Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
|
|
- Eva Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2 En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner Tropiklab på Östra sjukhuset med närheten till infektionsmottagningen Bakteriologiska laboratoriet i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset Sammanslagning av båda avdelningarna ca 10 år sedan på Sahlgrenska
3 Utöver SSYC gjordes bedömningar av tarmflorans sammansättning - kraftigt reducerad aerob Gram-negativ tarmflora - riklig växt av Proteus mirabilis/klebsiella/enterobacter (ca?) EHEC-PCR -barn <10 år -blodig diarré -utlandsvistelse -diarré > 1 vecka -på begäran Snudd på alla redan här
4 2015 dags att införa panel Sex månader och ca 1200 prov senare: PCR + Odling PCR enbart Odling enbart Campylobacter Salmonella Shigella/EIEC 30 15* 0 Yersinia enterocolitica April 2016 dags för start 966 prov negativa i både odling och PCR
5 Entamoeba histolytica Cryptosporidium Yersinia EHEC Giardia intestinalis Campylobacter Salmonella typhi Salmonella spp Shigella ETEC
6 Tre separata beställningar Virus, bakterier och parasiter Bakterier/parasiter Virus
7 Provtagningsmaterial: För bakteriell gastroenterit: E-swab För parasitdagnostik: Faeces i burk utan tillsats Provet delas vid behov och SAF-behandlas för mikroskopi
8 Prov till lab DAG 1 Provmaterial till lysbuffert samt Rapaportrör och peptonbuljong för Salmonella- och EHEC anrikning DAG 2 Material från Rappaportbuljong till lysbuffert Prov till extraktionsrobot och PCR Avläsning av kurvor DAG 2 DAG 2-3 Negativa prov svaras ut Positiva prov svaras ut och lämnas till utodling Prov där PCR:en inte blivit godkänd lämnas till odling, och besvaras på odlingsfynd
9 Anmälningspliktiga bakterier/infektioner Salmonella Campylobacter (jejuni/coli) Yersinia enterocolitica EHEC Shigella/EIEC -> Odlingsförsök görs för samtliga fynd -> Salmonella typas till grupp (A-E), resistensbestämning görs på alla men svaras bara på begäran -> Campylobacter görs resistensbestämning på begäran. -> Yersinia agglutination 3 och 9 samt API -> EHEC aggl. för O157, övriga görs på FoHM
10 Parasit-PCR Infördes maj 2017 Utförs på faeces utan tillsats av SAF-lösning Ingående agens: Giardia intestinalis Cryptosporidium spp Entamoeba histolytica Mikroskopi utförs fortfarande på begäran, vid andra frågeställningar samt som komplement på immunsupprimerade patienter
11 Icke anmälningspliktiga agens ETEC (Lt och St). Aeromonas hydrophila/sobriae -> Svaras direkt på PCR-fynd. Inga odlingsförsök görs.
12 Hur ska vi göra med uppföljning? Odlingsnegativitet traditionellt använt för friskrivning Misstro mot PCR som diagnostik av tarmpatogener Jämförande metodstudier fokuserar mest på så hög känslighet som möjligt vid första provtagningen Dåligt med dokumentation hur länge man kan detektera döda bakterier, men är det så länge som man tror, eller är det ett asymtomatiskt bärarskap vi fångar?
13 Hur väl stämmer PCR och odling överens?
14 Jämförelse PCR och odling Antal prov Negativa Fynd PCR-positiva (antal patienter) Odlingspositiva/ Bekräftade Salmonella 351 (288) 346 Campylobacter 1344 (1187) 1200 EHEC 189 (126) 73 VT1 49 VT2 41 VT1+VT2 36 Y. enterocolitica BT1A 6 typ 3 21 typ 9 3 EIEC(??) Shigella/EIEC 163 (128) Aeromonas 132 ETEC 349
15 Odlingspositivitet i upprepade odlingar Provtagningstillfälle Salmonella Campylobacter 1 195/ / /23 103/ av 10 14/ av 5 4 av av av 2 # 7 1 av av av av av av 1 # en av dessa odlingsnegativ prov 5
16 Salmonella och Campylobacter god överensstämmelse odling och O-typning av Salmonella fortsatt snabbt och enkelt sätt att tidigt upptäcka samband mellan fallen EHEC problem vid uppföljning av asymtomatiskt bärarskap. Kan ge långvarig avstängning Viktigt med rätt provtagningsindikation hur når vi ut till behandlande läkare? Kan man titta ännu mer på riskfaktorer för spridning är man redan gör? Sprider ett barn med förstoppning verkligen EHEC?
17 Shigella/EIEC är ett större problem -hur blir det med anmälan -vad händer med antibiotikaförskrivningen -hur gör man med uppföljning odling eller PCR? -vad säger smittskyddslagen? Shigella bör nästan alltid antibiotikabehandlas eftersom smittsamheten är hög Personer inom riskyrken ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för. Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag.
18 Tack för uppmärksamheten
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Smittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
PM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie
Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Georgina Isak a, Leigh Davidsson a, Stina Boräng b, Silvia Botero-Kleiven b a Enhet för parasitologi och vattenburen smitta, Folkhälsomyndigheten
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Smittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad faeces 1
Omfattning Campylobacter, Salmonella, Shigella, Yersinia non-pestis, Vibrio cholerae, EHEC. Dessutom ingår Helicobacter.
Huvudansvarigt NRL Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien i Halland Verksamhetschef Arne Kötz Kompletterande NRL Avdelningen för mikrobiologi Avdelningschef Karin Tegmark Wisell Kompletterande NRL Klinisk
Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Laboratorienytt. Innehåll: Nr 1, Januari Klinisk Mikrobiologi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 1, Januari 2017 Innehåll: Sid 2-5 Klinisk Mikrobiologi - Ändring i svarsrutiner med mera på Blodsmittesektionen klinisk mikrobiologi från och med december 2016 -
Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga
2/20. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m 140402
Datum 2014-03-12 Meddelande 2/20 /2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m 140402 Justering av referensintervallen för P-TSH, P-Kobalamin och P-Kreatinin Beställnings- och provtagningsrutinerna
Laboratorienytt. Innehåll: 2-5 Klinisk Mikrobiologi. - Ny metod för påvisande av intestinala protozoer
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 4, Maj 2016 Innehåll: 2-5 Klinisk Mikrobiologi - Ny metod för påvisande av intestinala protozoer - Nytt transportmedium för odlingsdiagnostik av Helicobakter pylori
Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Mikrobiologisk diagnostik av faeces vid en vårdcentral
Sidan 1 av 22 SLSO Jordbro vårdcentral Centrum för allmänmedicin 2012-05-04 Mikrobiologisk diagnostik av faeces vid en vårdcentral Kader Benzeguir, ST allmänmedicin Jordbro vårdcentral Vetenskaplig handledare:
FilmArray i praktiken
FilmArray i praktiken NMMD 2016 Anna Ryberg Klinisk mikrobiologi Kronoberg och Blekinge Uppsättning Nu två instrument på varje laboratorium 3 paneler Luftvägspanel Gastroenteritpanel Meningit-/encefalitpanel
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Utredning av matförgiftningsepidemier mikrobiologiska undersökningar av patientprov
HANDLEDNING mikrobiologiska undersökningar av patientprov Åtgärdsanvisning Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi 8 2013 HANDLEDNING
3/20. Meddelande /2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m 2014-06-11
Datum 2014-05-26 Meddelande 3/20 /2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm, gällande fr o m 2014-06-11 Kvalitetsindikatorer Vårt ansvar som kliniskt kemiskt laboratorium är att leverera analyser
Equalis panelutskick 2017
Equalis panelutskick 2017 Expertgruppen för Klinisk mikrobiologi Användarmöte Klinisk mikrobiologi tisdag den 13 mars 2018 Equalis panelutskick 2017 MRSA, VRE, HP AG/AK Christina Welinder Olsson Användarmöte
MYKOBAKTERIER INFORMATION
MYKOBAKTERIER INFORMATION Svarsfrekvens: Mikroskopi - Utförs vardagar. Svar inom 1-2 arbetsdagar DNA-påvisning - Utförs vardagar. Svar inom 2-4 arbetsdagar Odling - Utförs vardagar. Negativa odlingar besvaras
Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Mikrobiologisk provtagning av patient med misstänkt Brucellainfektion
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version 2016-10-26 Utfärdad av: Helena Hammarström, specialistläkare, Infektion Godkänd av: Christina Welinder-Ohlsson, verksamhetschef Klinisk Mikrobiologi, SU
MYKOBAKTERIER INDIKATION
MYKOBAKTERIER INDIKATION Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien) och andra mykobakterier s.k icketuberkulösa mykobakterier påvisas med mikroskopi, odling och DNA-tekniker. Mängden mykobakterier
Smittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
/2014. Meddelande 2/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi S-AMH ny analys för bedömning av ovariell reserv
Datum 2014-03-17 Meddelande 2/201 /2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi S-AMH ny analys för bedömning av ovariell reserv Fr.o.m. 140402 erbjuder Unilabs analysen S-AMH (Anti-Mülleriskt
Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi
Utrustning Enhet Lab/ort undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän odling Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik odling
2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Smittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Mona Insulander Malin Tihane Maria-Pia Hergens Marie Nordahl Smittskyddshändelser Programpunkter: EHEC Mona Insulander
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Central smittspårning
Central smittspårning STI klamydia, gonorré, syfilis Blodsmittor HIV, hepatit B, hepatit C Tuberkulos Multiresistenta bakterier MRSA, ESBLcarba, VRE Smittspårare (kuratorer) på hudmottagningarna Infektionskliniken
2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover
Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.
Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker
Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Ny svarsrutin för B-Fosfatidyletanol
Datum 2014-02-03 Meddelande 1/2014 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi Ny svarsrutin för B-Fosfatidyletanol Fr.o.m. 2014-02-19 svarar vi B-PEth 16:0/18:1 enligt det nationella konsensus
Smittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi
Förvaltning Ägare Reviderat datum Emma Johansson 2018-12-06 Verksamhet Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset,Klinisk mikrobiologi Slutgranskare Emma Johansson Diarienr Dokumentkategori Fastställare
Ingående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray
Sida: 1 av 5 Indikation Svår samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna som kräver sjukhusvård och särskilt när den kliniska bilden talar för viros Patienter med oklar feber och misstanke om nedre luftvägsinfektion
Årsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Laboratorienytt. Nr: 5 November / December Innehåll: LabNytt nr Klinisk Immunologi. - Klinisk Immunologi har nu RoS from v48 inom VLL
LabNytt nr 5-2017 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr: 5 November / December 2017 Innehåll: Sid 3-4 Klinisk Immunologi - Fr o m 2017-11-01 analyseras läkemedelskoncentration och antikroppar mot TNF-hämmare
STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)
STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection) Klamydia Gonorré Syfilis HIV Klamydia Anmälningspliktig, smittspårningspliktig och allmänfarlig med förhållningsregler Anmäls
Analyser klinisk mikrobiologi, centrallaboratoriet Aleris Medilab
System/ Metod/ Utrustning Enhet Lab/ort Ackrediterad undersökning provmaterial mätprincip Sekret Allmän Np-sekret Allmän Sputum Allmän Urin Allmän CFU/ ml Beta-streptokocker Svalgsekret Specifik Blod Blod
Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017
Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning
Å rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
Jämtlands läns årsstatistik för 2012
Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré
Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Jorden runt på 80 minuter. En odyssé i parasitologi
Jorden runt på 80 minuter En odyssé i parasitologi Innehåll Aktuella eller intressanta parasiter i olika delar av världen Dagens och framtidens utmaningar i världen Aktuellt här i Sverige Fokus på diagnostik
Müller-Hinton-medium. Kemiluminiscens LIAISON Positiv/Negativ IgG: AU/ml (5 240) IgM: Index (0,5 6,0) Realtids PCR COBAS 4800 Positiv/Negativ
Klinisk bakteriologi Antibiotikakänslighet Resistensbestämning Lappdiffusionsmetod S (sensitiv)/r (resistent) / -bakterier Müller-Hinton-medium I (intermedier) Borrelia burgdorferi IgM, IgG Chlamydia trachomatis
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2013-09-02 Sidan 1 av 6 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU 15-100 CFU >100 CFU. - Växt/ Ingen växt - Kalmar
Godkänd av: Annika Wistedt Datum: 2014-06-19 Sidan 1 av 7 Ackrediterade metoder Komponent/ undersökning System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet Nivå/ Mätosäkerhet Lab/ Ort Klinisk bakteriologi Bakterier,
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Gastroenterit & smitta. Hygienkonferens Hösten 2017
Gastroenterit & smitta Hygienkonferens Hösten 2017 Terminologi Gastro från grekiska för mage kräkningar Enterit entero från latinets tarm, inflammation i tarm diarré Bärarskap man har en bakterie eller
Å rsstatistik fö r 2018
1(8) Smittskydd & Vårdhygien 219-3-21 Å rsstatistik fö r 218 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 214 215 216 217 218 Klamydia 699 619
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
PARASITER. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi. Sid 1 Borås Lasarett Utgivet 2006-03-29
PARASITER B BANDMASK, SPOLMASK, HAKMASK...4 BLODPARASITER...5 C CRYPTOSPORIDIUM...3 E ECCINOCOCCINFESTATION (Hydatid sjukdom)...9 ENTAMÖBA HISTOLYTICA-DISPAR (amöbadysenteri...3 F FILARIA...7 G GIARDIA
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016
Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade
Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Ackrediteringens omfattning Aleris Medilab, Klinisk mikrobiologi, Täby - 1374
undersökning provmaterial mätprincip, Sekret Allmän odling, Np-sekret Allmän odling Sputum Allmän odling Urin Allmän odling CFU/ ml Blododling/renkultur av bakterier MALDI-TOF Vitek-MS och Beta-streptokocker
Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland
Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.
Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
EQUALIS användarmöte patientnära analyser Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg
EQUALIS användarmöte patientnära analyser 2017 Sara Karlsson Söbirk Klinisk mikrobiologi Lund / Infektionskliniken Helsingborg Hur tillgodoser vi (laboratoriemedicin) vårdens ökande behov av mikrobiologisk
Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Intern riktlinje Komponent/Undersökning Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae typning och toxinbestämning
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi
Ackrediteringens omfattning - klinisk mikrobiologi Komponent/Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Klinisk bakteriologi Clostridium difficile ribotypning Corynebacterium diphtheriae toxinbestämning
Smittspårning Grundkurs regelverk
Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan
RAF projekt Enkät Blododlingar. Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping
RAF projekt Enkät Blododlingar Anna Åkerlund ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Linköping Enkäten Google-enkät Fördelar: Gratis. Relativt lätt att göra. Sammanställer. Nackdelar: Kräver tillgång till Gmail.
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi
Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2012-13 Therese Bergstrand Kåre Bondesson Mia Brytting Eva Hedvall Torbjörn Kjerstadius Kerstin Malm Margareta Nordin Magnus Thore Christina Welinder-Olsson Stockholm