Blododlingsdiagnostik
|
|
- Mikael Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blododlingsdiagnostik Vad kan vi göra bättre med små o stora medel? Anna Åkerlund Överläkare Klinisk mikrobiologi Jönköping/Linköping Doktorand, Linköpings universitet RAF, RAF-enkät, RAST, Rekommenderade metoder blododling
2 Jönk/Link Jönköping BactAlert (Virtuo) Snabb-art Snabb-res Linköping Bactec Filmarray typ Utlokaliserade inkubatorer Kiestra (full automation)
3 Våra ledtider (TAT) - Sjuk patient med beslut att blododlas Svårt att påverka - Blododling - Transport till inkubator - Tid till omhändertagande - Art- och resistensbestämning - Svar till kund (skriftligt/muntligt) Jättemycket påverkan!
4 Vilken faktor (som mikrobiologen kan påverka/utföra) tror du spelar störst roll för den septiske patienten? 1. Tillräcklig blodvolym 2. Steril provtagning (låg nivå kontamination) 3. Inkubatorer nära patienten 4. Täta transporter från inkubator till mikrobiologen 5. Omhändertagande av positiva blododlingar dygnet runt 6. Snabb art- och resistensbestämning (direkt från pos flaska) 7. Muntliga labsvar 8. Skriftliga labsvar 9. Aktiv rådgivning kring antibiotikaval Svara via Mentometer i
5 På DITT lab: Vilken ledtid (TAT turn around tid) tror du har mest negativ inverkan på tid till blododlingssvar? 1. Tid till inkubation (Inkubatorer nära patienten) 2. Tid från inkubation (Transporter) 3. Tid då positiva blododlingar ej omhändertas (Öppettider/Hjälp av andra labspecialiteter) 4. Tid från utodling till labsvar (Snabba metoder för art och res) Svara via Mentometer i
6 När blododla? - Feber/hypotermi, allmänpåverkan, misstänkt endokardit. Om SIRS 15% positivitet - Odla före AB! (Även om resiner minskad sensitivitet) - Sepsis på IVA: 50.6% (78/154) utan AB vs 27.7% (112/405) m AB. Ffa Grampositiver (CMI mars 2019) - Betalaktam-AB (ej TZP) och metronidazol neutraliseras sämst - Ingen korrelation mellan odlingspositivitet och febertoppar. Däremot är frossa tecken på bakteremi - invänta ej!
7 Hur blododla? - Rengör stickställe (klorhexidinsprit) + flaskkork - Proffsblododlare - Blododlings-kit - Perifer venpunktion minst kontamination (även jmfrt med odling från nysatt cvk) - Slaskrör 5 ml till klin kem (desinficera membranet) - Minskad kontaminationsgrad om perifert - Ej lika tydligt från central venkateter Dock antibakteriella lås/utspädning av blododling. Slask eller ej vid DTP? - Aerob flaska först (om slaskrör oviktigt) - Ej i spruta för överföring till flaskor (kontamination fördelas till fler flaskor)
8 Blodvolym är A & O 2-3 odlingar (aerob + anaerob): ml. 50% av patienter med BSI har CFU/ml i blodet 20 ml: % 40 ml: % 60ml: % Ökad blodvolym ökat antal kliniskt relevanta fynd! Helst ej överfylla. Är lite överfyllnad ok? Optimalt förhållande volym och buljong Tomt utrymme kvar i flaskan för att tillåta optimal tillväxt (blanda/gasutveckling) Överfyllnad fler falskt positiva larm (18% av pos sv lab 2018)
9 Mäta blodvolym Bactec Beräknad från röda blodkroppars metabolism (därav endast på negativa flaskor) BactAlert (Virtuo) Fotometrisk avläsning av vätskenivå (Etiketter med patient ID skymmer) Tillförlitligt (studier): - mean error: 0.2mL - mean error: 1mL (anemi/påverkad cellmetabolism hemtologiska pat) Endast på batcher (volym/25 flaskor) Kliniknivå Provtagar-nivå Ej utvärderat i studier Mäter/flaska (ej PEDs) Godkänt/icke godkänt intervall Exakt volym/per odling/klinikvis i Myla Inga planer på att utveckla till volym/flaska
10 Hur bra fyller vi flaskorna? Två sjukhus i Östergyllen 2018 Stor variation! Claes Henning 2015
11 Varför två? Ett stickställe eller två? Varför ett? - Volym: Blodvolymen var otillräcklig stack en gång till - Kontamination: Lättare att urskilja - Intermittent bakteremi: Ökad chans till positivitet - Större blodvolym ffa pga ökad chans att två odlingar tas 10-33% (Europa) endast 1 odling (USA bättre - kvalitetsprogram samt proffsprovtagare) Ibland svårt att fylla (4)-6 flaskor vid ett stick. Liksom lyckas med ett andra stick Samma sensitivitet om samma volym (multi vs single) Bukfokus? - Färre antal kontaminationer (utgör upp till 50% av pos blododlingar) Kontaminationsgrad 0.5 6% per hudpenetration (signifikant skillnad avseende ffa kontaminanter men även kliniskt relevanta fynd) - Kontamination korrelerar till antalet flaskor med växt PPV för KNS: 1 fl: 3.5% 2 fl: 61.1% 3 fl: 78.9% 4 fl: 100% - Intermittent bakteremi = artefakt av dåligt tagen volym - Intermittenta : Initialt vid pneumoni, utsvämning från abscess - Kontinuerliga: Övriga. Inklusive endokardit, implantat/ protesinfektioner. BLODVOLYM!
12 Dessutom. Enklare/snabbare för personalen Snabbare till start av AB-beh Minskad kostnad Kontaminationer vårdkostnad, labkostnad, onödig AB-behandling Minskad risk för stickskador. Trevligare för patienten Lägga tid på desinfektion!?
13 Transport till & från inkubator Lika vård? Ny odling Pos odling Var inkubator? Inne på klin mikro Utanför klin mikro Klin kem Akuten Andra sjukhus i regionen Hur skickas? Rörpost Ordinarie transporttider Extra taxitransporter Annat När starta inkubation? När labbet är öppet 24/7 Nästan 24/7 När skickas? Tidigt på morgonen Sent på kvällen På natten Vem inkuberar? Klin mikro personal Klin kem personal Vem som helst Vem omhändertar? Mikropersonal 8-17 Mikropersonal dygnet runt Utlokalisera mikro personal Klin kem personal
14 Utlokalisering Östergötland Lång tid till inkubation Risk för falskt neg (bakterietillväxt innan inkub) Mer trögstartad tillväxthastighet väl i inkubatorn Större vinst per h att vara snabb till inkubation än efter Snabbare svar på negativa odlingar (autovalidering) Snabbare svar även på positiva odlingar 2014 : mediantid 32 timmar 2017: mediantid 18 timmar
15 Dra slutsatser av tid till detektion? Värdera om kontamination eller ej? Terapi-avsmalning om BC ej larmat inom 24 h? Bedöma allvarlighetsgrad och risk för död? Faktorer som påverkar: - Blodvolym/flaska = bacterial load - TAT till inkubation - AB före eller ej! Hjälp att bekräfta/avskriva BSI kopplad till central venös infart? - Tagna samtidigt - Samma blodvolym - Snabbt till inkubation samtidigt - Slask eller ej? - Sens % Spec 50 90% - Inte en metod för jästsvamp
16 Snabbt o bra väl på lab Snabb art- o resbestämning Maldi-TOF på pellet, Molekylära metoder Molekylära/Fenotypiska snabbmetoder för resistenspåvisning EUCAST RAST-metod 4h 6h 8h E. coli K. pneumoniae P. aeruginosa x S. aureus E. faecalis E. faecium S. pneumoniae QC, följ metod och läs endast när zon går att läsa Inkubationstids-beroende brytpunkter! Kategorisering till S/R och ATU ATU = läs om efter ytterligare inkubering eller gör standard res
17 Enkät till mikrobiologen 2013 och 2018 (RAF) 2013 Till alla svenska lab 26/28 (93%) svarade 2018 Till alla nordiska lab 49/76 (64%) svarade 22/27 (81%) av de svenska Manus pågår
18 Tillgänglighet då och nu (Sv)
19 Tillgänglighet då och nu (Sv) Kan andra än mikrobiologens personal starta inkubering? 12 lab kan starta 24/7 16 lab kan starta 24/7
20 Tillgänglighet då och nu (Sv)
21 Tillgänglighet då och nu
22 Tillgänglighet nu (norden) 7 - Gramfärgar/mikroskoperar - Odlar ut - Multiplex-PCR (knappt 3) - Ringer kliniker
23 Diagnostiken (Norden) Metod för artbestämning? (Två fick anges) 47/49 använde Maldi-TOF i rutin 6 direkt 3 direkt o 2: Vitek/Phoenix + traditional phenotypic or NAAT/sequencing methods. 19/49 rutinmässig direkt-art o o 16 Maldi-TOF 3 NAAT Övriga 30 lab o o Maldi <6 h koloni (25 lab) Maldi >6h koloni (5 lab) Multiplex-PCR (Filmarray) ~ tre lab RAST (Rapid-AST) med avläsning efter 6-8 h? 11 Diskdiffusion 3 gradienttest 3 Vitek
24 Muntlig kommunikation direkt 3 direkt Vem ringer? BMA = ingen AB-rådgivning Läk = Uppmärksammar om inadekvat, rekommenderar kontakt med infektion (Ffa Sv o Fin) Ger konkreta råd (Ffa Norge o Dk) Till vem? Vanligt att ansv sjuksköterska rings 2019 Ny Bp-tabellen!
25 Kvalitetsindikatorer Tid från provtagning till inkubering? Nej: 16 lab. Ja: 10 lab. Grov uppskattning om i rätt miljö inom 24h Tid från provtagning till inkubering? o Knappt hälften anger 17 anger att de har en max-gräns för transporttid (1=6h, 9=24h, 5=48h, 2=unknown) 5 odlar ut om detta överstigs
26 Kvalitetsindikatorer 2018 Tid från positiv signal till första prelsvar Knappt hälften anger högst osäkra data Höftat Oftast endast räknat på flaska som larmar dagtid. Andra kvalitetsdata som enstaka lab följer: Andel kontaminationer Andel positiva larm under stängningstid Andel falskt positiva Blodvolym/odling
27 Kvalitetsindikatorer Varför så svårt?! För dålig integration mellan våra mjukvaru-system Undermåligt IT-stöd (samverkan leverantör - användare) Volymmätning/flaska har inte varit prioriterat av leverantörerna
28 Om vi inte mäter hur ska vi veta att vi gör rätt insatser? Hur säkrar vi kvalitet? Hur vet vi att våra förändringar leder till bättre service? Lägger vi resurser på rätt saker? Vilka åtgärder ger störst skillnad?
29 Vilka kvalitetsindikatorer? Tid till inkubation ( X% i inkubator inom 2h?) Blodvolym per flaska?! ( 80 % av provtagningsomgångarna fyllts med 30 ml?) Kontaminationsfrekvens (<3%?) Förenklat: Vilka arter o hur många flaskor. Detaljerat: kräver journalgranskning
30 På DITT lab: Vilken faktor skulle du först vilja lägga mest krut på för att göra skillnad? 1. Kampanja för tillräcklig blodvolym 2. Utlokalisera inkubatorer 3. Effektivisera transporter till lab 4. Utlokalisera omhändertagandet av pos blododlingar 5. Utöka arbetstiderna 6. Införa snabb artbestämning 7. Införa snabb resistensbestämning Svara via Mentometer i
31 Tack för er uppmärksamhet
RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping
RAF projekt Enkät Blododlingar Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping Enkäten Google-enkät Fördelar: Gratis. Relativt lätt att göra. Sammanställer. Nackdelar: Kräver tillgång till Gmail.
Läs merBlododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar i skilda stick, för att lättare kunna bedöma eventuella kontaminationer.
Läs merBlododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en
Läs merProvtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Läs merEqualis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk
Läs merSnabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Läs merSepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta?
Sepsisdiagnostik från A till Ö - och: vad kan vi mäta? Christian G. Giske, MD, PhD Docent/Överläkare Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, 10 mars 2016 Sepsisdiagnostik
Läs merKvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar. EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi Annika Wistedt
Kvalitetsindikatorer- enkät Kontamination av blododlingar EQUALIS Användarmöte Klinisk mikrobiologi 2017-03-14 Annika Wistedt Olika verktyg i kvalitetssystemet Intern kontroll Kvalitetsindikatorer avvikelse
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merProvtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (8) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Misstanke om sepsis, bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Läs merBlododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.
Läs merEQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg
EQUALIS användarmöte patientnära analyser 2017 Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg Hur tillgodoser vi (laboratoriemedicin) vårdens ökande behov av mikrobiologisk
Läs merSnabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Läs merALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson
ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK Erik Eriksson KLINISK BAKTERIOLOGI Urinprov Sårinfektioner Prov från öron Bölder Hudinfektioner Prov från luftvägar Prov från ögoninfektioner mm OLIKA ODLINGSMETODER
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merProvtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör
Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,
Läs merMALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö
MALDI-TOF - vad är nytt? Åsa Johanson, leg BMA Klinisk Mikrobiologi, Växjö Klinisk Mikrobiologi Växjö-Karlskrona Bruker Microflex Karlskrona 2010 Växjö 2011 MALDI-TOF Artbestämning Subtypning Resistens
Läs merÅterkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merInfarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland
Infarter Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Olika typer av infarter PVK CVK SVP Picc-Line CDK Artärkateter 2 PVK Varför? Var och vad? Hur? Tid? Risk? 3 Centrala infarter SVP, CVK, CDK och Picc-Line Var och
Läs merProvtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merDetektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene
Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,
Läs merPågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Läs merClostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö
Clostridium difficile diagnostik Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile Anaerob, gram positiv stav Sporbildande Producerar toxiner som A och B Orsakar diarré/kolit Indikation: Diarre
Läs mer/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges)
Datum 2013-03-14 Meddelande 4/20 /2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland, - gällande fr.o.m. 2013-04-03 (om inget annat datum anges) Till våra kunder (för SkaS och PV Skaraborg (offentlig
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merRöntgen vid trauma Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Röntgen Giltig fr.o.m: 2018-05-09 Faktaägare: Karin Walde, specialistläkare Röntgenenheten Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merVälkomna! Camilla Norling Laboratoriemedicin Dalarna
Välkomna! 1 Agenda! Vilka är vi. Projekt (Automation och ombyggnation) Bakgrund Vision Klarade vi uppdraget? Vision 2016-2017 2 Vilka är vi. 3 LmD-Dalarna Cytologi/Patologi Klinisk Kemi Transfusionsmedicin
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merMeddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merMYKOBAKTERIER INFORMATION
MYKOBAKTERIER INFORMATION Svarsfrekvens: Mikroskopi - Utförs vardagar. Svar inom 1-2 arbetsdagar DNA-påvisning - Utförs vardagar. Svar inom 2-4 arbetsdagar Odling - Utförs vardagar. Negativa odlingar besvaras
Läs merMYKOBAKTERIER INDIKATION
MYKOBAKTERIER INDIKATION Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien) och andra mykobakterier s.k icketuberkulösa mykobakterier påvisas med mikroskopi, odling och DNA-tekniker. Mängden mykobakterier
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog (SU) Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SkaS Strama VGR Vad syftar diagnostiken
Läs merProcalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Läs merAvläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010
Läs merLaboratorienytt. Nr: 2 Mars Innehåll: Laboratoriemedicin VL LabNytt nr Klinisk Mikrobiologi
Laboratoriemedicin VL LabNytt nr 2-2018 1 Laboratorienytt Nr: 2 Mars 2018 Innehåll: Sid 2-5 Klinisk Mikrobiologi - Förändringar i rutinen för resistensbestämning för jästsvamp - Mycoplasma genitalium diagnostik
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merTAT och KI. Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..?
TAT och KI Nya krav på att mäta och redovisa Turn-around-tider (TAT) och Kvalitets-indikatorer (KI) i ISO 15189:2012. Vad har vi för nytta av det..? Enkät till samtliga laboratorier före användarmötet
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama
Antibiotikaresistens & antibiotikaförbrukning inom intensivvården data från SIR-IVA-Strama Håkan Hanberger SIR- IVA-Strama 2009-11-25 Informationsväg Mikrobiologi SIR Intensivvårdsdata Inrapporteras till
Läs merÅrsrapport från Endokarditregistret 2015
1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid
Läs merAvläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merIMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA
IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA Para otras lenguas Para outros lenguas Für andere Sprachen Pour d autres langues Per le altre lingue For andre språk Для других языках
Läs merGastro och lite annat
Gastro och lite annat Adenovirus i feces Metod Antal utförda paneler Antal (andel) korrekta analyssvar Förväntat negativt. Antal (andel) falskt positiva eller ej bedömbara provsvar Förväntat positivt.
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2016-10-26 Utfärdad av: Helena Hammarström, specialistläkare, Infektion Godkänd av: Christina Welinder-Ohlsson, verksamhetschef Klinisk Mikrobiologi, SU
Läs merLandstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013
Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT
Läs merLandstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009
Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merDiagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016
Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade
Läs merVårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)
Central venkateter Utgåva: 6 Godkänd av: Charlotta Löved Rubiano Tomas Vilhelmsson Vårdrutin 1 (5) Utarbetad av: L-Å Johansson Reviderad av: Kvalitetsrådet för CV-infart Revisionsansvarig: Karin Lundberg
Läs merÅrsrapport endokardit-registret 2012
1 Årsrapport endokardit-registret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök
Läs merÅrsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merDelirium och Komplikationer
Delirium och Komplikationer Folke Sjöberg Johnny Hillgren Susanne Wickberg Christina Agvald Öhman Johan Petersson Svenskt Intensivvårdsregister SIR 2013-03-14 1 Delirium! SIR:s arbetsgrupp Folke Sjöberg
Läs merRapport endokardit-registret 2009
Rapport endokardit-registret 29 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering har skett via Blankett 1 i samband med utskrivning
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merÅrsrapport endokarditregistret 2014
Årsrapport endokarditregistret 2014 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Läs merLaboratoriemedicin VL LabNytt nr GDPR - Den nya dataskyddsförordningen
1 Laboratorienytt Nr: 4 September 2018 Innehåll: Sid 2 Sid 3-4 Laboratoriemedicin Klinisk Mikrobiologi - GDPR - Den nya dataskyddsförordningen - Information angående Legionella diagnostik - Luftvägar -
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merJämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion Paula Mölling, Molekylärbiolog, Doc Paula Mölling, Marita Neander, Bo Söderquist, Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska
Läs merTänk Sepsis - Tid är liv!
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Överläkare, Anestesikliniken, Växjö Anna Wimmerstedt Specialistläkare, Infektionskliniken, Växjö 1 Hög dödlighet vid sepsis! Svår sepsis/septisk chock 28 50 % Stroke
Läs merBiosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna
Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten
Läs merFecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merKvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012
Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på
Läs merVirulenta enterokocker på Visby lasarett. Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska
Virulenta enterokocker på Visby lasarett Monika Jonsson, BMA Camilla Artinger, hygiensjuksköterska Gotland 17,5 mil lång 5,2 mil bred 58 000 invånare (24 000 Visby) Medelålder 44,6 år Ca 500 barn föds
Läs merRapport från Pneumoniregistret för år 2008
Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter
Läs merSEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala
SEPSIS från 1177 till IVA Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala Ca 6 miljoner samtal/år Patienten ringer 1177 öppet dygnet runt, kan samverka
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs merKarin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping
Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson
Läs mer1. Ja 2. Nej 3. Njae, det är väl bara att ta ut katetern och låta patienten kissa själv
Kateterinfektioner Andreas Berge Infektionskliniken, Karolinska, Solna för Infektionsläkarföreningens vidareutbildningsdagar Båstad 150324-25 Uppdaterat för 160404-06 Kateterrelaterade infektioner är ett
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs mer