Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018
|
|
- Nils Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019
2 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk metodik 18 laboratorier (inkl 4 lab mol+odl) Detektion av nuc gen/sa442 S. aureus meca gen - för meticillin-resistens orfx+ SCCmec samtidig detektion S.aureus resp meticillin-resistens Odlingsdiagnostik (utan molekylärbiologi) 2 laboratorier Fenotypisk detektion samt resistensmetodik ev kompletterat med molekylärbiologi från externt laboratorium 2
3 5 prov, ampuller, med varierande innehåll MRSA, MSSA, KNS Planerat arbetssätt Dag 0 Dag 1 37 C 16 tim + 2ml buljong 100 mikrol Dag 0 Kontroll av sensitivitet PCR Kontroll av anrikningsbuljong 3
4 Avsikt Molekylärbiologisk metod Testa hela analyskedjan inklusive anrikningsbuljong, sensitivitet och specificitet för molekylärbiologisk metod kunna ge snabba, ffa negativa, svar till vården Med PCR dag 0 (utan anrikning) testas ffa sensitivitet PCR metodik Odling på platta dag 0 (om växt så snabbare isolera koloni) Med PCR/odling dag 1 testas anrikningsbuljongen Närvaro av MSSA: vid för låg antibiotika konc i buljongen svårt skilja MRSA från MSSA vid isolering av koloni dag 1 Närvaro av KNS: finns meca positivitet växer dessa också i buljongen och kan störa vid verifiering av MRSA koloni Flera laboratorier har gått över till screening via chromagarplattor 4
5 Molekylärbiologisk metod för MRSA screening (tot 18 laboratorier har lämnat svar) Prov 2018:01A-E Konc S.aureus Nuc-gen pos Konc MRSA Nuc-gen pos Misstänkt MRSA dag 0 Förväntat svar dag 1 A B C D E CFU/ml CFU/ml CFU/ml CFU/ml CFU/ml - - 5,3x10 3 4,4x10 3 3x10 6 S. argenteus - 4x10 2 3x10 2 4x10 3-0/18 1/18 1/18 2/18 6/18 18/18 18/18 17/18 18/18 10/18 Id S. argenteus I alla prov finns dessutom S. lugdunensis + S. epidermidis i varierande mängd. 5
6 Prov E: Vad är rätt svar? Stapfylococcus argenteus beskrevs först 2002 som en klon av Staphylococcus aureus Benämns 2011 som en egen art (prod ej staphyloxantin) Beskrivs i flera nyligen publicerade artiklar som lika patogen som Staphylococcus aureus Förekommer mellan 0,16% (Europa) - 18,6% (Asien) i olika stamkollektioner Ref gruppen bakteriologi rekommenderar att inte specifikt justera metodik för att undvika detektion av Staphylococcus argenteus 6
7 Använder ditt laboratorium Maldi-tof för artbestämning Staphylococcus aureus innan MRSA besvaras? 1. Ja 2. Nej, använder annan verifieringsmetod t. ex. PCR 3. Vet ej Svara via Mentometer i
8 Summering Metod Molekylär 18 laboratorier: Dag 0: Nuc positivitet kunde gärna detekteras av fler lab i prov E men har sannolikt en förklaring i primerdesign. Alla Nuc gener är inte identiska. Dag 1: Prov B och D, 18/18 laboratorier hittar MRSA efter anrikning. Dag 1: Prov C, 17/18 laboratorier hittar MRSA efter anrikning Dag 1: Inget laboratorium påvisar MRSA i prov A Dag 1: Åtta laboratorier anger prov E felaktigt som MRSA. (S. argenteus) Metod odling 2 laboratorier: Båda två laboratorierna anger prov E felaktigt som MRSA Ett laboratorium detekterar inte MRSA i prov B och C 8
9 Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Vancomycinresistenta enterokocker Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019
10 Vancomycinresistenta Enterokocker, VRE 2018:01/A - E Prov B: vana positiv stam med högt MIC för vancomycin Prov D och E: vanb producerande stam (den stam som orsakat utbrott på flera sjukhus i Sverige under 2018) i två olika koncentrationer Prov C: Vancomycin-variabel Enterokock (VVE) E. faecium som inte fenotypiskt uttrycker den vana gen som den bär på. Proven förväntades på lab analyseras efter anrikning i vancomycininnehållande buljong med efterföljande PCR för vana/vanb, och utodling på selektiv agar. 10
11 Vancomycinresistenta Enterokocker, VRE 17 svarande laboratorier prov innehåll Korrekt resultat 2018:01/A E. coli ATCC Neg:17/ :01/B E. faecium CCUG E. coli ATCC :01/C E. faecium (VVE) + E. coli ATCC :01/D E. faecium + E. coli ATCC Pos:17/17 Neg:17/17 Pos:16/ :01/E E. faecium + E. coli ATCC Pos:16/17 11
12 Detektion av i svensk sjukvård nu cirkulerande stammar av VRE Summering: 18 deltagande laboratorier (1 lab har ej svarat) Samtliga laboratorier som levererat resultat har rapporterat korrekt resultat på prov A, D och E och de allra flesta hade rätt på de övriga 2 proverna. Bara tre felaktigheter kunde noteras tillhörande prov D och E. Inget lab detekterade VRE i prov C Detta utskick ger stöd för att deltagande laboratorier har en god förmåga att detektera VRE med de metoder som används. 12
13 Eftersom det finns risk att stammar av VVE typ utvecklar fenotypisk resistens och att de inte upptäcks med fenotypiska metoder har det förslagits att alla invasiva E. faecium ska testas med molekylärbiologisk analys avseende vana/vanb för att utesluta att isolatet har variabel vancomycinresistens. Gör ditt laboratorium detta? 1. Ja 2. Ja - i perioder 3. Nej, aldrig 4. Vet ej Svara via Mentometer i
14 VRE 2018 Prov Stam i provmaterial Resistensmekanism VAN MIC resultat 2018:01/A E. coli ATCC Neg: 17/ :01/B E. faecium CCUG vana >256 mg/l VRE påvisad: 17/17* E. coli ATCC :01/C E. faecium (VVE) + E. coli ATCC vana - VRE ej påvisad 2018:01/D 2018:01/E E. faecium + E. coli ATCC E. faecium + E. coli ATCC vanb 8-32 mg/l VRE påvisad vanb 8-32 mg/l VRE påvisad 14
15 Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Urinodling Annika Wistedt Equalis användarmöte 12 mars 2019
16 Urinodling 2018:01 Prov Förväntat resultat, CFU/L Rätt art Rätt mängd Relevant A S.saprophyticus, 2x /22 <10 6 1/22 >10 6 7/22 > /22 >10 8 2/22 Ja 22/22 Tveksamt - Nej - 16
17 Urinodling 2018:01 Prov Förväntat resultat, CFU/L Rätt art Rätt mängd Relevant A S.saprophyticus, 2x /22 <10 6 1/22 >10 6 7/22 > /22 >10 8 2/22 B E.coli, 1x /22 <10 6 3/22 >10 Text 6 18/22 >10 7 1/22 > Ja 22/22 Tveksamt - Nej - Ja 19/22 Tveksamt 3/22 Nej - 17
18 Urinodling 2018:01 Prov Förväntat resultat, CFU/L Rätt art Rätt mängd Relevant A S.saprophyticus, 2x /22 <10 6 1/22 >10 6 7/22 > /22 >10 8 2/22 B E.coli, 1x /22 <10 6 3/22 >10 Text 6 18/22 >10 7 1/22 > C K.pneumoniae, 4x10 7 Enterobacter, sp.nov. 3x /22 (2/22) <10 6 1/22 >10 6 5/22 > /22 >10 8 1/22 Ja 22/22 Tveksamt - Nej - Ja 19/22 Tveksamt 3/22 Nej - Ja 12/22 Tveksamt 6/22 Nej 4/22 18
19 UK Standards for Microbiology Investigations (UK SMI) 19
20 Urinodling 2018:01 Prov Förväntat resultat, CFU/L Rätt art Rätt mängd Relevant A S.saprophyticus, 2x /22 <10 6 1/22 >10 6 7/22 > /22 >10 8 2/22 B E.coli, 1x /22 <10 6 3/22 >10 Text 6 18/22 >10 7 1/22 > C K.pneumoniae, 4x10 7 Enterobacter, sp.nov. 3x /22 (2/22) <10 6 1/22 >10 6 5/22 > /22 >10 8 1/22 D C.freundii, 6x /22 < >10 6 3/22 > /22 >10 8 3/22 Ja 22/22 Tveksamt - Nej - Ja 19/22 Tveksamt 3/22 Nej - Ja 12/22 Tveksamt 6/22 Nej 4/22 Ja 12/21 Tveksamt 1/21 Nej - 20
21 Art och bedömning av ESBL Klass A kromosomalt betalaktamas Klass C kromosomalt betalaktamas 21
22 Instruktioner för urinodling extern kontroll Utförande av analys Tillsätt 1 ml PBS eller buljong till varje ampull Odla ut och inkubera som om det vore ett urinprov i rutindiagnostiken Identifiera fynden till den nivå ni gör i rutindiagnostiken Kvantifiera samtliga fynd i CFU/L Registrera resultaten på Equalis online. Ange samtliga fynd i rapporten även om detta skiljer sig från er normala rutin. Ange er bedömning av klinisk relevans för varje fynd i relation till anamnes. Fynd som ej hade ingått i er kliniska svarsrapport kan anges som EJ relevant. Ange i rapporten vilket medium som används för bedömning av kvantitet (namn och fabrikat) 22
23 Hur anger ni mängd i svarsrapporten för urinodling? 1. CFU/L 2. CFU/mL 3. Rikligt/ måttligt/ sparsamt 4. Inget av ovanstående Svara via Mentometer i
24 Hur kommunicerar ni tveksamma fynds relevans till beställaren? 1. Genom att inte ange art, tex blandflora 2. Genom att inte resistensbestämma 3. Genom att kommentera fynden 4. Samtliga ovanstående 5. På annat sätt Svara via Mentometer i
Gastro och lite annat
Gastro och lite annat Adenovirus i feces Metod Antal utförda paneler Antal (andel) korrekta analyssvar Förväntat negativt. Antal (andel) falskt positiva eller ej bedömbara provsvar Förväntat positivt.
Equalis panelutskick 2017
Equalis panelutskick 2017 Expertgruppen för Klinisk mikrobiologi Användarmöte Klinisk mikrobiologi tisdag den 13 mars 2018 Equalis panelutskick 2017 MRSA, VRE, HP AG/AK Christina Welinder Olsson Användarmöte
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion Paula Mölling, Molekylärbiolog, Doc Paula Mölling, Marita Neander, Bo Söderquist, Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska
Smittskyddsdag Hudiksvall Gävle. Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium
Smittskyddsdag 2014-03-25 Hudiksvall 2014-04-01 Gävle Smittskydd, Vårdhygien, Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium C. trachomatis, Intracellulär bakterie nuvarande test pcr riktat mot target på genom
Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Alternativa metoder för att påvisa antibiotikaresistens. Håkan Janson
Alternativa metoder för att påvisa antibiotikaresistens Håkan Janson Traditionell resistensbestämning Fenotypisk testning Lappdiffusion Buljongspädning Detektion med utodling (Golden standard) Detektion
Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Equalis (55) CMV och EBV virusantikroppar 2014
CNS och lite annat Equalis (55) CMV och EBV virusantikroppar 2014 Prov 2014-01 /11 /12 /13 /14 /15 CMV EBV CMV EBV CMV EBV CMV EBV CMV EBV Förväntat B B A B C C C B B B Deltagarna 18/19 17/19 19/19 19/19
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Clostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö
Clostridium difficile diagnostik Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile Anaerob, gram positiv stav Sporbildande Producerar toxiner som A och B Orsakar diarré/kolit Indikation: Diarre
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
MRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene
Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Blododlingsdiagnostik
Blododlingsdiagnostik Vad kan vi göra bättre med små o stora medel? Anna Åkerlund Överläkare Klinisk mikrobiologi Jönköping/Linköping Doktorand, Linköpings universitet RAF, RAF-enkät, RAST, Rekommenderade
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Antibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2015-03-13 Olle Aspevall 2015-03-13 Syften Underlag empirisk behandling. Underlag för revidering av farmakopé. Kartlägga burden of disease.
Snabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn. Maria Herthelius
Vad som kan vara bra att veta om UVI hos små och stora barn Maria Herthelius Disposition Klinisk bild Diagnostik Bakteriologi Behandling Patogenes och Riskfaktorer Uppföljning och Utredning Komplikationer
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Antibiotikaresistensövervakning
Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2016-03-17 Olle Aspevall Olov.aspevall@folkhalsomyndigheten.se Aktiviteter och presentation av statistik Epidemiologisk övervakning i SmiNet
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2011-12 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Ilona Lewensohn-Fuchs Kerstin Malm Magnus Thore Christina Welinder-Olsson
Resistensrapport Västernorrland 2016
Resistensrapport Västernorrland 2016 Källa: Kontakt: Laboratoriemedicin Sundsvall Strama Västernorrland Ordförande Maria Tempé maria.tempe@lvn.se Apotekare Maria Book maria.book@lvn.se Resistensläget är
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010-11 Therese Bergstrand Stockholm (SMI) Kåre Bondesson UAS, Uppsala Mia Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall MAS, Malmö Torbjörn Kjerstadius Aleris, Karolinska,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Antibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Chlamydophila pneumoniaeantikroppar
Luftvägar och urin Chlamydophila pneumoniaeantikroppar Resultaten är bättre än vid 2015 års utskick. Det föreligger en fortsatt variation framför allt vad gäller IgM, men även för IgG, mellan de olika
Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt
Klinisk bakteriologi Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ Blododling barn (B) Blod Allmän odling/ BacTAlert 3D Växt av/ingen växt Blododling + (B1) VITEK MS Biomerieux Borrelia (IgM och IgG) Serum
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Screening för MRSA-stammar med hjälp av anrikning och selektivt fast odlingsmedium
Ansvarig Nykäsenoja Suvi Sida/sidor 1 / 6 Screening för MRSA-stammar med hjälp av anrikning och selektivt fast odlingsmedium 1 Metodreferenser och avvikelser Europeiska gemenskapens referenslaboratoriums
Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012
Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Klinisk mikrobiologi 1
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Resistensrapport Region Västernorrland 2017
Resistensrapport Region Västernorrland 2017 Källa: Laboratoriemedicin Sundsvall Kontakt: Strama Västernorrland Maria Tempé maria.tempe@rvn.se Maria Book maria.book@rvn.se E. coli är den vanligaste urinvägspatogenen.
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 HIV/HTLV-diagnostik, HIV-antigen, Blodsmitta Margareta Nordin Equalis användarmöte 12 mars 2019 HIV/HTLV-diagnostik (screening och konfirmation) (58) 2018 Förväntat
Rapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 201 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Det var ett stort intresse för årets ringtest med nästan dubbelt så många arbetsplatser som förra året. Det negativa provet och E coli
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten
1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva
FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet
FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.
Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)
Datum 2013-03-14 Meddelande 4/20 /2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m. 2013-04-03 (om inget annat datum anges) Till våra kunder (för SkaS och PV Skaraborg (offentlig
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF. Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro
Karbapenemasdetektion med MALDI-TOF Martin Sundqvist MD, PhD Laboratoriemedicinska länskliniken, Klinisk Mikrobiologi Universitetssjukhuset Örebro Hur funkar det? Vad gör mass-spektrometern? Laser bombarderar
Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1
PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Avläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010
Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen
Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Riksföreningen för mikrobiologi. Ordförande har ordet
Nummer 1, 2008 Riksföreningen för mikrobiologi Mikrobladet Kära medlemmar och kollegor! Ordförande har ordet Det nya året gör att det är dags för en tillbakablick på det år som gått. Tiden går väldigt
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010
Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar. EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi Annika Wistedt
Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi 2017-03-14 Annika Wistedt Olika verktyg i kvalitetssystemet Intern kontroll Kvalitetsindikatorer avvikelse
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000