Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

Transkript

1 Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Karolinska universitetslaboratoriet, Solna

2 Varför validering/verifiering? 1. Säkerställa att analysen fungerar som avsett. 2. Skapa erfarenhet av analysen.

3 Måste man? Ja, om laboratoriet är ackrediterad. Räcker inte CE-märkningen? Formellt ja, i praktiken nej! Alla tillverkare är inte ärliga i sina egna utprovningar utan använder hårt selekterade material som leder till önskade resultat! Den egna populationen kanske inte ut som den population testen utvärderats i.

4 Vad har vi att hålla oss till 1? Ur SWEDAC doc 1:55 från utgåva 4: Olika krav ställs på validering av använda metoder beroende på tillgänglig dokumentation, samt erfarenhet av instrument och metoder. Metodens ursprung påverkar omfattningen av valideringen. Fyra olika ursprung till metoder kan identifieras: Alternativ 1 Metod/procedur som är utvecklad och validerad för ett speciellt instrument/apparatur (avser även kitbundna manuella metoder). Leverantörens validering kan accepteras efter bedömning av leverantörens bifogade dokumentation. I förekommande fall kan annan extern instans validering accepteras, t ex ett annat laboratoriums validering, efter bedömning av valideringsprotokollet.

5 Vad har vi att hålla oss till 2? Alternativ 2 Metod som anpassas till ett instrument/mätstation och som avser vedertagen metod där flera än en leverantör alternativt egna program/moment/komponenter förekommer. Om validerade komponenter från flera leverantörer används åligger det laboratoriet att verifiera att specificerade krav i metoden uppfylls i sin helhet. Om komponenter inte är validerade ska laboratoriet genomföra en tillräckligt omfattande validering.

6 Vad har vi att hålla oss till 3? Alternativ 3 Tillämpning av en metod publicerad i vetenskaplig litteratur eller modifiering av tidigare ackrediterad metod. I detta fall måste valideringen/verifieringen vanligen ges en större omfattning än i fall 1 och 2. I de fall där metoden är allmänt etablerad inom professionen kan validering/verifiering ges en mindre omfattning (motsvarande den för Alternativ 1). Alternativ 4 Egenutvecklad metod. För egenutvecklade metoder krävs en utförlig validering.

7 Nivåer Validering Helt ny metod. Egen modifiering av metod. Verifiering Metoden används av andra laboratorier. Någon annan har gjort en omfattande validering som bedöms som välgjord. Korrelationskörning Redan använd metod men ska analyseras på nytt instrument, mindre förändringar i testens sammansättning, t ex ny komposition av tvättbuffert.

8 Provmaterial vad är lämpligt 1? Validering/verifiering: Fastställa seroprevalens: blodgivare st Inte särskilt användbart vid metoder med hög seroprevalens om ny test för blodgivare. Negativa prover: Negativa i den metod man jämför mot. Positiva prov: Lämplig panel med positiva prov i olika nivåer. Konsekutiva prov Problemprov, t ex falskt lågreaktiva, kända korsreaktiviteter m m.

9 Provmaterial vad är lämpligt 2? Internationell standard, om sådan finns. Spädningsserie. Starkt positivt prov för spädningsserie. Eventuell bedömning av interferens, t ex hemolytiska prov. Korsreaktivitetsprov (t ex EBV-IgM, RA-faktor ). Kvalitetspaneler, t ex från Equalis, Ukneqas. Kommersiellt tillgängliga paneler (fr a för tester där få positiva prov finns att tillgå på det egna laboratoriet). Panelutbyte med annat laboratorium. Test av carry over om automatiserad metod.

10 Vad ska man granska 1? Seroprevalens Görs i blodgivarmaterial. Jämföra med annan test och/eller litteratur. För agens med hög seroprevalens, t ex CMV och EBV visar detta IgG-testens prestanda. För agens med låg seroprevalens specificitet. Exempel: Tre olika borreliatester jämförs i ett material med 100 blodgivare. Test 1 har 3 % positiva IgG och 0 % positiva IgM Test 2 har 7 % positiva IgG och 1 % positiva IgM Test 3 har 5 % positiva IgG och 4 % positiva IgM

11 Vad ska man granska 2? Cut off-nivå Testen har en angiven cut off-nivå. Stämmer den? Ser den ut att fungera i vårt material? Blodgivarmaterial, positiv panel och konsekutiva prov används för denna bedömning. Är testen linjär kring cut off-nivån? Spädningsserie av ev internationell standard och starkt positivt prov ger svar. Exempel: HAVAB-IgG blir negativt i betydligt fler prov i en test som valideras jämfört med tidigare använd test och ytterligare en test. De falskt negativa proverna ligger nära cut off. Internationell standard analyseras och visar att cut off-nivån är satt utifrån gränsen för immunitet

12 Vad ska man granska 3? Analytisk sensitivitet För analyser där internationell standard finns anger tillverkaren som regel ett värde för den analytiska sensitiviteten (som ofta = cut offnivån). Stämmer den?

13 S/CO Vad ska man granska 4? Linjäritet Linjär fas vid cut off viktigt. Om platt fas vid cut off ger liten skillnad i faktisk koncentration stora skillnader i mätvärde! Spädningsserie HAVAB G Architect 1 Architect 2 Vid bedömning om signifikant skillnad i antikroppsnivå krävs resultat i linjärt förlopp. Resultat utanför linjärt förlopp bör svaras < eller > /1 1/10 1/100 1/1000 1/ / Spädning

14 Vad ska man granska 5? Specificitet - Andelen sant negativa prov/(antal falskt reaktiva + sant negativa). Här används t ex blodgivare, negativ panel och korsreaktivitetspanel i beräkningen. Sensitivitet - Andelen sant positiva prov/(antalet sant positiva + antalet falskt negativa). Här används den positiva panelen. Prediktiva värden - Man kan också räkna ut positivt och negativt prediktivt värde för testen och jämföra dessa med den test man jämför mot.

15 Vad ska man granska 6? Korrelation Anger hur väl testerna stämmer överens statistiskt/ matematiskt. Samstämmighet När man jämför tester där korrelationsberäkning ej är möjlig kan man ange samstämmighet, dvs hur väl stämmer testernas kvalitativa utfall med varandra. Korsreaktivitet Viktigt att veta vid bedömning av testresultat. Påverkar specificiteten och användbarheten. Precision Mått på hur väl testen upprepar resultaten i olika instrument, med olika loter och olika körningsomgångar (CV t, CV ms och CV is ).

16 Vad ska man granska 7? Carry over. Vissa tillverkare anger carry over i instrumentet men inte alla. Ett lätt sätt att testa är att ta ett negativt prov och ett starkt positivt prov. Analysera dessa i serie: Negativt prov > starkt positivt prov -> negativt prov -> negativt prov -> negativt prov. Enda gången jag sett carry over var för en EBV-IgM-test.

17 Bearbetning Resultaten från valideringen ska sammanställas på ett tydligt och åskådligt sätt (krav från SWEDAC-inspektörer). En bedömning av resultaten ska göras och dokumenteras. En slutsats utifrån resultat och bedömning ska göras och dokumenteras.