiering rf telefon epost office@pefc.fi
Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen
Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna
Läs merSätt att genomföra skogscertifieringen
Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)
Läs merFFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde
1(17) FFCS 1002-1:2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-1:2003. Innehåll 1.
Läs merMETSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt
Läs merFFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering
1(14) FFCS 1002-3:2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering Denna text är en inofficiell översättning (3.2.2004) av den finska standarden FFCS 1002-3:2003. Innehåll 1. Inledning 2. Syfte och tillämpningsområde
Läs merKriterier för gruppcertifiering
Finlands PEFC-standard Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå PEFC FI 1002:2009 9.11.2009 Kriterier för gruppcertifiering på skogscentrals- eller skogsvårdsföreningsnivå
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merMETSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur
METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merDe PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård
Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 De PEFC-kriterier som gäller naturhänsyn och vattenvård I detta dokument finns samlat de PEFC-kriterier som gäller
Läs merVattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland
Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland Ledande naturvårdsspecialist Matti Seppälä Finlands skogscentral OFFENTLIGA TJÄNSTER Om att efterfölja lagar och förordningar i småvattendrags
Läs mer2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog
2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merNaturvårdsbiologiska urvalskriterier
Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande
Läs merHållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merKvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet
Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar 2014 - SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St Ha Totala mängden granskade stämplingar 369 1107 - slumpvis
Läs merNya PEFC FI kriterier. PEFC-utbildning Hösten 2015
Nya PEFC FI 2014 -kriterier PEFC-utbildning Hösten 2015 1 Innehållsförteckning Dia nr Presentationens bruksanvisning 3 Nytta av certifieringen 4-5 Olika sätt att certifiera 6-7 PEFC-kriteriernas teman
Läs merNaturvård och mångfald i skogen
Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus
Läs merKriterier för skogsägarspecifik certifiering
Finlands PEFC-standard Kriterier för skogsägarspecifik certifiering PEFC FI 1003:2009 9.11.2009 Kriterier för skogsägarspecifik certifiering PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437
Läs merHållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.
Hållbart skogsbruk en väg att föra skogens värden vidare i generationer. 1 Är ett inköpsbolag certifierat enligt PEFC och FSC som handlar med skogsråvara och anskaffar specialsortiment till koncernens
Läs merEtt lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal
Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.
Läs merCertifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk
Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?
Läs merSkogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen
Skogsbruk och vattenskydd FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis 25.5.2016 Antti Leinonen 1 Vattenvårdens mål Skogsbruksåtgärderna förverkligas så att de förorsakar så lite skada som
Läs merEnkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning
Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merTILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG
TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några
Läs merSkogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Läs mer2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd
ANVISNING 1 (6) MILJÖSTÖDSANVISNING: SKOGSLAGENS LIVSMILJÖER OCH METSO Den här anvisningen baserar sig på den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), (i fortsättningen Kemera).
Läs merSkogscertifiering i Europa och globalt
Skogscertifiering i Europa och globalt Skogsbrukets vinterdagar 2014 51181 Hanna Nikinmaa, Indufor Oy INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Varför behövs skogscertifiering? 2. Globala utmaningar i skogsbruket 3. Vilken
Läs merUppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar
Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på
Läs merMöjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland
Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland Pertti Sevola Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Flisik Workshop 24.-25.5.2012 Skellefteå Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merFinlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård
Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merMottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Läs merMiljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015
Miljöstöd och naturvårdsprojekt Martin Sjölind 2015 Miljöstöd inom ramen för Kemerafinansiering Miljöstöd kan beviljas när man vid åtgärder för att vårda eller använda skogen beaktar mångfalden i större
Läs merKriterier för PEFC skogscertifiering
Finlands PEFC-standard PEFC FI 1002:2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering 27.10.2014 Kriterier för PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS tel: 0400 765 437 e-post: office@pefc.fi
Läs merSkogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...
INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merExempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merVerkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen 2010 Med stöd av Lag om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996), Kemera-lagen, kan METSO-objekt tryggas Målet är att trygga till
Läs merSkogsstrategi Arvika kommun
Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350
Läs merAvverkningsmetodernas fördelning % Kalavverkning 83 Naturlig förnyelse 13 Överståndaravverkning 4
Sivu 1/10 Värd.datum: 01.01.2013... 31.12.2013 Övriga villkor : granskarens organisation = 'Alla skogscentraler' Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT 10:30:45 Allmänna uppgifter
Läs merDet svenska PEFC-systemet består av:
MILJÖCERTIFIKAT Skogscertifiering Certifiering innebär att någon garanterar att en produkt eller tjänst utförs enligt en angiven standard. Störst trovärdighet får certifieringen då garantin lämnas av
Läs merR a p p o r t e r. Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet. Helhetsvärderingar för naturvården. Landskapsvårdens kvalitet
R a p p o r t e r Värd.datum: 05.01.2015... 31.12.2015 Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar - RAPPORT Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet St. Ha Totala mängden granskade stämplingar
Läs merSkogscertifiering i Finland
Svenska Skogscertifiering i Finland VAD ÄR DET? Utgivningsår 2005 Skogscertifiering är ett förfarande som används av skogsägare, skogsindustrin och hela den träbaserade produktionskedjan, för att övertyga
Läs merSkogsbrukscertifiering
Skogsbrukscertifiering Viktiga direktiv för att kunna certifiera din skog Så här fungerar Stora Ensos miljöcertifiering Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap i Stora Enso Skogs gruppcertifikat.
Läs merExcellent certifiering. Skogsbrukscertifiering. generationer. 9 viktiga direktiv att följa. Så certifierar du din skog
Excellent certifiering Skogsbrukscertifiering för generationer Så certifierar du din skog 9 viktiga direktiv att följa Så här fungerar Stora Enso Skogs Att certifiera sin skog görs enkelt genom ett medlemskap
Läs merSKOGSNÖTEN p. 7 p
SKOGSNÖTEN 2000 1. a) Vilka skogsväxter känner du igen? Skriv namnen på de streckade linjerna. b) På vilken typ av växtplats trivs de bäst? Använd de förkortningar som anges nedan och skriv in dem i rutan
Läs merFinlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merGrönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Läs merVad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt
Läs merSKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.
SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog. HURDAN SKOG VILL DU HA? Skogen växer och utvecklas från generation till generation. Därför har du som skogsägare möjlighet till och med skyldighet
Läs merFinlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering. PEFC FI 1001:2014_v PEFC Finland
Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering PEFC FI 1001:2014_v3 15.2.2016 Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS tel: 0400 765 437
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merPlanera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.
Läs merPlanera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.
Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering. I tjänsten
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merPLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com
PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merUPM Skogsservice för samfund UPM SKOG
UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merForest Stewardship Council
FAQ konsultation om FSC-standarden för skogsbruk i Sverige Skogsbrukscertifiering enligt FSC innebär att skogsmarken sköts enligt FSC:s Principer och kriterier, som de kommer till uttryck i FSC:s Svenska
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merAnmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument
Datum 2010-09-03 1(6) Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar. I fjällnära skog och ädellövskog krävs tillstånd för annan avverkning än röjning eller gallring och
Läs merhållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läs mer5 sanningar om papper och miljön
5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt
Läs merCERTIFIERING FSC och PEFC
CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merAvverkning som berör höga naturvärden
MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merSkogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat
Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om finansiering av hållbart skogsbruk I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015): 1 kap. Allmänna
Läs merCertifierad skog enligt FSC och PEFC
Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade
Läs merNr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998
Nr 83 LANDSKAPSLAG om skogsvård Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998 I enlighet med lagtingets beslut 1) stadgas: 1 kap. Allmänna bestämmelser
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Skogarnas naturvård Hela landet Seppo Leinonen 27.6.2018 Areal för skyddsområden, skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar och special områden som stöder skyddet av naturvärden
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merSkogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet
Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.
Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning
Läs merGör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan
Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan
Läs merDet är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006.
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006. 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning
Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs mer