Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Transkript

1 Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren

2

3 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång Nedan görs ett försök att beräkna strategins påverkan på det gotländska skogsbruket. För att göra denna beräkning har ett gediget underlagsmaterial tagits fram, främst i form av data över den gotländska skogens egenskaper. Presenterade skogsdata grundar sig på beräkningar och analyser som gjorts på 21 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Länsstyrelsen bedömer att presenterade data är tillräckligt säkra för sitt syfte, att bedöma strategins påverkan på skogsbruket. Observera att mera detaljerade siffror har tagits fram i samband med den strategi för skogsproduktion som Länsstyrelsen upprättat under Bedömningar nedan har gjorts utifrån ett arealmål på hektar produktiv skogsmark mellan 1999 och När det gäller den gotländska skogsindustrins råvarubehov har Länsstyrelsen, efter samråd med näringen, valt att studera efterfrågan på barrsågtimmer. Den gemensamma bedömningen är att tillgången på råvara i form av sågkubb, massaved, biomassa och ved kommer att vara tillräcklig för att tillfredställa den regionala efterfrågan. I beräkningarna över råvarutillgången och av strategins påverkan på råvarutillgången förutsätts att industrins behov är konstant över tiden. Vidare antas att dagens brukandesätt är konstant, till exempel skogsbruk eller bete. 1.1 Den gotländska skogens egenskaper Enligt riksskogstaxeringen uppgår Gotlands produktiva skogsmarksareal till mellan och hektar. Enligt Länsstyrelens bedömning är detta en överskattning. Genom GISanalyser, där faktiska förhållanden jämförs med Lantmäteriets ägoslagskarta, görs bedömningen att den produktiva skogsmarksarealen på Gotland uppgår till cirka hektar. Att endast studera tillgången och efterfrågan på barrsågtimmer medför att den areal som är intressant att studera är den barrskogsproducerande och inte all produktiv skogsmark. Arealer Areal (ha) Andel (%) Areal produktiv skogsmark ,0 Areal produktiv skogsmark som ej nyttjas primärt till barrskogsproduktion ,7 Areal som primärt nyttjas till barrskogsproduktion ,3 Som framgår av tabellen ovan uppgår den areal som primärt nyttjas till barrskogsproduktion till cirka hektar 1. Den skogsmark som är produktiv, men ändå inte nyttjas till barrskogsproduktion består dels av mark som omfattas av restriktioner 2, dels av mark som primärt nyttjas till annat ändamål än barrskogsproduktion 3 och slutligen av frivilliga 1 Har beräknats med hjälp av GIS-analyser och vetskapen om 21 procent av den produktiva skogsmarkens egenskaper. 2 Nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och natura 2000-områden. 3 Områden som enligt strategin för formellt skydd av skogsmark innehar höga naturvärden, objekt med höga naturvärden, skogsbeten, alvarbeten, tilläggsersättningsmark och lövmark.

4 avsättningar. Dessa arealer sammanräknas i tabellen ovan under posten Areal produktiv skogsmark som ej nyttjas primärt till barrskogsproduktion. 1.2 Den barrskogsproducerande markens egenskaper Av tabellerna och diagrammen nedan framgår den barrskogsproducerande markens egenskaper. Virkesförråd och bonitet Totalt virkesförråd Virkesförråd i medeltal Bonitet i medeltal m 3 sk 81,3 m 3 sk/ha 3,6 m 3 sk/ha och år Trädslagsfördelning Gran; 13% Ädellöv; 1% Ordinärt löv; 4% Tall; 82% Då samtliga lövskogar tagits bort från den analyserade arealen blir andelen löv mycket låg, endast 5 procent. Huggningsklassernas egenskaper Virkesförråd Areal K1-R2; 6% S2; 19% S2; 30% G1; 27% K1-R2; 31% S1; 15% S1; 24% G2; 13% G2; 8% G1; 27% Den gotländska barrskogen är relativt jämt fördelad mellan huggningsklasserna om man bortser från den äldre gallringsskogen (G2). Sammanlagt utgörs 34 procent av arealen av slutavverkningsmogen skog, det vill säga hektar. På denna areal finns det ett virkesförråd som uppgår till m 3 sk. Åldersklassfördelning Studerar man åldersklassfördelningen i tabellen och diagrammet på nästa sida ser man att det finns stora arealer skog som är äldre än 100 år (32 procent) och yngre än 40 år (43 procent). I

5 en strävan mot en jämn åldersklassfördelning så kan man konstatera att Gotland har en relativt låg andel medelålders skog (40 till 100 år). Åldersklass Areal(ha) Virkesförråd (m3sk) Bonitet (m3sk/ha och år) Tall (%) Gran (%) Ordinärt löv (%) Ädellöv (%) , , , , , , , , , , , , , , , , > , Totalt , Areal (ha) Åldersklasser > Egenskaper för den produktiva skogsmark som kan bli föremål för formellt skydd Nedan presenteras egenskaperna för den del av den produktiva skogsmarken som kan bli föremål för formellt skydd. Egenskaperna grundar sig på medelvärden som tagits fram för den areal som enligt strategin innehar höga naturvärden, det vill säga cirka hektar. Då endast hektar kan bli föremål för formellt skydd medför det en risk för att de formella avsättningarnas skogliga egenskaper möjligtvis kan komma att avvika från de värden som presenteras nedan. Virkesförråd och bonitet Totalt virkesförråd Virkesförråd i medeltal Bonitet i medeltal m 3 sk 95,1 m 3 sk/ha 2,9 m 3 sk/ha och år

6 Trädslagsfördelning Ädellöv; 18% Ordinärt löv; 5% Gran; 15% Tall; 62% Jämfört med den barrskogsproducerande marken så har den mark som kan bli föremål för formellt skydd en betydligt högre andel löv, 23 procent jämfört med 5 procent. Det är framförallt andelen tall som är mindre och det till förmån för andelen ädellöv. Huggningsklassernas egenskaper Virkesförråd Areal K1-R2; 3% G1; 9% G2; 4% K1-R2; 10% G1; 8% G2; 3% S1-S2; 84% S1-S2; 79% Cirka 79 procent av arealen (5 370 hektar av hektar) utgörs av slutavverkningsmogen skog. På denna areal finns det sammanlagt en volym som uppgår till m 3 sk. Vid en jämförelse mellan den barrskogsproducerande arealen och den som kan bli föremål för formellt skydd framgår det tydligt att den senare innehar en betydligt högre andel slutavverkningsbar skog. Åldersklassfördelning Av åldersklasstabellen nedan framgår det att det framförallt är de medelålders och äldre skogarna, 60 till 70 år och äldre, som har en hög lövandel. När det gäller den barrskogsproducerande arealen så är det i princip tvärtom.

7 Åldersklass Areal(ha) Virkesförråd (m3sk) Bonitet (m3sk/ha och år) Tall (%) Gran (%) Ordinärt löv (%) Ädellöv (%) , , , , , , , , , , , , , > , Totalt , Areal (ha) Åldersklasser 1.4 Skogsindustrins råvarubehov >149 Sågverksindustrin har, idag och för överskådlig framtid, ett sammanlagt råvarubehov, avseende barrsågtimmer, uppgående m 3 fub vilket motsvarar cirka m 3 sk. Kalkylerna utgår från denna volym både på kort och lång sikt. Sågverksindustrins behov av Volym barrsågtimmer m 3 fub m 3 sk Gotlandsflis AB Övriga aktörer Summa Enligt skogsnäringen uppgår timmerandelen i genomsnitt till mellan 50 och 55 procent i föryngringsavverkningarna. Kalkylerna utgår från en timmerandel på 50 procent. De skogar som idag är mogna att slutavverka består nästan uteslutande av naturligt uppkomna bestånd. Dessa bestånd har en förhållandevis låg andel sågtimmer jämfört med den andel som kulturskogarna kommer att inneha när de uppnår slutavverkningsbar ålder. Kalkylerna utgår genomgående från en 50-procentig timmerandel vilket medför att timmerutfallet sannolikt underskattas i de långsiktiga beräkningarna. Normalt sortimentsutfall vid föryngringsavverkningar Sågtimmer 50 % Kubb 25 % Massaved 20 % Ved 5 %

8 Tillgång och efterfrågan på barrsågtimmer Beräkningarna över tillgång och efterfrågan på barrsågtimmer grundar sig på differenser uttryckt i antalet årsavverkningar. Årsavverkning definieras framöver i detta dokument som den regionala sågverksindustrins behov av barrsågtimmer från föryngringsavverkningar. Beräkningarna utgår förutom från industrins behov och de tidigare beskrivna skogliga egenskaperna även från de indata som presenteras i tabellen nedan. Övriga indata Andel av barrsågtimmerbehovet som skall tillfredställas via 70 % föryngringsavverkningar 4 Lämnad miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar (andel av 5 % volymen) Sågverksindustrin har som ovan nämnts ett behov av m3sk barrsågtimmer per år. Årsavverkningsbehovet uttryckt i hektar kan räknas fram genom att den volymandel (70 procent) som skall tillfredställas via föryngringsavverkningar divideras med den genomsnittliga volymen sågtimmer per hektar. ( * 0,7)/(virkesförråd (m3sk/ha) * (1 0,05) * 0,5) Dividerar man sedan arealen inom respektive åldersklass med behovet kommer man fram till antalet årsavverkningar som finns inom respektive åldersklass (se tabell nedan). Tillgång Årsavverkningar Åldersklass Areal (ha) Virkesförråd (m 3 sk) Virkesförråd (m 3 sk/ha) Slutavverkningsvolym (m 3 sk/ha) Medeluttag (m 3 sk/ha) Sågtimmer (m 3 sk/ha) Per åldersklass Ackumulerat ,0 140, ,8 134, ,6 123, ,0 99, ,7 78, ,9 65, ,2 58, ,2 53, ,9 45, ,5 39, ,1 34, ,4 30, ,4 24, ,6 18, ,5 10, ,2 4,1 > ,9 0,9 Av diagrammet nedan, som bygger på tabellen ovan, framgår det att det idag finns en råvarubank på 30 årsavverkningar. Denna bank minskar framöver kontinuerligt och når sin botten om 50 till 70 år då den understiger 10 årsavverkningar. 4 Resterande behov tillfredställs via import, gallringar och övrig avverkning.

9 Tillgång och efterfrågan på barrsågtimmer 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 Årsavverkningar 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 40,9 30,0 33,1 24,1 19,6 19,5 15,5 13,7 8,9 5,8 8, År Tillgång Efterfrågan Differens Beräkningarna över råvarutillgången bygger på att skogsägarna löpande slutavverkar sin mogna barrskog vilket i sin tur kan leda till att det om 50 till 70 år finns en hypotetisk risk för att den regionala sågverksindustrin inte kan tillfredställa hela sitt råvarubehov på den gotländska virkesmarknaden. Om avverkningsaktiviteten är låg kan denna situation uppstå även tidigare. 1.5 Strategins kort- och långsiktiga effekter på råvarutillgången Samtliga diagram, tabeller och beräkningar nedan utgår från att den formellt skyddade arealen år 2010 kommer att uppgå till hektar. Det kommer den sannolikt inte att göra det eftersom en del av denna areal förväntas avsättas frivilligt av skogsägarna. Utifrån egenskaperna för den mark som kan bli föremål för formellt skydd och industrins behov medför strategin att råvaruutbudet avseende barrsågtimmer minskas med 3,1 årsavverkningar på kort sikt. På lång sikt (100 år) minskas utbudet med ytterligare 2,4 årsavverkningar, det vill säga sammanlagt 5,5 årsavverkningar. Under perioden 0 till 60 år då råvarutillgången minskar skulle ett uteblivet skydd av skogsmark innebära att råvarutillgången för hela perioden ökade med 4,2 årsavverkningar, eller om man så vill med 0,07 årsavverkningar per år.

10 Arealer som kan bli föremål för formellt skydd 8,0 6,0 5,1 5,5 Årsavverkningar 4,0 3,1 3,3 3,4 3,5 3,7 4,0 4,2 4,3 4,7 2,0 0, År Den genom strategin eventuella ökade arealens betydelse för råvarutillgången Den föreslagna strategin för formellt skydd av skogsmark kan innebära att den formellt skyddade arealen kommer att öka jämfört med miljömålet Levande skogar. Den eventuella ökningens betydelse för sågverksindustrin åskådliggörs av diagrammet nedan. Arealer som kan bli föremål för formellt skydd 8,0 6,0 5,1 5,5 Årsavverkningar 4,0 3,1 2,5 3,3 3,4 2,6 2,7 3,5 2,9 3,7 3,0 4,0 3,2 4,2 3,4 4,3 3,5 4,7 3,8 4,2 4,4 2,0 0,6 0,6 0,6 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0, År Levande skogar (6 800 hektar) "Det gamla miljömålet" (5 500 hektar) Differens ( hektar) På kort sikt innebär den eventuella ökningen att mark som motsvarar ytterligare 0,6 årsavverkningar tas ur produktion jämfört med miljömålet Levande skogar. På lång sikt blir effekten 1,0 årsavverkningar. För den period under vilken råvarutillgången för industrin

11 minskar, 0 till 60 år, innebär den eventuella höjningen en minskning med ytterligare 0,013 årsavverkningar per år. 1.6 Områdesskyddens påverkan på den skogliga aktiviteten För att ta reda på hur den skogliga aktiviteten påverkas av ett områdesskydd genomförde Länsstyrelsen i januari 2006 en enkätundersökning. Enkäten gick dels ut till samtliga skogsägare som innehar ett biotopskydd eller naturvårdsavtal, och dels till de skogsägare som fått ett naturreservat upprättat på sin mark mellan 1998 och Kopplat till den kort- och långsiktiga tillgången på barrsågtimmer ställdes frågor kring hur upprättandet av områdesskydd påverkar eller kommer att påverka skogsskötseln samt avverkningsviljan. Områdesskyddens påverkan på skogsägarnas skogsskötselaktiviteter Av enkätsvaren framgår det att 15 procent av de skogsägare som fått ett områdesskydd på sin mark anser att de är mindre motiverade att genomföra skogsskötselaktiviteter än tidigare, 7 procent av skogsägarna är mer motiverade medan de flesta, 78 procent, anser att områdesskyddet inte påverkat motivationen. Områdesskyddens påverkan på skogsägarnas avverkningsvilja Kring avverkningsviljan ställdes frågor inom två områden: 1. Skulle det områdesskyddade beståndet blivit avverkat om det inte skyddats? 2. Har avverkningsviljan påverkats när det gäller att slutavverka andra bestånd? När det gäller det område som blivit skyddat så svarade 44 procent av skogsägarna att de skulle ha slutavverkat området inom 10 år. Skulle du ha slutavverkat det aktuella området inom den närmsta tiden om du inte fått ett områdesskydd? Ja, inom 5 år 29% Nej 56% Ja, inom 10 år 15%

12 När det gäller viljan att slutavverka andra områden svarade 12 procent av skogsägarna att deras vilja ökat genom områdesskyddet, lika många svarade att den minskat, medan de flesta, 76 procent, angav att den inte påverkats. Påverkar områdesskyddet din vilja att slutavverka andra områden? Ja, den ökar 12% Ja, den minskar 12% Ingen skillnad 76% 1.7 Slutsatser kring strategins påverkan på skogsbruket Den areal som enligt strategin kan bli föremål för formellt skydd, hektar, har en begränsad betydelse för skogsindustrins råvaruförsörjning. Den kritiska faktorn för skogsindustrin är att få fram tillräcklig mängd barrsågtimmer indirekt uttryckt i arealen slutavverkningsskog. Genom strategin tas på kort sikt skogsmark motsvarande ca 3,1 års slutavverkningar ur produktion och ytterligare 2,4 årsavverkningar på lång sikt, det vill säga sammanlagt 5,5 årsavverkningar. Det till följd av strategin minskade avverkningsunderlaget skall ställas i relation till att det idag finns 30 årsavverkningar tillgängliga för industrin. På lång sikt (100 år) finns det ytterligare 111 årsavverkningar att tillgå. Upprättandet av områdesskydd påverkar inte skogsägarnas vilja att slutavverka. Däremot påverkas i viss utsträckning deras motivation till att utföra skogsskötselåtgärder, vilket på lång sikt skulle kunna påverka skogsindustrin negativt. En höjningen av arealmålet med hektar från hektar till hektar har ytterst liten påverkan på skogsindustrin. Den långsiktiga effekten (100 års sikt) av höjningen är att skogsmark motsvarande 0,7 procent av årsavverkningarna tas ur produktion. Länsstyrelsens bedömning att den regionala sågverksindustrin i stort sett inte påverkas av strategin innebär att Länsstyrelsen utgår ifrån att inte heller skogsbruket, som helhet, kommer att påverkas i betydande omfattning. Enskilda skogsägare kommer dock i varierande omfattning att påverkas. Den barrskogsproducerande arealen har uppskattats till hektar. På denna areal finns det m3sk slutavverkningsmogen skog fördelat på hektar. Vid ett aktivt brukande av skogen bedöms att detta virkesförråd tillsammans med gallringsskogen är tillräckligt för att långsiktigt tillfredställa den regionala sågverksindustrins behov. Om inte produktionsskogen brukas aktivt finns det risk för att det kommer att råda brist på sågtimmerråvara om 50 till 70 år.

13 2. Enkät till skogsägare på vilkas marker det inrättats områdesskydd Under januari månad har Länsstyrelsen skickat ut en enkät till samtliga privata fastighetsägare på vilkas marker det inrättats ett biotopskyddsområde eller ett naturvårdsavtal. Enkäten skickades också ut till alla skogsägare som har berörts av reservatsbildning under perioden Svarsfrekvensen var ca 55 % (130 svar). Länsstyrelsen bedömer att enkätsvaren kan användas för att kunna dra generella slutsatser kring områdesskyddets påverkan på de gotländska skogsägarna. Svaren kommer även utnyttjas för att utveckla Länsstyrelsens arbetssätt mot enskilda markägare i samband med upprättande av områdesskydd. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 37% 19% 21% 21% 2% 1-20 ha ha ha ha 401- ha Diagram 1. Fastighetens storlek. 121 svar Ja; 24% Nej; 76% Diagram 2. Har din aktivitet i skogen generellt sett förändrats efter det att du fick ett områdesskydd? 125 svar

14 Mindre motiverad 15% Skogsskötseln påverkas inte 2% M er motiverad 7% Nej 76% Diagram 3. Har din aktivitet i skogen generellt sett förändrats efter det att du fick ett områdesskydd? Har i så fall din skogsskötsel påverkats och är du i så fall mer eller mindre motiverad att genomföra återväxtåtgärder, röja och gallra än innan? 125 svar Nej 56% Ja, inom 5 år 29% Ja, inom 10 år 15% Diagram 4. Skulle du ha slutavverkat det aktuella området inom den närmsta tiden om du inte fått ett områdesskydd? 125 svar Ja, den ökar; 12% Ja, den minskar; 12% Nej, det är ingen skillnad; 76% Diagram 5. Påverkar områdesskyddet din vilja att slutavverka andra områden? 125 svar

15 Negativt 28% Positivt;6% Neutralt 66% Diagram 6. Hur tror du att områdesskyddet på din fastighet påverkar din långsiktiga ekonomi? 124 svar Negativt; 32% Positivt; 7% Neutralt; 62% Diagram 7. Hur tror du att områdesskyddet på din fastighet påverkar den långsiktiga lönsamheten i ditt skogsbrukande? 123 svar 4% 8% 10% 20% Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Kan ej bedöma 58% Diagram 8. Hur upplever du att kontakterna och bemötandet av Länsstyrelsens tjänstemän kring bildandet av områdesskyddet har varit? 125 svar

16 Missnöjd; 19% Nöjd; 81% Diagram 9. Är du generellt sett nöjd eller missnöjd med ditt områdesskydd? 118 svar