Regeringen Mi Ij ödepartementet Stockholm

Transkript

1 1(6) \/skogsstyr6l5en Länsstyrelsen Skåne REDOVISNING Ärendenr: NV SKS dnr 2013/313 LstMdnr Er referens: M2009/2575/Na, M2009/3848/Na Regeringen Mi Ij ödepartementet Stockholm Delredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder for skydd av natur (Komet) Härmed överlämnas delredovisning av regeringsuppdrag avseende uppdraget till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur (Kometprogrammet). I derma rapport redovisas myndighetemas ställningstaganden när det gäller hur erfarenheterna från försöksverksamheten i Kometprogrammet bör tas tillvara. Syftet med denna rapport är också att ge underlag för regeringens budgetarbete m.m. med avseende på berörda myndigheters anslag för 2015 samt att lämna möjlighet för regeringen att i god tid inför 2015 lämna eventuella riktlinjer. Redovisningen bygger huvudsakligen på verksamheten till och med den 30 juni Vi avser att i enlighet med regeringsuppdraget lämna en slutrapport senast den 1 oktober Länsstyrelsen Skåne har förankrat irmehållet i delredovisningen med övriga länsstyrelser genom länsrådsgruppen 6 och miljönätverket har tagit del av irmehållet. Sammanfattning Ett kompletterande arbetssätt med möjlighet till markägarinitiativ vid områdesskydd införs i hela landet från och med Arbetssättet gäller formellt skydd av skog. Omfattande information till skogsägare. Skogsägares möjlighet att föreslå områden för formellt skydd underlättas. Ökade resurser för administration behövs. Anslagen för ersättning till markägare behöver förstärkas. Uppfölj ning senast NATURVÅRDSVERKET, STOCKHOLM, TEL: , JÖNKÖPING, TEL: LÄNSSTYRELSEN I SKANE LAN, MALMÖ, TEL:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(6) Myndighetemas ställningstagande Myndigheterna anser att en kompletterande arbetsmetod för formellt skydd av skog med möjlighet till markägarinitiativ tillsammans med ordinarie arbete med områdesskydd som bygger på initiativ från myndighetemas sida bör införas i hela landet från och med år 2015 vid sidan av andra redskap i bevarandearbetet i enlighet med följande övergripande beskrivning. Den detaljerade utformningen av verksamheten tas fram imder hösten Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och länsstyrelsemas verksamhet med formellt skydd av skog kompletteras så att förutsättningarna förbättras för att ta tillvara markägamas intresse att bidra till naturvården. Den kompletterande arbetsmetoden irmebär att satsningar på information till skogsägare görs, såväl nationellt som regionalt. Myndighetema välkomnar samverkan med skogsägamas företrädare om detta. Informationen går ut på att bekantgöra vilka skogstyper som i första hand prioriteras för formellt skydd (naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal) och där myndighetema särskilt välkomnar initiativ om möjliga områden för formellt skydd från skogsägare. Myndighetemas målbild iimehåller en nouvision om att inga skogsbiologiska värdekärnor ska skadas. Detta ansluter väl till regeringens ambition '\..att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen som formellt skydd eller som frivilliga avsättningar.'" (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 20, s. 71). Målbilden irmehåller även en värdebaserad ansats i arbetet med formellt skydd av skog, vilken bl.a. irmebär att områden med mycket höga värden på beståndsnivå prioriteras, liksom områden som genom sin storlek och belägenhet i värdetrakt har goda förutsättningar att bibehålla sina naturvärden och därigenom bidrar till fiinktionella nätverk på landskapsnivå (grön infrastruktur), skogstyper som Sverige har ett intemationellt ansvar att bevara samt att de värdefiiuaste skogarna skyddas först'. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen avser att var för sig se till att utrymme i budgeten för ersättningar till markägare reserveras så att även områden som föreslås av skogsägarna kan ersättas. Verksamheten med formellt skydd av skog, inklusive den kompletterande arbetsmetoden, sammanställs årligen och följs upp i en kontrollstation, senast år Motivering För att få ett större deltagande i arbetet och för att öka möjlighetema att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen behöver markägamas kompetens och intresse tillvaratas i högre utsfräckning. Regeringen har uttalat (prop. 2013/14:1, utgiftsområde 20, s. 50) att den ser positivt på det arbete som görs inom Kometprogranmiet (Kompletterande metoder för skydd av skog), som har initierats i fem områden. Ambitionen är att ^ Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(6) den kompletterande metoden på sikt ska genomföras även i övriga län, vid sidan av andra redskap i bevarandearbetet. I myndighetemas avrapporteringar 2012^ och 2013^ av Kometprogrammet framhölls att Kometprogrammet utvecklades positivt i alla väsentliga delar. Måluppfyllelsen (Levande skogar) beträffande areal formellt skyddad skog ökade, användningen av naturvårdsavtal ökade, samverkan på olika nivåer utvecklades och de administrativa kostnadema minskade. Samtidigt konstaterades att Kometprogrammets bidrag till måluppfyllelsen var fortsatt låg jämfört med övriga landet och att skyddade områdens kvalitet både i form av areal och av skyddsvärde var lägre än i övriga landet. Samverkan och information inom Kometprogrammet ansågs kvmna utvecklas. Kostnadema inom Kometprogrammet var fortsatt höga jämfört med motsvarande arbete i övriga landet. En av de mest positiva effektema av Kometprogrammet är att det har bidragit till ett förbättrat samarbete såväl mellan myndigheter som mellan myndigheter och markägarnas organisationer i berörda län. De senare har även visat ett stort engagemang för Kometprogranmiet. Det har också visat sig att enskilda markägares intresse för naturvård har stimulerats och för myndighetema sedan tidigare inte kända naturvärden har fångats upp. Myndighetemas ambition är att noga ta till vara dessa erfarenheter i det fortsatta arbetet med formellt skydd av skog. Resultat från verksamheten (till och med den 30 juni 2013) och som redovisades i delrapporten 2013 visar inga avvikelser av betydelse som skulle iimebära att andra slutsatser bör dras än de som redovisades i delrapporten Preliminära resultat till och med december 2013 ger heller inga indikationer som irmebär att någon arman slutsats bör dras än att den kompletterande metoden bör införas i arbetet med formellt skydd av skog. Konsekvenser Myndighetema bedömer att resurser behöver tillföras för att införandet av arbetsmetoden ska kimna bli framgångsrik. Finansiering av verksamheten genom ordinarie anslag på dagens nivåer (myndighetsanslag, ersättning till markägare) bedöms försvåra detta. En sådanfinansiering bedöms också försvåra arbetet med formellt skydd av såväl ytterligare skyddsvärda skogar som skydd av andra naturtyper och skulle sarmolikt öka andelen missnöjda markägare genom förlängda väntetider, sämre dialog etc. Arbetsmetoden har genom Kometprogrammet tagits emot överlag positivt och skapat förväntningar. En bristandefinansiering medför risk att myndighetema får avsevärda svårigheter att leva upp till detta. Ett framgångsrikt införande av den kompletterande arbetsmetoden i hela landet irmebär ökade adminisfrationsköstaader års avrapportering från ^ Naturvårdsverket Kometprogrammet - avrapportering Rapport Naturvårdsverket. ^ Naturvårdsverket Kometprogrammet - avrapportering Rapport Naturvårdsverket.

4 NATURVÄRDSVERKET 4(6) Kometprogrammet lämnades en uppskattning av kostnader för ett genomförande i hela landet. Derma uppskattning landade på cirka 60 miljoner kronor per år. Vi bedömer att derma uppskattning står sig väl, men kan på siktförväntas bli lägre genom effektiviseringsåtgärder. Det kan exempelvis handla om att sätta en nedre arealgräns för inttessearunälda områden som handläggs, vilket bedöms marginellt påverka kostnadema. Medverkan från skogsbmkets aktörer med informationsinsatser torde också kurma bidra väsentligt till lägre kostnader för staten. Under Kometprogrammet har Naturvårdsverket haft möjlighet att från anslaget Skydd av värdefiill natur (1:16, ap. 5) länma bidrag till de fem medverkande länsstyrelsema för ökade administrationskostnader. Bidrag har utgått till länsstyrelsema och tillsammans med Naturvårdsverkets kostnader har anslaget belastats med i storleksordningen 5 miljoner kronor per år. För Skogsstyrelsens deltagande i Kometprogrammet har medverkande avdelning och distrikt förstärkts med medel från ordinarie budget, totatt ca 2,7 miljoner kronor per år. Vi delar upp ökade administrationskostnader i uppstartskostnader respektive årliga merkostnader. Uppstartskostnader Den kompletterande arbetsmetoden behöver infroduceras och förankras hos länsstyrelsema och Skogsstyrelsens distrikt. Det gäller i syrmerhet de 16 länsstyrelser och 25 distrikt som hittills inte deltagit i Kometprogrammet. En myndighetsgemensam (Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelsema) webbsida med information om arbetsmetoden etc. bedöms behövas. Skogsstyrelsens webbplatser Mina sidor respektive En dörr in behöver anpassas så att skogsägare enkelt kan föreslå områden även via dessa. Vidare behöver Naturvårdsverkets respektive Skogsstyrelsens handläggarstöd för arbetet med formellt skydd anpassasfören rationell hantering av skogsägamas intresseanmälningar samt för att underlätta samordning och uppföljning av verksamheten. Dessutom behöver arbetsmetoden kommuniceras med och förankras hos skogsbrukets företrädare och aktörer, t.ex. virkesköpare. Årliga merkostnader Erfarenheterna från Kometprogrammet har visat att metoden är resurskrävande för information till skogsägare, samordning inom länet, samt faltkontroll av onmråden som skogsägare föreslår. De administrativa kostnadema för att handlägga de mindre objekten är förhållandevis höga. Ett inlämnat förslag innebär samtidigt förväntningar hos skogsägaren på en skyndsam handläggning (registrering, faltkontroll, prioritering, återkoppling, beslut och utbetalning av ersättning). Vidare behövs upprepade utbildningar och kalibreringar såväl mellan myndighetemas personal som mellan myndigheter, skogsbrukets företrädare och den ideella naturvården, exempelvis för att taframgemensamma målbilder om vilka områden som bör prioriteras för formellt skydd. Länsstyrelsema och Skogsstyrelsens distrikt behöver förstärkta personalresurser för att motsvara de krav och förväntningar som den kompletterande arbetsmetoden irmebär. Samtidigt har vi en välgmndad förhoppning om att

5 NATURVÅRDSVERKET 5(6) skogsbrukets företrädare är beredda att ta ett betydande ansvar för nödvändiga informationsinsatser till skogsägare. Myndighet Bedömd merkostnad [tkr) Utgiftspost Naturvårdsverket Uppstartskostnader* Artig merkostnad** Skogsstyrelsen Uppstartskostnader* Artig merkostnad** Länsstyrelserna Uppstartskostnader Artig merkostnad*** Summa uppstartskostnader Merkostnad Summa kostnader *) utbildning och information, handläggarstöd, inlämningsfunktion **) Nationell och regional projektledning, handläggning ***) Regional projektledning, handläggning, information För myndighetema är det viktigt att såväl uppstartskostnaden som den årliga merkostnaden tillförs respektive myndighets myndighetsanslag. Det bör i detta sammanhang påpekas att myndighetemas myndighetsanslag för den löpande områdesskyddsverksamheten är otillräcklig. Ersättning till markägare Anslagen för ersättning till markägare i samband med formellt skydd understiger behovet. Iflertaletlän och distrikt firms en "kö" av markägare som väntar på ersättning eftersom de årliga anslagen inte har räckt till för att träffa nödvändiga överenskommelser om intrångsersättning eller köp. En viktig orsak till detta är den kostaadsökning som en följd av påslaget med 25 % på ersättningen sedan ändringen av bestämmelserna i expropriationslagen En annan viktig orsak till att anslagen räcker allt mindre är ökande priser på skog och skogsmark. Mot bakgrund av detta kan det befaras att införandet av den kompletterande arbetsmetoden kan försvåras eftersom de markägare som redan idag förväntar sig ersättning rimligen bör prioriteras. Ett förväntat ökat fokus på skydd av skogar med sociala värden riskerar att försenas, alternativt att ersättning till väntande markägare försenas ytterligare. Vidare behöver initiativ tas till formellt skydd av ytterligare områden, med såväl skog som andra naturtyper,föratt uppnå miljökvalitetsmålen ochföratt uppfylla t.ex. EU:s art- och habitatdirektiv och andra åtaganden,. Ett framgångsrikt införande av den kompletterande arbetsmetoden fömtsätter därför en förstärkning av anslagen för ersättning till markägare.

6 NATURVÅRDSVERKET LÄNSSTYRELSEN I SKANE LAN 6(6) Beslut om derma redovisning har fattats av undertecknade. Kerstin Cederlöf Stf generaldirektör Naturvårdsverket Monika Stfiasman Generaldirektör Skogsstyrelsen Carl Älfvåg Länsöverdirektör Länsstyrelsen Skåne Kopia till: Landsbygdsdepartementet