Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
|
|
- Kurt Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen
2 Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning Körskador
3 Föryngringsavverkning Träden suger inte längre vatten, grundvattenytan stiger Träden skuggar inte längre, temperaturen vid markytan stiger Ökad nedbrytning av markens organiska material, ökad frigörelse av näring Trädens näringsupptag avstannar Avrinningen ökar Ökad transport t av humus och fint material Ökad utlakning av kväve, fosfor, kvicksilver och andra tungmetaller
4 GROT-uttag och stubbskörd Stora näringsuttag ger surt avrinnande vatten Mer körskador då markbärigheten minskar. Riset används inte att köra på. Grövre rötter som fungerar som armering i marken tas bort
5 Markberedning - öka frigörelsen av näring och dränera. Kan riskera: Erosion Läckage av näring och tungmetaller (främst kvicksilver)
6 Dikesrensning/skyddsdikning Sänkt grundvattenyta och ökad avrinning medför bl a : Snabbare vattenflöde genom landskapet (översvämning, slam, näring, tungmetaller mm) Ökad risk för erosion (oorganiskt och organiskt material) Ökad omsättning av markens mårlager (organiskt material i vatten, läckage av näring och tungmetaller, påverkan på flöden av CO 2 2, N 2 O, CH 4 4)
7
8 I mark med lågt innehåll av luft (vattensjukt) omvandlas kvicksilver till giftigt metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer Störst metylering sker i myrmarker och nära bäckar, d v s där det finns gott om organiskt material, svavel och är blött Kvicksilver binder till humus och transporteras med detta. Alla åtgärder som ökar utlakningen av humus ökar utlakningen av kvicksilver. 0,7 06 0,6 0, ,1 Procent (%) metylkvicksilver av total halt kvicksilver. Efter Kyllberg
9 Alla åtgärder som ökar röligheten av humus riskerar leda till ökad halt av Hg och metyl-hg i sjöar och vattendrag och i fisk Körskador Föryngringsavverkning/gallring Dikning/dikesrensning/skyddsdikning M t l i H k k å å k Metylering av Hg kan också påverkas av förändrad hydrologi dikning, körspår mm
10 Kantzoner är extra känsliga! -blött/fuktigt -mer organiskt material i marken -mer metylkvicksilver -kontakt med ytvatten -känsliga arter
11 Skogsbruksåtgärder g i anslutning till bäckar och sjöar ökar risken för: Läckage av näringsämnen Läckage av metaller (kvicksilver/metylkvicksilver) Läckage av organiskt material = syrebrist Läckage av minerogent material (lera, finmo, mjäla) = syrebrist och grumling Effekterna kan vara mycket långvariga Vattendragens biologi och kemi kan förändras Känsliga arter tar skada
12 Effekt Vattnet vinner mycket på att du inte skadar kantzonen! Krav på kantzon 60-80% beskuggning av vattnet m Inte få kraftig ökning av avrinning i 30 m (5% ökning) Motverka slamtransport m Motverka erosion Motverka läckage av näring/tungmetaller > 5 m m Ovanstående tillsammans med bl a tillförsel av död ved, löv mm har avgörande betydelse för mångfalden
13 Genom att inte skada kantzoner kan en stor del av de effekter som skogsbruket orsakar mark och vatten motverkas.
14 Effekter av körskador Erosion (transport av slam/ organiskt material) Läckage av humus och näring Läckage av tungmetaller, t t ex kvicksilver stort problem Minskad stormfasthet th t (avslitna rötter, grunda tjockare rötter) Ökad rotröta till följd av rotskador Förändrad hydrologi Hinder
15 För en minskad markpåverkan vid skogsbruksåtgärder krävs: En noggrann planering av körvägar, överfarter, virkesupplag och hänsynskrävande områden Att kantzoner sparas eller inte körs i Att körning i blöta områden undviks. Om inte att svagare partier risas eller att tekniska hjälpmedel används Att hänsyn tas även till små vattendrag Att dikesrensning planeras så att riskerna minimeras Att stubbar inte skördas i körvägar
16 Vi har närmare mil rinnande vatten i skogslandskapet. Kontaktytan mellan brukad skogsmark och vatten är därför stor Låt inte effekten av detta bli stor!
Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Körskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket
Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel
Skogsbruket. och kvicksilver
Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver
Markavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
om körskador på skogsmark
Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org
Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna
Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Hänsyn vid uttag av grot
Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Det är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Biobränsle från skogen bra eller dåligt?
Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås
Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås Per-Erik Larsson Vattenekolog per-erik.larsson@sodra.com 070-620 75 49 Vattenvård för ett rikt skogslandskap Skogens vatten en bok en kampanj en vilja Blå
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER?
Kantzoner HAR DU ETT VATTENDRAG SOM RINNER GENOM DINA MARKER? Har du ett vattendrag som rinner genom dina marker? Eller kanske ett vattenförande dike som legat orört i många år? Då kanske du också har
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten
Ett projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten Lennart Henrikson & Stefan Bleckert Blå-Gul-Grön målklassning är ett enkelt
Dikesrensning. målbild för god hänsyn MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN
MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN mark & vatten foto: elisabet andersson foto: eva ring Dikesrensning Rensning av skogsdiken utförs för att bibehålla trädtillväxten. Genom att underhålla befintliga diken kan
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Ser du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka
Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)
Kunskap färdig att använda Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk) En grupp forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m.
1(6) Bilaga till Vägledning Samråd och tillståndsprövning i samband med skogs- och jordbruk m.m. Nedanstående förlagor är endast avsedda som exempel på lämpliga formuleringar vid länsstyrelsebeslut. Formuleringar
TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Yttrande över samrådshandlingar
1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt
Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Skogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens allmänna råd till ledning för användning av kvävegödselmedel på skogsmark; utfärdade den 10 december 1990. SKSFS 1991:2 Utkom från trycket
Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.
Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN
Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Underlag askåterföring
Pkt 6 PM 1(5) Datum 2017-09-18 Stefan Anderson stefan.anderson@skogsstyrelsen.se Tfn 035-13 68 40 Underlag askåterföring - 2017-09-26 Varför askåterföring? Skogsbrukets försurande inverkan har ökat under
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet
1 (8) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Hållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Remiss avseende förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden för Västerhavets vattendistrikt
YTTRANDE 1(13) Datum 2015-04-17 Diarienr 2014/2722 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr 537-34925-2014 Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss avseende förslag till förvaltningsplan,
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Författare Projektgrupp Fotograf Illustratör Layout & grafisk form Upplaga Tryckeri
Handbok Stubbskörd Handbok Stubbskörd Skogsstyrelsen Författare Jenny Stendahl Projektgrupp Stefan Andersson Ingemar Eriksson Clas Fries Gunnar Isacsson Anja Lomander Göran Lundh Fotograf Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men
Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken
Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön
Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån
Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken
Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2011, extra möte
Protokoll från det 3:e sammanträdet med :s styrelse 2011, extra möte Tid 31 mars 2011 kl 13.00-14.00, Telefonmöte Närvarande: Anders Blom, SSR, Stig Hansson, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Leif
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD. Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde
ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD Minnesanteckningar från temakväll om övergödning i Alstersälvens avrinningsområde den 26 oktober 2016, församlingshemmet i Alster Inledning Alstersälvens vattenråd hade bjudit in
Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete
Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:
Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Ekosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Inspirationsguide för vattenvård i skog
Inspirationsguide för vattenvård i skog Vattnet i landskapet Överallt finns det vatten, även om det inte alltid syns. Den mesta nederbörden faller ju över land. Ungefär hälften av nederbörden avdunstar.
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering